Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Transkript

1 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar en situation där radiolyssnandet starkt är utsatt för konkurrens från såväl mobiltelefoner, datorer och annan teknik genom vilken man kan lyssna till såväl musik som tal. Före 1993 hade vi radio endast i Sveriges Radios kanaler P1, P2, P3 och P4. År 1993 fick vi därtill privat lokalradio som var reklamfinansierad. Hur många privata kanaler vi kan lyssna på beror på var man bor. Fram till 1993 var lyssnandet tämligen stabilt men har i hög grad ändrats på senare tid. Tidigare valde vi i högre grad särskilda program medan radiolyssnandet med tiden blivit alltmer ett sekundärt lyssnande. Om man t ex ser till radiotablåerna i våra dagstidningar så förekommer där bara programledarnas namn men inte vad de innehåller (om man ens har några programtablåer). Dessutom har radiolyssnandet förändrats såtillvida att allt färre lyssnar på radio. I våra riksundersökningar uppger mellan 20 och 25 procent att de inte lyssnar någon gång i veckan (Strid 2009). Den stora förändringen i utbudet skedde 1993 men bland de privata kanalerna har vi en ständigt pågående förändring i och med att de byter namn, köps upp eller slås ihop. Numera har vi högst två eller tre nätverk som äger kanalerna. Följden av detta har blivit att det lokala som det så stolt talades om 1993 av såväl kanalinnehavare som politiker blev t o m än mer centraliserat än Sveriges Radio. Vi har i SOM-institutets regi undersökt radiolyssnandet i Sverige sedan 1986 och radiolyssnandet i Västra Götaland när denna region bildades. Nu undersöks för första gången radiolyssnandet i Värmland och intressant är då att jämföra Värmland med Sverige och Västra Götaland. Frågan som ställs i SOM-undersökningen är en så kallad vanefråga: hur ofta man brukar lyssna. Eftersom människors vanor är tämligen stabila och radiolyssnandet huvudsakligen äger rum i hemmet, på arbetet/i skolan och/eller i bilen torde människor också lättare kunna svara på vilka kanaler de brukar lyssna på. En vanefråga har däremot svårare att fånga upp de kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna på, t ex i varuhus eller annan offentlig miljö. Vi får därmed snarare en bild av hur lyssnarna orienterar sig i mediesystemet. Det bör dock tillfogas att vanor kommer med åren och ungdomars vanor inte är lika stabila som vuxnas något som möjligen kan göra att frågan uppfattas lite olika av unga människor jämfört med äldre. Eftersom kapitlet handlar om radio har vi också med en fråga om värmlänningarnas nyhetskonsumtion. Inte bara den som tas in via radio utan också som jämförelse Strid, J (2011) Radiolyssnandet i Värmland 2010 i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 433

2 Jan Strid med TV och morgontidningar. Vi har också tittat på olika regioner i Värmland i olika avseenden. Radiolyssnandet 2010 Den fråga som gällde radiolyssnandet var vilka kanaler som de svarande brukade lyssna på och hur ofta de brukade lyssna. De fick ta ställning till de olika kanaler vi ställt upp, vilka är de mest spridda i Värmland samt en restkategori (annan radiokanal) Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Värmland hösten 2010 (procent) Någon Mer Ej Summa Kanal ggr/v ggr/v ggr/v dag/v sällan Aldrig svar procent P P P Radio Rix Mix Megapol Annan privatradio Norsk radiokanal Närradio Om vi ser till det dagliga lyssnandet så är det främst P4 man lyssnar på. Förutom det lokala programutbudet sänds gemensamt med övriga P4-kanaler i riket sport, nyheter och nationella program på vissa tider mitt på dagen, på kvällstid och veckoslut. P4:s styrka visas också av att det är den enda kanal där det dagliga lyssnandet är ungefär lika stort som lyssnandet resten av veckan. Det är ett uttryck för att kanalen har en mycket trogen publik, medan däremot andelen trogna lyssnare hos de övriga kanalerna är färre och att dessa kanalers andelar därför kan förväntas variera mera över tid. Som nummer två kommer P1 som är den andra talade kanalen och vi ser att avståndet till P4 är stort, större än i riksundersökningen där P4 har lägre och P1 högre siffror. Av de privata kanalerna är Radio Rix störst och siffran för det dagliga lyssnandet är densamma som i riket (Strid 2010). Norsk radiokanal finns med då det antogs att lyssnandet på denna kanal skulle vara högre än t ex P2 som inte finns med på grund av lågt lyssnande, Men lyssnandet på norsk radio är inte särskilt högt vilken inte heller är fallet för annan privatradio eller närradio. I tabell 2 har vi jämfört det dagliga lyssnandet i Värmland och Västra Götaland och om vi endast ser till det totala dagliga lyssnandet så är det något högre i Västra Götaland än i Värmland däremot är värmlandssiffran högre än i riket som helhet. 434

