Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Uppsala kommun Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och med år 2020 vara i genomsnitt knappt personer per år. Uppsala kommuns folkmängd förväntas uppgå till personer innan år 2030 och väntas passera personer före utgången av prognosperioden som sträcker sig till och med I absoluta tal beräknas folkmängden i samtliga åldersgrupper öka till och med år Befolkningens sammansättning kommer dock att ändras. Främst väntas andelen i åldern 80 år och äldre öka, men även andelen tonåringar. Andelen i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) samt andelen mellan 0-9 år väntas minska. För perioden är följande förändringar speciellt värda att uppmärksamma: Barn i förskoleåldern Antalet barn 1-5 år beräknas vid utgången av 2016 ligga i nivå med antalet år År 2017 förväntas antalet öka något. Omkring år 2018 antas den stora kullen tidiga nittiotalisters familjebildning börja få genomslag, med följd att antalet barn i förskoleåldern väntas öka med en högre takt, framförallt under åren Åldersgruppens andel av befolkningen väntas vara relativt konstant under perioden. Barn i grundskoleåldern Antalet barn 6-15 år väntas öka med drygt personer under år Åldersgruppen väntas växa även under åren , med en utplanande ökningstakt. Gruppens befolkningsandel väntas öka. Barn i gymnasieåldern Antalet barn år väntas öka något under År 2017 väntas en större ökning, delvis beroende på att flyktingsituationen hösten 2015 förväntas få genomslag i folkbokföringen, medan de nuvarande ökningarna av antalet barn i grundskoleåldern får effekt på gymnasieåldrarna från och med år Andelsmässigt är gruppen relativt oförändrad fram till och med år 2017, för att därefter öka något. 65 år och äldre Åldersgruppen år väntas växa med cirka personer fram till och med Störst förväntas ökningen vara under de två första åren. För personer 80 år och äldre väntas en stigande ökningstakt varje år fram till och med 2019, sedan planar den ut. Gruppen förväntas växa med ungefär personer till och med utgången av år Andelen 65 år och äldre väntas öka under hela perioden. Skillnader mot föregående års prognos Jämfört med föregående års kommunprognos visar årets prognos på en större total befolkningsökning för varje enskilt år fram till och med Fram till och med år 2020 väntas en befolkningsökning på cirka personer fler än i 2015 års prognos. Vid utgången av år 2030 är motsvarande siffra knappt personer. Därefter minskar skillnaden gradvis. För år 2050 är skillnaden knappt personer. Prognoserna skiljer sig inte bara åt vad gäller befolkningens totala storlek, utan också i dess fördelning mellan åldersgrupperna. Fram till och med år 2020, jämfört med 2015 års prognos, utgörs ökningen till största delen av barn och ungdomar mellan 6-19 år, med en övervikt för åldrarna Andelen barn till och med 5 år är också högre, men inte i samma utsträckning. Andelen i åldrarna och år är relativt oförändrade mellan prognoserna, medan andelarna i gruppen åringar samt gruppen 65 år och äldre är något lägre. 1 (8)

2 Antaganden i kommunprognosen Antagandena i kommunprognosen har sin utgångspunkt i de senaste årens verkliga utfall avseende flyttningar, fruktsamhet och dödlighet. Fruktsamhet Fruktsamheten svänger kraftigt i Sverige och är omtalat svår att prognostisera. Utöver osäkerheten i SCB:s riksprognos, som kommunprognosen grundar sig på, finns även osäkerheter i de antaganden som görs i kommunprognosen. Antaganden i flera led ger större osäkerhet. Rikets fruktsamhet har haft en relativt stabil trend de senaste åren medan den under flera år har sjunkit i Uppsala. Det har inneburit ett ovanligt stort gap mellan Uppsalas och rikets fruktsamhet, som dock minskade något igen år Kvinnor i Uppsala kommun får i genomsnitt barn senare i livet jämfört med genomsnittet i riket, och totalt sett är också fruktsamhetsnivån lägre i Uppsala. (diagram 1 och 2) Fruktsamhetsutvecklingen följer på sikt SCB:s antaganden för riket. (diagram 2) Fruktsamhetsantagandena i kommunprognosen baseras på verkligt utfall under de senaste tre åren i kommunen, och anger sannolikheten för kvinnor att få barn per ettårsklass. Sannolikheten läggs på den befintliga befolkningssammansättningen i kommunen och ger det förväntade antalet födda barn per år. Hur många barn som föds påverkas också av befolkningssammansättningen i stort. När kommunen under kommande år antas stå inför den stora kullen tidiga nittiotalisters familjebildning kan små skillnader mellan prognosens antaganden och det verkligt utfall ge innebära betydande avvikelser. Dödlighet Dödsrisken tenderar att vara relativt konstant över tid och de olika faktorer som kan påverka dödligheten i positiv eller negativ riktning har ett långsamt förlopp. I befolkningsprognosen anges en dödsrisk för män respektive kvinnor. Den anger antalet avlidna under en period i relation till folkmängdens storlek vid periodens början. I Uppsala kommun är dödsriskerna lägre än i riket, vilket innebär att män och kvinnor i Uppsala kommun i genomsnitt lever längre än i övriga riket. Dödlighetsriskens utveckling hämtas från SCB:s riksprognos. Flyttningar I prognosen görs antaganden om åldersfördelningen för in- och utflyttare. Dessa grundas i statistik för kommunen under de tre senaste åren. Antaganden görs också om in- och utflyttningens storlek. I detta fall utgörs grunden av in- och utflyttarnas andelar i relation till folkmängden under de senaste åren. Skillnaden mellan andel inflyttare och utflyttare utgör flyttnettot. Andelen in- och utflyttare i förhållande till folkmängden antas bli större i takt med att kommunen växer, rörligheten antas alltså öka. Längre fram i prognosen hålls skillnaden mellan in- och utflyttare dock mer konstant. I Uppsala kommun domineras inflyttningen av personer i årsåldern medan utflyttningen är förskjuten och sker några år senare. (diagram 3) Studentåldrarnas in- och utflyttning förklarar i stor utsträckning åldersfördelningen för den totala flyttningen till och från kommunen. Inflyttningen i studentåldrarna samvarierar med flera faktorer. En förbättrad arbetsmarknad i riket kan till exempel påverka den prognostiserade inflyttningen till att bli mindre än förväntad. En annan faktor med stort förklaringsvärde på Uppsalas inflyttning är antalet personer i 20-årsåldern i riket, vilka förväntas minska i riket under en period framöver. Den stora årsvisa variationen i Uppsalas befolkningsökning sedan mitten av 00-talet förklaras framförallt av stora variationer i flyttningsnettot, det vill säga inflyttande minus utflyttade. Uppsala kommuns positiva flyttningsnetto har, framförallt från år 2006 och framåt, varit beroende av ett positivt utrikes flyttningsnetto. Erfarenhetsmässigt brukar en högre invandring följas av en högre 2 (8)

