Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Transkript

1 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING

2 Utgiven av Region Värmland, Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida: istockphoto.com Rapporten är nedladdningsbar från Region Värmlands webbplats. Vid eventuella frågor kring rapportens innehåll kontakta: linn.johansson@regionvarmland.se Region Värmland Box Karlstad Region Värmland är en regional utvecklingsorganisation. Vi skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt. Vi har många olika ansvarsområden med uppdrag som kommer från staten och våra medlemmar landstinget och Värmlands 16 kommuner. Vi jobbar med tillväxtfrågor, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor och medlemsstöd. Vi tar alltid utgångspunkt i Värmlandsstrategin. 2

3 FOTO: ØYVIND LUND SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller en prognos för befolkningsutvecklingen i Värmland gällande folkmängd och befolkningens sammansättning. Prognosen har 2014 som utgångspunkt och sträcker sig till år I rapporten görs jämförelser med den förväntade befolkningsutvecklingen i riket samt nedslag i de värmländska kommunerna för att visa på skillnader i länet. Rapporten visar att Värmlands befolkningsutveckling är relativt stabil, men att åldersfördelningen förväntas genomgå en del förändringar till år Den tydligaste trenden är en åldrande befolkning då åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med nära en femtedel. Befolkningsutvecklingen är dock inte helt entydig i denna åldersgrupp; prognosen visar på både ökningar och minskningar bland de som är 65 år och äldre även om åldersgruppen som helhet förväntas få en tillväxt. Detsamma gäller åldersgruppen 0-19 år som totalt sett förväntas öka. När det gäller åldersgruppen år så förväntas den minska under större delen av prognosperioden. I en jämförelse med hela riket framgår det att Värmlands län har en lägre befolkningstillväxt i samtliga åldersgrupper. Störst skillnad är det i åldersgruppen år, som till skillnad från Värmlands län förväntas öka på riksnivå. Vidare kan det konstateras att befolkningsutvecklingen skiljer sig mycket inom länet, både vad gäller förändring i folkmängd och åldersstruktur. Som mest växer befolkningen i Karlstad, sett till den antalsmässiga förändringen. Den procentuellt största ökningen står emellertid Hammarö för. För Värmlands län som helhet förutsägs en folkökning om personer till år Här kan invandringen ses som en avgörande komponent, då det positiva utrikes flyttnettot kompenserar för ett födelseunderskott och ett negativt inrikes flyttnetto. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Värmlands befolkning Prognos till Befolkningen 19 år och yngre 16 Befolkningen 65 år och äldre 18 Folkökningens komponenter 20 De värmländska kommunerna Kils kommun 29 Eda kommun 32 Torsby kommun 35 Storfors kommun 38 Hammarö kommun 41 Munkfors kommun 44 Forshaga kommun 47 Grums kommun 50 Årjängs kommun 53 Sunne kommun 56 Karlstads kommun 59 Kristinehamns kommun 62 Filipstads kommun 65 Hagfors kommun 68 Arvika kommun 71 Säffle kommun 74 Bilagor 77 Antaganden för fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning 77 Immigration historisk och prognostiserad fr.o.m

5 INLEDNING En mångfald av människor, tankar och idéer behövs för att skapa tillväxt och utveckling i en region. Därför är det viktigt att studera tillgången till de mänskliga resurserna över tid. Region Värmland har valt att ta fram en befolkningsprognos för Värmlands län och de värmländska kommunerna som sträcker sig till år Den visar hur befolkningens storlek och sammansättning förväntas att förändras de närmaste tjugo åren. Befolkningsprognosen är framtagen av SCB utifrån ett antal föreslagna prognosantaganden 1. I rapporten görs en jämförelse mellan befolkningsutvecklingen i Värmland och befolkningsutvecklingen i hela riket. Det görs även ett nedslag i varje värmländsk kommun för att visa hur befolkningsutvecklingen skiljer sig inom länet. Viktigt att komma ihåg är att en befolkningsprognos inte är någon profetia om framtida befolkningsutveckling, utan en prognos främst baserad på de senaste årens utveckling i regionen och utvecklingen i riket som helhet. Störst osäkerhet i prognosen råder kring antalet personer som immigrerar till Sverige, eftersom det till stor del är beroende av förhållanden i vår omvärld som är svåra att förutspå. Den senaste tidens utveckling med rekordmånga människor på flykt som sökt sig till Sverige kommer sannolikt att påverka utfallet för befolkningsprognosen för både Värmland och riket. 2 Men även om denna prognos inte fångar den senaste utvecklingen så ger den en fingervisning om i vilken riktning befolkningen utvecklas. Utifrån ett regionalt tillväxtperspektiv har vi i prognosen delat upp befolkningen i åldersgrupperna 0-19 år, år samt 65+. Det är relevant att studera förhållandet mellan dessa åldersgrupper då det säger något om den regionala självförsörjningsförmågan, det vill säga hur beroende/oberoende regionen är av skatteutjämningssystemet. Åldersgruppen får ofta representera den arbetsföra delen av befolkningen och hur denna åldersgrupp utvecklas i relation till åldersgrupperna 0-19 år och 65+ speglar utvecklingen av regionens självförsörjningsförmåga. Vidare är åldersgruppen 0-19 år intressant att studera utifrån behovet av utbildningsinsatser samtidigt som denna grupp utgör det framtida inflödet till arbetskraften. I denna rapport bryts åldersgruppen 0-19 år ned i femårsgrupper för att än mer synliggöra utvecklingen. Även förändringen i åldersgruppen 65 år och äldre studeras närmare då det ger en inblick i hur det framtida vård- och omsorgsbehovet kommer att se ut. 1 SCB gör prognosantaganden för följande variabler som påverkar befolkningsutvecklingen: fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. För detaljerad information om vilka antaganden som gjorts se bilaga 1. 2 Befolkningsstatistiken bygger på folkbokförda i regionen. Asylsökande som inte fått uppehållstillstånd är därmed inte medräknade. 5

