STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

Transkript

1 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsprognos 2010 S 2010: Karin Fägerlind STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

2

3 Befolkningsprognos 2010 FÖRORD Stockholms stads utrednings- och statistikkontor redovisar här befolkningsprognosen för Stockholm och dess stadsdelsområden åren Prognosen utgår från den verkliga befolkningen Prognosen anger trolig utveckling under valda förutsättningar, såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttning, utvecklingen av boendetätheten samt USKs tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. Antagandet om bostadsbyggandet under prognosperioden (antal inflyttningsklara lägenheter) redovisas för hela staden och per byggprojekt. I årets prognosarbete har relativt stora revideringar av antagandena gjorts. Flyttnettot har höjts liksom fruktsamheten, vilket gör att befolkningen växer betydligt snabbare än i förra årets prognos. I rapporten finns en tabellbilaga med prognosuppgifter för vissa åldersklasser för staden, stadsdelsområdena och stadsdelarna. Rapporterna finns också att ladda ner från USKs hemsida Därifrån kan användare inom staden också nå OmrådesDataSystemet (ODS) och själv kombinera valfria åldersklasser och delområden. I ODS lagras prognosen på ettårsklasser och kön på lägst basområdesnivå. Prognososäkerheten ökar emellertid ju mindre områdena är. Prognosen har tagits fram av Karin Fägerlind, Frida Saarinen, Lina Sjölin och Jeanette Bandel. Stockholm i juni 2010 Lena Daag, verkställande direktör 1

4 Befolkningsprognos 2010 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 PROGNOSRESULTAT... 3 Befolkningsförändringar i åldersklasser... 4 Barn och ungdom... 5 Befolkningen år... 8 Befolkningen 65 år och äldre... 9 PROGNOSRESULTAT FÖR STADSDELSNÄMNDERNA Barn 0-5 år Barn 6-15 år Äldre PROGNOSANTAGANDEN Fruktsamhet Stadsdelarnas fruktsamhet Dödlighet Flyttning Boendetäthet Antagande om nya bostäder Bostadsprojekten efter typ och läge JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Antagandena år 2009 och Resultat i Prognos 2010 jämfört med Prognos Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå TABELLBILAGA

5 Befolkningsprognos 2010 INLEDNING Prognos 10 har genomförts i tre steg. Efter det att totalprognosen har bestämts för hela staden görs en prognos för stadsdelsområdena varefter summan av dessa stäms av mot totalprognosen. I det tredje steget görs en delområdesprognos för mindre områden, så kallade basområden, som stäms av mot prognosen för den stadsdelsnämnd som basområdet ingår i. Delområdesprognosen består i sin tur av två delprognoser där den ena är en prognos för befolkningen som bor i de bostäder som finns idag och den andra prognosen görs för den befolkning som kommer att bo i den framtida nyproduktionen. Prognos 10 avser åren PROGNOSRESULTAT Enligt Prognos 10 kommer stadens folkmängd att öka med personer under den kommande tioårsperioden, från invånare i slutet av år 2009 till i slutet av år Åren 2010 och 2011 beräknas folkmängden öka med respektive invånare, därefter sjunker ökningstakten successivt ned till år Detta är en betydligt högre ökningstakt än i förra årets prognos, beroende på att vi nu har ett högre antagande för fruktsamhet och flyttningsöverskott. Läs mer om de nya antagandena på sidan 14. Befolkningen i Stockholms stad 2009 och prognos , uppdelat på åldersklasser 0-5 år 6-15 år år år år år 80- år summa Från och med 2012 beror befolkningsökningen till större delen på födelseöverskott, fler födda än döda. Födelseöverskottet antas bli personer i genomsnitt per år under prognosperioden. Antal födda antas bli runt de första åren och sedan minska ned till knappt födda barn per år. Flyttningsöverskottet antas vara i genomsnitt personer årligen med högre nivåer de första åren och lägre därefter. 3

6 Befolkningsprognos 2010 Befolkningstillväxten respektive år i prognosen flyttnetto födelsenetto Befolkningsförändringar i åldersklasser Den enda åldersgrupp som väntas minska under de närmsta 10 åren är de som är 80 år och däröver. Det beror på att de som idag är i sjuttioårsåldern föddes under talet, då födelsetalen var mycket låga. Av dem som idag är år kommer de flesta ha avlidit om 10 år, och tillskottet från 30-talisterna är inte tillräckligt för att ersätta dem fullt ut. De stora barnkullar som föddes på 1940-talet får åldersgruppen yngre pensionärer att öka rejält, eftersom 40-talisterna är betydligt fler än 30-talisterna. Barnkullarnas storlek är också den främsta orsaken till skolbarnens ökning under prognosperioden. Även om många ur de senaste årens rekordgeneration kommer att flytta från Stockholm innan de börjar skolan förväntas de ändå bli betydligt fler än dagens skolbarn. Förändring av befolkningen i Stockholm , fördelat på ålder år 6-9 år år år år år år år 80- år 4