3 utvandring, vilket talar för en högre befolkningsomsättning. Utrikes inflyttning väntas öka ytterligare de kommande åren, framför allt till följd av inflödet av flyktingar till Sverige under andra halvan av Effekterna väntas komma från 2017 och framåt, då personer ur denna grupp beräknas få uppehållstillstånd och därmed bli folkbokförda. Efter 2020 väntas dock flyttningsnettot stabiliseras på en något lägre nivå. (diagram 4) Osäkerheten i flyttningsantagandena är i nuläget förhållandevis stor. De närmaste åren antas ett relativt stort antal bostäder tillkomma i Uppsala. Det har vägts in i prognosen genom ett högre flyttningsnetto de kommande åren. Nytillskottet av bostäder är dock litet sett i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet, och effekterna på flyttnettot är därför osäkra. Den längre sikten - åren Prognosen är i huvudsak byggd på antaganden som följer av de senaste årens befolkningsutveckling. Ju längre fram i tiden från idag, desto mer osäkra blir också antagandena. Befolkningsprognosen är på den längre sikten en rak framskrivning av dagens förhållanden och ska betraktas med detta i åtanke. 3 (8)

4 Folkmängd i åldersgrupper och totalt Statistik år 2015, prognos fr.o.m. år 2016 År w Summa (8)

5 Befolkningsförändringar Statistik år , prognos fr.o.m. år 2016 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Folkökning (8)

6 Uppsala kommun Riket Fruktsamhetstal Ålder Diagram 1: Fruktsamhetstal de senaste tre åren i Uppsala kommun och riket. Det åldersspecifika fruktsamhetstalet visar antalet födslar per 1000 kvinnor per ålder. I genomsnitt får kvinnor i Uppsala kommun barn senare i livet, och under en kortare period, jämfört med kvinnor i riket som helhet. 2,5 2,0 Riket Uppsala kommun Summerad fruktsamhet 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 2: Summerad fruktsamhet , prognos i Uppsala kommun och riket. Den summerade fruktsamheten visar genomsnittligt antal födda barn per kvinna i fertil ålder. Kurvan i kommunprognosen följer i stort sett SCB:s riksprognos från 2015, fast på en nivå av ca 87 procent. Kvinnor i Uppsala kommun föder i genomsnitt färre barn jämfört med kvinnor i riket som helhet. 6 (8)

7 Åldersfördelning Inflyttning Utflyttning Ålder Diagram 3: Uppsala kommuns in- och utflyttning efter ålder, utjämnade värden de senaste tre åren. Mönstret är starkt präglat av studenternas flyttningar, i samband med påbörjade och avslutade studier Flyttningsnetto Födelseöverskott Befolkningsökning Diagram 4: Befolkningsförändringar Uppsala kommun. Statistik år , prognos år Födelseöverskottet fram till och med 2030 förväntas variera inom ungefär samma ramar som under de senaste tio åren. Variationerna i flyttningsnettot har både varit och väntas bli mer påtagliga. 7 (8)

8 Diagram 5: Befolkningsstruktur i Uppsala kommun år 2015 (gul), jämfört med år 2030 (blå/röd) i kommunprognosen. En minskad andel yngre vuxna och ökad andel äldre är de tydligaste skillnaderna. För mer information om kommunprognosen, uttag av tabelldelar i andra format, annan åldersindelning mm kontakta: Karl Nygren Åsa Wennblom Telefon: Telefon: Epost: [email protected] Epost: [email protected] Kommunprognosen är framtagen vid kommunledningskontoret Uppsala kommun. 8 (8)