Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsprognos 2017 The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 Befolkningsprognos 2017 FÖRORD Sweco Society redovisar här befolkningsprognosen för Stockholm och dess stadsdelsområden åren Prognosen utgår från den observerade befolkningen Prognosen anger trolig utveckling under valda förutsättningar, såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttning, utvecklingen av boendetätheten samt Sweco Society:s tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. Antagandet om bostadsbyggandet i form av antal inflyttningsklara lägenheter under prognosperioden redovisas för hela staden och per byggprojekt. I rapporten finns en tabellbilaga med prognosuppgifter för vissa åldersklasser för staden, stadsdelsområdena och stadsdelarna. Rapporterna finns också att ladda ner från Stockholms stads statistiksida Användare inom staden kan även nå prognosuppgifter i statistiksystemet OmrådesDataSystemet (ODS) och själv kombinera valfria åldersklasser och delområden. I ODS lagras prognosen på ettårsklasser och kön på lägst basområdesnivå. Prognososäkerheten ökar emellertid ju mindre områdena är. Prognosen har tagits fram av Christian Skarman, Eva Andersson, Frida Saarinen, Bilal Ata, Fredrik Sävås och Ellen Forsberg. Stockholm i juni 2017 Mats Hermansson, verkställande direktör SWECO Society 1

4 Befolkningsprognos 2017 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 PROGNOSRESULTAT... 3 Hela staden... 3 Befolkningsförändringar i åldersklasser... 5 Barn och ungdom... 5 Befolkningen år... 8 Befolkningen 65 år och äldre... 9 Prognosresultat för stadsdelsområdena Barn 1-5 år Barn 6-15 år Äldre år Äldre 80+ år PROGNOSANTAGANDEN Fruktsamhet Stadsdelsområdenas fruktsamhet Dödlighet Flyttning Boendetäthet Antagande om inflyttningsklara bostäder Bostadsprojekten efter typ och läge JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Resultat i Prognos 2017 jämfört med Prognos Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå TABELLBILAGA INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 28 Tabell 1 Prognostabeller Tabell 2 Antagande om inflyttningsklara lägenheter per år

5 Befolkningsprognos 2017 INLEDNING I föreliggande rapport presenteras årets befolkningsprognos, Prognos 2017, för Stockholms stad med delområden. Metoden som används för Stockholms stads befolkningsprognos innebär att prognosen genomförs i flera steg. I det första steget skapas en prognos för hela stadens befolkning uppdelat på ålder och kön. Prognosen bygger på en rad antaganden om hur befolkningen kommer att flytta, föda barn och avlida. Därefter prognostiseras antalet personer som antas flytta in i de nyproducerade bostäder som planeras under prognosperioden. Samtidigt görs en prognos för stadsdelsområden för den befolkning som väntas bo i de bostäder som finns idag. Denna prognos stäms av mot kommunprognosen. Prognosen utgår ifrån befolkningen uppdelat på kön och ålder vid slutet av år 2016 och prognostiserar utvecklingen under perioden I rapporten presenteras resultatet för olika åldersklasser för hela staden och för stadens 14 stadsdelsområden. PROGNOSRESULTAT I det här avsnittet presenteras resultatet av årets prognos för hela staden och för stadens stadsdelsområden för olika åldersgrupper. Se bilagan för en mer geografiskt detaljerad redovisning av prognosen. Hela staden I slutet av år 2016 hade staden invånare. De senaste tio åren har folkmängden i Stockholms stad ökat med personer. Under de närmsta tio åren prognostiseras befolkningen öka med personer. År 2021 väntas antalet i befolkningen ha passerat en miljon. Befolkningsökningen väntas bli som störst i mitten av prognosperioden. Av den befolkningsökning som prognostiseras för staden väntas invånare bo i nyproducerade bostäder som planeras bli färdigställda under de kommande tio åren. 3

6 Nettoskillnad Befolkningsprognos 2017 Befolkning i Stockholms stad år samt prognos för perioden Nybyggnation Befintlig bebyggelse Totalt sett under prognosperioden är det framförallt födelsenettot, det vill säga att det föds fler barn än vad det är invånare som dör, som är anledningen till den relativt höga befolkningsökningen. Födelsenettot väntas öka något från dagens nivå på till omkring Ökningen beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar blir fler under de kommande tio åren. Även flyttnettot, det vill säga inflyttare minus utflyttare, väntas bidra till befolkningsökningen under hela perioden. Under år 2017 väntas flyttnettot bli nästan personer för att sedan sjunka till omkring i slutet av prognosperioden. Se vidare om de antaganden som ligger bakom resultaten i avsnittet om prognosantaganden. Befolkningstillväxten respektive år i prognosen Födelsenetto Flyttnetto År 4

7 Förändring Befolkningsprognos 2017 Befolkningsförändringar i åldersklasser Alla åldersgrupper väntas öka under prognosperioden, både på fem års och på tio års sikt. Antalet barn i åldern 1-5 år ökar främst på grund av att de stora födelsekullarna från början av 1990-talet under prognosperioden kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. Antalet åringar förväntas öka som mest under de första fem åren, vilket beror på den höga fruktsamheten under 2000-talet. Antalet unga vuxna i åldern förväntas att öka på tio års sikt men ökningen kommer först i slutet av perioden. De stora barnkullar som föddes efter andra världskriget får åldersgruppen yngre pensionärer att öka rejält, eftersom de är betydligt fler än föregående årskullar. Mot slutet av prognosperioden kommer större födelsegrupper upp i 80-årsåldern och åldersgruppen ökar. Årskullarnas storlek är också den främsta orsaken till skolbarnens ökning under prognosperioden. Även om många ur de senaste årens stora barnkullar kommer att flytta från Stockholm innan de börjar skolan förväntas de ändå bli betydligt fler än dagens skolbarn. Förändring av befolkningen i Stockholm till år 2021 och 2026, fördelat på ålder Förändring till 2021 Förändring till Barn och ungdom Utvecklingen av antalet förskolebarn i prognosen hänger starkt samman med de senaste årens barnafödande och hur denna utveckling prognostiseras för de kommande åren. Under andra halvan av 1990-talet minskade fruktsamheten vilket ledde till att antalet barn i förskoleåldern också minskade. Under 2000-talet ökade fruktsamheten för varje år ända fram till år 2010 då den nådde sin topp på 1,93 barn per kvinna. Åren varierade fruktsamheten kring 1,84 barn per kvinna och har därefter sjunkit ytterligare varje år. År 2017 var fruktsamheten 1,73 barn per kvinna. Månadsstatistik 5