7 Befolkningsprognos 2010 Barn och ungdom Under andra halvan av 1990-talet minskade fruktsamheten varvid antalet barn i förskoleåldern också minskade. Från år 2000 har fruktsamheten ökat varje år till 1,88 barn per kvinna Första kvartalet 2010 indikerar att fruktsamheten kommer att öka ytterligare under Vi antar dock att fruktsamheten om några år kommer att börja minska och vara 1,70 barn per kvinna Den höga fruktsamheten under 2000-talet och inflyttningen av unga kvinnor i familjebildande ålder medför att antalet förskolebarn, 0-5 år, ökar de närmaste åren för att sedan avta i takt med en sjunkande fruktsamhet. Kulmen beräknas att nås år 2014, då antalet barn i denna ålder uppgår till Barn i åldern 0-5 år år

8 Befolkningsprognos 2010 Svängningarna i födelsetalen under 1990-talet avspeglar sig också i förändringar av antalet skolbarn. Antalet 6-15 åringar nådde en topp år 2002 på drygt barn. Nedgången i fruktsamhet under andra halvan av 90-talet medförde att skolbarnen minskade till år Under 2009 har antalet skolbarn ökat något, och de förväntas fortsätta öka under hela prognosperioden. År 2019 är de enligt prognosen Barn i åldern 6-15 år år Diagrammet över skolbarn i olika åldrar på nästa sida visar tydligt hur de stora födelsekullarna åren runt 1990 successivt passerar genom skolans stadier. Åldersgrupperna 6-9 år, år och år består alla av 3 årskullar och puckeln år 2002 för åringar blir en puckel tre år senare för åringarna och så vidare. Antalet yngre skolbarn, 6-9 år, har redan börjat öka, och fortsätter att öka från till under prognosperioden, en ökning med barn. Mellanstadiebarnen, år, ökar från till under samma period. Antalet barn i högstadieåldrarna, år, minskar med barn fram till 2012, för att därefter öka med barn. År 2019 beräknas åringarna uppgå till barn. 6

9 Befolkningsprognos 2010 Barn i åldrarna 6-9 år, år och år år år år Antalet ungdomar i gymnasieåldern år var personer 2009, och de kommer att hålla sig på den nivån ett par år. Från år 2012 till 2015 minskar åldersgruppen med personer, för att sedan öka med personer till Totalt ökar alltså åldersgruppen med 500 personer under prognosperioden. Ungdomar i åldern år år

10 Befolkningsprognos 2010 Befolkningen år I dessa åldersklasser märks de största skillnaderna mellan förra året och årets prognos. Det större flyttöverskottet i årets prognos påverkar åringar eftersom benägenheten att flytta är stor i årsåldern. Ökningen är snabbast i början av prognosen, på grund av att flyttnettot antas vara högre under början av prognosperioden. Under årens lopp blir människorna i denna grupp äldre och påverkar också storleken på åldersgruppen år. Under prognosperioden fortsätter 40-talisterna att gå i pension. I Stockholm är 40-talisterna dock en mindre grupp än de yngre åldersklasserna i yrkesverksam ålder. År 2019 beräknas antalet åringar vara personer, och antalet åringar , en ökning med respektive personer. Befolkningen år år år

11 Befolkningsprognos 2010 Befolkningen 65 år och äldre Gruppen yngre pensionärer, år, har minskat under lång tid. Nu har dock 40- talskullarna börjat nå pensionsåldern och åldersgruppen år ökar under hela prognosperioden med hela personer till år Pensionärer i åldern 80 år och äldre blir färre under prognosperioden är de färre än Befolkningen år och 80 år och äldre år 80- år

12 Befolkningsprognos 2010 PROGNOSRESULTAT FÖR STADSDELSNÄMNDERNA Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsområden. Stadsdelsområdena är mycket olika stora, den största, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stor som den minsta, Älvsjö. Stadsdelsområdenas befintliga befolkning år 2009 och förväntade befolkningsökning till 2019 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Befolkning 2010 ökning till 2019 Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än för hela staden. Stadsdelsområdenas befolkningsstruktur präglas av bostädernas ålder och av fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Större förändringar under prognosperioden har oftast ett samband med bostädernas ålder. Antalet barn till exempel, ökar mest i områden där nyproduktion förväntas under prognosperioden eller där nya bostäder byggts de senaste åren, som i Hägersten- Liljeholmen, Bromma och på Kungsholmen. 10

13 Befolkningsprognos 2010 Barn 0-5 år Gruppen 0-5-åringar ökar framför allt i stadsdelar med nybyggnation under prognosperioden. På Södermalm minskar i stället denna åldersgrupp under prognosperioden. Detta är fullt naturligt, eftersom det idag finns väldigt många barn i denna åldersgrupp i de stora nybyggda områdena i Södra Hammarbyhamnen, barn som föddes här eller flyttade hit precis när deras hus var nybyggt. Minskningen visar alltså en utveckling mot en mer normal befolkningsstruktur i och med att området blir äldre. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 0-5 år år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen

