BEFOLKNINGSPROGNOS

Transkript

1 BEFOLKNINGSPROGNOS KARLSTADS KOMMUN

2 INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet kan tänkas öka... 3 Åldersstrukturen påverkas av stora födelsekullar... 4 METODBESKRIVNING... 6 In- och utflyttning... 6 Födsel och död... 6 Osäkerhetsfaktorer i prognoser... 6 Befolkningsprognos Karlstads kommun, kommunledningskontoret Frågor om prognosen besvaras av Mona Stensmar Petersen, tel , mona.petersen@karlstad.se. Mer statistik finns på karlstad.se/statistik. 2

3 BEFOLKNINGSPROGNOS UTVECKLINGEN DEN SENASTE TIOÅRSPERIODEN Befolkningen i Karlstads kommun har den senaste tioårsperioden ökat med drygt personer, vilket motsvarar 7,8 procent. Det innebär att vi ligger lite lägre än riket som helhet som har haft en befolkningsökning på 8,8 procent från år 2007 till Av jämförelsekommunerna är det Gävle som ligger i samma ökningstakt som Karlstad. Luleå och Sundsvall ligger lite lägre med en ökning på fyra respektive fem procent och Kalmar och Jönköping lite högre med drygt åtta respektive nio procent. Allra störst ökning av jämförelsekommunerna den senaste tioårsperioden har Växjö haft, 12,5 procent. Därefter kommer Örebro och Linköping med en ökning på 12,4 respektive 11,0 procent. BOENDETÄTHET OCH BYGGANDEBEHOV Karlstads befolkningsprognos tar till viss del sin utgångspunkt från Statistiska centralbyråns prognos för riket. Framtida antaganden om födslar och dödsfall följer rikets beräknade förändringstakt men ligger på Karlstads nivå baserat på tidigare år. Andra prognosberäkningar som ligger till grund för denna prognos är bland annat bostadsbyggandet. Även om vi i Karlstad inte kan se ett linjärt samband mellan bostadsbyggande och folkökning så är ett högt bostadsbyggande ändå en viktig parameter att ta hänsyn till, särskilt när den avviker från den tidigare normala lite lägre nivån. När det byggs fler lägenheter glesas boendetätheten ut ur det befintliga beståndet men samtidigt flyttar det in en del nya invånare från andra kommuner. Utifrån kommunens bostadsbestånd och befolkningssiffror för 31 december 2016, uppgår boendetätheten till 1,89 invånare per bostad. Med detta grovt schabloniserade mått kan man på ett förenklat sätt räkna ut behovet av bostadsbyggande. En befolkningsökning på cirka en procent per år, skulle i så fall kräva omkring 500 nya bostäder per år om man vill behålla samma boendetäthet. Dock är verkligheten inte så enkel. Vi i Karlstad har en stor andel enpersonshushåll vilket gör att boendetätheten blir lägre bara av den faktorn. I dagsläget ligger prognosen för den framtida bostadsproduktion betydligt över 500 bostäder per år vilket skulle kunna innebära att inflyttningen blir ännu högre, eller att boendetätheten blir ännu lägre, eller att vi får ett överskott på bostäder. En osäkerhetsfaktor att förhålla sig till är det mörkertal som finns bland bosatta som inte är folkbokförda i kommunen. Det gäller till exempel en viss andel av alla studenter men även flyktingar som inte blivit kommunplacerade i Karlstad utan flyttat in hos vänner och bekanta här ändå. INFLYTTNINGEN FRÅN ÖVRIGA LÄNET KAN TÄNKAS ÖKA Karlstads kommun har inte tagit emot så många flyktingar i förhållande till sin folkmängd jämfört med många andra kommuner, både i Sverige i stort men även bland mindre kommuner inom länet. Det som kan hända är att de mindre kommunernas asylsökande i viss mån flyttar vidare till Karlstad när och om de får uppehållstillstånd, permanent eller tillfälligt. Dessa flyttningar är svåra att förutse. Asylsökande som har fått uppehållstillstånd blir folkbokförda där de befinner sig. Om de sedan bestämmer sig för att flytta till en annan ort i länet till exempel, räknas de som inflyttare från det egna länet i statistiken och inte från utlandet. Mer om hur framtagandet av prognosen gått till finns under kapitlet Metodbeskrivning. Utifrån denna prognos beräknas folkmängden i Karlstads kommun öka med knappt personer den kommande tioårsperioden. Det är cirka fler än det faktiska utfallet den senaste tioårsperioden. Det kan tyckas vara mycket för att vara Karlstad men de närmaste åren tror vi dock att stort bostadsbyggande och fler med uppehållstillstånd gör att befolkningsutvecklingen ligger på en något högre nivå. 3