6 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2014 Innan framskrivningen av Värmlands befolkning presenteras görs ett nedslag i Värmlands nuvarande befolkning, med avseende på folkmängden och befolkningssammansättningen År 2014 uppgick Värmlands befolkning till personer vilket är en ökning med 0,3 procent från föregående år och motsvarar 2,8 procent av folkmängden i hela riket. Ålderssammansättningen samt könsfördelningen i den värmländska befolkningen presenteras i befolkningspyramiden nedan. FIGUR 1.1 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I VÄRMLANDS LÄN, Åldersklassen år, bestående av personer födda i slutet av 1940-talet, utgör den största andelen av befolkningen. Tätt efter kommer åldersklassen år, personer födda i början av 1990-talet, samt åldersklassen år bestående av personer födda i slutet av 1960-talet. De mindre ålderskullarna, som utgör pyramidens midja, återfinns i åldrarna år och år. Även pyramidens bas bestående av åldrarna 0-14 år är relativt smal vilket innebär att andelen barn och ungdomar är något mindre jämfört med de äldre åldersgrupperna. Vidare kan även vissa tendenser kring könsfördelningen skönjas. Till exempel framgår det att andelen män är något högre i samtliga åldersklasser upp till 70 år. Därefter är det kvinnorna som utgör den största andelen. Kvinnor i åldersklassen år utgör hela 63 procent av åldersklassen. 6

7 FIGUR 1.2 BEFOLKNINGEN I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET EFTER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN, I en jämförelse mellan Värmlands län och riket som helhet gällande befolkningsstrukturen, där andelen av befolkningen i åldersgrupperna 0-19, och 65+ redovisas, framgår det att Värmland har en högre andel äldre. I åldersgruppen 65 år och äldre är andelen 3,6 procentenheter högre än i riket. Andelen personer i arbetsför ålder är i sin tur 1,9 procentenheter lägre i Värmland. I åldersgruppen 0-19 år är fördelningen liknande där siffran är 1,8 procentenheter lägre än riket som helhet. Könsfördelningen i de olika åldersgrupperna följer emellertid samma mönster på riksnivå som i Värmlands län; en något högre andel män i åldersspannet 0-64 år och därefter en högre andel kvinnor. En stor skillnad finns dock i åldersgruppen 65 år och äldre vad gäller andelen kvinnor. I Värmland är andelen kvinnor nära 2 procentenheter högre jämfört med riket. 7

8 TABELL 1.3 FOLKMÄNGD I VÄRMLANDS KOMMUNER EFTER ÅLDERSGRUPP, 2014 KOMMUN Totalt Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle VÄRMLANDS LÄN Tabell 1.3 redovisar hur stor folkmängd varje värmländsk kommun står för, fördelat på de tre åldersgrupperna 0-19 år, år och 65 år och äldre. Även den totala folkmängden i Värmlands län kan utläsas. När folkmängden redovisas i absoluta tal är det emellertid svårt att dra några slutsatser om hur ålderssammansättningen skiljer sig mellan kommunerna. Därför kompletteras tabellen med en bild som visar hur stor andel av befolkningen som respektive åldersgrupp står för. 8

9 FIGUR 1.4 ÅLDERSFÖRDELNINGEN I VÄRMLANDS KOMMUNER, VÄRMLANDS LÄN SAMT RIKET, I åldersgruppen 0-19 år är det Munkfors och Hagfors som utmärker sig som kommunerna med den lägsta andelen, tre procentenheter lägre i relation till det värmländska snittet och fem procentenheter lägre än snittet för riket. Munkfors och Säffle har lägsta andelen personer i arbetsför ålder vilket ligger fyra procentenheter under det värmländska snittet och 6 procentenheter under snittet för riket. Karlstad har den högsta andelen arbetsför befolkning, 1 procentenhet högre än snittet för riket. Värmland i stort, bortsett från Karlstad och Hammarö, har ett högt snitt gällande åldersgruppen 65 år och äldre. I spetsen ligger Munkfors med en andel på 9 procentenheter högre än riket. Detta i kontrast till Karlstad, som har den högsta andelen i arbetsför ålder och en låg andel i den äldre åldersgruppen i förhållande till resten av Värmland. När åldersfördelningen i länet ställs i relation till riket som helhet kan belysas att Värmland har något färre individer i åldersgrupperna 0-19 år samt år, men fler som är 65 år och äldre. 9