14 Befolkningsprognos 2010 Barn 6-15 år Skolbarnen i åldern 6-15 år ökar i alla stadsdelar, på grund av att de som idag är i skolåldern är födda under det sena nittiotalet då födelsetalen var låga. De som kommer att vara i skolåldern i slutet på prognosperioden är den stora generation som fötts och kommer att födas under det sena 2000-talet och början av 2010-talet. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 6-15 år år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen

15 Befolkningsprognos 2010 Äldre 80- De allra äldsta, 80 år och äldre minskar i nästan alla områden under prognosperioden. Undantaget är Rinkeby-Kista och Södermalm. Rinkeby-Kista har ett stort bestånd lägenheter byggda under 60-talet. En del av dem som då flyttade in i nybyggda lägenheter har bott kvar hela tiden och börjar komma upp i en hög ålder under prognosperioden. En annan orsak är den stora andelen urikesfödda i Rinkeby-Kista. Av dem är det en betydligt mindre del som är 80 år och däröver idag. När åren går och folk åldras kommer andelen 80 år och däröver att öka bland de utrikesfödda. På Södermalm beror fenomenet på Södra Hammarbyhamnen, som har en väldigt liten befolkning som är över 80 år i dagsläget. Däremot är det många som har flyttat in i de bekväma lägenheterna i sena sextio- eller tidiga 70-årsåldern som kommer att uppnå den åldern under prognosperioden, och därför ökar åldersgruppen. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 80- år år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen

16 Befolkningsprognos 2010 PROGNOSANTAGANDEN 1. Befolkningen kan bara förändras genom en av fyra händelser, att någon föds, att någon dör eller att någon flyttar in eller ut. En stor del av prognosarbetet är att göra antaganden för dessa händelser för att därigenom kunna beräkna antalet födda, döda inflyttade och utflyttade under prognosperioden. För stadsdelsområdena och basområdena gör man även antaganden om hur befolkningen utvecklas beroende på bostadsbeståndet och områdets karaktär i övrigt. Slutligen gör man antaganden om antalet nybyggda lägenheter av olika typ och befolkningsutvecklingen i dessa. Här redogörs kortfattat för de antaganden som gjorts i prognosen. Fruktsamhet Fruktsamheten är det antal barn som en kvinna skulle få under sin livstid, om hon följde det mönster som för tillfället råder och inte avled innan hon fyllt 50 år. Det har varit stora svängningar i fruktsamheten de senaste årtiondena. År 1999 nådde den sitt lägsta värde sedan slutet på 1970-talet, 1,34 barn per kvinna. Sedan dess har fruktsamheten ökat och år 2010 var den 1,88 barn per kvinna. Detta är en extremt hög nivå för Stockholm föddes det barn i Stockholm, så många barn har inte fötts under ett år sedan 40-talet! Antal födda första kvartalet 2010 indikerar att fruktsamheten ökar ytterligare under Summerad fruktsamhet, antal barn per kvinna, i Stockholm och riket, ,5 2 1,5 1 0, Stockholm Riket Fruktsamheten är traditionellt sett lägre i Stockholm än i Sverige totalt. De senaste åren har dock skillnaden minskat och Stockholm har idag i princip lika hög fruktsamhet som riket. Vi antar dock att avståndet kommer öka igen på sikt eftersom fruktsamheten i Stockholm antas minska mer än fruktsamheten i riket enligt SCBs prognosantaganden. Både i Stockholm och i riket har kvinnor blivit allt äldre när de får barn. Medelådern för första barnets födelse ligger i Stockholm på 30,7 år. Det är kvinnor över 30 som 14

17 Befolkningsprognos 2010 står för nästan hela den stora ökningen av fruktsamheten de senaste åren. Kvinnor under 30 har lika låg fruktsamhet idag som för 10 år sedan. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet sjönk fruktsamheten mycket snabbt, men under det senaste årets lågkonjunktur förefaller fruktsamheten inte att ha påverkats överhuvudtaget. En del av förklaringen ligger säkert i mödrarnas ålder, dels är äldre kvinnor bättre etablerade på arbetsmarknaden och har bättre ekonomi, dels har de inte samma möjligheter att vänta på bättre tider eftersom kvinnors fertilitet avtar och tillslut upphör helt. En annan faktor som påverkar fruktsamheten är nyproduktion. Nyproducerade lägenheter är ofta barnvänliga med hiss, stora badrum och bekväma kök. Av det och andra skäl är de attraktiva för unga familjer och fruktsamheten är konstaterat mycket hög i nyproducerade områden som Hammarby Sjöstad och i Liljeholmen. Vi antar relativt hög nyproduktion i årets prognos, men det har även stor betydelse vad som händer i övriga Stockholms län. Byggs det mycket i kranskommunerna kommer de att locka till sig familjer i vardande, vilket kan komma att minska fruktsamheten i Stockholms kommun. 15

