Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden i...

Transkript

1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN X BEFOLKNING Prognos 08 delområden S 2008:10 Stefan Ström Tel: Denna rapport redovisas prognoser för Stockholms befolkning för åren Rapporten innehåller prognoser för stadsdelar, stadsdelsområden och större områden med den framtida befolkningen uppdelad på 11 åldersklasser. Rapporten innehåller också den tolkning av bostadsförsörjningsplanerna som prognosen bygger på. År 2017 bor enligt prognosen i de bostäder som byggs efter I de bostäder som fanns år 2007 ökar antalet boende under perioden fram till 2017 med Detta betyder att folkmängden i... Inre staden ökar med ( 7,6 %) till Söderort ökar med (15,o %) till Västerort ökar med (10,o %) till Hela staden ökar med (11,o %) till USKs Prognos 08 för Hela staden 5-årsklassernas ökning Prognoser för Stockholms drygt 400 basområden nedbruten på 1-årsklasser och kön finns tillgängliga i USKs områdesdatabas (ODS) på år USK STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Adress Telefon e-post Kaplansbacken uskinfo@usk.stockholm.se Box 8320 Telefax Webb.plats STOCKHOLM

2

3 INNEHÅLL Innehåll... 1 Förord... 3 Prognosmodell med flera steg... 5 Total-, nybyggnads- och SDN-prognoserna... 5 Basområdesprognosen... 5 Bostadsbyggandet... 6 Antaganden för Prognos 08 om nya bostäder... 6 Bostadsprojekten efter typ och läge (tabell 3)... 7 Prognosresultat... 8 Några jämförelser med förra årets prognos... 8 Åldersgruppernas förändring... 8 Tabell- och registerförteckning PROGNOSTABELLER: Befolkning 2007 och USKs befolkningsprognos Tabell 1: Hela staden, Inre och Yttre staden samt Söderort och Västerort Tabell 2: Stadsdelsområden (SDN) med ingående stadsdelar / delområden.. 13 BOSTADSBYGGANDET Tabell 3: Antalet nybyggda lägenheter enligt prognosantaganden OMRÅDESFÖRTECKNINGAR och KARTA Register a: Delområden (stadsdelar) i bokstavsordning Register b: Områden i rapportens redovisningsordning.. 90 Karta: Stockholms stadsdelsområden, stadsdelar (och basområden). 91 1

4 2

5 FÖRORD Utrednings- och statistikkontoret redovisar här befolkningsprognosen för delområden i Stockholm åren Delområdesprognosen bygger på totalprognosen för Stockholm som redovisas i USKs statistikrapport S 2008:11. En ny prognos görs varje år. Prognosen här utgår från den faktiska befolkningen Prognosen anger trolig utveckling under antagna förutsättningar, med antaganden om fruktsamhet, dödlighet och flyttning samt USKs tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. I denna rapport redovisas prognoser för stadsdelsnämnder (SDN / stadsdelsområden), och för deras ingående stadsdelar, uppdelade på elva åldersklasser. Prognosrapporterna ingår i serien Statistik om Stockholm och finns även på USKs webbplats: Rapporten redovisar endast en mindre del av informationen i Prognos 08. Med hjälp av USKs områdesdatasystem som finns tillgängligt under databaser på kan prognoser för andra delområden och åldrar tas fram. Prognoser finns där även för basområden och fördelade på kön. En långt gående uppdelning i små områden och enstaka åldrar ger dock prognoser med större osäkerhet. I prognosarbetet har deltagit Jeanette Bandel, Christina Norrby och Karin Fägerlind samt Stefan Ström, som sammanställt delområdesprognosrapporten. För upplysningar om lokala förutsättningar och för andra redovisningar av delområdesprognosen kan Karin Fägerlind kontaktas på tfn eller karin.fagerlind@usk.stockholm.se. Stockholm i juni 2008 Christian Rockberger 3

