Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Transkript

1 Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos (17) Jens Nilson Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget [email protected] 221

2 Befolkningsprognos 216 2(17) Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med personer förväntas Lunds befolkning vara invånare Lunds befolkningsökning 216 och de följande åren beror till stor del på antagandet att Lunds kommun lever upp till flyktingmottagande kommunen har åtagit sig enligt Länsstyrelsens fördelningsmodell. Lunds befolkning förväntas växa kontinuerligt under den prognosticerade perioden Inledningsvis med 2 procent, till stor del beroende på det prognosticerade flyktingmottagandet 1, för att sedan ligga på ca 1,5 procent i snitt per år. Befolkningsprognosen är en framskrivning av den folkbokförda befolkningen. Personer som söker asyl är inte folkbokförda, det blir de först då de fått ett uppehållstillstånd och kan folkbokföra sig i Sverige. Det är endast flyktingar som har fått uppehållstillstånd som ingår i befolkningsprognosen. Bostadsbyggande förväntas ligga på en något högre nivå än i prognosen för 215. Figur 1 Befolkningsprognos Lunds kommun, Invånare År 1 Befolkningsprognosen 216 har använt Migrationsverkets Verksamhets- och utgiftsprognos från februari 216 som underlag. Migrationsverket publicerar prognoser fyra gånger om året. Den senaste publicerades i april.

3 Befolkningsprognos 216 3(17) Inledning Kommunkontorets Strategiska utvecklingsavdelning tar årligen i mars månad fram en befolkningsprognos för Lunds kommun för att användas i nämndernas planering. Befolkningsprognos tas för kommunen samt för statistikområden (4-siffernivå). Prognosen för delar av kommunen baseras dels på demografiska faktorer (fruktsamhet, dödlighet och flyttningar), dels på planerat bostadsbyggande. Prognosen för hela kommunen sträcker sig fram till slutet av år 229. Områdesprognosen, som är samordnad med kommunprognosen, omfattar perioden Prognosen baserar sig på det planerade bostadsbyggandet som redovisas av Tekniska förvaltningen. Det planerade byggandet har sedan omvandlats till beräknad inflyttningstidpunkt. Beräkningar för åren är mer osäkra på grund av ovissheten om bostadsbyggandet i framtiden. Prognoser för statistikområden finns att få hos Kommunkontoret, Strategiska utvecklingsavdelningen. Prognosmodellen arbetar med flera decimaler vilket innebär att det ibland kan bli något olika totalsummor i tabellerna. Nedan redovisas prognosen för Lunds kommun. Bakgrund - Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 215 Lunds befolkning passerade 116 invånare under 215. Vid årsskiftet var befolkningen personer. Totalt ökade folkmängden i Lunds kommun med 866 personer. Anledningen till att befolkningsökningen inte blev större är att Skatteverket avskrev personer från Lunds kommun som felaktigt varit folkbokförda i kommunen. Uppskattningsvis var det runt 7 personer som felaktigt var folkbokförda i Lund. Det innebar att Lunds befolkningsökning 215 var den lägsta på tio år, se figur 2. Figur 2 Befolkningsökning Lunds kommun personer

4 Befolkningsprognos 216 4(17) Födelsenettot (födda minus döda) för 215 var föddes det barn, vilket är 22 fler födda jämfört med 214. et avlidna var även fler än 214, 765 avled 215 jämfört med 739 under 214. Figur 3 Befolkningsökningen 214 Folkökning under året varav födelsenetto (födda-döda) 472 varav flyttnetto (inflyttare-utflyttare) 39 justering 4 Flyttnetto + 39 varav inrikes flyttnetto 237 varav migrationsnetto 891 Folkmängd Folkmängd Under 215 flyttade personer till kommunen samtidigt som personer flyttade från Lund. Det ger ett positivt flyttnetto för 215 på 39 personer, varav 237 personer utgörs av ett positivt inrikesflyttnetto (inrikes inflyttade-inrikes utflyttade) och migrationsnettot (invandradeutvandrade) utgör 153 personer. Jämfört med 214 var både inflyttningen och utflyttningen större. Inflyttningen ökade med 28 personer och utflyttningen ökade med 1 77 personer. Den ökade utflyttningen beror till allra största delen på en ökad utvandring. Den ökade utvandringen beror på Skatteverkets insats då de avförda personerna från Lund registrerades som utvandrade. Största inrikes inflyttning kom från Malmö, personer 215, samtidigt som 2 79 lundabor flyttade till Malmö 215. Största utrikes inflyttning kommer från Kina, 15 personer 215, 71 personer flyttade från Lund till Kina. Figur 4 Födelseöverskott, utrikesflyttnetto och inrikesflyttnetto i Lunds kommun personer. 25 Födelsenetto Utrikesflyttnetto Inrikesflyttnetto

