falun.se/ Befolkningsutveckling Prognos Bilaga till Budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018 Falu kommun

Transkript

1 falun.se/ Befolkningsutveckling Prognos Bilaga till Budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018 Falu kommun

2 Befolkningsprognos Falu kommun, ledningsförvaltningen Frågor om prognosen besvaras av Malin Adolphson, tel ,

3 Innehållsförteckning 1. Befolkningsutveckling Befolkningsfördelning Prognos Prognosantaganden Befolkningsförändringar i olika åldrar Osäkerhetsfaktorer i prognoser Befolkningsutveckling i kommundelar Befolkningsutveckling , Falu kommun riket Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling Förskolebarnen Grundskolebarnen Gymnasieungdomarna Yrkesverksamma försörjningskvot De äldre Invånare med utländsk bakgrund Sysselsättning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Sysselsättning Arbetsmarknad Bostadsmarknad och bostadsproduktion...18

4 4

5 1. Befolkningsutveckling Mellan åren 2004 och 2014 ökade folkmängden i Falu kommun med drygt personer, varav en tredjedel utgjordes av födelseöverskott och två tredjedelar av flyttningsöverskott. Under perioden hade vi födelseöverskott alla år medan flyttnettot har varierat mellan -50 och +290 personer. Under år 2014 blev folkökningen +129 personer, fördelat på födelsenetto 126, flytt netto -4 personer. 1) Trots att flyttningen står för de stora volymförändringarna är det födelse kullarnas storlek som sätter sin prägel på kommunens befolkningsstruktur och hur den har förändrats. I diagrammet nedan märks de stora barnkullarna från 1940-talet och åren kring 1990 samt den kraftiga nedgången i barnafödandet under den andra halvan av 1990-talet. Dessa barnkullar går över tiden som vågor genom befolkningspyramiden. Perioden visar i Falu kommun stora förändringar i framförallt åldersgrupperna: 0 5 år Gruppen har ökat med drygt 600 barn, 18 procent, från en mycket låg nivå år år Från den högsta nivån någonsin runt sekelskiftet har denna åldersgrupp minskat med drygt 900 barn fram till och med år 2014, motsvarande -13 procent. Barnen från baby boomen kring 1990 har passerat genom grundskolan år Åldersgruppen som utgör elevunderlaget i gymnasiet har minskat med 430 ungdomar över 10-årsperioden vilket motsvarar -18 procent år Den stora gruppen födda på 40-talet passerar 65-årsåldern och åldersgruppen har ökat med drygt personer. 90 år Gruppen har haft den procentuellt största ökningen, +43 procent, under perioden. Befolkningsutveckling i Falu kommun Ålder, år Befolkning Befolkning Differens, antal Differens, procent % % % % % % % % % Totalt % 1) Till det kommer ett justeringstal på +7 personer. Justeringstal är något SCB lägger till för att kompensera för sent rapporterade demografiska händelser som gör att flyttnettot och födelsenettot inte summerar till folkökningen. 5

6 2. Befolkningsfördelning 2014 Befolkningsfördelningen i Falu kommun överensstämmer i stora drag med den för hela riket men några avvikelser finns. I åldrarna år har Falun en lägre andel än riket och i åldrarna samt år en högre andel. Befolkning 31 december 2014, ålder i ettårsklasser 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Falun Riket Ålder ettårsklasser 6

7 3. Prognos Prognosantaganden Kommunprognosen består av det senaste årets befolkning i kommunen följt av antaganden om framtida fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. Prognosen sträcker sig tio år framåt i tiden. Födsel och död Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamhets tal följa rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Det innebär ett fruktsamhetstal på 1,9 barn per kvinna under hela prognosperioden samt svagt sjunkande antal avlidna under hela prognosperioden. In- och utflyttning Köns- och åldersfördelning på inflyttarna bestäms av hur fördelningen sett ut under tidigare år. Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttarrisker (sannolikheten att flytta ut från kommunen för män och kvinnor i olika åldrar under ett år) appliceras på befolkningen. Inflyttningen styrs av bostadsbyggandet där år med ökat bostadsbyggande väntas ge en ökad inflyttning. Prognos 2015: Befolkningsförändringar År Födelsenetto Flyttningsnetto Befolkningsförändring Befolkningsförändringar i olika åldrar Relativt stora folkökningar förväntas i åldersgrupperna 7 15 år och år. Åldersgruppen 7 15 år har ökat de senaste åren efter en längre tid av minskning. Denna ökning beräknas fortsätta under hela prognosperioden. Åldersgruppen år, gymnasieåldrarna, har minskat i antal sedan år 2008, men efter ett par skakiga år väntas utvecklingen därefter vända i en uppgång från år 2019 och framåt. Åldersgruppen förväntas minska väsentligt när de stora barnkullarna från omkring år 1990 går ut åldersgruppen. Även åldersgruppen väntas minska när de sista av 40-talisterna passerar 65 års ålder och mindre födelsekullar fyller på underifrån, det vill säga åldrarna närmast under 50 år. Därmed kan man också förutse en stor ökning av personer över 65 år. 7