4 ÅLDERSSTRUKTUREN PÅVERKAS AV STORA FÖDELSEKULLAR Historiskt sett föddes det många barn under 1940-talet, 1960-talet och åren runt Under 1930-talet, 1950-talet samt åren runt 1980 och 2000 var födelsetalen istället betydligt lägre. Dessa variationer i födelsekullarnas storlek präglar befolkningens åldersfördelning. Antalet födda barn förväntas öka varefter alltfler nittiotalister kommer upp i de barnafödande åldrarna. Under några år har den yngre pensionärsgruppen, åringar, ökat och beräknas komma att fortsätta att öka så länge de stora kullarna födda mellan befinner sig i dessa åldrar. Lite längre fram i tiden hamnar de i gruppen 80 år och äldre. I den här prognosen beräknas befolkningen i Karlstads kommun öka med drygt 900 personer per år. Det skulle innebära en årlig ökning på cirka 1 procent, vilket vi även har som målsättning. Karlstads kommun beräknas ha över invånare redan i år, 2017, och passera invånare om elva år, I genomsnitt beräknas det födas mellan barn per år samtidigt som det beräknas dö personer, vilket medför ett födelseöverskott på personer. Antalet inflyttade till kommunen beräknas bli i per år samtidigt som cirka flyttar ut, vilket ger ett årligt flyttnetto på personer. Tabell 1 nedan visar det beräknade antalet personer för olika åldersgrupper och tabell 2 visar ökningen mellan åren och den totala förändringen fram till Den största befolkningsökningen procentuellt sett beräknas ske i åldersgruppen 80 år och äldre, en ökning på 31,1 procent år I åldersgruppen år förväntas ökningen bli 28,8 procent. Åldersgruppen år ligger ungefär på samma nivå om tio år som idag men varierar en hel del under perioden genom att först minska och sedan öka igen. TABELL 1 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSTADS KOMMUN I OLIKA ÅLDERSGRUPPER (FAKTISKT ANTAL FÖR 2016 SAMT BERÄKNADE AVRUNDADE VÄRDEN FÖR PROGNOSÅREN) År 0 år 1-5 år 6-9 år år år år år år år år 80- år Summa TABELL 2 ÅRSVIS FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN ENLIGT PROGNOS (AVRUNDADE VÄRDEN FÖR PROGNOSÅREN) År 0 år 1-5 år 6-9 år år år år år år år år 80- år Summa Förändring Förändr % 18,8 20,4 17,9 19,0 28,8 25,4 0,2 10,0 4,7 5,1 31,1 10,5 4

5 Diagram 1 nedan visar åldersstrukturen för kommunen; antal personer för varje ålder (ettårsklasser) som det såg ut år 2016 (blå staplar) och hur det kan se ut år 2021 (orange linje) samt år 2026 (grå linje). DIAGRAM 1 ÅLDERSSTRUKTUR I KARLSTADS KOMMUN 2016 OCH PROGNOS FÖR 2021 OCH Utfall 2016 Prognos 2021 Prognos ANTAL w ÅLDER I ETTÅRSKLASSER Diagram 2 nedan visar antalet personer i olika åldersgrupper. För varje åldersgrupp visas utvecklingen under en 20-årsperiod. Den mörka linjen i mitten av varje stapelgrupp visar det faktiska antalet år De tonade färgerna till vänster om den mörka linjen visar antalet personer historiskt sett för åldersgruppen, varje år från 2007 till 2015, och till höger visas den beräknade utvecklingen för varje år framåt i tiden enligt den senaste befolkningsprognosen DIAGRAM 2 UTVECKLING FÖR OLIKA ÅLDERSGRUPPER I KARLSTADS KOMMUN FRÅN 2007 TILL 2016 SAMT PROGNOS FÖR ANTAL w ÅLDERSGRUPPER

6 METODBESKRIVNING I princip är det fyra grundläggande faktorer som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Denna prognos utgår från den faktiska befolkningen den 31 december Därefter görs en framskrivning ett år i taget fram till 2026, samt antaganden om inflyttning, utflyttning, födslar och dödlighet. IN- OCH UTFLYTTNING För det mesta bestäms antalet in- och utflyttare utifrån ett medelvärde av de tre eller fem senaste årens inoch utflyttning. I denna prognos använder vi medelvärdet för de tre senaste åren när det gäller både in- och utflyttningar. Utöver det har vi lagt på ett schablonvärde med 100 extra inflyttare per år de närmaste fyra åren för att öka inflyttningen något mer. Detta för att matcha ett ökat bostadsbyggande och ett ökat mottagande av nyanlända enligt avtal med Migrationsverket. Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom utflyttarrisker (sannolikheten att flytta ut från kommunen för män och kvinnor i olika åldrar under ett år) och appliceras på befolkningen. FÖDSEL OCH DÖD Hur många människor som dör beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande åldrar som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. I demografitermer kallas detta åldersspecifika fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. I prognosen antas dödsriskerna och fruktsamhetstalen ligga på Karlstadsnivå men följa rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Karlstadsnivån är beräknad utifrån medelvärdet av de fem senaste årens födslar och dödlighet. OSÄKERHETSFAKTORER I PROGNOSER En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns när prognosen tas fram. Har det varit några goda år med hög befolkningstillväxt blir prognosen ofta positivare eftersom antagandena oftast bygger på de tre eller fem senaste årens faktiska utfall. När det varit stora variationer mellan olika år används ofta femårssnitt istället. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, kan det få direkta återverkningar på framförallt flyttmönster och fruktsamhet. Flyttningarna är en av de svåraste komponenterna att prognostisera. Antalet in- och utflyttare påverkas av många faktorer. En faktor är bostadsbyggandet i kommunen. Dock räcker det inte alltid med att det finns en bostad för att flytta. Hur arbetsmarknaden ser ut har också stor betydelse. Som studentort har universitetets utbud och attraktivitet stor betydelse för befolkningsutvecklingen, särskilt i åldersgruppen år. Fler eller färre studenter på Karlstads universitet kan få direkt genomslag på kommunens befolkningssiffror eftersom de flesta flyttningarna sker i årsåldern. Befolkningsprognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en möjlig utveckling. Den ska i verksamhetsplaneringen kompletteras med vidare verksamhets- och omvärldsanalys. 6

7 7

8 Postadress: Karlstads kommun, kommunledningskontoret, Karlstad. Besöksadress: Tage Erlandergatan 8. Tel: Fax: E-post: MAJ 2017