8 Befolkning Befolkningsprognos 2017 för de första fyra månaderna 2016 visar på att antalet födda barn är något färre än de första månaderna år Fruktsamheten är därför nedjusterad första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Därefter väntas fruktsamheten öka svagt under hela prognosperioden. Se vidare i avsnittet om antaganden om fruktsamhetsutvecklingen. Även om fruktsamheten väntas vara lägre under prognosperiodens första år antas antalet födda barn ändå öka svagt beroende på inflyttningen och att fler personer kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. Under prognosperioden kommer de stora födelsekullarna från början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är stort och antalet barn i förskoleåldrar ökar snabbare. Fram till år 2026 antas antalet 1-5-åringar öka med omkring barn. Barn i åldern 1-5 år År Svängningarna i födelsetalen under 1990-talet avspeglar sig också i förändringar av antalet skolbarn. Antalet 6-15-åringar nådde en topp år 2002 på drygt barn. Nedgången i fruktsamhet under andra halvan av 1990-talet medförde att skolbarnen minskade under några år till år Fruktsamheten ökade under 2000-talet samtidigt som antalet personer i barnafödande åldrar har ökat. Det har medfört en markant ökning i antalet skolbarn och år 2016 var de Antalet skolbarn väntas fortsätta att öka under hela prognosperioden förväntas de fortsätta öka till år

9 Befolkning Befolkningsprognos 2017 Barn i åldern 6-15 år År Diagrammet över skolbarn i olika åldrar nedan visar tydligt hur olika årskullar passerar genom skolans stadier. De som föddes i slutet av 90-talet, då fruktsamheten var som lägst, var i mitten av 2000-talet 6-9 år. Några år senare fanns de flesta av dem i åldersgruppen år och ytterligare tre år senare har de kommit upp i högstadieåldern. På samma sätt fick den stigande fruktsamheten under 2000-talet som konsekvens att antalet 6-9-åringar började öka igen från mitten av 2000-talet och att antalet högstadiebarn har ökat de senaste fem åren. Antalet yngre skolbarn, 6-9 år har ökat kraftigt sedan 2005 och de väntas fortsätta att öka men i lägre takt, från nästan år 2016 till år 2026, en ökning med barn. Den största ökningen beräknas ske det första och de två sista prognosåren. Mellanstadiebarnen, år, väntas öka från till under samma period. Antalet barn i högstadieåldrarna, år, var år År 2026 beräknas antalet åringar uppgå till

10 Befolkning Befolkning Befolkningsprognos 2017 Barn i åldrarna 6-9 år, år och år år år år År Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, prognostiseras att öka kraftigt de kommande tio åren, från knappt personer år 2016 till personer år Det är en ökning med omkring personer under prognosperioden. Anledningen till att antalet ungdomar år väntas öka kraftigt under hela prognosperioden beror till största del på att barnafödandet ökade under 2000-talet. Ungdomar i åldern år År Befolkningen år I prognosantagandena är flyttnettot högst första året och i mitten av prognosperioden och det påverkar framför allt tillväxten av åringar. Under årens lopp blir de stora årskullarna i åldersgruppen äldre och påverkar också storleken på åldersgruppen år. Under prognosperioden går de som är födda på 50-talet i pension. I Stockholm är dock detta en mindre grupp än de yngre åldersklasserna i yrkesverksam 8

11 Befolkning Befolkningsprognos 2017 ålder, så även åringarna ökar under hela prognosperioden. År 2026 beräknas antalet åringar vara personer och antalet åringar , vilket är en ökning med omkring åringar och åringar. Befolkningen år år år År Befolkningen 65 år och äldre Gruppen yngre pensionärer, år, minskade under lång tid. Från år 2005 började dock 40-talskullarna nå pensionsåldern och från år 2015 är det 50-talskullarna som når pensionsåldern. Detta leder till att åldersgruppen år ökar under hela prognosperioden med totalt personer och blir personer år Pensionärer i åldern 80 år och äldre har minskat sedan år 2003 och väntas bli färre även det första prognosåret. Efter det väntas antalet äldre pensionärer öka, den största ökningen väntas de sista prognosåren. År 2026 beräknas antalet personer över 80 år vara vilket är en ökning med jämfört med år

12 Befolkning Befolkningsprognos 2017 Befolkningen år och 80 år och äldre år 80+ år År 10

13 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2017 Prognosresultat för stadsdelsområdena Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsområden. Stadsdelsområdena är mycket olika stora. Det största stadsdelsområdet, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stort som det minsta, Älvsjö. Det görs ingen prognos för de restförda personerna, utan denna grupp antas vara konstant i antal under prognosperioden. De personer som saknar adress redovisas som en restpost på kommunen. Det är personer med skyddad adress, personer som är i utlandstjänst för offentliga och privata arbetsgivare eller av annan anledning saknar känd hemvist. Drygt 80 procent av de restförda är i åldern 20 till 64 år och får därmed mindre betydelse för planeringsåldrarna. Stadsdelsområdenas folkmängd år 2016, 2021 och År 2016 År 2021 År 2026 Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än i hela staden. Stadsdelsområdenas befolkningsstruktur präglas av bostädernas ålder och av fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Större förändringar under prognosperioden har oftast ett samband med bostädernas ålder. Till exempel ökar antalet barn mest i områden där nyproduktion förväntas under prognosperioden, eller där nya bostäder byggts de senaste åren, som i Hägersten- Liljeholmen och Bromma. Barn 1-5 år Gruppen 1-5-åringar ökar framför allt i stadsdelar med mycket nybyggnation under prognosperioden, som Hägersten-Liljeholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Bromma och Östermalm, Rinkeby-Kista och Farsta. På Södermalm och Kungsholmen minskar i stället antalet barn under prognosperioden. Detta är områden som i dagsläget har väldigt mycket barn i denna ålder. När barnen växer upp går de in i gruppen skolbarn som kommer att öka, samtidigt som gruppen 1-5 år minskar. 11