10 PROGNOS TILL 2035 Framskrivningen av Värmlands befolkning, som sträcker sig fram till år 2035, visar på en tillväxt av befolkningen som helhet. Dock ser befolkningstillväxten ut att stagnera på sikt. FIGUR 2.1 FOLKMÄNGDEN I VÄRMLANDS LÄN, För Värmlands befolkning som helhet prognostiseras en ökning av folkmängden med personer, från personer år 2014 till personer år Detta motsvarar en befolkningstillväxt på omkring tre procent. Då ökningen av folkmängden minskar från år till år är utvecklingen enligt prognos stagnerande. FIGUR 2.2 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET , INDEX 100 = ÅR Diagrammet ovan illustrerar den procentuella befolkningstillväxten för samtliga år i relation till folkmängden år 2014, och skildrar därmed Värmlands befolkningsutveckling i förhållande till övriga riket. Enligt prognosen kommer befolkningstillväxten vara 17 procentenheter lägre än i riket som helhet år

11 FIGUR 2.3 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I VÄRMLANDS LÄN, År 2035 förväntas åldersklassen år utgöra den största andelen av befolkningen i Värmlands län, tätt före åldersklassen år som är den största idag. Den äldre befolkningen, från 70 år och uppåt, prognostiseras att öka mycket medan befolkningen i arbetsför ålder förväntas minska. 11

12 TABELL 2.4 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN EFTER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING Åldersgrupp Kön Antal Procent män ,3% 0-19 kvinnor ,5% totalt ,9% män ,1% kvinnor ,8% totalt ,4% män ,9% 65+ kvinnor ,9% totalt ,5% män ,0% Totalt kvinnor ,9% totalt ,9%. I tabellen ovan presenteras befolkningsprognosen fördelat på kön och åldersgrupp. Den totala ökningen prognostiserat till 2035 för Värmland är 2,9 procent, varav den arbetsföra åldersgruppen kommer att minska med 5,4 procent, individer, i motsats till övriga åldersgrupper där 0-19 år kommer att öka med 6,9 procent och 65 år och äldre kommer att öka med 19,5 procent. Differenser fördelat på kön kan även skönjas. Tydligast är differensen mellan män och kvinnor totalt, där män kommer att öka med 4 procent i förhållande till ökningen på 2 procent bland kvinnor. Om kön bryts ner på ålderskategorier kan även utläsas att differensen till största del beror av att män i 65 år och äldre kommer öka, där män prognostiseras öka med 24,9 procent i förhållande till kvinnor som förväntas öka med 14,9 procent. Detta leder till en jämnare könsfördelning i åldersgruppen. Tilläggas kan även att både män och kvinnor i ålderskategorin 0-19 år prognostiseras öka, där män kommer att öka med 7,3 procent och kvinnor med 6,5 procent. I den arbetsföra åldersgruppen kommer kvinnorna minska med 5,8 procent och männen med 5,1 procent. 12

13 FIGUR 2.5 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET , ANDELAR AV DEN TOTALA BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSGRUPP. I figur 2.5 illustreras hur åldersfördelningen förändrats från år 2000 till 2014, samt den prognostiserade utvecklingen fram till år Illustrationen visar hur mycket de tre åldersgrupperna 0-19, och 65+ förändras andelsmässigt över tid. Som tidigare konstaterats framgår det att den arbetsföra åldersgruppen är procentuellt sett lägre i Värmland jämfört med hela riket under Vidare in i prognosen minskar andelen för denna grupp i både riket och Värmland, men differensen förblir densamma. Åldersgruppen 0-19 år är procentuellt sett större i riket än i Värmland men enligt prognosen kommer denna differens minska fram till år Vad gäller skillnaden mellan Värmland och riket i andelen 65 år och äldre så förväntas differensen att bli ännu större till år

14 FIGUR 2.6 INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET UPPDELAT I ÅLDERS- GRUPPER, INDEX 100 = ÅR Figur 2.6 illustrerar den prognostiserade utvecklingen fram till år 2035 utifrån den procentuella förändringen. I en jämförelse med riket avseende befolkningsutvecklingen i de tre åldersgrupperna framgår det att den procentuella befolkningstillväxten i Värmland är lägre i samtliga kategorier. Störst skillnad är det i åldersgruppen år som i kontrast till Värmlands minskning på drygt fem procent beräknas öka med omkring 12 procent på riksnivå. FIGUR 2.7 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSGRUPP I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 OCH I figur 2.7 sammanfattas förändringen av åldersfördelningen i Värmlands län och riket som helhet. Detta utifrån hur stor andel av befolkningen som befinner sig inom respektive åldersgrupp år 2014 och

15 FOTO: LINN MALMÉN I Värmland ökar åldersgruppen 0-19 med 0,8 procentenheter vilket kan jämföras med rikets ökning på 1,1 procentenheter. Åldersgruppen förväntas minska med 4,5 procentenheter i Värmland och 3,6 procentenheter i riket. I åldersgruppen 65 år och äldre är ökningen som störst med 3,7 procentenheter i Värmland och 2,5 procentenheter i riket. 15