6 4

7 PROGNOSMODELL MED FLERA STEG Prognosen utarbetas i flera steg med delprognoser för hela staden, stadsdelsområden och basområden. Varje delprognos utgår från befolkningen per 1-årsklass och kön i området. Utvecklingen bestäms av lokala parametrar härledda ur utvecklingen i området. Dessutom prognoseras befolkningen i nybyggda bostäder särskilt. Total-, nybyggnads- och SDN-prognoserna För hela kommunen görs en prognos byggd på den demografiska utvecklingen i Stockholm, som in- och utflyttning i olika åldrar. Med hänsyn till även ekonomisk utveckling etc, beräknas en totalprognos per 1-årsklass och kön för varje prognosår. Denna del av prognosarbetet redovisas i totalprognosrapporten (nr 2008:11). För befolkning i de nya bostäder som antas tillkomma under prognosperioden görs särskilda prognoser för varje basområde med nybyggnad. Pågående och planerat byggande bestäms till antal lägenheter, läge, typ och inflyttningstidpunkt enligt kapitlet Bostadsbyggandet och tabell 3 här. Befolkningsprognoser görs sedan, där antal inflyttade av olika ålder bestäms av antalet nya bostäder och erfarenhetsvärden från tidigare nybyggnad. För de nya bostädernas befolkning räknas så prognoser fram år för år. Prognoserna summeras även till en prognos för de nya bostäderna i hela staden. Den prognosen subtraheras från totalprognosen, så att en prognos för hela stadens befintliga bostäder erhålles att fördela på de lägre nivåerna. För varje stadsdelsområde görs en prognos för befolkningen i dess befintliga bostäder, med erfarenhetsvärden bl.a. från deras boendetäthetsutveckling. Det är dessa prognoser som sedan fördelas vidare till prognoser för basområden. Alla prognoser för delområden på en nivå summeras till högre nivå och utjämnas mot (korrigeras till överensstämmelse med) prognosen för den högre nivån. Basområdesprognosen För vardera av de drygt fyrahundra basområdena räknas således en prognos fram. Vissa områden är dock så speciella, eller innehåller bostäder av sådan karaktär, att de inte har en normal demografisk utveckling. Detsamma gäller även de 28 ickegeografiska områdena med på församlingen skrivna. För sådana områden, och för äldre- och studentbostäder, räknas i prognosen inte med någon befolkningsutveckling eller årligt åldrande av befolkningen. I prognosarbetet identifieras (med information om servicehus och om invånare per kvarter) och särräknas sådan befolkning. Befolkningen i normala befintliga bostäder räknas däremot fram år för år med en utveckling som styrs av områdets typ och ålder. Denna områdesklassning och lokala parametrar är nödvändig för prognosen. Områden av olika typ kan ju ha helt motsatt befolkningsutveckling i vissa åldrar, i småhusområden flyttar ungdomar ut i åldrar när de flyttar in i flerbostadshusområden. Prognosen innehåller även funktioner som beräknar antalet födda som funktion av antal kvinnor i barnafödande åldrar, med speciell hänsyn till antalet verkligen födda senaste året. En manuell kontroll och justering därav för varje område ingår även i prognosarbetet. 5

8 BOSTADSBYGGANDET Antaganden för Prognos 08 om nya bostäder Nybyggandet i prognosen har bedömts utifrån uppgifter om pågående byggande enligt USKs ny- och ombyggnadsregister och om planerat enligt stadsbyggnadskontorets Pågående program- och planarbete, planerade bostäder i Stockholm här benämnd KBP (redovisat till USK ). Viss information har även hämtats direkt från de byggförutsättningsstudier 15-k-listan (version mars 2008) som legat till grund för KBP USK har med hjälp av dessa uppgifter bedömt hur många lägenheter av olika typ som antas bli inflyttade per område och år under perioden Inflyttningen i pågående byggande och i bostäder med KBP-byggstart (motsvarande sex startårsmängder ) har med beaktande av byggtid mm fördelats på inflyttning under de elva åren För 2018 redovisas dock ingen befolkningsprognos. Fördelningen ger då ett årligt byggande av drygt hälften av byggstartplaneringens årsmängder, med viss antagen fördröjning av främst de senare KBP-projekten. Även 260 lägenheter som noterats klara, men bedömts inte ha blivit inflyttade 2006, räknas som pågående. Inga stora pågående ombyggnader av lokaler till bostäder finns däremot att ta hänsyn till för årets prognos. Inflyttade lägenheter per år efter startår (KBP-byggstartår etc) Påg nybygg 1/ startat före startat KPB Byggstart Byggstart Byggstart Byggstart Byggstart Övrigt Påg stora ombygg 0 Ej inflyttat av klart Småhus (schablon) Summa För P08 / inflyttår Därav med i P

9 De nya lägenheternas geografiska fördelning I n f l y t t - å r Lgh S Hammarbyhamnen INRE STADEN (övrigt) SÖDERORT VÄSTERORT HELA STADEN Jämförelse med tidigare prognoser (hela staden per inflyttningsår) Hela P-periode P P P P P P P P P P P P Jämförelse mellan antalet startade, pågående, byggda och inflyttade lägenheter Antal lägenheter Startade föregående år Pågående vid årets början Byggda (rapporterat klar nybyggnad) Ombyggs till bostad (stora projekt med i prognosen) Inflyttat av under bygg-färdigåret ej inflyttat Bedömt ej inflyttade vid årskiftet Inflyttade (rapporterat nybyggt korrigerat enl ovan) Bostadsprojekten efter typ och läge (tabell 3) I tabell 3 (efter befolkningsprognostabellerna) redovisas det för prognosen förutsatta bostadsbyggandet projektvis efter läge. Sist i tabellen finns även summering per typ. För prognosen har använts åtta lägenhetstyper, med hyres- och bostadsrättslägenheter uppdelade på olika typer för Inre och Yttre staden. Endast för pågående byggprojekt och enstaka planerade finns dock uppgifter om typ. För större projekt i flerbostadshus har när uppgift saknats räknats med % hyresrätter. Enligt summeringen sist i tabell 3, har Prognos 08 då sammantaget räknat med 33 % hyresrätter av nya flerbostadshuslägenheter (eller 31 % av samtliga lägenheter). Bland hyresrätterna är då ej inräknade student- eller pensionärsbostäder. I tabell 3 redovisas varje projekt uppdelat på antagna inflytt-år medan sammanfattningstabellen här t v bara visar samband mellan byggstart- och färdigmängder. 7