14 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2017 Antalet invånare i åldersgruppen 1-5 år År 2016 År 2021 År 2026 Barn 6-15 år Skolbarnen i åldern 6-15 år ökar i alla stadsdelar, på grund av att många av dem som idag är i skolåldern är födda under det tidiga 2000-talet då födelsetalen var låga. Dessa små födelsekullar ersätts med större barnkullar under prognosperioden. Detta som ett resultat av att barnafödandet i staden ökade årligen under perioden 1999 fram till Antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år År 2016 År 2021 År

15 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2017 Äldre år Gruppen yngre pensionärer, år, ökar under hela prognosperioden. Under lång tid har antalet yngre pensionärer varit relativt få, vilket berott på de låga födelsetalen under 1930-talet. De som under prognosperioden kommer in i pensionsåldern är på 1950-talet eller senare då födelsetalen var betydligt högre, vilket leder till att gruppen ökar. Antalet invånare i åldersgruppen år År 2016 År 2021 År 2026 Äldre 80+ år Fram till 2021 minskar de allra äldsta, 80 år och äldre, i stadsdelsområdena Hässelby- Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Det beror, som tidigare nämnts, på befolkningsstrukturen. Under 1930-talet minskade födelsetalen och varje ny årskull som kom in i åldersgruppen var mindre än året innan. I samtliga stadsdelsområden är dock antalet i sjuttioårsåldern betydligt fler än i åttioårsåldern, vilket under prognosperioden ger en ökning av antalet personer i åldern 80 år eller äldre. På längre sikt, fram till prognosperiodens slut, ökar antalet 80-åringar i alla stadsdelsområden utom Farsta. Från år 2020 kommer de stora åldersgrupperna som föddes på 1940-talet att nå åttioårsåldern. 13

16 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Befolkningsprognos 2017 Antalet invånare i åldersgruppen 80- år År 2016 År 2021 År 2026 PROGNOSANTAGANDEN Folkmängden kan ändras genom att det föds barn, personer dör och att personer flyttar in eller flyttar ut. Därtill kommer att åldersstrukturen kan förändras då invånarna åldras och då de som flyttar ut inte är i samma åldrar som de som flyttar in. På samma vis kan könsstrukturen förändras i vissa åldrar via flyttningar och att dödligheten utvecklas olika för könen. En viktig del i prognosarbetet är att ta fram antaganden för dessa händelser så att antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade kan beräknas för prognosperioden. För stadsdelsområden och basområden görs även antaganden om hur befolkningen utvecklas beroende på bostadsbeståndet och områdets karaktär i övrigt. Vid sidan av prognosen som rör befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet, görs antaganden om antalet nybyggda lägenheter av olika typ och befolkningsförändringen i dessa. Fruktsamhet Det har varit stora svängningar i fruktsamheten både i Stockholms stad och i övriga riket de senaste årtiondena. År 1999 nådde den sin lägsta nivå sedan slutet på talet. Sedan dess har den ökat för varje år och år 2010 nådde fruktsamheten 1,93 barn per kvinna 1. Därefter sjönk fruktsamheten och under åren varierade den kring 1,84 barn per kvinna. År 2016 hade den sjunkit ytterligare till 1,73 barn per kvinna. Fruktsamheten sjönk främst i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan fruktsamheten steg eller var oförändrad i övriga delar av riket. Det är 1 Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn som en kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det mönster som för tillfället råder och inte avlider innan hon fyllt 50 år 14

17 Antal födda Befolkningsprognos 2017 främst bland kvinnor under 30 år som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. Det är svårt att peka ut en enskild faktor bakom den sjunkande fruktsamheten. Några faktorer som kan antas ha påverkat utvecklingen är studier, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. En allt högre andel kvinnor studerar och läser i genomsnitt 1,7 utbildningar. En utbildning på 4 år tar i genomsnitt 6 år att avsluta. Det är stora födelsekullar som kommer ut på arbetsmarknaden just nu när babyboombarnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet börjar avsluta sina studier. Det ger en ökad konkurrens om arbetstillfällena och senarelägger etableringen på arbetsmarknaden. Ökade bostadspriser kan även ha medfört att det blir svårare för unga par i 25 till 30 års ålder att skaffa en större bostad innanför stadens gränser när de tänker skaffa barn. I diagrammet nedan visas antalet födda barn i Stockholms stad under det första kvartalet för respektive år. Dessa uppgifter har visat sig ge en god fingervisning om hur den summerade fruktsamheten kommer att förändras under året. Antal födda barn i Stockholms stad under första kvartalet åren År År 2016 var fruktsamheten 1,73 barn per kvinna. Månadsstatistik för de första fyra månaderna 2017 visar på att antalet födda barn är något färre än de första månaderna år Fruktsamheten är därför nedjusterad första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Därefter väntas en uppgång i barnafödandet när de som skjutit upp barnafödandet till högre åldrar kommer ikapp. Historiskt har den summerade fruktsamheten i Stockholms stad legat på en nivå som varit betydligt lägre än rikets nivå. Under en längre tid har fruktsamheten i Stockholms stad närmat sig rikets nivå på fruktasamheten. De senaste tio åren har avståndet till 15