5 Befolkningsprognos 216 5(17) Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som fanns under 2-talets första del mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt längre. Sambandet gäller inte generellt för hela befolkningen utan påverkar till största delen flyttningarna mellan Lund och övriga Sverige. Trots att bostadsbyggandet minskade under åren ökade befolkningen kraftigt. Det förklaras till största delen av en stor inflyttning till Lund från utlandet. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar dock fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år det byggs fler än 5 bostäder, och , är inrikesflyttnettot positivt, se figur 5. Figur 5 Utrikesflyttnetto, inrikesflyttnetto och bostadsbyggande Total bebyggelse (färdigställda bostäder i nybyggnation + ombyggnation). Invånare Födelsenetto Utrikesflyttnetto Inrikesflyttnetto Färdigställda bostäder Födslar och avlidna Det föddes något fler barn 215 än 214 i Lund. Därmed bröts trenden med en minskning av födda barn jämfört med föregående år. Från år 26 har antalet födda i Lund varit över 1 2 vilket är klart mer än bottennoteringen 2 då endast 966 individer föddes. Det kan jämföras med födda 215. Dödstalen ligger sedan år 2 runt cirka 7 individer årligen. 215 dog 765 personer i Lund. Födelseöverskottet har ökat under 2-talet, från 292 personer 2 till 472 personer 215, se figur 6.

6 Befolkningsprognos 216 6(17) Figur 6 Födda, döda samt födelseöverskott i Lunds kommun, Födda Döda Födelseöverskott

7 Befolkningsprognos 216 7(17) Prognosantaganden befolkningsprognos 216 Befolkningsutvecklingen består av födslar, dödsfall och flyttningar. Under 2-talet har antalet dödsfall i Lund varit stabilt. et födslar har ökat sedan 26 och har sedan dess legat på en hög nivå och förväntas 216 uppgå till knappt 13 för att sedan öka successivt under prognosperioden. et avlidna förväntas ligga kvar på samma nivå som de senaste åren de första prognosåren för att sedan öka i antal successivt i takt med att befolkningen ökar. Inflyttning och utflyttning De stora förändringarna har dock skett i antalet in- och utflyttare till och från Lund från 27 och framåt. 27 och 28 minskade antalet utflyttade från Lund samtidigt som antalet inflyttade ökade. 29 minskade inflyttningen något samtidigt som utflyttningen ökade något. De stora förändringar har skett 21 och 211 då antalet utflyttade har ökat kraftigt samtidigt som inflyttningen endast har ökat något. 215 och 214 ökade antalet inflyttade något. et utflyttade ökade kraftigt 215. Det beror på den insats som Skatteverket genomförde under året, se figur 7. Figur 7 Inflyttade och utflyttade till och från Lunds kommun, personer Inflyttningar Utflyttningar Skatteverkets insats under 215 Skatteverket genomförde en insats under 215 där de utredde personer i Sverige vars uppehållstillstånd hade gått ut, men fortfarande var folkbokförda i Sverige. De personer som inte befann sig i Sverige avskrevs från folkföringen och registrerades som utvandrade. För Lunds kommun innebar det att mellan 7 till 8 personer avskrevs som boende i Lund 215. Vid halvårsskiftet 215 var Lunds kommun den kommunen i Sverige med sämst befolkningstillväxt

8 Befolkningsprognos 216 8(17) Det innebar bland annat att Lunds befolkningsprognos för 215 överskattade befolkningen med cirka 6 personer för 215. Det innebär att det finns skillnader mellan befolkningsprognosen 215 och 216. Skatteverkets insats fick stora konsekvenser för utvandringen från Lund under 215. Invandring och utvandring Förändringarna framträder än tydligare när det gäller invandringen till och utvandringen från Lund. et invandrade 215 var fler än för respektive år et utflyttade ökade dramatiskt under 215 från 1274 utvandrade 214 till 2 19 utvandrade 215. Anledningen till ökningen beror till allra största delen på Skatteverkets insats. Utrikesflyttnettot var det lägsta på många år 215 på grund av Skatteverkets insats. 215 var flyttnettot 153 personer jämfört med 891 personer 214, 66 personer 213 och 649 personer 212, se figur 8. Figur 8 Invandrade och utvandrade, Lunds kommun, personer Utrikesflyttnetto Invandrare Utvandrare Inflyttningen till Lund antas i prognosen att ligga på samma nivå som de tre senaste åren. Utflyttningen förväntas ligga på samma nivå som Flyktingar Det stora antalet asylsökande till Sverige under 215 påverkar Lunds framtida befolkningstillväxt. Befolkningsprognosen är en framskrivning av den folkbokförda befolkningen. Personer som söker asyl är inte folkbokförda, det blir de först då de fått uppehållstillstånd och kan folkbokföra sig i Sverige. Det är endast flyktingar som har fått uppehållstillstånd som ingår i befolkningsprognosen, det vill säga det kan bo asylsökande i Lunds

