Befolkningsprognos för Trollhättans kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Trollhättans kommun Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med personer fram till och med år Det innebär en befolkningsökning om i snitt 701 personer per år. Ökningstakten blir ganska låg de första året för att därefter stegras betydligt. Mot periodens slut når ökningen sin topp år 2019 med 1013 personers ökning. Vid årsskiftet 2014/2015 beräknas invånare ha passerats och år 2019 har folkmängden överskridit enligt prognosen. Befolkningen i kommunen ökade år 2013 med 824 personer och uppgick vid förra årsskiftet till invånare. Jämfört med förra årets prognos blir ökningstakten lägre under 2014 och 2016 men högre övriga år. Förutsättningar Den ökande befolkningstillväxten förutsätter dels att födelsenettot blir fortsatt positivt, dels att den förväntade bostadsbyggnationen genomförs vilket därmed också påverkar inflyttningen. Prognosen som beskrivs i detta meddelande grundas under de första åren på kända planerade utbyggnadsprojekt i huvudsak enligt bostadsförsörjningsprogrammet som revideras årligen. För periodens senare delar har gjorts antaganden om hur bostadsområden enligt översiktsplaneringen blir förverkligade. På längre sikt har Trollhättans Stad en målbild om invånare år Detta kräver en befolkningstillväxt om i snitt ca 790 personer per år. Denna målbild är också en förutsättning för Stadens översiktsplan som antogs Fruktsamhet, dödlighet och födelsenetto Förra året blev 690 barn födda i Trollhättan, den högsta siffran sedan millennieskiftet. På riksnivå har fruktsamheten ökat sedan millennieskiftet, och år 2013 låg den på 1,89 barn per kvinna. Statistiska centralbyrån bedömer i sin senaste prognos att fruktsamheten får en svag uppgång de närmaste åren till 1,94 barn per kvinna år Fruktsamheten i Trollhättan har de senaste åren legat ganska nära rikets och antas göra det även i fortsättningen. Ökningstakten av antalet födda i kommunprognosen beror, förutom av fruktsamheten, även av kvinnornas åldersstruktur i kommunen. De stora kullar som föddes runt 1990 kommer nu upp i barnafödande åldrar. År 2014 beräknas 703 barn födas medan motsvarande antal år 2020 beräknas bli 815. Som jämförelse kan nämnas att i genomsnitt föddes 709 barn per år under 1990-talet och 591 per år under 2000-talets första decennium. Antalet avlidna som varierat ganska mycket mellan enskilda år men trenden sedan millennieskiftet visar på en mycket svag ökning. Förra året avled 489, betydligt färre än året innan. I prognosen beräknas antalet avlidna i snitt vara 539 personer per år med en minskande trend fram till Prognosen förutsätter att den 1

2 genomsnittsnivå som dödlighetstalet haft i Trollhättan under de senaste tre åren i stort ska bestå under prognosperioden. Födelsenettot, som är skillnaden mellan antal födda och antal döda under en period, landade på 201 vilket är det högsta sedan Detta beror på ett ovanligt lågt antal avlidna i kombination ganska många födda. Prognosens födelsenetto ökar successivt från 156 år 2014 och i genomsnitt 214 per år under hela perioden t o m In- och utflyttning Inflyttningen beräknas ligga i genomsnitt på personer per år för perioden. Trots en blygsam bostadsproduktion de första åren, särskilt 2014, förväntas inflyttningen ligga på relativt hög nivå främst beroende på förväntad flykting- och anhöriginvandring. Från 2017 ökar åter inflyttningen på grund av bostadsbyggnation. Utflyttningen beräknas till 2794 personer i snitt per år och till följd av ökande totalbefolkning antas den också bli större under perioden. Skillnaden mellan antal inflyttare och antal utflyttare kallas flyttnetto. Tidigare år har flyttnettot svängt mycket, och i genomsnitt var det plus 28 personer per år under 1990-talet och plus 43 under 2000-talets första decennium. År 2013 uppnåddes dock plus 617 personer, det högsta sedan I årets prognos beräknar vi att antalet inflyttare överstiger antalet utflyttare med i genomsnitt 487 personer per år under prognosperioden, med de högsta värdena åren 2018 och Omfattningen av byggnation och inflyttning i framtiden är i mycket beroende på omvärldsfaktorer. Prognosens netto varierar mellan olika år främst med omfattningen på bostadsbyggandet. Nivån på bostadsbyggnationen är i sin tur beroende av vad som händer på arbetsmarknaden, högskolans och kommunikationernas utveckling samt av den ekonomiska utvecklingen i stort. Befolkningsökningen i prognosen har en av sina förutsättningar i dubbelspåret och en utbyggd E 45 mellan Trollhättan och Göteborg som blev färdiga i december Återhämtningen efter Saab Automobiles AB konkurs, med NEVS och andra företags utveckling är också en viktig faktor som bör påverka framtida befolkningsutveckling. Det är stor efterfrågan på bostäder och småhustomter i stora delar av Trollhättans tätort. Hushållsprognoserna antyder en något stigande nivå på efterfrågan från kommunens egen befolkning under prognosperioden. Även den internationella utvecklingen påverkar också eftersom flyttnettot gent emot utlandet ofta utgjort en betydande del av totala flyttnettot. Detta är svårt att prognostisera. En omfattande inflyttning av anhöriga till flyktingar pågår och förväntas fortsätta de närmaste åren, vilket påverkat Trollhättans befolkningsprognos för 2014 och även Utfallet 2013 i förhållande till prognosen En prognos bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och bostadsbyggnation. Bostadsbyggandet under år 2013 blev av större omfattning än under året dessförinnan, 198 bostäder tillkom totalt varav 181 i flerbostadshus. Relationen mellan bostadstillskott och flyttnetto visar ofta stor variation mellan 2