16 BEFOLKNINGEN 19 ÅR OCH YNGRE I denna rapport redovisas ett nedslag i åldersgruppen 0-19 år, med syfte att särskilt studera utvecklingen av den yngre befolkningen. Vid en mer noggrann granskning visar det sig att befolkningsutvecklingen inte är helt entydig i denna åldersgrupp TABELL 3.1 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN , ÅLDERSGRUPPEN 0-19 UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER Folkmängd Förändring Åldersklass Antal Procent ,9% ,7% ,0% ,8%. Av tabell 3.1 framgår det att befolkningsförändringarna ser olika ut för de fyra åldersklasserna. Medan åldersklassen 0-4 år förväntas minska med omkring 3 procent, så ökar åldersklassen år med 16 procent. Även åldersklasserna 5-9 år och år förväntas öka. FIGUR 3.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN , ÅLDERSGRUPPEN 0-19 UPPDELAT I FEM- ÅRSKLASSER. När befolkningsförändringarna illustreras i ett diagram framträder ett tydligt mönster: det är endast åldersgruppen år som kommer att ha en stadig ökning framöver. Åldersgruppen förväntas minska till en början, men från 2018 och framåt så ökar den. Övriga åldersgrupper förväntas öka till en början men avtar sedan, vid olika tidpunkter, där 0-4 år minskar mest under prognosperioden. 16

17 FIGUR 3.3 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 0-19 ÅR I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, FIGUR 3.4 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 0-19 ÅR I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, I diagrammen ovan anges hur stor andel av den totala befolkningen som befinner sig inom respektive åldersklass inom åldersspannet 0-19 år 2014 och För Värmlands del ökar åldersklasserna år och år, medan 5-9 år är oförändrad och 0-4 år minskar. Även i riket som helhet ökar åldersklasserna år och år, medan de yngre åldersklasserna är oförändrade. 17

18 BEFOLKNINGEN 65 ÅR OCH ÄLDRE Även åldersgruppen 65 år och äldre redovisas efter femårsklasser för att ge en mer nyanserad bild av hur befolkningsutvecklingen ser ut i den äldre delen av befolkningen. TABELL 4.1 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I VÄRMLANDS LÄN , ÅLDERSGRUPPEN 65+ UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER Folkmängd Förändring Åldersklass Antal Procent ,2% ,6% ,6% ,1% ,7% ,2% 95-w ,5%. Det är en tydlig trend att befolkningen 65 år och äldre ökar, men vid en närmare granskning visar det sig att det finns en betydande spännvidd bland befolkningsförändringarna i de olika åldersklasserna. Medan åldersklassen år förväntas minska med omkring 8 procent, så ökar åldersklassen 95 år och äldre med över 90 procent. Det är således främst de allra äldsta i befolkningen som ökar i andel. FIGUR 4.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I VÄRMLANDS LÄN , ÅLDERSGRUPPEN 65+ UPPDELAT I FEM- ÅRSKLASSER. När befolkningsförändringarna illustreras i ett diagram framträder ett tydligt mönster: toppen på befolkningskurvan för åldersklassen år upprepas i de andra åldersklasserna men med en förskjutning på cirka fem år. Detta återspeglar hur de stora årskullarna födda i slutet av 1940-talet åldras. I övrigt kan det konstateras att de flesta åldersklasserna över 65 år är på uppgång under prognosperioden. 18

19 FIGUR 4.3 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 65+ I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, FIGUR 4.4 ANDEL AV BEFOLKNINGEN I RESPEKTIVE ÅLDERSKLASS 65+ I VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, I figurerna 4.3 och 4.4 anges hur stor andel av befolkningen 65 år och äldre som befinner sig inom respektive åldersklass år 2014 och För Värmlands del ökar samtliga åldersklasser med undantag för år, vilket resulterar i en jämnare fördelning mellan åldersklasserna. Störst är ökningen i åldersklasserna och 85-89, som båda ökar med 1,2 procentenheter. I riket som helhet syns samma utjämning mellan åldersklasserna men generellt är ökningen något mindre här. 19

20 FOLKÖKNINGENS KOMPONENTER Vilka faktorer är det då som bidrar till den folkökning som Värmlands län som helhet beräknas få? I befolkningsprognosen ingår data över antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade, och det är först när samtliga av dessa komponenter vägs samman som en folkökning kan förklaras. För Värmlands län, som länge dragits med ett födelseunderskott, har invandringen visat sig vara en mycket viktig komponent för att bibehålla en stabil befolkningsutveckling. TABELL 5.1 FÖDDA, DÖDA, INFLYTTADE, UTFLYTTADE SAMT FOLKÖKNING I VÄRMLANDS LÄN Inflyttade Utflyttade År Födda Döda Inrikes Immigrerade Inrikes Emigrerade Folkökning Av tabell 5.1 framgår det att befolkningsutvecklingen i Värmlands län förväntas avta med en jämn takt under prognosperioden. I en sammantagen bild av hur födelsenettot, inrikes flyttnettot samt utrikes flyttnettot förhåller sig till varandra framgår orsaken till den årliga folkökningen. 20