3 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på de olika radiokanalerna i jämförelse med Västra Götaland och hela riket 2010 (procent) Kanal Värmland Västra Götaland Hela riket P P P Radio Rix Mix Megapol Annan privatradio Närradio Antal svarande Den skillnad som finns är att den enda lokala kanalen som finns (bortsett från närradion) har ett högre dagligt lyssnande i Värmland än i Västra Götaland, detta gäller även lyssnadet totalt sett på P4. Det dagliga lyssnandet på P1 och P3 är däremot högre i Västra Götland än i Värmland vilket för övrigt också gäller Mix Megapol. Om vi jämför med hela riket så är det Värmland som avviker mest främst genom sitt lokala intresse (Strid 2009). Ålder Den faktor som mer än något annat förklarar vilka kanaler människor lyssnar på är ålder. Om vi hårdrar från våra riksundersökningar så lyssnar de mellan 15 och 30 år företrädesvis på musikkanaler, är man mellan 30 och 50 år så kombineras talade kanaler med musikkanaler medan personer över 50 år prioriterar de talade kanalerna. Vidare visar riksundersökningarna att det är position i livscykeln som avgör vad man lyssnar på och inte vilken generation man tillhör. Tabell 3 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, 2005 (procent) Kanal P P P Rix Megapol Annan Norsk Närradio Antal

4 Jan Strid När det gäller kanalerna P1 och P4 kan vi konstatera att lyssnandet följer åldern på så sätt att ju äldre man är i desto högre grad lyssnar man. Det omvända gäller framför allt de privata musikkanalerna. P3 skiljer sig något genom att inte ha någon tydlig tendens. Vi kan också se att det totala dagliga lyssnandet ökar med åldern från 29 procent bland de yngsta till 90 procent bland de äldsta. Om vi även här jämför med siffrorna för riket så lyssnar värmlänningen dagligen i lägre grad till såväl P1 som P4 utom bland de äldre. Även de båda musikkanalerna RixFM och Mix Megapol ligger lägre i samtliga åldrar. Färre kanaler per person Fram till 1993 kunde vi i princip i Sverige endast lyssna till Sveriges Radios fyra licensfinansierade kanaler. År 1993 fick vi reklamfinansierade privata lokalradiostationer och före 1993 lyssnade svenskarna på i genomsnitt 2 kanaler vilket 2009 hade sjunkit till 1.8 kanaler per person i genomsnitt. Detta innebar att när vi fick fler kanaler så lyssnade vi till färre tvärtemot vad som förväntades innan vi fick reklamfinansierad radio. Vidare har även antalet som lyssnar på radio sjunkit. I riksundersökningen 2009 var det 23 procent som inte lyssnade någon gång under veckan (Strid 2009b) Tabell 4 Lyssnande på antal kanaler minst tre gånger i veckan Värmland 2010 (procent) Antal kanaler 0 kanaler 20 1 kanal 39 2 kanaler 24 3 kanaler 13 4 kanaler 3 5 kanaler och fler 2 Det genomsnittliga antalet kanaler per person i Värmland är 1,5 vilket är ungefär detsamma som i riket i övrigt och lite lägre än i Västra Götaland. Fler än 2 kanaler lyssnar endast 18 procent på i Värmland. Något allvarligare är det kanske att 20 procent av värmlänningarna inte lyssnar på radio minst tre gånger per vecka även om denna siffra är något lägre än siffran för riket. Om vi ser till olika åldrar så finner vi att 31 procent av ungdomar mellan 16 och 29 år inte lyssnar minst tre gånger per vecka mot 20 procent mellan 30 och 49 år medan 18 procent av de mellan 50 och 64 år inte lyssnar och 16 procent av de äldsta som inte lyssnar. De som är yngre lyssnar till något fler kanaler än de äldre trots att de lyssnar i mindre utsträckning. 436