18 Befolkningsprognos 2010 Stadsdelarnas fruktsamhet Variationen i fruktsamhet är stor mellan stadens olika delområden, dock har stadsdelarna närmat sig varandra under de senaste åren och variationen har minskat. Högst är fruktsamheten i områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund, i småhusområden och nybyggda områden. Fruktsamheten är lägst i områden med små lägenheter. I prognosen tas hänsyn till att fruktsamheten varierar mellan olika områden. Tabellen nedan visar fruktsamhetsnivån år 2009 i stadsdelsområdena. Fruktsamhet i stadsdelnämnderna 2009 Stadsdelsnämnd Antal barn per kvinna Rinkeby-Kista 2,08 Spånga-Tensta 2,41 Hässelby-Vällingby 2,00 Bromma 1,95 Kungsholmen 1,69 Norrmalm 1,95 Östermalm 1,80 Södermalm 1,74 Enskede-Årsta-Vantör 1,90 Skarpnäck 1,86 Farsta 1,75 Älvsjö 2,18 Hägersten-Liljeholmen 1,86 Skärholmen 1,98 Hela staden 1,88 Dödlighet Medellivslängden har under många år ökat på grund av befolkningens förbättrade hälsa. År 2008 var medellivslängden i Stockholm 78,6 år för män och 83,2 år för kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd är därmed 4,6 år till kvinnornas fördel. Det finns geografiska skillnader i dödlighet inom staden. Östermalm har lägre dödlighet än övriga stadsdelsnämnder. Förklaringen ligger i att personer med högre social bakgrund har bättre hälsa och därmed lägre dödlighet. De socioekonomiska skillnaderna i dödlighet kvarstår efter pensionsåldern. Viktigast för dödlighetsantagandet är hälsoutvecklingen och med den dödligheten i åldrarna över 50 år. Medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Andelen äldre med svag hälsa på grund av sjukdomar som numera botas kan bli större. Nya livsstilsmönster ger också anledning till oro såsom ökad andel 16

19 Befolkningsprognos 2010 överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden antar vi en fortsatt minskad dödlighet. I prognosen antas samma årliga reduktion av dödligheten som SCB antar för riket. Det antas också att dödligheten i Östermalm kommer att vara fortsatt lägre än i stadens övriga delar. Flyttning Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande, var sjätte stockholmare flyttar under ett år. Under 2009 flyttade personer inom staden, personer till staden och från staden. Nettot av flyttningarna blev därmed drygt fler invånare i Stockholm. De flesta som flyttar in till eller ut ur Stockholms stad håller sig inom länet, flyttade in till Stockholms stad från Stockholms län och flyttade ut. Invandringen gick upp till samma mycket höga nivå som 2007 (som i sin tur var en konsekvens av den särskilda asyllagen som gällde under 2006). Utvandringen minskade kraftigt vilket ledde till att flyttnettot mot utlandet blev högre än 2008, drygt personer. Flyttningsrörelserna inom Sverige till och från Stockholm varierar kraftigt mellan åren och de beror mer på konjunkturen än på tillgången på bostäder. Under 1990-talet var till exempel bostadsbyggandet lågt men lågkonjunkturen gav ett högt inflyttningstillskott från övriga Sverige. Under 2008 och 2009 har det åter varit lågkonjunktur och Stockholm har också haft ett högt flyttnetto i prognosen de närmsta åren, detta framför allt på grund av minskad utflyttning. När ekonomin börjar återhämta sig förväntas utflyttningen öka igen så att det totala flyttnettot minskar på sikt. Inflyttning, utflyttning och flyttnetto, inflyttade utflyttade netto

20 Befolkningsprognos 2010 Flyttnetto (inflyttning-utflyttning) för Stockholm efter flyttarnas ålder, inflyttade utflyttade netto Merparten av flyttarna är mellan tjugo och trettio år och flyttningsöverskottet är i huvudsak koncentrerat till dessa åldrar. Befolkningens omflyttning leder till en nettoutflyttning av förskolebarn och av åldrarna år, som delvis är föräldrarna till barnen. En viss nettoutflyttning sker också i åldrarna runt pensionsåldern. Boendetäthet Under 1970-talet och i flera årtionden framåt minskade boendetätheten i Stockholm, men under 1990-talet började den öka igen. Boendetätheten räknas i antal personer per rumsenhet och som rumsenhet räknas även köket. (Två rum och kök räknas alltså som tre rumsenheter.) 1970 var boendetätheten 0,67 personer per rumsenhet, 1980 och 1990 bodde det 0,53 resp 0,51 personer per rumsenhet. När man under 1990-talet började bo tätare igen ökade boendetätheten långsamt och 2009 låg den på 0,54. Osäkerheten om hur boendet utvecklas i framtiden är stor. I prognosen räknar vi med, genomsnittligt för hela staden, att förtätningen fortsätter långsamt i det befintliga bostadsbeståndet upp till 0,56 personer per rumsenhet. Detta antagande hänger ihop med antagandet om ökad fruktsamhet. Eftersom barn bor med sina familjer, blir det då fler personer i lägenheterna. För delar av staden görs olika antaganden för boendetäthetens utveckling. 18