8 Prognos 2015: Befolkningsförändringar efter ålder År Ålder Summa i procent -4,0 6,9 13,4 20,7 16,1-18,0 6,8-3,2 6,5 40,9 2,0 4,4 Prognos 2015: Förändring från närmast föregående år År Ålder Summa Totalt

9 Prognos 2015: Förändring från närmast föregående år 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Ålder ettårsklasser 3.3 Osäkerhetsfaktorer i prognoser Användare av befolkningsprognoser bör vara medvetna om att prognoser till sin natur är osäkra. Osäkerheten ökar med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för ålderskategorier som vid prognosens tillkomst ännu inte är födda. Betydande osäkerhet finns även för åldersgruppen år där flyttbenägenheten är stor. För Faluns del brukar kommunprognosens överensstämmelse med det verkliga utfallet vara relativt god under de första åren av prognosperioden och något sämre i slutet. De största avvikelserna finns oftast i åldersgrupperna 0 5 år och år, de lägsta i åldrarna över 40 år. Förändringarna mellan de olika prognosåren i Falu kommun antas följa SCB:s riksprognos, det vill säga öknings- eller minskningstakten antas vara den samma i Falun som i riket när det gäller antalet födda och avlidna. En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns när prognosen tas fram. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostads priser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, kan det få direkta återverkningar på framförallt flyttningsmönster och fruktsamhet. Flyttningarna är en av de svåraste komponenterna att prognostisera. Antalet in- och utflyttare påverkas av många faktorer. En faktor är bostadsbyggandet i kommunen, men det räcker inte alltid med att det finns en bostad för att flytta. Hur arbetsmarknaden ser ut har också stor betydelse. Som studentort har högskolans utbud och attraktivitet betydelse för befolkningsutvecklingen, särskilt i åldersgruppen år. Fler eller färre studenter på Högskolan Dalarna kan få direkt genomslag på kommunens befolkningssiffror eftersom de flesta flyttningarna sker i årsåldern. 9

10 4. Befolkningsutveckling kommundelar Direkt kopplat till kommunprognosen görs delområdesprognoser för kommunens statistikområden. För varje område beskrivs bostadsbebyggelsen: hustyp, byggnadsår och läge. Till denna beskrivning finns kopplat ett utglesningstal som innehåller de förväntade befolkningsförändringarna för respektive bostadstyp. Kända kommande förändringar i bostadsbeståndet i form av nybyggnation eller rivningar läggs in på respektive område och år. Delområdesprognoserna stäms av mot kommun prognosen, d v s summan av alla delområdesprognoserna måste alltid stämma överens med summan i kommunprognosen. Befolkningsförändring Den enskilt viktigaste faktorn i befolkningsprognoser för delområden är det planerade bostadsbyggandet i områdena. Under prognosperioden planeras nytillkommande bostäder främst i kommundelarna Falun-Söder, Falun-Öster samt Falun-Centrum. Procentuellt störst folkökning fram till 2019 förväntas i kommundelarna Falun-Söder, Falun-Öster och Falun-Centrum, i nämnd ordning. En viss befolkningsminskning förväntas ske i flera områden där det finns få eller inga planerade bostadsprojekt så som i Aspeboda, Svärdsjö, Bjursås och Enviken. I flera av dessa om råden är även andelen äldre större än i Falun, centralorten. Befolkningsutveckling per kommundel Kommundel Befolkning 2014 Befolkning 2019 Procentuell förändring Aspeboda ,1% Bjursås/Sågmyra ,6% Enviken ,3% Grycksbo ,3% Sundborn ,5% Svärdsjö ,1% Vika ,2% Falun-Öster* ,7% Falun-Norr* ,5% Falun-Väster* ,4% Falun-Söder* ,9% Falun-Centrum* ,1% Restförda** ,4% Totalt ,8% * Falun-Öster: Lasarettet-Norslund-Hälsinggården-Hälsingberg-Korsnäs-Hosjö. Falun-Norr: Bojsenburg-Britsarvet-Lustigknopp-Högbo. Falun-Väster: Slätta-Herrhagen-Stenslund-Korsgården-Västanbäck. Falun-Söder: Främby-Källviken-Nedre Gruvriset-Övre Gruvriset. Falun-Centrum: de centrala delarna av Falu tätort. ** På församlingen skrivna, utan känt hemvist, uppgift om kommundel saknas. 10