18 Befolkning Befolkningsprognos 2017 riket legat ganska stabilt på en nivå på mellan 0,04 och 0,08 barn färre per kvinna för att år 2016 öka till 0,13 barn färre per kvinna. I befolkningsprognosen för riket 2 antar Statistiska centralbyrån att fruktsamheten rör sig mot 1,90 barn per kvinna på sikt. Detta syns dock inte i diagrammet nedan då en förhöjd fruktsamhet antas för riket de första åren när flyktinginvandringen väntas vara på en hög nivå. Då flyktingars fruktsamhet hanteras separat i föreliggande prognos, är det riksprognosens långsiktiga nivå på 1,90 som används som riktmärke. Stockholms stad antas från år 2018 och framåt ha en summerad fruktsamhet som sakta rör sig mot en nivå på frukstamheten som är 0,07 barn per kvinna färre än den nivån för riket som Statistiska centralbyrån antar i sin prognos. Detta avstånd till rikets prognos är det genomsnittliga avståndet som observerats under de senaste tio åren. Summerad fruktsamhet i Stockholms stad och riket, historiskt och prognos ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 Riket Stockholm 0, År Stadsdelsområdenas fruktsamhet Variationen i fruktsamhet är stor mellan stadens olika stadsdelsområden. Högst är fruktsamheten i områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund, i småhusområden och i nybyggda områden. Fruktsamheten är lägst i områden med små lägenheter. I prognosen tas hänsyn till att fruktsamheten varierar mellan olika områden. Tabellen nedan visar den genomsnittliga fruktsamhetsnivån för åren i stadsdelsområdena. Fruktsamheten i prognosen för stadsdelsområdena följer utvecklingen för hela staden men tar utgångspunkt i stadsdelsområdenas egen nivå på fruktsamheten som visas i nedanstående tabell. 2 Sveriges framtida folkmängd , Statistiska centralbyrån

19 Befolkningsprognos 2017 Summerad fruktsamhet i stadsdelsområden, medelvärde för åren Antal barn Stadsdelsområde per kvinna Rinkeby-Kista 2,06 Spånga-Tensta 1,96 Hässelby-Vällingby 1,79 Bromma 1,83 Kungsholmen 1,76 Norrmalm 1,81 Östermalm 1,69 Södermalm 1,61 Enskede-Årsta-Vantör 1,71 Skarpnäck 1,66 Farsta 1,77 Älvsjö 1,91 Hägersten-Liljeholmen 1,85 Skärholmen 1,70 Hela staden 1,76 Dödlighet Medellivslängden har ökat under många år tack vare befolkningens förbättrade hälsa. Som diagrammet nedan visar har medellivslängden för kvinnor varit högre än för män historiskt sett. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har följt en minskande trend sedan mitten på 70-talet. I mitten av 1970-talet var skillnaden i medellivslängd som störst, drygt 8 år till kvinnornas fördel och år 2016 hade skillnaden minskat till 3,5 år. Kvinnor i Stockholms stad har haft en återstående medellivslängd som under talet fram till 1990-talet legat strax under rikets. Därefter kom en period då medellivslängden för kvinnor i Stockholm var på samma nivå som rikets, för att de senaste åtta åren vara strax över rikets nivå. Medellivslängden för män boende i Stockholms stad var omkring 2,5 år kortare än genomsnittet för riket men börjad under 1990-talet närma sig rikets medellivslängd. De senaste fyra åren, åren , har medellivslängden för män i Stockholms stad varit något högre än genomsnittet för riket. 17

20 Medellivslängd Befolkningsprognos 2017 Medellivslängd för invånare i Stockholms stad Kvinnor Män Stockholm Riket År Det finns geografiska skillnader i dödlighet inom staden och dödligheten på stadsdelsnivå analyseras regelbundet för att förändringar över tid ska upptäckas. Östermalm har sedan länge en dokumenterat lägre dödlighet än övriga stadsdelsormåden. På senare år har även utvecklingen i Bromma varit sådan att dödligheten är lägre än i hela staden. Däremot har Älvsjö och Enskede-Årsta-Vantör de senare åren visat på en dödlighet som legat över genomsnittet för staden. Södermalm som under lång tid har haft en dödlighet som varit högre än genomsnittet för staden, har de senaste åren inte visat på någon signifikant avvikelse från stadens dödlighet. Förklaringen till skillnaderna i dödlighet ligger i att personer med högre social bakgrund har bättre hälsa och därmed lägre dödlighet. Skillnaderna blir tydliga efter pensionsåldern, vilket innebär att Södermalms förbättrade socioekonomiska status för befolkningen i förvärvsarbetande åldrar de senaste decennierna inte haft någon större påverkan på dödligheten för den äldre befolkningen. Viktigast för dödlighetsantagandet är hälsoutvecklingen och med den dödligheten i åldrarna över 50 år. Mer hälsosam livsstil i kombination med medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Nya livsstilsmönster ger anledning till oro såsom ökad andel överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden antar vi en fortsatt minskad dödlighet. I prognosen antas samma årliga reduktion av dödligheten för hela staden och för de olika stadsdelsormådena, som Statistiska centralbyrån antar för riket. Skillnaderna mellan Östermalm, Bromma och Älvsjö och övriga staden antas bestå under hela prognosperioden, men följer stadens och rikets utveckling utifrån sin specifika nivå. 18

