Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos Vä xjo kommun Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning

2 Avstämning befolkningsprognos 2013 Fortsatt stor befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet personer, vilket är en ökning med 1022 personer under Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 370. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot som var 642. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 808, en nettoinflyttning från det egna länet på 270 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 436. Jämfört med 2012 betyder detta att inflyttningen från det egna länet har ökat något och att tappet till övriga Sverige har minskat. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningstillväxt innebär en utmaning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen fler i åldern år och färre i åldersgruppen över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Folkökningen i länet var 1269 personer. Växjö, Alvesta, Tingsryd, Älmhult, Uppvidinge, Lessebo och Markaryd ökade sin befolkning medan Ljungby minskade. Bostadsbyggande 330 nya bostäder färdigställdes under Bostadsbyggandet ligger därmed fortfarande under genomsnittet (389) för de föregående tio åren. Avstämning mot prognos 2013 Prognos för 2013 Utfall Differens mot prognos Folkmängd folkökning Födda Döda födelsenetto Inflyttade Utflyttade flyttnetto Avstämningen av Växjö kommuns befolkningsmängd 2013 mot prognosen för 2013 uppvisar en totaldifferens på -89, dvs att befolkningsökningen var något lägre än prognostiserats. Det föddes fler barn, 15, även antalet avlidna blev fler, 87, än i prognosen. Inflyttningen och utflyttningen stämde väl överens med prognosen. Prognosverktyget medger ingen fördelning efter inrikes eller utrikes flyttningar. Inte heller förändringar på kort sikt, t.ex. i form av förändrat mönster i barnafödandet.

3 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån, SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda, fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder. Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är: Inflyttning Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Födda Utjämnade och eller observerade värden Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognos Inflyttning Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i villor är ett exempel på det. Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Dock behöver man också ha med kommande års byggande i beräkningen av inflyttningen. I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.). Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om denna inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet. Växjö kommun växer med ca 1000 personer om året. Befolkningsökningen genrerar ett behov av 500 bostäder per år. Den politiska ambitionen är att kommen ska möjliggöra bostäder för 1000 invånare per år. Växjö kommuns planberedskap är god med planer motsvarande ca 4000 bostäder som vunnit laga kraft mellan 2000 och 2014 samt ytterligare planer med ca 4500 bostäder med beräknat antagande under 2014/2015. Under tioårsperioden har bostadsproduktionen legat i snitt på 389 färdigställda bostäder per år. Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten per villa är 3 personer och per lägenhet 2 personer. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person, men antas inte ge någon nettoinflyttning.

4 Antagande om inflyttning Resonemanget ovan har lett fram till följande antagande om inflyttningen: Antagande om inflyttning År Genomsnitt Nettoinflyttning pga nyproduktion Total inflyttning Utflyttning Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren. Födda Födelsetalen bestäms av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren används. Utvecklingen antas följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket. Fruktsamheten i kommunen ligger i nivå med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) men låg fruktsamhet i dessa åldrar. Andelen kvinnor i fruktsam ålder ökar något under prognosperioden. Döda Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket. Växjös dödlighetsindex 2013 är 88 för män och 94 för kvinnor (riket=100). Metod Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 har diskuterats i en referensgrupp bestående av representanter från arbete och välfärd, gymnasieförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, skoloch barnomsorgsförvaltningen samt omsorgsförvaltningen.