11 Grycksbo Sundborn Falun-Norr Falun-Väster Falun-Centrum Falun-Öster Falun-Söder Aspeboda Vika 11

12 5. Befolkningsutveckling , Falu kommun riket Befolkningstillväxten i Falu kommun jämfört med hela landet har varit lägre de senaste tio åren och förväntas även de kommande åren ligga en bit under rikets genomsnitt. Åren ökade folkmängden i Falu kommun med 3,5 procent (ca +190 personer per år), jämfört med rikets befolkningstillväxt på 8,2 procent under samma period. De kommande elva åren (elva år eftersom innevarande år, 2015, ingår i prognosen) förväntas folkmängden i Falu kommun öka med 4,4 procent (ca 226 personer/år), medan tillväxten i riket beräknas bli 8,6 procent. Befolkningsutveckling i Falu kommun /år /år

13 6. Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling 6.1 Förskolebarnen Under andra hälften av 1990-talet var födelsetalen låga men sedan dess har det skett en vändning och nu föds allt fler barn. År 2004 föddes 575 barn i Falun och barn. År 2014 var nära barn inskrivna i förskola. Det är en ökning sedan 2008 med 14 procent eller 340 barn. Samtidigt som antalet barn i åldern 1 5 år har blivit fler har även efterfrågan på barnomsorg ökat procentuellt. År 2004 var 74 procent av alla 1 5-åringar inskrivna i förskoleverksamhet. År 2014 hade andelen inskrivna barn ökat till 84 procent. Falun följer utvecklingen i riket. Ökningen av antalet förskolebarn och ökad efterfrågan medför ett stort behov av att bygga ut verksamheten med fler förskoleplatser. Enligt aktuell befolkningsprognos väntas antalet förskolebarn i åldern 1 5 år öka ytterligare med 7 procent, eller 228 barn under perioden år, utveckling Grundskolebarnen Från den högsta nivån någonsin runt millennieskiftet har barn i åldrarna 6 15 år minskat med drygt fram till och med år 2014, motsvarande 20 procent. Barnen från babyboomen kring 1990 har passerat genom grundskolan. Vid årets slut 2014 var elevantalet i åldrarna 6 15 år Befolkningsprognosen visar att den nedgång som skett de senaste tio åren nu har vänt till en uppgång från Under perioden beräknas åldersgruppen öka med elever till vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen, inlett ett arbete med en lokalförsörjningsplan för kommande tioårsperiod. Denna plan ska revideras årligen och ligga till grund för budgetarbetet. 13

14 6 15 år, utveckling Gymnasieungdomarna Elevunderlaget för gymnasieskolan har minskat väsentligt i hela landet sedan år Det beror på att de stora barnkullarna från början av 1990-talet ersatts av allt mindre barnkullar. Åren var barnafödandet i riket det lägsta på över 60 år och när dessa kommer efter babyboombarnen kring år 1990 blir svängningarna ganska stora. Minskningen av åldersgruppen är också större i Falun än i riket. Enligt prognosen kommer Faluns ungdomar i gymnasieåldern år 2015 att vara vilket kan jämföras med toppåret 2008 då antalet var Minskningen är drygt 800 elever vilket motsvarar mer än 30 procent. Från 2016 förväntas årligen en svag ökning av åldersgruppen. Vid slutet av prognosperioden beräknas antalet personer i gymnasieåldern vara vilket jämfört med 2014 motsvarar en ökning med 16 procent år, utveckling Yrkesverksamma försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten definieras som antalet personer under 20 år tillsammans med personer som är 65 år eller äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder, år. Den demografiska försörjningskvoten var 0,77 den sista december Det innebär att 100 personer i åldern år ska utöver sig själva försörja 77 personer. Vid samma tidpunkt var den demo grafiska försörjningskvoten 0,73 i riket. Liksom för riket väntas den demografiska försörjnings kvoten stiga i Falun under hela prognosperioden. Vid utgången av år 2025 beräknas den demografiska försörjningskvoten vara 0,91 i Falu kommun medan den i riket väntas vara 0,81 enligt SCB:s befolkningsprognos

15 Försörjningskvot i Falu kommun, (0 19 år + 65 år)/20 64 år 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, De äldre De senaste årens kraftiga ökning av antalet personer i åldersgruppen år avtar av under prognosperioden och åldersgruppen beräknas minska de tre sista prognosåren. I åldersgruppen år har ca 2 procent behov av vård- och omsorgsinsatser. Även om det är en låg andel så gör den kraftiga tillströmningen under första prognosåren att förändringen är märkbar i utfallet av beslutade och genomförda insatser. Gruppen beräknas öka svagt redan första prognosåret efter fem års minskning. Det är allt större årskullar som når upp i 80 års ålder och när 40-talisterna mot slutet av prognosperioden når 80 års ålder väntas åldersgruppen öka markant. Gruppen 90 år och äldre fortsätter att öka och har de senaste tio åren ökat med över 40 procent Under prognosperioden fortsätter inte denna ökning och antalet 90 år eller äldre beräknas ligga kvar på dagens nivå. 65 år, utveckling år år 90 år 15