21 Befolkningsprognos 2017 Flyttning Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande då var sjätte stockholmare flyttar under ett år. Under 2016 flyttade personer inom staden, personer till staden och från staden. Nettot av flyttningarna blev därmed fler invånare i Stockholm. Antagandet om stadens in- och utflyttningar under prognosperioden baseras på historiska mönster och bedömningar om framtiden om vad som kommer att hända med flyttningarna dels mellan Stockholm och övriga länet och riket och mellan Stockholm och övriga världen. De flesta som flyttar in till eller ut ur Stockholms stad håller sig inom länet. Stockholms stad har under lång tid haft ett negativt netto i flyttningsutbytet med övriga länet. År 2016 flyttade personer in till Stockholms stad från Stockholms län och flyttade ut. Flyttningsrörelserna inom Sverige till och från Stockholm varierar kraftigt mellan åren och de beror både på konjunkturen och på tillgången på bostäder. Under 1990-talet var till exempel bostadsbyggandet lågt men lågkonjunkturen gav ett högt flyttningstillskott från övriga Sverige. Under 2008 och 2009 års lågkonjunktur hade Stockholm också ett högt flyttnetto, detta beror framförallt på grund av minskad utflyttning. Under år 2010 vände trenden och sedan dess har nettoflyttningen från riket minskat. Under prognosperioden väntas flyttnettot gentemot övriga riket öka initialt de två första prognosåren för att därefter minska. Ökningen beror på att ett en del av de asylsökande som bor på anläggningsboende i andra delar av landet väntas flytta till Stockholm efter det att de fått uppehållstillstånd. Det antal som väntas komma är framtaget utifrån migrationsverkets anvisningstal. Att inflyttningen sedan kommer att minska beror på antalet personer i Sverige i årsåldern väntas bli färre till följd av den minskande fruktsamheten på 90-talet. Merparten av flyttarna är mellan tjugo och trettio år och det är framförallt i dessa åldrar som staden har ett positivt flyttnetto gentemot övriga riket. När antalet personer i dessa åldrar minskar i riket minskar också antalet personer som flyttar till Stockholm. Denna effekt väntas dock på sikt komma att vägas upp utav det ökade bostadsbyggandet som gör det möjligt för Stockholms stad att upprätthålla en hög nivå på inflyttningen. Utflyttningen till övriga riket har ett samband med inflyttningen, eftersom vissa av dem som flyttat till Stockholm väljer att flytta tillbaka eller vidare till annan ort i riket. En ökad inflyttning från övriga riket ger effekt på utflyttningen efter fyra år. Flyttnettot mot övriga länet har sedan det sena 90-talet varit negativ. Det har varit allt fler som flyttar ut till övriga länet än som flyttat in, den skillnaden har ökat framförallt under perioden Utflyttningen har ett tydligt samband med hur åldersstrukturen i staden förändras. De som flyttar ut till länet är framförallt personer i familjebildande åldrar mellan år samt de yngsta barnen 0-5 år. När antalet i de åldrarna ökar i befolkningen så ökar också antalet som flyttar ut. Stockholm har idag många i befolkningen som är födda runt 1990 som kommer att vara i familjebildande år under prognosperioden. Utflyttningen förväntas därför vara fortsatt större än 19

22 Flyttningsnetto Befolkningsprognos 2017 inflyttningen, men skillnaden kommer att minska på sikt i takt med att årskullarna i flyttningsbenägna åldrar blir färre till antalet. På samma sätt som med inflyttningen från övriga riket förväntas de asylsökande på anläggningsboenden som får uppehållstillstånd bidra till en liten ökning i antal inflyttade från övriga länet under de två första prognosåren. Sedan år 2006 har invandringen varit mycket hög sett ur ett längre tidsperspektiv. Den rekordstora invandringen har haft flera orsaker så som krigen i Irak och Afghanistan. Andra skäl till invandringen är oron på Afrikas horn, utvidgningen av EU, tillfällig ändring i asyllagen, ökat antal utrikesstuderande, ny lag som underlättar arbetskraftsinvandring och den ekonomiska krisen i EU. De senaste åren har Syrien trätt fram som det vanligaste födelselandet bland de som invandrade till riket. Så var det även år Därefter kommer Sverige, Eritrea, Polen, Irak, Indien, Somalia och Afghanistan. Stockholms stad har en större andel arbetskraftsinvandring och vanligaste födelseländerna bland de som invandrade 2015 var i fallande ordning: Sverige, Syrien, Indien, Finland, Polen, Kina, Storbritannien och Tyskland. År 2016 invandrade personer och utvandrade, vilket ger en nettoinvandring på personer. Närmaste åren väntas ett ökat netto mot utlandet när de som sökte asyl år 2015 väntas få beslut om uppehållstillstånd. Invandringen för övriga grupper som ej är kommunmottagna har ökning i jämn takt de senaste tio åren. Invandringen av personer som ej är kommunmottagna väntas öka med omkring 0,1 procent årligen. Det är samma antagande som görs i riksprognosen för invandringen av personer födda i Sverige, övriga Norden, Europa och länder med hög utvecklingsnivå enligt FN:s Human Developement Index (HDI). I diagrammet nedan redovisas nettoflyttningen till Stockholm gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet under perioden och som den prognostiseras under perioden I diagrammets flyttnetto mot utlandet ingår de kommunmottagna som beskrivits i tidigare avsnitt. Flyttnetto till Stockholms stad gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet perioden , samt prognos Totalt Övriga länet Övriga riket Utlandet År 20

23 Befolkningsprognos 2017 Boendetäthet Under 1970-talet och i flera årtionden framåt minskade boendetätheten i Stockholm, men under 1990-talet började den öka igen. Boendetätheteten räknas i antal personer per rumsenhet och som rumsenhet räknas även köket. Två rum och kök räknas alltså som tre rumsenheter. År 1970 var boendetätheten 0,67 personer per rumsenhet, 1980 och 1990 bodde det 0,53 respektive 0,51 personer per rumsenhet. När man under 1990-talet började bo tätare igen ökade boendetätheten långsamt och år 2014 låg den på 0,56 personer per rumsenhet. Uppgifter utgår nu istället ifrån lägenhetsregistret och därmed är det ett brott i tidsserierna. För åren 2014 till 2016 finns uppgifter utifrån nya definitionen av bostäder och antalet personer per rumsenhet var 0,69 för alla tre observerade åren. Ser man till stadsdelsområdena år 2016 minskade boendetätheten eller var oförändrad i flertalet av dem. Boendetätheten ökade i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Östermalm och i Fasta. Ökningen på Östermalm kan förklaras av att där pågår en generationsväxling där barnfamiljer flyttar in i bostäder där det tidigare bodde äldre personer utan hemmaboende barn. I Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Fasta kan den ökade boendetätheten troligen förklaras av att personer som tidigare var asylsökande och därmed ej folkbokförda fått beslut om uppehållstillstånd och därmed kunnat folkbokföra sig. Detta syns i statistiken som en ökad boendetäthet även om personerna i själva verket redan befunnit sig i området. Osäkerheten om hur boendet utvecklas i framtiden är stor. Det bostadsantagande som använts i prognosen innebär en fortsatt förtätning i befintligt bostadsbestånd i början av prognosperioden. Det ökade bostadsbyggandet väntas därefter innebära en minskad boendetäthet på sikt. Antagande om inflyttningsklara bostäder Antagandet om antalet inflyttningsklara lägenheter har tagits fram utifrån uppgifter om pågående och planerat byggande enligt stadens ny- och ombyggnadsregister och underlag från stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret om pågående planarbete. Utifrån dessa uppgifter har Sweco bedömt när inflyttning kan antas ske i de olika projekten. År 2016 var tillskottet av bostäder stycken, varav i nyproduktion och 925 genom ombyggnad. Utfallet är något lägre än det antagande som gjordes i förra årets prognos, det vill säga att lägenheter skulle färdigställas under året. Vid slutet av år 2016 var ca bostäder under byggande i nyproduktion, och knappt bostäder i olika typer av ombyggnads- eller tillbyggnadsprojekt i Stockholms stad. Majoriteten av dessa antas vara inflyttningsklara år 2017 och Antalet lägenheter i pågående nybyggnation är högst i Söderort där ungefär 41 procent av lägenheterna beräknas tillkomma, i Inre staden är motsvarande siffra knappt 33 procent och i Västerort drygt 26 procent. 21