10 PROGNOSRESULTAT Några jämförelser med förra årets prognos Totalt har årets prognos fler invånare år 2016 än Prognos 07. Under det tionde prognosåret 2017 ökar antalet invånare med ytterligare till , högre än förra prognosens slutvärde (för 2016). Sedan 1993 har utglesningen i befintliga bostäder varit liten ofta har även områden utan nybyggnad haft folkökning. I årets prognos ökar de boende i befintliga bostäder i början av prognosperioden men minskar något under Under hela perioden blir då ökningen däri en förtätning om nio promille. Invånarna i nya bostäder är i Prognos 08. I förra prognosen var de Prognos 07 hade en folkökning 2007 om , den blev För 2008 räknas nu med en ökning på varav i nya bostäder. Ökningen blev extra stor p g a beviljade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga asyllagen. Även för Prognos 08 räknas med viss fortsatt ökning beroende därav. Ökning av antal invånare under respektive prognosperiod (10 år) Jämförelse mellan Prognos 08 Prognos 07 Inre stadens befintliga bostäder Inre stadens nya bostäder Inre staden, totalt Söderorts befintliga bostäder Söderorts nya bostäder Söderort, totalt Västerorts befintliga bostäder Västerorts nya bostäder Västerort, totalt HELA STADEN Åldersgruppernas förändring Diagrammen på följande sida visar antalet invånare i varje femårsklass under prognosperioden (årens slut). Den främsta orsaken till åldersgruppernas förändring är att befolkningens fördelning på födelseår är så ojämn. Åldersgruppen år består t ex år 2017 av dem som föddes medan den 2007 bestod av dem som föddes Den stora ökningen i den åldersgruppen, och för år (2007 födda ), när 40-talister ersätter 30-talisterna syns tydligt. I de yngre åldrarna drar inflyttning av unga, bl a i nya studentbostäder, upp värdena. 8

11 Åldersgruppernas förändring i kommunhuvuddelarna enligt Prognos 08, 8000 Inre staden år Söderort år Västerort år

12 PROGNOSTABELLER Tabell 1: Hela staden, Inre och Yttre staden samt Söderort och Västerort Befolkning 2007 och USKs befolkningsprognos för delområden i STOCKHOLMS STAD Hela staden och därav i befintliga bostäder I prognostabellerna anges de framtida invånartalen på enstaka personer när. Naturligtvis finns ingen sådan noggrannhet i prognoserna utan alla värden bör tolkas avrundade. Folkmängden i de nybyggda bostäderna redovisas ackumulerad och utgör således inte årliga tillskott. Ovanstående tabeller innehåller summan av de redovisade prognoserna för delområdena. Denna summering uppvisar vissa små skillnader i förhållande till den totalprognos för kommunen som beräkningen utgått från. Skillnaderna har uppkommit vid utjämningsräkningarna och genom avrundning

13 Befolkning 2007 och USKs befolkningsprognos för delområden i Stockholms stad (Tabell 1) Inre staden Yttre staden

14 Befolkning 2007 och USKs befolkningsprognos för delområden i Stockholms stad (Tabell 1) Söderort Västerort

15 Tabell 2: Stadsdelsområden (SDN fr o m 2007) med ingående stadsdelar / delområden Befolkning 2007 och USKs befolkningsprognos för delområden i STOCKHOLMS STAD SDN 1. Rinkeby - Kista varav på Kista församling skrivna (lika alla år) INGÅENDE STADSDELAR (i ordning här): Akalla, Husby, Kista; Rinkeby Akalla

16 Husby Kista

17 Rinkeby

18 SDN 3. Spånga-Tensta varav på Spånga församling skrivna (lika alla år) INGÅENDE STADSDELAR (i ordning här): Bromsten, Flysta, Solhem-Lunda, Sundby, Tensta Bromsten

19 Flysta Solhem - Lunda varav Lunda (Lunda har 13 invånare och inget nybyggande)

20 Sundby Tensta

21 SDN 4. Hässelby - Vällingby varav på Hässelby resp Vällingby församling skrivna (lika alla år) INGÅENDE STADSDELAR (i ordning här): Hässelby Gård, Hässelby Strand, Hässelby Villastad; Grimsta, Kälvesta, Nälsta, Råcksta, Vinsta, Vällingby Hässelby Gård

22 Hässelby Strand Hässelby Villastad

23 Grimsta Kälvesta Nälsta

24 Råcksta Vinsta

25 Vällingby

26 SDN 6. Bromma varav på Bromma resp Västerleds församling skrivna (lika alla år) INGÅENDE STADSDELAR (i ordning här): Abrahamsberg, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Mariehäll, Norra Ängby, Riksby, Södra Ängby, Ulvsunda Industriområde, Åkeshov, Åkeslund; Alvik, Höglandet, Nockeby, Nockebyhov, Smedslätten, Olovslund, Stora Mossen, Traneberg, Ulvsunda, Ålsten, Äppelviken Abrahamsberg

27 Beckomberga Blackeberg