21 FIGUR 5.2 FÖDELSENETTO, INRIKES FLYTTNETTO OCH UTRIKES FLYTTNETTO I VÄRMLANDS LÄN Födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, förväntas även fortsättningsvis att bli negativt för Värmlands del. Även inrikes flyttnettot är genomgående negativt, vilket innebär att fler personer flyttar från Värmland till övriga Sverige än tvärtom. Vad gäller utrikes flyttningar är förhållandet det omvända: betydligt fler personer beräknas immigrera än emigrera, även om denna positiva trend kommer att plana ut. Förklaringen till folkökningen står således att finna i ett positivt utrikes flyttnetto som är större än födelseunderskottet och det negativa inrikes flyttnettot tillsammans. I slutet av prognosperioden kommer både överskott och underskott att stabiliseras, vilket ger en oförändrad befolkningsmängd. 21

22 FIGUR 5.3 INRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄRMLANDS LÄN I början av prognosperioden är glappet mellan antalet personer som flyttar från Värmland och personer som flyttar till Värmland stort, och även om skillnaden jämnas ut en del mot slutet så är det tydligt att länets negativa inrikes flyttnetto beräknas kvarstå. I snitt rör det sig om ett tapp på 423 personer per år till övriga Sverige. FIGUR 5.4 UTRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN VÄRMLANDS LÄN Värmland har som nämnt ett genomgående positivt utrikes flyttnetto. I snitt rör det sig om fler personer som flyttar från ett annat land till Värmland, än som flyttar från Värmland till ett annat land. Invandringen är således att betrakta som en mycket viktig komponent av Värmlands befolkningsutveckling. 22

23 TABELL 5.5 FLYTTNINGAR TILL VÄRMLANDS LÄN EFTER ÅLDER OCH KÖN, 2015 ÅLDER MÄN KVINNOR TOTALT ANDEL ,0% ,4% ,8% ,5% ,8% ,1% ,6% ,6% ,7% ,0% ,1% ,5% ,4% ,0% ,1% ,5% 80-w ,7% TOTALT ,0%. Här har ett nedslag i datan över flyttströmmar till Värmland år 2015 gjorts för att kartlägga vilka det är som väljer att flytta till Värmland. Könsfördelningen tycks vara förhållandevis jämn bland de som flyttar hit, men vad gäller ålder finns det ett tydligt mönster; den största andelen inflyttare utgörs av personer i åldern år. Även åldersklassen år står för en förhållandevis stor andel av inflyttarna. 23

24 TABELL 5.6 FLYTTNINGAR FRÅN VÄRMLANDS LÄN EFTER ÅLDER OCH KÖN, 2015 ÅLDER MÄN KVINNOR TOTALT ANDEL ,4% ,3% ,4% ,6% ,5% ,4% ,0% ,9% ,7% ,5% ,0% ,3% ,0% ,0% ,4% ,7% 80-w ,9% TOTALT ,0%. Bland de som flyttar från Värmland återfinns samma mönster; en relativt jämn könsfördelning och en överrepresentation av personer mellan 20 och 29 år. Här är emellertid flyttningarna i ännu högre grad koncentrerade till åldersspannet år. Vidare kan det även konstateras att åldersklasserna under 15 år och över 35 år utgör relativt små andelar av det totala antalet utflyttningar. 24

25 DE VÄRMLÄNDSKA KOMMUNERNA Vi har i tidigare kapitel redogjort för Värmland som helhet idag samt hur prognosen är fram till år I kommande kapitel redovisas statistik över de 16 kommunerna, hur befolkningen i respektive kommun ser ut idag samt en prognos fram till I figurerna är kommunerna grupperade efter befolkningsstorlek: < invånare, invånare, invånare samt Karlstad jämfört med Värmland som helhet. FIGUR BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER < INVÅNARE. FIGUR INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER < INVÅNARE, De mindre kommunerna i Värmland, med mindre än invånare, förväntas minska i storlek till Procentuellt sett minskar Storfors mest (-8,5 %) följt av Munkfors (-6,6 %) och Grums (-5,1 %). 25

26 FIGUR BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER INVÅNARE FIGUR INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER INVÅNARE, Värmlands kommuner med invånare har olika prognostiserad befolkningsutveckling. Fyra av sex kommuner förväntas minska medan två kommuner; Forshaga och Kil, har en prognostiserad ökning. Störst befolkningsminskning spås för Hagfors (-12,5 %) och Torsby (-10,4 %). 26

27 FIGUR BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, VÄRMLANDS KOMMUNER INVÅNARE FIGUR INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I VÄRMLANDS KOMMUNER INVÅNARE, De fyra kommunerna i Värmland med invånare har även de olika utveckling i befolkningen. Medan Hammarö prognostiserats att öka med 12,2 procent så förväntas Säffle minska med 6,2 procent. Kristinehamn och Arvika kommer att vara relativt oförändrade. 27

28 FIGUR BEFOLKNINGSSTORLEK 2014 SAMT PROGNOS 2035, KARLSTADS KOMMUN JÄMFÖRT MED VÄRMLANDS LÄN FIGUR INDEXERAD BEFOLKNINGSUTVECKLING I KARLSTADS KOMMUN JÄMFÖRT MED VÄRMLANDS LÄN, Karlstads kommun är en av de 16 kommunerna i Värmlands län som driver på befolkningsökningen mest. Värmlands totala befolkningsökning prognostiseras öka med 2,9 procent medan Karlstads kommun förväntas öka med 11,4 procent. 28

