Befolkningsprognos Va xjo kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos Va xjo kommun Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning

2 Avstämning befolkningsprognos 2014 Fortsatt stor befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet personer, vilket är en ökning med personer under Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 417. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot som var 731. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 710, en nettoinflyttning från det egna länet på 265 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 244. Jämfört med 2013 betyder detta att fötts något färre barn i kommunen och att nettoutflyttningen till övriga Sverige har halverats. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Sedan några år är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningstillväxt innebär en utmaning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och år samt färre i åldersgrupperna år och över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Folkökningen i länet var personer. Växjö, Alvesta, Tingsryd, Älmhult, Uppvidinge, Lessebo, Ljungby och Markaryd ökade sin befolkning medan Uppvidinge minskade. Bostadsbyggande 443 nya bostäder färdigställdes under Bostadsbyggandet ligger därmed över genomsnittet (389) för de föregående tio åren, Avstämning mot prognos 2014 Prognos för 2014 Utfall Differens mot prognos Folkmängd folkökning Födda Döda födelsenetto Inflyttade Utflyttade flyttnetto Avstämningen av Växjö kommuns befolkningsmängd 2014 mot prognosen för 2014 uppvisar en totaldifferens på +58 personer, dvs att befolkningsökningen var något högre än prognostiserats. Det föddes färre barn, -35, även antalet avlidna blev färre, -22, än i prognosen. Inflyttningen och utflyttningen hade störst differens gentemot prognosen. Flyttrörelserna ökade, dvs både inflyttningen och utflyttningen var högre än prognosen. Även det totala flyttnettot var högre, +72, än prognosen.

3 Prognosverktyget medger ingen fördelning efter inrikes eller utrikes flyttningar. Inte heller förändringar på kort sikt, t.ex. i form av förändrat mönster i barnafödandet. Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån, SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda, fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder. Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är: Inflyttning Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Födda Utjämnade och eller observerade värden Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognos Inflyttning Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i villor är ett exempel på det. Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Dock behöver man också ha med kommande års byggande i beräkningen av inflyttningen. I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.). Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om denna inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet. Växjö kommun växer med ca 1000 personer om året. Befolkningsökningen genrerar ett ungefärligt behov av 500 bostäder per år. Växjö kommuns planberedskap är god med planer motsvarande ca bostäder som vunnit laga kraft mellan 2008 och 2014 samt ytterligare planer med ca bostäder med beräknat antagande under 2015/2016. Under tioårsperioden har bostadsproduktionen legat i snitt på 398 färdigställda bostäder per år. Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten per villa är 3 personer och per lägenhet 2 personer. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person, men antas inte ge någon nettoinflyttning. På grund av relativt stor osäkerhet vad gäller fördelning av upplåtelseformer i det planerade byggandet, bygger beräkningen i årets prognos på en genomsnittlig boendetäthet på 2,5 personer per nybyggd bostad (oavsett upplåtelseform) för åren För åren används även dessa års medelvärde för byggnation.

4 Antagande om inflyttning Resonemanget ovan har lett fram till följande antagande om inflyttningen: Antagande om inflyttning År Genomsnitt Nettoinflyttning pga nyproduktion Total inflyttning Utflyttning Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren. Födda Födelsetalen bestäms av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren används. Utvecklingen antas följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket. Fruktsamheten i kommunen ligger i nivå med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) men låg fruktsamhet i dessa åldrar. Döda Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket. Växjös dödlighetsindex 2014 är 90 för män och 93 för kvinnor (riket=100).