16 6.6 Invånare med utländsk bakgrund Som invånare med utländsk bakgrund räknas de personer som är födda utomlands samt personer födda i Sverige där båda föräldrarna är födda utomlands. Förändringen mellan åren 2004 och 2014 visas i tabellen nedan. År 2014 hade elva procent av Falu kommuns befolkning utländsk bakgrund. Motsvarande andel för hela Sverige var 21 procent. Invånare med utländsk bakgrund i Falu kommun Födda utomlands Födda i Sverige, båda föräldrarna födda utomlands Summa, utländsk bakgrund Andel av kommunens befolkning 8,0% 11,0% Falu kommun tar emot drygt 150 flyktingar med uppehållstillstånd varje år, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Flyktingmottagningen regleras i en överenskommelse med Länsstyrelsen. Enligt Migrationsverkets senaste prognos 2) förväntas en kraftig ökning under åren av antalet kommunmottagna flyktingar och deras anhöriga. Detta omfattar även personer som beviljas uppe hållstillstånd med hitresta anhöriga samt ensamkommande barn. Volymökningen av det svenska flyktingmottagandet under kommande år medför ökat behov av tillgängliga kommun platser och kan leda till en ökning av kommunplatser i Falu kommun under prognosperioden. Den 15 december 2008 genomförde den svenska regeringen en genomgripande arbetskraftsreform. Reformen gör det lättare för utomeuropeiska medborgare att komma till Sverige för att arbeta och det går därmed att se nya mönster i migrationens sammansättning. Arbetskraftsreformen innebär att personer med utländsk bakgrund som flyttar till Falun kan öka ytterligare. 2) Verksamhets- och utgiftsprognos Februari 2015, Migrationsverket. 16

17 7. Sysselsättning, arbetsmarknad och bostadsmarknad 7.1 Sysselsättning Sysselsättningsstatistiken för kommunen levereras med ett års fördröjning varför här presenteras uppgifter fram till och med år Under 2013 ökade såväl dag- som nattbefolkningen i Falu kommun. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande med arbetsplats i Falu kommun) ökade med fem personer, motsvarande 0,2 procent, och uppgick i slutet av året till personer. Nattbefolkningen (förvärvsarbetande med bostad i Falu kommun) ökade under samma tid med 248 personer, motsvarande 0,9 procent, och uppgick i slutet av året till personer. År 2013 var därmed det första året under den studerade perioden då den förvärvsarbetande nattbefolkningen var större än dagbefolkningen. Sysselsättning , dag- och nattbefolkning i Falu kommun Nattbefolkning Dagbefolkning Under perioden ökade antalet sysselsatta i Falu kommun (dagbefolkningen) med 41 personer. Även om ökningen var nära obefintlig skedde en omfördelning av sysselsättningen mellan branscherna där tillverkningsindustrin minskade samtidigt som tjänstesektorn och skogsbruk ökade. Sysselsättning per näringsgren 2007 respektive 2013 Okänt Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg samt sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning och miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal sysselsatta 17

18 7.2 Arbetsmarknad Obalansen på arbetsmarknaden, öppet arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd, sjönk under 2014 efter att ha legat på en ganska oförändrad nivå under ett par år. De senaste fyra åren har obalansen på arbetsmarknaden legat på en lägre nivå i Falun jämfört med riket och i stort på samma nivå som länet. Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd under Andel av befolkningsgrupp. Befolkningsgrupp Falun Dalarna Sverige år 5,3% 5,6% 6,3% år 8,0% 9,2% 9,3% Arbetslösa (obalans) , andel av total befolkning i åldern år 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Falun Dalarna Sverige 7.3 Bostadsmarknad och bostadsproduktion I kommunens bostadsprogram finns en projektförteckning över det bostadsbyggande som bedöms starta under perioden Förteckningen har upprättats dels utifrån bedömd efterfrågan grundad på befolkningsprognos och dels med stöd av de uppgifter som exploatörer och bygg herrar redovisat. Totalt antal planerade bostäder för perioden är cirka 900, fördelat på 65 procent i flerbostadshus och 35 procent i småhus. Det är dock svårt att i förväg veta vilka projekt som verkligen kommer att genomföras och när de kommer till utförande och därmed antal lägenheter och småhus som kommer att byggas. Bostadsbyggande och outhyrda bostäder i Falu kommun Flerbostadshus Småhus Vakanta lägenheter 18

19

20 Falu kommun Ekonomikontoret Confetti 2015 Fotografer: Ulf Palm, Elin Wennemyr.