9 Befolkningsprognos 216 9(17) kommun vars asylansökningar behandlas av Migrationsverket. Den senare gruppen ingår inte i befolkningsprognosen. Antagande om antalet kommunmottagna bygger på Migrationsverkets Verksamhets- utgiftsprognos från februari I Migrationsverkets prognos finns tre scenarier. I befolkningsprognosen har Migrationsverkets huvudscenario (scenarioberäkning B) använts för antagandena om kommunmottagandet. Lunds andel kommunmottagna var under åren ,32 % av antalet kommunmottagna i Sveriges kommuner. Mottagandet uppgick även 215 till,32 % av de totalt mottagna. I Lunds befolkningsprognos används tilldelningstalet,81 procent för Lund för att få fram andelen kommunmottagna av de personer som finns i Migrationsverkets mottagningssystem. Det är den andel som Lund har åtagit sig att ta emot under 216 i kommunens överenskommelse med Länsstyrelsen i Skåne 4. I antalet mottagna 216 ingår både de 378 flyktingar med uppehållstillstånd som Lunds kommun har åtagit sig att ta emot 216 samt de 134 flyktingar med uppehållstillstånd som Länsstyrelsen beräknat kommer att välja att bosätta sig på egen hand i Lunds kommun (självbosatta) 5. I Lunds befolkningsprognos görs antaget att 55 flyktingar med uppehållstillstånd bosätter sig i Lund 216. et ökar för åren för att sedan avta åren i enlighet med Migrationsverkets prognos. Från och med 221 har ingen flyktingeffekt medräknats i befolkningsprognosen. Det beror dels på att osäkerheten i Migrationsverkets prognos är mycket stor, dels att prognosen inte sträcker sig längre än till 22, se figur 9. Figur 9 Antagande om flyktingar med uppehållstillstånd i Lunds kommun, personer Prognos MV medel / Stor-osakerhet-praglar-Migrationsverkets-prognos.html Mottagande 216: Överenskommelser samt mottagande i Skåne Län. Länsstyrelsen Skåne

10 Befolkningsprognos 216 1(17) Positiva faktorer I prognosen har den framtida inflyttningen till Lund antagits fortsatt ligga på samma nivåer som 215/214 de första två prognosåren för att öka 217, 218 och 219 och sedan avta något. Antagandet bygger på att Lund förväntas attrahera inflyttare under hela prognosperioden. I första hand är det Lunds Universitet som drar inflyttare men även färdigställandet av MAX IV och ESS bidrar till att locka inflyttare till kommunen. Detta gäller undantaget flyktingarna som har beräknats separat för att sedan medräknas bland de inflyttade. Faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt är ökningen i födelsekullarna i Sverige från slutet av 199-talet och början av 2- talet. Vilket innebär att antalet som är i ålder för studier på universitet kommer att öka. I prognosen antas ansökningstrycket till Lunds universitet fortsatt vara högt vilket bidrar till att inflyttningen till Lund ligger kvar på en hög nivå de närmaste kommande åren. Byggandet antas ligga på samma nivå 216 och 217 som i 214års prognos. Det förväntas leda till att Lunds inrikesflyttnetto påverkas positivt under prognosperioden. För prognosperioden är bostadsbyggandet totalt något högre än i befolkningsprognosen för 215. Anledningen till antagandet om större bostadsbyggande är att det vid prognosens framtagande inte fanns något bestämt område för särskilda bostäder för kommunmottagande av flyktingar. Rimligen krävs det ett ökat bostadsbyggande för att Lund ska kunna uppfylla sin överenskommelse om flyktingmottagande. Födelsetalen har fluktuerat under en period. I prognosen beräknas födelsetalen vara i nivå med snittet för de senaste tre åren för att sedan öka den senare delen av prognosperioden. Även dödstalen beräknas öka men inte i lika stor utsträckning som födelsetalen vilket leder till att det totala födelseöverskottet utvecklas positivt för Lunds del. I prognosen antas därmed att födelsenettot utvecklas positivt till 225 för att sedan avta något. Negativa faktorer En svårbedömd omständighet är införandet av avgifter i Sverige för studenter utanför EU/EES-regionen samt Schweiz hösten 211. Införandet av avgiften stannade upp Lunds befolkningsökning 211 då färre internationella mastersstudenter antogs vid universitetet höstterminen 211. Det gällde framför allt så kallade freemover-studenter (studenter som ordnar sina studier själva). 213 och 212 antogs något fler internationella mastersstudenter än 211, men det var fortfarande flera hundra färre än före införandet av avgifter. Det var först 214 som antalet internationella studenter vid Lunds studenter var i samma nivå som 21. En bidragande orsak till detta var att 17 personer vid Lunds Universitet fick stipendier från