21 Befolkningsprognos 2010 Antagande om nya bostäder Antagandet om antalet inflyttningsklara lägenheter till prognosen har tagits fram utifrån uppgifter om pågående byggande enligt USKs ny- och ombyggnadsregister och planerat byggande enligt 15k-listan och dokumentet Pågående plan- och programarbete. Det senare tas fram av strategiska avdelningen på Stadsbyggnadskontoret. 15k-listan innehåller antalet lägenheter i pågående planerings- och utredningsprojekt, bland annat med bedömd tidigaste byggstart. Stadsbyggnadskontorets dokument innehåller även information om pågående programarbete. Bedömningarna i 15k-listan är gjorda av berörda planhandläggare från stadsbyggandskontoret och projektledare från exploateringskontoret. USK har med hjälp av dessa uppgifter bedömt hur många lägenheter som kan antas bli inflyttade per område och år under prognosperioden Vid början av år 2010 pågick byggnation av totalt lägenheter, varav genom nybyggnad och 646 genom ombyggnad. Majoriteten av dessa lägenheter antas bli inflyttningsklara år 2010 eller år Ungefär hälften av bostadsbyggandet pågick i Inre staden, en tredjedel i Söderort och resten i Västerort. Under år 2010 antas lägenheter bli inflyttningsklara i staden. Det innebär en uppjustering med drygt lägenheter jämfört med förra årets prognosantagande. I det antagande som gjordes år 2009 bedömdes den pågående ekonomiska krisen påverka byggstarterna mer än vad som sedan blev utfallet. Under året påbörjades lägenheter genom nybyggnad. Det samma gäller antalet färdigställda lägenheter. Nettoökningen av antalet bostäder i staden blev år 2009, jämfört med antagandet som var inflyttningsklara lägenheter. Över hela prognosperioden antas totalt lägenheter bli inflyttningsklara, dvs ett snitt om lägenheter per år. Det är också en uppjustering jämfört med förra årets antagande som innebar ett årligt genomsnitt om inflyttningsklara lägenheter. Jämförelse med tidigare byggantagande (hela staden per inflyttningsår) Hela P- perioden P P En tredjedel, 33 procent, av de lägenheter som antas färdigställas under prognosperioden finns i Inre staden. 39 procent finns i Söderort och 28 procent i Västerort. Under år 2010 är fördelningen 46 procent i Inre staden, 38 procent i Söderort och 16 procent i Västerort. När det gäller Inre staden är det framför allt i stadsdelarna Stadshagen (1 021 lägenheter) och Södra Hammarbyhamnen (521 lägenheter) som bostäder antas bli inflyttningsklara under året. I Söderort är det i stadsdelarna Liljeholmen, Västberga och Farsta som antalet inflyttningsklara lägenheter antas bli som störst, drygt

22 Befolkningsprognos 2010 lägenheter vardera. I Västerort är det stadsdelarna Beckomberga, Råcksta och Vällingby med omkring 130 lägenheter vardera. De nya lägenheternas geografiska fördelning Inre staden Söderort Västerort Totalt Bostadsprojekten efter typ och läge (tabell 2) I tabell 2 redovisas det för prognosen förutsatta bostadsbyggandet projektvis efter läge. Sist i tabellen finns även summering per typ. Byggantagandet är uppdelat på lägenhetstyperna: bostadsrätt, hyresrätt, småhus, ungdoms-/studentbostäder och äldrebostäder. 70 procent av lägenheterna i antagandet är bostadsrätter, 28 procent hyresrätter, 4 procent småhus, 0,2 procent ungdoms- /studentbostäder och 0,3 procent äldrebostäder. Antagandet om lägenhetstyper baseras i huvudsak på uppgifter ur byggregistret för de pågående byggprojekten och 15k-listan för de planerade. I de fall då uppgift om lägenhetstyp saknats har lägenheterna fördelats enligt samma proportioner som totalen. 20

23 Befolkningsprognos 2010 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Skillnaden mellan årets och förra årets prognos är större än den brukar vara. I årets prognos har nämligen större hänsyn tagits till de senaste årens stora barnkullar och flyttnetton. Efter några där rekord i födelsetal och befolkningsökning har slagits gång på gång har det funnits anledning att göra en ny bedömning om vad som är en rimlig eller normal befolkningsökning i Stockholm. Antagandena år 2009 och 2010 Enligt förra årets prognos skulle Stockholms befolkning under 2009 öka med knappt personer. Den lågkonjunktur som inleddes 2008 antogs inte få så stora effekter, men ändå ha en viss påverkan på bostadsbyggandet och barnafödandet, samt öka flyttnettot mot övriga Sverige. Detta skulle ge en fortsatt stark ökning av befolkningen, dessa höga antaganden överträffades dock och befolkningsökningen blev drygt personer. I år har ekonomin återhämtat sig väsentligt sedan finanskrisen 2008, och optimismen är hög bland både företag och privatpersoner. Byggandet har tagit ny fart och antalet födda barn de tre första månaderna är mycket högt. I flera år har barnafödandet och befolkningsökningen totalt ökat starkt i Stockholm. Befolkningsökningen som år låg mellan personer per år har sedan 2006 varit över per år, och antalet födda har ökat med barn sedan Tidigare år har den nya, snabba befolkningsökningen setts som en tillfällig trend, men i år har en större revidering av antaganden gjorts i vilken de senaste årens utveckling har fått större tyngd. Vi har tagit större hänsyn till den stora generation som nu är i studentåldern och som attraheras av storstaden och universitetsorterna och också sett till utvecklingen andra storstadsområden i Sverige och utomlands, där trycket på stadskärnorna ökar och innerstaden har blivit en plats där man strävar efter att bo även i familjebildande ålder. Synen på vad som är långsiktigt rimliga antaganden för Stockholms stad har alltså förändrats. Resultat i Prognos 2010 jämfört med Prognos 2009 Den totala befolkningen år 2018 beräknas vara hela personer högre i årets prognos jämfört med den prognos som togs fram förra året för prognosåren Det innebär att folkmängden år 2018 nu förväntas öka till drygt invånare. Diagrammet på nästa sida visar att tillväxttakten i årets prognos är högre under hela prognosperioden men att skillnaden ökar mest i början. En del av skillnaden mellan prognoserna beror även på att befolkningen för år 2008 underskattades med nästan personer. Årets prognos utgår därmed från ett högre invånarantal och de initiala skillnaderna mellan prognoserna lever sedan kvar under hela prognosperioden. 21