5 Resultat befolkningsprognos 2014 Befolkningsförändringar w Summa Resultat åldersklasser w Summa w Summa

6 Resultat åldrar, andel av hela befolkningen 0-5 7,7 7,7 7,7 7,8 7,8 7,8 7,8 7,8 7,8 7, ,2 11,4 11,7 11,9 12,1 12,3 12,4 12,5 12,6 12, ,4 13,2 12,9 12,8 12,6 12,5 12,5 12,4 12,5 12, ,2 26,2 26,3 26,3 26,3 26,3 26,2 26,2 26, ,4 23,1 22,8 22,6 22,5 22,3 22,2 22, ,6 15,8 15, ,1 16,2 16,3 16,4 16,4 16,4 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Summa w 18,2 18,4 18,5 18,6 18,7 18,8 18,9 19,0 19,0 19,0 85-w 4,9 4,9 4,9 5,0 5,0 5,0 5,1 5,2 5,2 5,4 90-w 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

7 Resonemang Födda Födelsetalen beräknas ligga på en stabil nivå med ca födda barn per år. Att födelsetalen inte ökar i början av prognosperioden trots ökad befolkning beror på att andelen kvinnor i fruktsam ålder minskar. Ökningen i slutet av prognosperioden beror på att stora årskullar från 1990-talet börjat komma upp i barnafödande ålder. Döda Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror på en åldrande befolkning, dvs en ökning av antalet äldre. Åren kring 2040 beräknas de stora kullarna fyrtiotalister uppnå de åldrar då många dör. Trots detta ligger Kronobergs län bland de fem bästa i riket vad gäller livslängd. En livslängd som dessutom ökar för varje år. Inflyttning Inflyttningen från utlandet utgjorde 22,8 % av den totala inflyttningen var motsvarande siffra endast 10 %. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant. Däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att diskutera effekterna av invandringen. På nationell nivå prognostiserades det att migrationen nått sin topp 2012 och därför på sikt minska. Men även fortsättningsvis kommer invandringen att stå för en stor del av folkökningen i riket, vilket inte minst syns i Växjös inflyttningsstatistik. Enligt statistik från SCB sökte personer asyl i Sverige. Närmare var tredje asylsökande var syrisk medborgare. Under året invandrade dessutom personer där den vanligaste bosättningsorsaken för utomnordiska medborgare var anhöriginvandring. I tidigare prognoser har det förts ett antagande om anhöriginvandring från Somalia. Ur den gruppen har invandringen varit hög och det kan antas att större delen av anhöriginvandringen, som tidigare antagits, slagit igenom. Emellertid kommer det sannolikt att ske en fortsatt invandring från Somalia. Under 2013 kunde det observeras en ökad inflyttning från Syrien. Syrien är alltjämt idag en oroshärd vilket kan innebära flyktingströmmen fortsätter. Utöver Somalia och Syrien förväntas det ske en fortsatt invandring från Irak och Afghanistan. Relevans och träffsäkerhet Ur verksamhetens perspektiv är en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig. Befolkningens attityder till pendling har förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera verksamheter, bl.a. gymnasieförvaltningen vars elevunderlag snarare utgörs av regionen än den egna kommunens befolkning. Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Detta är relevant att notera för Växjö där inflyttningen och utflyttningen utgjordes av 9370 personer under För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir mindre god.

8 Sammanfattning för Växjö I och med den åldersstruktur kommunen har, och med bibehållen bostadsproduktion, beräknas Växjös befolkning fortsätta öka med i stort sett samma omfattning som de senaste åren. Den yngsta åldersgruppen, som redovisas här, minskar sin andel något i början av prognosperioden medan den ökar i slutet. Däremot beräknas andelen barn i grundskolan öka med omkring 2 % fram till 2022 samtidigt som andelen i gymnasieåldrar minskar. Gruppen över 65 år ökar sin andel av befolkningen mest, från 18,2 % till 19 %. Att närmare en femtedel av kommunens invånare är pensionärer om några år, är en betydelsefull faktor att ha i åtanke. Enligt 2014 års prognos kommer Växjö kommun att ha invånare inom fyra-fem år. Med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når gränsen om cirka 15 år. En ökande andel äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är en viktig utmaning för framtiden. Befolkningsprognoserna har de senaste åren gett en acceptabelt stabil indikation på utvecklingen. Prognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalys och verksamhetsanalys. För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Mario Jonjic, utredare, Planeringskontoret,