29 I följande figurer och tabeller redovisas mer ingående statistik för de 16 kommunerna i Värmland. KILS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KILS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Kils kommun har en något större andel unga (0-19 år) än hela Värmlands län och riket, men har däremot en lägre andel än övriga i åldern år. Könsfördelningen ser i stort sett likadan ut för Kils kommun som för Värmland och riket. FOTO: LINN MALMÉN 29

30 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KILS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KILS KOMMUN, 2035 Åldersklassen år utgör största andelen av befolkningen i Kils kommun idag. Om 20 år kommer det vara fler yngre invånare, åldrarna 5-19 kommer att ha växt i antal och det kommer även att vara fler invånare i åldrarna år. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 3,7 procent enligt prognosen. 30

31 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KILS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,3% ,4% ,3% ,6% Totalt ,2% Totalt ,7% ,8% ,1% ,8% ,3% ,0% ,6% 95-w ,7% Totalt ,9% TOTALT ,3% 31

32 EDA KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: EDA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Eda kommun följer fördelningen i befolkningsstruktur som Värmlands län har. Både Eda och Värmland har en något högre andel äldre (65+ år) än riket, men har också lite lägre andelar inom de båda yngre grupperna. Gällande könsfördelningen så är den ungefär densamma som i hela länet och riket. FOTO: ØYVIND LUND 32

33 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, EDA KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, EDA KOMMUN, 2035 I Eda kommun finns en hög andel äldre invånare. Flest kvinnor återfinns i åldersklassen år medan flest män finns i åldersklassen år. Prognosen för 2035 visar att både män och kvinnor kommer öka i åldrarna 5-19 år samt år. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 12,9 procent enligt prognosen. 33

34 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING EDA KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,4% ,6% ,4% ,5% Totalt ,1% Totalt ,9% ,9% ,3% ,7% ,4% ,4% ,5% 95-w ,0% Totalt ,2% TOTALT ,6% 34

35 TORSBY KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: TORSBY KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Torsby kommun har en högre andel äldre (65+ år) än både Värmland och riket. Det är framför allt en högre andel äldre män i Torsby. Torsby ligger sedan något under Värmland och riket i de båda yngre åldersgrupperna. 35

36 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, TORSBY KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, TORSBY KOMMUN, 2035 Torsby kommuns största åldersklass är gruppen år. Kommunen kommer enligt prognos att minska antalet invånare med drygt invånare till år Det är de äldsta invånarna som kommer att öka, åldrarna 75+. Den arbetsföra befolkningen förutsägs minska med 19 procent. 36

37 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING TORSBY KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,5% ,9% ,6% Totalt ,9% Totalt ,0% ,0% ,5% ,0% ,0% ,5% ,1% 95-w ,9% Totalt ,0% TOTALT ,4% 37

38 STORFORS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: STORFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Även Storfors kommun har en högre andel äldre (65+ år) än både Värmland och riket. Liksom Torsby kommun är det framför allt en högre andel äldre män i Storfors. Storfors har däremot en lägre andel män i åldersgruppen år än Värmland och riket. 38

39 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, STORFORS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, STORFORS KOMMUN, 2035 Liksom i Torsby är åldersklassen år den största gruppen i Storfors kommun. Även här är det klasserna med de äldre invånarna (75+) som kommer att öka. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 16,8 procent enligt prognosen. 39

40 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING STORFORS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,3% ,8% ,4% ,7% Totalt ,8% Totalt ,8% ,1% ,7% ,3% ,9% ,9% ,8% 95-w ,7% Totalt ,3% TOTALT ,5% 40

41 HAMMARÖ KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Hammarö kommun är överrepresenterade i den yngsta åldersgruppen 0-19 år, jämfört med Värmlands län och riket. De har en högre andel både män och kvinnor än övriga. Däremot har Hammarö en lägre andel av sina invånare i åldern 65+. De har framför allt färre kvinnor i den äldre åldersgruppen. 41

42 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAMMARÖ KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAMMARÖ KOMMUN, 2035 Hammarö kommun har stor del av sina invånare bland barn och ungdomar, samt i medelåldern år. Kommunen kommer enligt prognos att växa till 2035 och det är åldersgrupperna 5-19 år, år samt år som ökar mest. Hammarö kommer att öka den arbetsföra befolkningen med 2,7 procent till

43 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING HAMMARÖ KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,8% ,5% ,9% Totalt ,6% Totalt ,7% ,6% ,4% ,9% ,5% ,1% ,0% 95-w ,4% Totalt ,0% TOTALT ,2% 43

44 MUNKFORS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: MUNKFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Munkfors kommun har en mycket högre andel äldre män än både Värmlands län och riket, vilket bidrar till att andelen totalt är högre i åldersgruppen 65+. Munkfors har lägre andel män i båda yngre åldersgrupperna än vad Värmlands län och riket har. 44

45 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, MUNKFORS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, MUNKFORS KOMMUN, 2035 Åldersklasserna år utgör största delen i Munkfors kommun, men år är också en stor grupp. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något om 20 år och åldrarna år är de som har minskat mest. Den arbetsföra befolkningen förutsägs minska med 17,3 procent. 45

46 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING MUNKFORS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,3% ,4% ,3% ,2% Totalt ,3% Totalt ,3% ,0% ,7% ,3% ,5% ,0% ,0% 95-w ,6% Totalt ,8% TOTALT ,6% 46