24 Befolkningsprognos 2010 Befolkningsutvecklingen Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) Skillnad personer Bef P10 Bef P En jämförelse av de båda prognoserna för det sista prognosåret i prognos 2009 visar att befolkningen i samtliga åldersgrupper förväntas bli större år 2018 i årets prognos än i förra årets, även om skillnaderna i vissa åldersgrupper är små. De största procentuella skillnaderna mellan prognoserna är för de yngre barnen, 1-5 år och skolbarnen 6-15 år. Befolkningen 2018 i Prognos 09 jämfört med Prognos 08 befolkning P09 P10 skillnad P09 P10 skillnad år år år år år år år w år summa I diagrammen nedan visas skillnaderna för de yngre barnen för varje år i prognosperioden. Det första diagrammet visar att skillnaderna för 1-5-åringar ökar i början av perioden och är som störst år Även om skillnaderna mellan prognoserna till viss del förklaras av att startbefolkningen i årets prognos var högre än vad förra årets prognos förutspådde för år 2009 beror skillnaderna till den största delen av förändringar i fruktsamhetsantagandet. För barn i lågstadieåldrarna är skillnaderna mellan prognoserna som störst mot slutet av perioden då de barn som föds nu kommer upp i de åldrarna. Det högre fruktsamhetsantagandet får alltså genomslag även i denna grupp om några år. 22

25 Befolkningsprognos 2010 Befolkningsutvecklingen för barn 1-5 år i Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) år, P år, P Befolkningsutvecklingen för barn 6-9 år i Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) år, P år, P

26 Befolkningsprognos 2010 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå Årets prognos ger en större befolkning år 2018 än förra årets prognos i samtliga stadsdelsområden. Störst är skillnaden på Östermalm, i Enskede-Årsta-Vantör och i Bromma. Prognostiserad befolkning år 2018 per stadsdelsområde i Prognos 09 respektive Prognos befolkning 2009 P P Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Tillkommande bostäder i staden är en faktor som påverkar befolkningsutvecklingen och då framförallt fördelningen av invånarna på olika stadsdelar. Antalet bostadsprojekt som påbörjas och färdigställs är konjunkturkänsligt och därför finns en viss skillnad mellan bostadsantagandena i Prognos 09 respektive Prognos 10. I förra årets prognos antogs färdigställandet av nya bostäder minska i början av perioden till följd av lågkonjunkturen och ett antal projekt sköts på framtiden. Det visade sig dock att lågkonjunkturen inte påverkade färdigställandet av bostäder. I årets prognos ser framtiden ljusare ut och antalet färdigtställda bostäder antas bli fler både på kort och på lång sikt. 24

27 Tabellbilaga Tabellbilagan innehåller två tabeller, tabell 1 visar den prognostiserade befolkningen totalt och i nybyggnation i hela Stockholms stad, i stadsdelsområdena och i Stockholms stadsdelsområden. Tabell 2 visar det bostadsantagande som ligger till grund för nybyggnadsprognosen, per projekt oc summerat till stadsdelsområden. Tabell 1 innehåll Hela staden 31 Alvik 53 Höglandet 53 Rinkeby-Kista SDO 32 Nockeby 54 Rinkeby 32 Nockebyhov 54 Akalla 33 Olovslund 55 Husby 33 Smedslätten 55 Kista 34 Stora Mossen 56 Spånga-Tensta SDO 35 Traneberg 56 Bromsten 35 Ulvsunda 57 Flysta 36 Ålsten 57 Lunda 36 Äppelviken 58 Solhem 37 På Västerleds församling skrivna 58 Sundby 37 Tensta 38 Kungsholmen SDO 59 På Spånga-Kista församling skrivna 38 Kungsholm 59 På Kungsholms församling skrivna 60 Hässelby-Vällingby SDO 39 Östra S:t Göran 60 Hässelby Gård 39 Marieberg 61 Hässelby Strand 40 Stadshagen 61 Hässelby Villastad 40 Kristineberg 62 På Hässelby församling skrivna 41 Fredhäll 62 Grimsta 41 På S:t Görans församling skrivna 63 Kälvesta 42 Lilla Essingen 63 Nälsta 42 Stora Essingen 64 Råcksta 43 På Essinge församling skrivna 64 Vinsta 43 Vällingby 44 Norrmalm SDO 65 På Vällingby församling skrivna 44 Klara 65 Jakob 66 Bromma SDO 45 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 66 Abrahamsberg 46 Södra Johannes 67 Beckomberga 46 Norra Johannes 67 Blackeberg 47 På Johannes församling skrivna 68 Bromma Kyrka 47 Södra Adolf Fredrik 68 Bällsta 48 Norra Adolf Fredrik 69 Eneby 48 På Adolf Fredrik församling skrivna 69 Mariehäll 49 Gustav Vasa 70 På Gustav Vasa församling skrivna 70 Norra Ängby 49 Östra Matteus 71 Riksby 50 Västra Matteus 71 Södra Ängby 50 På Matteus församling skrivna 72 Ulvsunda Industriområde 51 Roslagstull 72 Åkeshov 51 Åkeslund 52 På Bromma församling skrivna 52 25

