Befolkningsprognos för Trollhättans kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Trollhättans kommun Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt 2018 års prognos beräknas befolkningen öka med personer från årsskiftet 2017/2018 fram till och med år Den genomsnittliga årliga ökningen blir 826 personer, varav 392 kvinnor och 434 män. Ökningstakten blir lägst första åren för att därefter stegras. Efter periodens mitt når ökningen sin topp år 2022 med personer. Under år 2019 beräknas invånare ha passerats och under år 2020 har folkmängden överskridit enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2017 med 484 personer och uppgick vid förra årsskiftet till invånare, varav kvinnor och män. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten lägre under perioden och med toppen ett år senare. Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter att födelsenettot blir fortsatt positivt och att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs. Dessutom antas antalet kommunmottagna nyanlända proportionellt följa Migrationsverkets prognos från juli Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under 6-årsperioden på kända planerade bostadsbyggnadsprojekt efter genomgångar och avstämningar av byggprojekt och detaljplanelista. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om invånare år Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt 905 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Trollhättans kommuns översiktsplan som antogs För åren görs inga antaganden om enskilda byggobjekt. Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 676 barn födda i Trollhättan, i nivå med snittet för senare år. Av de som föddes var 315 flickor och 361 pojkar. Trenden sedan millennieskiftet har varit ett ökande antal födda. På riksnivå ökade fruktsamheten sedan millennieskiftet och nådde en topp 2010 varefter den minskat något. År 2017 låg den på 1,78 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamhetstalet kommer att öka under hela prognosperioden och vara 1,84 år Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av antalet kvinnor i barnafödande åldrar. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2018 beräknas 719 barn födas medan motsvarande antal år 2023 beräknas bli 853. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. 1

2 Antalet avlidna har varierat ganska mycket mellan enskilda år och det finns ingen tydlig trend sedan millennieskiftet. Förra året avled 539 personer, två fler än året innan. Av dessa var 292 kvinnor och 247 män. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 554 personer per år och antalet minskar något fram till 2021 för att därefter ligga på samma nivå ett par år innan det ökar. Prognosen förutsätter att den genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade förra året på 137. Trenden är klart positiv sedan år 2000, om än med stora variationer mellan åren. År 2013 hade det största nettot sedan 1994, vilket berodde på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 158 år 2018 och är i genomsnitt 234 per år under hela perioden t o m In- och utflyttning År 2017 flyttade 3239 personer till Trollhättan, varav kvinnor och män. Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på personer per år för prognosperioden. Från och med 2019, då bostadsproduktionen tagit fart, antas inflyttningen i första hand bero av bostadsbyggnationen. År 2017 flyttade personer från kommunen, varav kvinnor och män. Utflyttningen beräknas till personer i snitt per år under prognosperioden. Till följd av ökande totalbefolkning antas den också öka successivt. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. Trenden är dock ökande och 2013 uppnåddes plus 617 personer, det största flyttnettot sedan År 2017 var flyttnettot plus 137 personer. I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 592 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdet år Fortfarande under 2018 antas flyttnettots nivå i första hand bero på förväntad flykting- och anhöriginvandring, därefter är bostadsproduktionen dominerande faktor. Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år främst med omfattningen på bostadsbyggandet. I genomsnitt för perioden antas att 450 bostäder tillkommer per år. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen i stort, av högskolans utveckling och kommunikationerna. Dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg påverkar möjligheten för pendling och för våra företags utveckling, viktiga faktorer för framtida befolkningsförändring. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter, särskilt i Trollhättans tätort. I prognosen har antagits att knappt hälften av det årliga tillskottet av bostäder kommer att bebos av kommunens egen befolkning under prognosperioden. Flyktingmottagandet påverkar också, flyttnettot gent emot utlandet har ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Den omfattande inflyttningen av nyanlända som 2

3 ägt rum under senare år förväntas minska framöver utifrån Migrationsverkets prognos. De antas också allt mer kunna ta del av Trollhättans ökande bostadsutbud. Utfallet 2017 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2017 nådde sin högsta nivå sedan I nybyggda hus tillkom totalt 207 bostäder varav 134 i flerbostadshus. Dessutom tillkom 34 bostäder genom ombyggnad av flerbostadshus. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2017 med 485 personer, varav 166 kvinnor och 319 män. Det var 273 personer färre än vad prognosen angav för det året. Den största faktorn bakom den stora skillnaden var att inflyttningen överskattades, delvis förklarat av att antalet kommunmottagna flyktingar blev färre. Vidare blev utflyttningen större och födelsenettot mindre än vad prognosen beräknade. 171 färre flyttade in och 83 fler flyttade ut om man jämför prognos och verklighet. Flyttnettot för förra året blev 326 personer, i förra årets prognos beräknades nettot till plus 580. Det föddes 34 färre barn än prognostiserat medan antalet avlidna blev 7 personer fler än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldersgrupper i femårsintervall finner man att folkmängden blev mindre än prognosens beräkningar främst i åldrarna 0-4 år, år och år. De få åldersklasser där prognosen något underskattade antalet invånare återfinns främst bland äldre, såsom och år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar enligt kommunprognosen. Här visas också de faktiska siffrorna för år År Folkmängd Födda Döda In-flyttande Födelsenetto Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden (streckad linje). Ökningen åren är avpassad så att befolkningsmålet om invånare ska når år

4 BEFOLKNING SAMT PROGNOS TILL 2030 Befolkning 2018 års prognos Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2023 jämförs med år Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med MÅLGRUPPSFÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL 2017 ÅLDERSGRUPPER -300 år 2017 år 2018 år 2019 år 2020 år 2021 år 2022 år w Av diagrammet kan man bland annat se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2017, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet barn i föroch grundskoleåldrarna 1-15 år är enligt prognosen tillsammans fler år 2023 än år Gruppen år, med gymnasie- och högskoleelever nådde sin topp varefter en minskning skett. Först 2020 är antalet invånare i dessa åldersklasser sammanlagt större än år En orsak är de minskade födelsekullarna på 1990-talet. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas också öka successivt under perioden och är enligt prognosen 738 fler år

5 Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt in- och utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De förväntade bostadsbyggnadsprojekt har kunnat hållas ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek under de 6 första åren till och med 2023 och därmed kunnat ligga till grund för en delområdesprognos. Utöver bostadsbyggandet har befolkningsutvecklingen också påverkats av hur inflyttningen av nyanlända fördelas mellan stadsdelarna. Prognosen gör dock inga antaganden om en sådan fördelning. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, perioden De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Hjortmossen, Torsred (Hälltorps Gård), Källstorp (med framtida stadsdelen Vårvik), Skoftebyn (Innovatum), Tingvalla, Lextorp, Gärdhem (Alingsåker) och Dannebacken (Gulsparven). Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården. Omständigheter kan naturligtvis uppkomma som påverkar befolkningsutvecklingen i kommunens delområden utöver beräkningarna i denna prognos. Till exempel skulle en tåghållplats i Upphärad öka förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Delområdesprognosens resultat tas fram också på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Trollhättans Stad, Kontoret Tillväxt och utveckling Tel: E-post: goran.ksf.carlsson@trollhattan.se 5

6 BEFOLKNINGSPROGNOS PÅ DELOMRÅDEN INOM TROLLHÄTTANS KOMMUN Område 2017 faktisk Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla, Håjum Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn, Innovatum Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Strömslund Torsred Edsvid Källstorp, Vårvik Björndalen Lärketorpet framtida Skogshöjden Överby Norra Björke glesbygd Väne-Åsaka glesbygd Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad glesbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered rest Summa