47 FORSHAGA KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: FORSHAGA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Forshaga kommun följer samma fördelning som både Värmlands län och riket vad gäller befolkningsstruktur. De har dock något färre män i åldersgruppen år. 47

48 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FORSHAGA KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FORSHAGA KOMMUN, 2035 I Forshaga kommun är åldersklasserna år och år störst. Kommunen kommer enligt prognos att ha växt med cirka 760 personer, en ökning med 6,7 procent, till år Det är åldersklasserna år samt år som ökar mest, medan åldersklassen år minskar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska något, 0,2 procent. 48

49 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING FORSHAGA KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,2% ,3% ,4% Totalt ,0% Totalt ,2% ,9% ,8% ,3% ,0% ,2% ,8% 95-w ,2% Totalt ,4% TOTALT ,7% 49

50 GRUMS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: GRUMS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Grums kommun har något högre andel i den äldre åldersgruppen, 65+ år. Männen är överrepresenterade vid jämförelse med Värmlands län och riket. 50

51 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, GRUMS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, GRUMS KOMMUN, 2035 Grums kommun har största andelen invånare i åldern år. Prognosen visar att kommunen kommer att ha minskat något till år 2035 och det är åldrarna år samt år som minskar mest. De äldre invånarna i åldern år ökar mest. Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 13,3 procent till

52 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING GRUMS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,7% ,4% ,9% Totalt ,6% Totalt ,3% ,4% ,0% ,2% ,5% ,5% ,9% 95-w ,9% Totalt ,7% TOTALT ,1% 52

53 ÅRJÄNGS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: ÅRJÄNGS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Årjängs kommun följer den värmländska befolkningsstrukturen i ålder totalt sett. Dock har Årjäng något högre andel män och lägre andel kvinnor än Värmland i åldersgruppen

54 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ÅRJÄNGS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ÅRJÄNGS KOMMUN, 2035 Årjängs kommun har många invånare i åldern år samt år. Enligt prognos kommer kommunen att vara oförändrad i antal till år 2035, dock kommer de yngre invånarna (0-24 år) att minska till förmån för de äldre (75-89 år). Den arbetsföra befolkningen kommer att minska med 5,1 procent. 54

55 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING ÅRJÄNGS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,1% ,2% ,8% Totalt ,4% Totalt ,1% ,1% ,6% ,5% ,6% ,4% ,2% 95-w ,4% Totalt ,8% TOTALT ,0% 55

56 SUNNE KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: SUNNE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Även Sunne kommun följer den värmländska befolkningsstrukturen i ålder totalt sett. Liksom Årjäng har även Sunne en högre andel män och lägre andel kvinnor än Värmland totalt i åldersgruppen

57 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SUNNE KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SUNNE KOMMUN, 2035 Sunne kommun har många män i åldern år, men största åldersgruppen totalt sett är klassen år. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något till år Åldrarna som minskar mest är år samt år medan de som ökar mest är de äldre invånarna, år. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 14,8 procent. 57

58 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING SUNNE KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,7% ,1% ,4% ,6% Totalt ,2% Totalt ,8% ,2% ,0% ,9% ,5% ,7% ,1% 95-w ,8% Totalt ,7% TOTALT ,9% 58

59 KARLSTADS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Karlstads kommun har en högre andel av sina invånare i åldersgruppen år, jämfört med Värmlands län och riket. Sett till könsfördelningen så är det en högre andel kvinnor i just den gruppen för Karlstads del. Karlstads kommun har en lägre andel 65+ än Värmland, men i paritet med riket. 59

60 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KARLSTADS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KARLSTADS KOMMUN, 2035 Karlstads kommuns enskilt största åldersklass är år, både bland män och kvinnor. Även år är en stor grupp, vilket till stor del kan förklaras med att Karlstad är en universitetsstad. Karlstad spås ha ökat med cirka invånare om 20 år, vilket är en ökning med 11,4 procent. Mest ökar åldrarna år samt år. Den arbetsföra befolkningen förväntas öka måttligt jämfört med idag med 3,2 procent, eller cirka personer. 60

61 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KARLSTADS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,9% ,0% ,5% Totalt ,5% Totalt ,2% ,2% ,5% ,8% ,3% ,3% ,0% 95-w ,7% Totalt ,3% TOTALT ,4% 61

62 KRISTINEHAMNS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: KRISTINEHAMNS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Kristinehamns kommun följer både Värmlands län och riket ganska väl när det gäller befolkningsstrukturen. Kristinehamn har en viss övervikt på andelen äldre män (65+) och färre män i åldern år jämfört med Värmland och riket. 62

63 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KRISTINEHAMNS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, KRISTINEHAMNS KOMMUN, 2035 Åldersklassen år utgör den största andelen av Kristinehamns kommuns befolkning. Kommunen kommer enligt prognos att vara oförändrad i invånarantal till år 2035, dock kommer åldrarna år att minska medan invånare i åldern 70+ kommer att öka. Den arbetsföra befolkningen prognostiseras att minska med 6,5 procent. 63

64 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING KRISTINEHAMNS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,7% ,7% ,2% ,8% Totalt ,9% Totalt ,5% ,1% ,5% ,3% ,3% ,0% ,7% 95-w ,6% Totalt ,7% TOTALT ,4% 64