28 Östermalm SDO 73 Kärrtorp 98 Stureplan - Lärkstaden 73 Orhem 99 Tekniska Högskolan 74 Skarpnäcks Gård 99 Universitetet 74 Bagarmossen 100 Hjorthagen-Värtahamnen 75 Skrubba 100 På Engelbrekt församling skrivna 75 På Skarpnäcks församling skrivna 101 Hedvig Eleonora 76 Farsta SDO 102 På Hedvig Eleonora församling skrivna 76 Fagersjö 102 Oscars k:a 77 Farsta 103 Djurgården 77 Farsta Strand 103 Gärdet 78 Farstanäset 104 På Oscar församling skrivna 78 Gubbängen 104 Södermalm SDO 79 Hökarängen 105 Storkyrkan 79 Larsboda 106 Mariatorget 80 Sköndal 106 Södra Station 80 Svedmyra 107 På Maria församling skrivna 81 Tallkrogen 107 Norra Högalid 81 På Farsta församling skrivna 107 Mellersta Högalid 82 Södra Högalid 82 Älvsjö SDO 108 Reimersholme-Långholmen 83 Herrängen 108 På Högalid församling skrivna 83 Liseberg 109 Långbro 109 Västra Katarina 84 Långsjö 110 Östra Katarina 84 Solberga 110 På Katarina församling skrivna 85 Älvsjö 111 Norra Sofia 85 Örby Slott 111 Södra Sofia 86 På Brännkyrka församling skrivna 112 Södra Hammarbyhamnen 86 På Sofia församling skrivna 87 Hägersten-Liljeholmen SDO 113 Enskede-Årsta-Vantör SDO 88 Aspudden 113 Bandhagen 88 Gröndal 114 Högdalen 89 Hägersten 114 Rågsved 89 Hägerstensåsen 115 Stureby 90 Liljeholmen 115 Örby 90 Hagsätra 91 Midsommarkransen 116 På Vantör församling skrivna 91 Mälarhöjden 116 Västberga 117 Enskedefältet 92 På Hägerstens församling skrivna 117 Enskede Gård 92 Fruängen 118 Gamla Enskede 93 Västertorp 118 Johanneshov 93 Årsta 94 Skärholmen SDO 119 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 94 Bredäng 119 På Enskede församling skrivna 95 Sätra 120 Östberga 95 Skärholmen 120 Vårberg 121 Skarpnäck SDO 96 på Skärholmen församling skrivna 121 Östra Hammarbyhöjden 96 Björkhagen 97 Enskededalen 97 Flaten 98 26

29 Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning Abrahamsberg 46 Hässelby Strand 40 Akalla 33 Hässelby Villastad 40 Alvik 53 Hässelby-Vällingby SDO 39 Aspudden 113 Högdalen 89 Bagarmossen 100 Höglandet 53 Bandhagen 88 Hökarängen 105 Beckomberga 46 Jakob 66 Björkhagen 97 Johanneshov 93 Blackeberg 47 Kista 34 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 94 Klara 65 Bredäng 119 Kristineberg 62 Bromma Kyrka 47 Kungsholm 59 Bromma SDO 45 Kungsholmen SDO 59 Bromsten 35 Kälvesta 42 Bällsta 48 Kärrtorp 98 Djurgården 77 Larsboda 106 Eneby 48 Liljeholmen 115 Enskede Gård 92 Lilla Essingen 63 Enskededalen 97 Liseberg 109 Enskedefältet 92 Lunda 36 Enskede-Årsta-Vantör SDO 88 Långbro 109 Fagersjö 102 Långsjö 110 Farsta 103 Mariatorget 80 Farsta SDO 102 Marieberg 61 Farsta Strand 103 Mariehäll 49 Farstanäset 104 Mellersta Högalid 82 Flaten 98 Midsommarkransen 116 Flysta 36 Mälarhöjden 116 Fredhäll 62 Nockeby 54 Fruängen 118 Nockebyhov 54 Gamla Enskede 93 Norra Adolf Fredrik 69 Grimsta 41 Norra Högalid 81 Gröndal 114 Norra Johannes 67 Gubbängen 104 Norra Sofia 85 Gustav Vasa 70 Norra Ängby 49 Gärdet 78 Norrmalm SDO 65 Hagsätra 91 Nälsta 42 Hedvig Eleonora 76 Olovslund 55 Hela staden 31 Orhem 99 Herrängen 108 Oscars k:a 77 Hjorthagen-Värtahamnen 75 På Adolf Fredrik församling skrivna 69 Husby 33 På Bromma församling skrivna 52 Hägersten 114 På Brännkyrka församling skrivna 112 Hägersten-Liljeholmen SDO 113 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 66 Hägerstensåsen 115 På Engelbrekt församling skrivna 75 Hässelby Gård 39 På Enskede församling skrivna 95 27