11 Befolkningsprognos (17) Svenska Institutet (SI) 214. Stipendierna riktar sig till utvecklingsländer som Sverige har ett långsiktigt samarbete med. SI delade inte ut några stipendier 215 men gör det till hösten 216. Det förväntas bidra till ett ökat eller en bibehållen nivå av internationella mastersstudenter vid Lunds Universitet under 216. I prognosen har det antagits att antalet internationella studenter som börjar sina studier vid Lunds universitet 216 kommer att vara i samma nivå som 215.

12 Befolkningsprognos (17) Befolkningsprognos 216 I Lunds befolkningsprognos 216 förväntas kommunens befolkning uppgå till personer siste december 216. Det är en ökning med invånare. Befolkningsökningen 216 beräknas vara klart större än 215. Befolkningsökningen fortsätter att vara ovanligt stor fram till och med 22. Anledningen till detta är att det är fram till och med 22 som det ökade flyktingmottagandet antas få en direkt effekt enligt tillgängliga uppskattningar av flyktingströmmar vid tillfället för framtagandet av prognosen för 216. Befolkningsökningen från är beroende av att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens program realiseras i samma nivå som tidigare år, men framför allt är de stora befolkningsökningar åren helt beroende av hur Lunds kommuns flyktingmottagande utvecklas. Det finns stor osäkerhet när det gäller flyktingmottagandet och befolkningsprognosen kan beroende på detta förändras mycket från år till år beroende på kommunens kapacitet att ta emot flyktingar samt hur flyktingströmmarna till Sverige utvecklas. 217 förväntas Lunds befolkning vara mer än 12 invånare och 221 förväntas Lund nå 13 invånare. Figur 1 Befolkningsökningen enligt prognos 216 År Befolkning Befolkningsökning Befolkningsökning (%) ,7 prognos ,8 prognos , prognos ,1 prognos ,9 prognos ,8 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,3 prognos ,2 prognos ,2 Konsekvenser av befolkningsförändringen Det är framför allt tre åldersgrupper som förväntas öka på lite längre sikt. I ett tioårsperspektiv ökar åldergruppen 3-35 beroende på ett förväntat ökat bostadsbyggande. Även åldersgruppen 7-8 ökar markant då de stora födelsekullarna från 194-talet når denna ålder. Slutligen leder de ökande födelsetalen och bostadsbyggandet till att antalet barn i förskoleoch skolåldern (-18 år) ökar under perioden, se figur 11.

13 Befolkningsprognos (17) Figur 11 Lunds befolkning till 1-w år, 216 och w Födelsetalen har en stor betydelse för planeringen av förskola och skola. Tittar vi på de olika skolåldrarna kommer det att ske en klar ökning av barn i åldrarna år, 1-5 år, 6 år, 7-9 år, 1-12 år samt år under prognosperioden. et -åringar förväntas öka något under hela prognosperioden. Gruppen 1-5 år minskar 216, delvis beroende på att det föddes få barn 211. Gruppen ökar därefter under prognosperioden. 6-åringarna blir färre än föregående år 217 och 219. Detta beror på att de föddes få barn 211 och 213. Utvecklingen för åldersgrupperna visas nedan i figurerna Det är först 22 som det är fler 16-19åringar än 28 (figur 18). Åldersgruppen 8 år och över (figur 18) är också en åldersgrupp som beräknas öka markant under prognosperioden. Detta gäller särskilt från 222 och framåt. Figurerna finns i bilagan. Saknar du information i rapporten? Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla. Hör av dig till [email protected]

14 Befolkningsprognos (17) Bilaga Notera att y-axeln är bruten och inte startar vid noll. Figur 12 Förändring av antalet -åringar 24 till åringar Prognos Figur 13 Förändring av antalet 1-5-åringar 24 till Prognos

15 Befolkningsprognos (17) Figur 14 Förändring av antalet 6-åringar 24 till Prognos Figur 15 Förändring av antalet 7-9-åringar 24 till Prognos

16 Befolkningsprognos (17) Figur 16 Förändring av antalet 1-12-åringar 24 till Prognos Figur 17 Förändring av antalet åringar 24 till Prognos

17 Befolkningsprognos (17) Figur 18 Förändring av antalet åringar 24 till Prognos Figur 19 Förändring av antalet 8-24 till w Prognos