65 FILIPSTADS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: FILIPSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Filipstads kommun har en lägre andel i åldersgruppen år än både Värmland och riket, samt en högre andel 65+. Det är framför allt åldersfördelningen bland män som skiljer sig åt i Filipstad jämfört med Värmland och riket. 65

66 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FILIPSTADS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, FILIPSTADS KOMMUN, 2035 Filipstads kommun har en hög andel män i åldersklassen år, men år utgör den största andelen totalt sett. Kommunen kommer enligt prognos att ha minskat något om 20 år och åldrarna som minskar mest är år medan invånare i åldern år ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 10 procent. 66

67 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING FILIPSTADS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,2% ,1% ,3% Totalt ,4% Totalt ,0% ,2% ,9% ,3% ,7% ,8% ,2% 95-w ,3% Totalt ,0% TOTALT ,6% 67

68 HAGFORS KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: HAGFORS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Hagfors kommun har en högre andel i åldersgruppen 65+ än både Värmland och riket, och ligger lägre i andel i de två yngre åldersgrupperna. Det är, liksom i Filipstads kommun, åldersfördelningen bland män som skiljer sig åt i Hagfors jämfört med Värmland och riket. 68

69 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAGFORS KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, HAGFORS KOMMUN, 2035 Hagfors kommun har en hög andel invånare i åldrarna år. Inom 20 år kommer kommunen att ha minskat med cirka invånare. Både ungdomar (15-24 år) samt medelålders (45-69 år) minskar mycket medan 75+ ökar. Den arbetsföra befolkningen prognostiseras att minska med 20,8 procent. 69

70 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING HAGFORS KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,6% ,3% ,4% ,4% Totalt ,2% Totalt ,8% ,5% ,9% ,8% ,0% ,8% ,0% 95-w ,8% Totalt ,5% TOTALT ,5% 70

71 ARVIKA KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: ARVIKA KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Arvika kommun har (liksom Kristinehamns kommun) liknande befolkningsstruktur som både Värmlands län och riket. Arvika har en viss övervikt vad gäller andelen äldre män (65+) samt färre män i åldern år jämfört med Värmland och riket. Arvika har också en något mindre andel kvinnor 65+ än Värmland totalt, men i paritet med riket. 71

72 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ARVIKA KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, ARVIKA KOMMUN, 2035 Arvika kommun har en relativt jämn fördelning över åldersklasserna i sin befolkning, största gruppen utgörs av invånare som är år. Den åldersgruppen kommer tillsammans med åldrarna år att minska mest till år 2035, enligt prognosen. Den äldre befolkningen, åldersgrupperna 70+, ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 11 procent till år

73 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING ARVIKA KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,1% ,2% ,3% ,0% Totalt ,3% Totalt ,0% ,2% ,6% ,6% ,9% ,0% ,8% 95-w ,6% Totalt ,1% TOTALT ,8% 73

74 SÄFFLE KOMMUN FIGUR ANDELAR AV BEFOLKNINGEN PER ÅLDERSGRUPP OCH KÖN: SÄFFLE KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN OCH RIKET, 2014 Säffle kommun har en högre andel äldre män (65+) än Värmlands län och riket. Säffle har även en högre andel kvinnor 65+ än riket, men i paritet med Värmland totalt. Andelen män i åldern år är i sin tur något lägre i Säffle. 74

75 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SÄFFLE KOMMUN, 2014 FIGUR FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASS, SÄFFLE KOMMUN, 2035 Åldersgruppen år är den enskilt största gruppen i Säffle kommun. Prognosen visar att kommunen kommer att minska med närmare personer till år Åldrarna år samt år minskar mest medan åldrarna 75+ ökar mest. Den arbetsföra befolkningen förväntas minska med 15 procent till år

76 TABELL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING SÄFFLE KOMMUN, ÅLDERSGRUPPERNA 0-19 ÅR OCH 65+ ÅR UPPDELAT I FEMÅRSKLASSER, SAMT ÅR TOTALT. FOLKMÄNGD FÖRÄNDRING ÅLDERSKLASS Antal Procent ,0% ,0% ,1% ,8% Totalt ,6% Totalt ,0% ,6% ,7% ,1% ,3% ,5% ,8% 95-w ,8% Totalt ,5% TOTALT ,2% 76

77 BILAGOR BILAGA 1: ANTAGANDEN FÖR FRUKTSAMHET, DÖDLIGHET, INFLYTTNING OCH UTFLYTTNING TABELL 7: ANTAGANDE FÖR FRUKTSAMHET I VÄRMLAND OCH KOMMUNERNA Kod Kommun Fruktsamhetsnivå 1700 Värmlands län Kil Eda Torsby Storfors Hammarö 1, Munkfors Forshaga Grums 1, Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle ) Genomsnittlig nivå jämfört med riket under åren ) Genomsnittlig nivå jämfört med riket under åren Antagande: Fruktsamheten justeras regionalt enligt ovan, men följer i övrigt den antagna fruktsamhetsutvecklingen i riket under prognosperioden. En faktor över 1 innebär en högre fruktsamhet och en faktor under 1 innebär en lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. 77