3 enskilda år, t ex fortsätter verkningarna av ett års byggnation under kommande år genom successiv inflyttning och flyttkedjor. Sammanfattningsvis ökade befolkningen under 2013 med 824 personer, 130 personer fler än vad prognosen angav för det året. Prognosen underskattade såväl flyttnettot som födelsenettot. Utfallet kan delvis förklaras av fler avlidna samt av att den förväntade inflyttningen av anhörigflyktingar i högre grad än beräknat inföll Under förra året flyttade personer in och flyttade ut, vilket ger ett flyttnetto på 617 personer. I förra årets prognos beräknades nettot till plus 560. Det föddes 690 personer, vilket var 11 fler än prognostiserat. År 2013 avled 489 personer, 56 färre än vad prognosen angav. Om man jämför utfallet i olika åldergrupper finner man att folkmängden i allmänhet blev högre än prognosens beräkningar i grundskoleåldrarna medan det motsatta var fallet i de allra yngsta åldersgrupperna. För åldrarna 16 år och däröver var utfallet varierande. För högskoleåldrarna visade sig prognosens siffror ofta högre än vad utfallet blev. Förmodligen beror det delvis på en högre utflyttning i dessa åldrar, t ex ungdomar som flyttar till skola eller jobb på annat håll och de som flyttar färdigutbildade från högskolan. Det låga antalet avlidna bidrog till att prognosen underskattade antalet invånare över 75 år. Tabell och diagram Nedanstående tabell visar befolkningsförändringar enligt kommunprognosen. Här visas också den faktiska siffran för år Folkmängd Födelse- In- Ut- Flyttnings- Folk- År Födda Döda netto flyttande flyttande netto ökning Diagrammet överst på nästa sida visar den faktiska befolkningsutvecklingen i Trollhättans kommun sedan 1950 (heldragen linje) och prognosen för tiden (streckad linje). 3

4 BEFOLKNINGSUTVECKLING SAMT PROGNOS TILL 2030 Antal invånare Folkmängd Prognos folkmängd Diagrammet nedan visar förändringarna i vissa åldersgrupper där prognosens resultat fram till 2020 jämförs med år Diagrammet läses på följande sätt: Ju högre respektive kurva befinner sig ovanför nollstrecket desto fler invånare finns det i åldersgruppen jämfört med Befolkningsutveckling åldersklasser enligt prognos Förändring i förhållande till 2013, antal inv år 6-15 år år år 65-w år Av diagrammet kan man bl a se att antalet barn i grundskoleåldrarna 6-15 år förväntas öka från 2013, det ökade barnafödandet slår igenom. Antalet invånare som är 65 år och däröver beräknas öka successivt under perioden och är 1085 fler år Den del av dessa som är 80 år och däröver beräknas dock inte öka förrän 4

5 2019. Gruppen år, med gymnasie- och högskoleelever, nådde sin topp 2013 varefter en minskning sker till följd av de minskade kullarna från 1990-talet. Delområdesprognosen En prognos även för kommunens delområden har gjorts för åren Kommunprognosen utgör ramen för delområdesprognosen. Delområdesprognosen baseras dels på antaganden om vilken inflyttning som blir följden av bostadsbyggandet, dels på antaganden om så kallad utglesning i befintlig bebyggelse. Utglesningstal är en sammanfattning av nettoeffekten av dödlighet samt inflyttning/utflyttning i varje delområde. Kommunen är uppdelad i närmare hundra prognosområden, där varje område tillhör en områdestyp. Med hjälp av områdestyper skiljer man på olika typer av bebyggelse och befolkningsstruktur. Delområdesprognosens resultat är delvis beroende av vilken bostadsbyggnation som antas för prognosperioden. Osäkerhet om när planerade projekt kommer igång och om när inflyttning sker bidrar till att prognosresultaten för enskilda år ofta avviker från den faktiska utvecklingen. De första ca fyra årens förväntade byggprojekt är ganska konkreta med hänsyn till läge och storlek och grundar sig i huvudsak på det senaste bostadsförsörjningsprogrammet. För tiden därefter görs antaganden om byggnationens storlek och lokalisering utifrån den översiktsplan som antogs Utöver bostadsbyggandet påverkas befolkningsutvecklingen också av hur inflyttningen av flyktingar och anhöriginvandrade antas fördelas mellan stadsdelarna. Tabellen på sista sidan visar prognosberäkningarnas resultat för delområden i Trollhättans kommun, åren och De områden som ökar mest framöver på grund av den antagna byggnationen är Tingvalla, Källstorp, Skoftebyn (Innovatum, Ö Älvtranden) och Torsred (Hällstorps Gård). Den nya stadsdelen Lärketorpet förutsätts i beräkningarna börja bebyggas Om en tåghållplats i Upphärad kommer till stånd ökar förutsättningarna för tillväxt i kommunens södra delar. Även några områden beräknas öka trots att det inte förväntas ske någon mer omfattande byggnation där, såsom Kronogården. Delområdesprognosens resultat kan tas fram på andra områdesindelningar och olika åldersklasser enligt önskemål. Det kan exempelvis gälla skolupptagningsområden för utbildningsförvaltningen. För mer information och tabeller kontakta undertecknad Göran Carlsson Planeringssekreterare Kontoret för Hållbart samhälle Tel: E-post: goran.ksf.carlsson@trollhattan.se 5

6 Befolkningsprognos på delområden inom Trollhättans kommun Område 2013 faktisk befolkning Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla, Håjum Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn, Innovatum Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Lärketorpet framtida Skogshöjden Överby Norra Björke glesbygd Väne-Åsaka glesbygd Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad glesbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered rest Summa hela kommunen