30 Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning (forts.) På Essinge församling skrivna 64 Sätra 120 På Farsta församling skrivna 107 Södermalm SDO 79 På Gustav Vasa församling skrivna 70 Södra Adolf Fredrik 68 På Hedvig Eleonora församling skrivna 76 Södra Hammarbyhamnen 86 På Hägerstens församling skrivna 117 Södra Högalid 82 På Hässelby församling skrivna 41 Södra Johannes 67 På Högalid församling skrivna 83 Södra Sofia 86 På Johannes församling skrivna 68 Södra Station 80 På Katarina församling skrivna 85 Södra Ängby 50 På Kungsholms församling skrivna 60 Tallkrogen 107 På Maria församling skrivna 81 Tekniska Högskolan 74 På Matteus församling skrivna 72 Tensta 38 På Oscar församling skrivna 78 Traneberg 56 På S:t Görans församling skrivna 63 Ulvsunda 57 På Skarpnäcks församling skrivna 101 Ulvsunda Industriområde 51 på Skärholmen församling skrivna 121 Universitetet 74 På Sofia församling skrivna 87 Vinsta 43 På Spånga-Kista församling skrivna 38 Vårberg 121 På Vantör församling skrivna 91 Vällingby 44 På Vällingby församling skrivna 44 Västberga 117 På Västerleds församling skrivna 58 Västertorp 118 Reimersholme-Långholmen 83 Västra Katarina 84 Riksby 50 Västra Matteus 71 Rinkeby 32 Åkeshov 51 Rinkeby-Kista SDO 32 Åkeslund 52 Roslagstull 72 Ålsten 57 Råcksta 43 Årsta 94 Rågsved 89 Älvsjö 111 Skarpnäck SDO 96 Älvsjö SDO 108 Skarpnäcks Gård 99 Äppelviken 58 Skrubba 100 Örby 90 Skärholmen 120 Örby Slott 111 Skärholmen SDO 119 Östberga 95 Sköndal 106 Östermalm SDO 73 Smedslätten 55 Östra Hammarbyhöjden 96 Solberga 110 Östra Katarina 84 Solhem 37 Östra Matteus 71 Spånga-Tensta SDO 35 Östra S:t Göran 60 Stadshagen 61 Stora Essingen 64 Stora Mossen 56 Storkyrkan 79 Stureby 90 Stureplan - Lärkstaden 73 Sundby 37 Svedmyra

31 Tabell 2 (Byggantagandet) Innehåll Kungsholmen 122 Skarpnäck 126 Norrmalm 122 Skärholmen 127 Södermalm 123 Älvsjö 127 Östermalm 123 Bromma 128 Enskede-Årsta-Vantör 124 Hässelby-Vällingby 129 Farsta 125 Rinkeby-Kista 130 Hägersten-Liljeholmen 125 Spånga-Tensta

32 30

33 Tabell 1: Prognostabeller Befolkningen 2008 och prognostiserad befolkning för Stockholms stad, stadsdelsområden och stadsdelar. Prognostiserad befolkning i nyproduktion även i särskild tabell. Hela staden I prognostabellerna anges de framtida invånartalen på enstaka personer när. Naturligtvis finns ingen sådan noggrannhet i prognoserna utan alla värden bör tolkas avrundade. Folkmängden i de nybyggda bostäderna redovisas acku-lerad och utgör således inte årliga tillskott. Ovanstående tabeller innehåller summan av de redovisade prognoserna för delområdena. Denna summering uppvisar vissa små skillnader i förhållande till den totalprognos för kom-nen som beräkningen utgått från. Skillnaderna har uppkommit vid utjämningsräkningarna och genom avrundning. 31

34 Rinkeby-Kista SDO Stadsdelar som ingår i Rinkeby-Kista stadsdelsområde är: Rinkeby, Akalla, Husby, Kista Rinkeby

35 Akalla Husby år 0 år år 6-9 år år år år år år år år 80- år summa

36 Kista

37 Spånga-Tensta SDO Stadsdelar som ingår i Spånga-Tensta stadsdelsområde är: Bromsten, Flysta, Lunda, Solhem, Sundby, Tensta Bromsten