24 Befolkningsprognos 2017 När det gäller ombyggnadsaktiviteten äger omkring 65 procent rum i Inre staden, drygt 17 procent i Söderort och knappt 18 procent i Västerort. Förutom att det var många ombyggnadsprojekt som pågick i Inre staden finns några större projekt som ombyggnaden av Sankt Görans gymnasium till studentbostäder och de kontorslokaler på Igeldammsgatan som byggs om till bostäder. Under år 2017 antas lägenheter bli inflyttningsklara i staden. De stadsdelsområden som väntas få störst tillskott av bostäder under året är Bromma med lägenheter och Hägersten-Liljeholmen med drygt 960 lägenheter. De nya bostäderna i Bromma tillkommer på flera platser runt om i stadsdelsområdet, ett flertal projekt färdigställs i Beckomberga och i Riksby väntas projektet, Bromma Tracks, med knappt 250 lägenheter färdigställas under året. I Hägersten-Liljeholmen är det främst i stadsdelen Liljeholmen som lägenheterna förväntas tillkomma. Inflyttningsklara lägenheter år 2017 per stadsdelsområde i bostadsantagande Över hela prognosperioden antas totalt lägenheter bli inflyttningsklara genom nyproduktion och genom kända planer på om- och tillbyggnad, ett snitt om lägenheter per år. Det innebär en ökning jämfört med förra årets prognos på drygt bostäder, vilket dels beror på delmålet om bostäder fram till 2020 men till stor del även på att årets prognos omfattar fler prognosår på 2020-talet då bostadsbyggandet antas vara högre än idag (se tabell nedan). Ytterligare en orsak är att antagandet för inflyttningsklara bostäder 2017 och 2018 är högre jämfört med föregående år som ett resultat av att många bostäder påbörjades under

25 Befolkningsprognos 2017 Jämförelse med tidigare byggantagande (hela staden per år då lägenheterna förväntas bli inflyttningsklara) Hela prognos perioden P P Sett över hela prognosperioden antas cirka 47 procent av bostäderna tillkomma i Söderort, och knappt 25 respektive 28 procent vardera i Inre staden respektive Västerort. De nya bostädernas geografiska fördelning i bostadsantagandet 2017 Hela prognos perioden Inre staden Söderort Västerort Totalt Det är stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör som antas få det största tillskottet av bostäder sett över hela prognosperioden, drygt Därefter kommer Hägersten- Liljeholmen med knappt nya bostäder och Östermalm med Inflyttningsklara lägenheter år per stadsdelsområde

26 Befolkningsprognos 2017 Bostadsprojekten efter typ och läge I tabell 2 i bilagan redovisas det för prognosen förutsatta bostadsbyggandet projektvis efter läge. Byggantagandet är uppdelat på lägenhetstyperna: bostadsrätt, hyresrätt, ungdoms- /studentbostäder, småhus, äldre- och seniorbostäder. I antagandet är 55 procent av lägenheterna bostadsrätter, 31 procent hyresrätter, 12 procent ungdoms- /studentbostäder, 1 procent småhus och 1 procent äldre- eller seniorbostäder. JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Innan starten av det årliga prognosarbetet görs en utvärdering av föregående års prognos och prognosantaganden för att eventuella större avvikelser ska upptäckas och justeringar ska kunna göras till den nya prognosen. Utvärderingen av 2016 års prognos visade att prognosen överskattade folkökningen år 2016 med omkring personer. Det föddes något färre barn år 2016 än beräknat och något fler personer avled, men framför allt var det flyttningarna som bidrog till överskattningen. Utflyttningen till övriga länet blev större än väntat samtidigt som invandringen och inrikes inflyttningen från övriga länet och övriga riket blev lägre än väntat. En del av förklaringen till den lägre inflyttningen är troligen att personer som flyttat in i bostäderna är asylsökande, som inte är folkbokförda och därmed inte syns som inflyttade i officiell statistik. Vid årsskiftet 2016/2017 bodde omkring asylsökande i Stockholms stad utan att vara folkbokförda i kommunen, enligt Migrationsverkets verksamhetsstatistik. Av dessa bodde 260 i anläggningsboende och i eget boende. Därtill var ensamkommande barn boende i ett hem för vård eller boende (HVB-hem). Sett till olika åldersgrupper träffade Prognos 2016 relativt rätt i skolåldrarna och för de allra äldsta åldersgrupperna. Att antalet födda år 2016 blev något färre än beräknat kommer dock påverka skillnaden mellan Prognos 2017 och Prognos 2016 i förskoleoch skolåldrar. Ett något lägre fruktsamhetsantagande för de första åren medför även att Prognos 2017 antar ett något lägre antal barn jämfört med Prognos Resultat i Prognos 2017 jämfört med Prognos 2016 I Prognos 2016 antas något färre barn födas jämfört med Prognos 2015 vilket bidrar till en svagare folkmängdsökning i början av prognosperioden. I prognos 2017 är antagandet om inflyttning lägre än för prognos 2016 vilket ger en lägre takt i befolkningstillväxten. Den stora skillnaden är ett lägre antagande om invandringen, till följd av att Migrationsverket har justerat ner sina prognoser. I Prognos 2017 är befolkningen personer färre år 2025 än vad som beräknades i Prognos Här bör nämnas att prognos 2016 hade överskattat folkmängden för år 2016 med personer. Det innebär att mer än hälften av de i skillnad mellan prognos 2016 och prognos 2017, kan tillföras prognosavvikelsen för första prognosåret. 24