5 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Lyssnandet i olika grupper I en SOM-undersökning från 1999 beskrev vi radion som det jämställda mediet. Detta hängde i hög grad samman med att det mesta lyssnandet ägde rum i radioapparater i hemmet (Strid 1999). Nu har lyssnandet i radioapparat minskat och man har i högre grad individuella medier (eller tekniker) och lyssnandet ökar jämförelsevis på andra platser än i hemmet. Även i Värmland kan man man tala om ett jämställt medium även om kvinnorna har en liten övervikt för musikkanaler och männen ett litet övertag för de talade kanalerna. Tabell 3 Dagligt lyssnandet på olika kanaler uppdelat på kön, värmlandsdistrikt och utbildning. Värmland 2010 (procent) KÖN VÄRMLANDSDISTRIKT UTBILDNING Kanal Kvinna Man Karlstad Norra Östra Västra Låg Mlåg Mhög Hög P P P Rix Mix Annan Norsk Närradio Antal Lyssnandet i norra Värmland och västra Värmland är mera lika genom att ha högre lyssnade på den lokala kanalen P4 och lägre på P1samt musikkanalerna. Detta kan möjligen hänga samman med utbildningsnivå på det sättet att P1 har ett högre lyssnande bland högutbildade och P4 ett högre bland lågutbildade. I Karlstad är andelen lågutbildade 18 procent och i västra Värmland är andelen lågutbildade 34 procent och andelen högutbildade i Karlstad är 25 procent mot 16 procent i västra Värmland Även musikkanalerna har ett lägre lyssnande bland de lågutbildade. Norsk radio förefaller man enbart lyssna på i västra Värmland viket förefaller rimligt med tanke på avståndet. Lyssnandet på P1 ligger på ungefär samma nivå som i västra Götaland i östra Värmland men lägre i övriga även i Karlstad vilket var något oväntat med tanke på att det är en universitetsstad. Men skillnaden är inte så stor, gentemot Göteborg ligger Karlstad fyra procentenheter lägre. P4 ligger i samtliga regioner i Värmland högre än i Västra Götaland och genomsnittet i Riket. 437

6 Jan Strid Sammanfattning Radiolyssnandet i Värmland handlar främst om lokalradion P4 i Sveriges Radio, en tredjedel av värmlänningarna lyssnar dagligen på denna kanal vilket är högre än genomsnittet i riket. Ett antagande om lyssnande på Norsk radio visade sig endast ske i västra Värmland men med endast 2 procents lyssnande. Radiolyssnandet som helhet är något högre än lyssnandet i riket medan antalet kanaler som värmlänningen lyssnar på är detsamma som i riket i övrigt eller ungefär 1,5 kanaler. Vidare år skillnaden i radiolyssnandet mellan olika åldrar mycket stor. Det dagliga lyssnandet på P1 är t ex i de lägsta åldrarna är 0 procent mot 27 procent bland de äldsta och lyssnandet på P4 är 2 respektive 59 procent. Rix FM har 15 procents dagligt lyssnande bland de yngsta mot 0 procent bland de äldsta. I genomsnitt lyssnar värmlänningen på 1,5 kanaler minst tre gånger per vecka vilket är ungefär som svensken i gemen. Ca 20 procent av värmlänningarna lyssnar inte på radio alls minst tre gånger per veckas vilket dock är något lägre än riket i övrigt. Västra Värmland skiljer sig genom att ha högre siffror för P4 och lägre för musikkanalerna vilket torde bero på lägre utbildning och högre ålder i västra Värmland. Referenser Strid, Jan (1999) Radion det jämställda mediet. I Nilsson, L(red) Region i omvandling. SOM-institutet, Göteborgs universitet Strid, Jan (2009) Vad betyder Radio. I Nilsson, L (red) Att bygga, att bo att leva. En bok om Västra Götaland. SOM-institutet, Göteborgs universitet Strid, Jan (2009b) Radiolyssnande både stabilitet och förändring. I Holmberg,S, Weibull,L (red) Nordiskt Ljus. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Strid, Jan (2010) Radion mellan gammalt och nytt. I Holmberg, S, Weibull, L Lycksalighetens ö. SOM-institutet, Göteborgs universitet. 438