5 Resultat befolkningsprognos 2014 Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Resultat åldersklasser Ålder w w Ålder w Summa

6 Resultat åldrar, andel av hela befolkningen Ålder ,7 7,7 7,7 7,8 7,8 7,8 7,9 7,9 7,9 7, ,4 11,6 11,9 12,1 12,2 12,4 12,4 12,5 12,6 12, ,2 12,9 12,7 12,6 12,5 12,5 12,4 12,4 12,5 12, ,3 26,4 26,4 26,5 26,5 26,5 26,4 26,3 26,3 26, ,1 22,9 22,6 22,4 22,3 22,1 22,0 21,9 21,8 21, ,8 16,0 16,1 16,1 16,2 16,2 16,3 16,3 16,2 16,2 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Ålder w 18,4 18,6 18,6 18,7 18,7 18,8 18,8 18,9 18,8 18,9 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 90-w 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

7 Resonemang Födda Födelsetalen beräknas öka under prognosperioden från ca till födda barn per år. Ökningen beror både på den ökande befolkning och att de stora årskullarna från 1990-talet kommit upp i barnafödande ålder. Döda Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror både på att befolkningen ökat, men också på att befolkningen åldras, dvs andelen äldre i befolkningen ökar. Åren kring beräknas de stora kullarna fyrtiotalister uppnå de åldrar då många dör. Trots detta ligger Kronobergs län bland de fem bästa i riket vad gäller livslängd. En livslängd som dessutom ökar för varje år. Medellivslängd Medellivslängden för nyfödda har i riket ökat med nästan 30 år sedan år Den främsta orsaken är en kraftigt minskad spädbarnsdödlighet. Baserat på dödligheten under 2014 uppgår männens förväntade medellivslängd till 80,4 år. Kvinnornas medellivslängd är nu 84,1 år. I Hallands och Kronobergs län beräknas nyfödda flickor leva längst, med en medellivslängd på 84,6 år. I Kronobergs län beräknas nyfödda pojkar leva längst med en medellivslängd på 80,9 år. Inflyttning Inflyttningen från utlandet till Växjö utgjorde 19,3 procent av den totala inflyttningen var motsvarande siffra 22,8 procent och 2005 var den 10 procent. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant. Däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att analysera befolkningens sammansättning. På nationell nivå hade Sverige under 2014 en folkökning på personer. Det var den högsta uppmätta folkökningen någonsin. Ökningen utgjordes främst av personer med utländsk bakgrund. Under 2014 sökte tex drygt ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige vilket var 83 procent fler än året innan. Totalt var det personer som sökte asyl, den största gruppen var syriska medborgare. Asylsökande Antalet asylsökande har ökat i riket. Det är främst länder med nationella oroligheter som bidragit till ökningen. Förutom Syrien var medborgare från Eritrea de som på nationell nivå ökade mest jämfört med året innan. Oroligheterna i östra Ukraina har också gjort avtryck i asylstatistiken. Andra länder som ökade var Irak och Albanien. Däremot minskar antalet asylsökande från exempelvis Serbien och Iran. De asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därför inte som invandrade och ingår därmed inte i den svenska folkmängden. Utvecklingen i Växjö följer ofta den nationella utvecklingen väl. Utveckingen i riket har därför och förväntas framgent ge återverkningar i Växjö. Relevans och träffsäkerhet Ur verksamhetens perspektiv är en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig. Befolkningens attityder till pendling har förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera verksamheter, bl.a. gymnasieförvaltningen vars elevunderlag snarare utgörs av regionen än den egna kommunens befolkning. Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Detta är relevant att notera för Växjö där inflyttningen och utflyttningen utgjordes av nästan personer under För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir något osäkrare.

8 Sammanfattning för Växjö I och med den åldersstruktur kommunen har, och med bibehållen bostadsproduktion, beräknas Växjös befolkning fortsätta öka med i snitt personer per år. Den yngsta åldersgruppen ökar sin andel under prognosperioden, så även andelen barn i grundskolan, samtidigt som andelen i gymnasieåldrar minskar. Gruppen över 65 år ökar sin andel av befolkningen från 18,4 procent till 18,9 procent. Att närmare en femtedel av kommunens invånare är pensionärer om några år, är en betydelsefull faktor att ha i åtanke. Enligt 2015 års prognos kommer Växjö kommun att ha invånare inom bara två-tre år. Med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når gränsen om cirka år. En ökande andel äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är en viktig utmaning för framtiden. Befolkningsprognoserna har de senaste åren gett en acceptabelt stabil indikation på utvecklingen. Prognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalys och verksamhetsanalys. För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Torun Israelsson och Mario Jonjic, utredare, Planeringskontoret, respektive