27 Befolkning Befolkningsprognos 2017 Befolkningsutveckling i Prognos 2017 respektive Prognos 2016 (OBS! Bruten skala) P16 P En jämförelse av de båda prognoserna för år 2019 visar att antalet personer är färre i alla åldersgrupper i Prognos 2017 jämfört med Prognos Procentuellt sett är det för 0-åringar och åringar som den största differensen återfinns. Som tidigare nämnts beror detta på ett något lägre antagande om barnafödande i Prognos Även år 2025 är antalet barn i åldern 1-5 år färre i årets prognos jämfört med Prognos Det lägre barnafödandet i Prognos 2017 innebär även att antalet barn i åldern 6-15 år är nära färre år 2025 i Prognos 2017 jämfört med Prognos Befolkningen 2019 och 2025 i Prognos 2017 jämfört med Prognos Ålder befolkning P16 P17 skillnad P16 P17 skillnad 0 år år år år år år år w år Summa I diagrammen nedan visas skillnaderna för de yngre barnen för varje år under prognosperioden. Det första diagrammet visar skillnaderna för 1-5-åringar och den nämnda svagare utvecklingen i Prognos En något högre inflyttning bidrar till ett 25

28 Befolkning Befolkning Befolkningsprognos 2017 ökat barnafödande på sikt men Prognos 2017 ligger trots det lägre än Prognos 2016 under hela prognosperioden. Befolkningsutvecklingen för barn 1-5 år i Prognos 2017 respektive Prognos 2016 (OBS! Bruten skala) P16 P För barn i skolåldrarna är skillnaderna mellan prognoserna relativt små. Skillnaderna mellan prognoserna är som störst mot slutet av perioden. Det beror främst på att det lägre antagandet om barnafödandet i prognos 2017 får effekt på skolåldrarna först mot slutet av prognosperioden. Befolkningsutvecklingen för barn 6-15 år i Prognos 2017 respektive Prognos 2016 (OBS! Bruten skala) P16 P

29 Befolkningsprognos 2017 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå Årets prognos ger för de flesta av stadsdelsområdena relativt små skillnader i folkmängd år 2025 jämfört med förra årets prognos, medan det för några stadsdelsområden ger ganska stora skillnader. Störst är skillnaden för Skärholmen (+3 400) och Kungsholmen (+2 200). Där skillnader återfinns beror det främst på förändringar i prognoserna över bostadsbyggandet. På sikt är det svårt att förutse när ett bostadsprojekt blir färdigställt och antaganden om bostadsbyggandet justeras årligen utifrån den mest aktuella bedömningen av färdigställandeår. Prognostiserad befolkning år 2025 per stadsdelsområde i Prognos 2017 respektive Prognos Befolkning 2016 P P

30 Tabellbilaga Tabellbilagan innehåller två tabeller, tabell 1 visar den prognostiserade befolkningen totalt och i nybyggnation i hela Stockholms stad, i stadsdelsområdena (SDO) och i stadsdelarna. Tabell 2 visar det bostadsantagande som ligger till grund för nybyggnadsprognosen, per projekt och summerat till stadsdelsområden. Tabell 1 innehåll Hela staden 33 Smedslätten 54 Rinkeby-Kista SDO 34 Stora Mossen 55 Rinkeby 34 Traneberg 55 Akalla 35 Ulvsunda 56 Husby 35 Ålsten 56 Kista 36 Äppelviken 57 Spånga-Tensta SDO 36 Kungsholmen SDO 57 Bromsten 37 Kungsholm 58 Flysta 37 Östra S:t Göran 58 Lunda 38 Marieberg 59 Solhem 38 Stadshagen 59 Sundby 39 Kristineberg 60 Tensta 39 Fredhäll 60 Lilla Essingen 61 Hässelby-Vällingby SDO 40 Stora Essingen 61 Grimsta 40 Kälvesta 41 Norrmalm SDO 62 Nälsta 41 Klara 62 Råcksta 42 Jakob 63 Vinsta 42 Södra Johannes 63 Vällingby 43 Norra Johannes 64 Hässelby Gård 43 Södra Adolf Fredrik 64 Hässelby Strand 44 Norra Adolf Fredrik 65 Hässelby Villastad 44 Gustav Vasa 65 Östra Matteus 66 Bromma SDO 45 Västra Matteus 66 Abrahamsberg 45 Roslagstull 67 Beckomberga 46 Blackeberg 46 Östermalm SDO 67 Bromma Kyrka 47 Stureplan - Lärkstaden 68 Bällsta 47 Tekniska Högskolan 68 Eneby 48 Universitetet 69 Mariehäll 48 Hjorthagen-Värtahamnen 69 Hedvig Eleonora 70 Norra Ängby 49 Riksby 49 Oscars k:a 70 Södra Ängby 50 Djurgården 71 Ulvsunda Industriområde 50 Gärdet 71 Åkeshov 51 Åkeslund 51 Södermalm SDO 72 Storkyrkan 72 Alvik 52 Mariatorget 73 Höglandet 52 Södra Station 73 Nockeby 53 Norra Högalid 74 Nockebyhov 53 Mellersta Högalid 74 Olovslund 54 Södra Högalid 75 28

31 Reimersholme-Långholmen 75 Farstanäset 91 Gubbängen 92 Västra Katarina 76 Östra Katarina 76 Hökarängen 92 Norra Sofia 77 Larsboda 93 Södra Sofia 77 Sköndal 93 Södra Hammarbyhamnen 78 Svedmyra 94 Tallkrogen 94 Enskede-Årsta-Vantör SDO 78 Östberga 79 Älvsjö SDO 95 Bandhagen 79 Herrängen 95 Högdalen 80 Liseberg 96 Rågsved 80 Långbro 96 Stureby 81 Långsjö 97 Örby 81 Hagsätra 82 Solberga 97 Älvsjö 98 Enskedefältet 82 Örby Slott 98 Enskede Gård 83 Gamla Enskede 83 Hägersten-Liljeholmen SDO 99 Johanneshov 84 Aspudden 99 Årsta 84 Gröndal 100 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 85 Hägersten 100 Hägerstensåsen 101 Skarpnäck SDO 85 Liljeholmen 101 Östra Hammarbyhöjden 86 Björkhagen 86 Midsommarkransen 102 Enskededalen 87 Mälarhöjden 102 Flaten 87 Västberga 103 Fruängen 103 Kärrtorp 88 Västertorp 104 Orhem 87 Skarpnäcks Gård 88 Bagarmossen 89 Skärholmen SDO 104 Skrubba 87 Bredäng 105 Sätra 105 Farsta SDO 89 Skärholmen 106 Fagersjö 90 Vårberg 106 Farsta 90 Farsta Strand 91 På kommunen skrivna

32 Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning Abrahamsberg 45 Hässelby Strand 44 Akalla 35 Hässelby Villastad 44 Alvik 52 Hässelby-Vällingby SDO 40 Aspudden 99 Högdalen 80 Bagarmossen 89 Höglandet 52 Bandhagen 79 Hökarängen 92 Beckomberga 46 Jakob 63 Björkhagen 86 Johanneshov 84 Blackeberg 46 Kista 36 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 85 Klara 62 Bredäng 105 Kristineberg 60 Bromma Kyrka 47 Kungsholm 58 Bromma SDO 45 Kungsholmen SDO 57 Bromsten 37 Kälvesta 41 Bällsta 47 Kärrtorp 88 Djurgården 71 Larsboda 93 Eneby 48 Liljeholmen 101 Enskede Gård 83 Lilla Essingen 61 Enskededalen 87 Liseberg 96 Enskedefältet 82 Lunda 38 Enskede-Årsta-Vantör SDO 78 Långbro 96 Fagersjö 90 Långsjö 97 Farsta 90 Mariatorget 73 Farsta SDO 89 Marieberg 59 Farsta Strand 91 Mariehäll 48 Farstanäset 91 Mellersta Högalid 74 Flaten 87 Midsommarkransen 102 Flysta 37 Mälarhöjden 102 Fredhäll 60 Nockeby 53 Fruängen 103 Nockebyhov 53 Gamla Enskede 83 Norra Adolf Fredrik 65 Grimsta 40 Norra Högalid 74 Gröndal 100 Norra Johannes 64 Gubbängen 92 Norra Sofia 77 Gustav Vasa 65 Norra Ängby 49 Gärdet 71 Norrmalm SDO 62 Hagsätra 82 Nälsta 41 Hedvig Eleonora 70 Olovslund 54 Hela staden 33 Orhem 87 Herrängen 95 Oscars k:a 70 Hjorthagen-Värtahamnen 69 På kommunen skrivna 106 Husby 35 Reimersholme-Långholmen 75 Hägersten 100 Riksby 49 Hägersten-Liljeholmen SDO 99 Rinkeby 34 Hägerstensåsen 101 Rinkeby-Kista SDO 34 Hässelby Gård 43 Roslagstull 67 30

33 Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning (forts.) Råcksta 42 Tallkrogen 94 Rågsved 80 Tekniska Högskolan 68 Skarpnäck SDO 85 Tensta 39 Skarpnäcks Gård 88 Traneberg 55 Skrubba 87 Ulvsunda 56 Skärholmen 106 Ulvsunda Industriområde 50 Skärholmen SDO 104 Universitetet 69 Sköndal 93 Vinsta 42 Smedslätten 54 Vårberg 106 Solberga 97 Vällingby 43 Solhem 38 Västberga 103 Spånga-Tensta SDO 36 Västertorp 104 Stadshagen 59 Västra Katarina 76 Stora Essingen 61 Västra Matteus 66 Stora Mossen 55 Åkeshov 51 Storkyrkan 72 Åkeslund 51 Stureby 81 Ålsten 56 Stureplan - Lärkstaden 68 Årsta 84 Sundby 39 Älvsjö 98 Svedmyra 94 Älvsjö SDO 95 Sätra 105 Äppelviken 57 Södermalm SDO 72 Örby 81 Södra Adolf Fredrik 64 Örby Slott 98 Södra Hammarbyhamnen 78 Östberga 79 Södra Högalid 75 Östermalm SDO 67 Södra Johannes 63 Östra Hammarbyhöjden 86 Södra Sofia 77 Östra Katarina 76 Södra Station 73 Östra Matteus 66 Södra Ängby 50 Östra S:t Göran 58 31

34 Tabell 2 (Byggantagandet) Innehåll Rinkeby-Kista 107 Enskede-Årsta-Vantör 113 Spånga-Tensta 108 Skarpnäck 115 Hässelby-Vällingby 108 Farsta 116 Bromma 109 Älvsjö 117 Hägersten-Liljeholmen 117 Kungsholmen 110 Skärholmen 119 Norrmalm 111 Östermalm 111 Södermalm

35 Tabell 1: Prognostabeller Befolkningen 2016 och prognostiserad befolkning för Stockholms stad, stadsdelsområden och stadsdelar. Prognostiserad befolkning i nyproduktion även i särskild tabell. Hela staden år 0 år 1-5 år 6-9 år år år år år år år år 80- år Summa år 0 år 1-5 år 6-9 år år år år år år år år 80- år Summa I prognostabellerna anges de framtida invånartalen på enstaka personer när. Naturligtvis finns ingen sådan noggrannhet i prognoserna utan alla värden bör tolkas avrundade. Folkmängden i de nybyggda bostäderna redovisas ackumulerad och utgör således inte årliga tillskott. Ovanstående tabeller innehåller summan av de redovisade prognoserna för delområdena. Denna summering uppvisar vissa små skillnader i förhållande till den totalprognos för kommunen som beräkningen utgått från. Skillnaderna har uppkommit vid utjämningsräkningarna och genom avrundning. 33