Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige."

Transkript

1 Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till och fler apparater att använda för radiolyssnandet. När man i lyssnarundersökningar frågar om radio handlar det som regel om lyssnande på olika kanaler. Eftersom det finns ett antal kanaler som sänder ut radioprogram har det traditionellt varit lyssnandet på dessa som varit det intressanta. Men via datorn kan man lyssna på ett nästan oändligt antal kanaler, man kan också ladda ner äldre radioprogram och även skapa sina egna program. Sådant fångas sällan upp i tillgängliga undersökningar, vilket i sin tur innebär att radiolyssnandet kan vara högre än när vi frågar om befintliga kanaler. Också i denna studie är det främst lyssnandet på de traditionella kanalerna som står i centrum, men avslutningsvis kommer även betydelsen av den förändrade tekniken att beröras. Det kan också vara svårt att tala om traditionella kanaler såvida vi inte enbart talar om Sveriges Radios kanaler. År 1993 fick vi lokala privata kanaler vid sidan om Sveriges Radio vilket innebar att vi i Göteborg fick fem kanaler till. Allt för att öka mångfalden i etern. Särskilt mycket till mångfald blev det nu inte utan de nya kanalerna blev musikkanaler så i viss mån kan man väl säga att det blev musikmångfald. De flesta kanalerna är idag samlade i nätverk. Vi har idag i princip bara tre ägargrupper inom svensk radio: Sveriges Radio med P1, P2, P3 samt P4, SBS Radio med Mix Megapol och The Voice samt MTG Radio med Rix/City, Lugna Favoriter, Bandit Rock samt NRJ (Energy). Därtill kommer några få kanaler med andra ägare (Radio- och TV-verket 2007). De privata kanalerna har således inte blivit särskilt lokala vare sig till ägande eller innehåll utan är liksom Sveriges Radio centraliserade till Stockholm. Detta har skett trots förändrade regelsystem med intentionen att stärka det lokala och mångfalden. De kanaler som sålunda ingår är förutom Sveriges Radios fyra kanaler, fem privata lokala kanaler samt en närradio där en del kan vara svåra att skilja från privata lokala kanaler och en del som är den gamla föreningsägda närradion. Det vi har sett i våra mätningar är att det trots stora förändringar på utbudssidan inte förändrat vanorna alls eller förändrat på ett sätt som inte var avsett. Ett sådant exempel är att såväl våra politiker som ägare av radio antog att lyssnarna skulle lyssna på fler kanaler när de 1993 fick fler kanaler att lyssna på. Men effekten blev snarare tvärtom lyssnarna tog del av färre kanaler när de fick fler. SOM-undersökningens huvudsakliga fråga om radiolyssnandet lyder: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Frågan är densamma som vi använt sedan Strid, J (2010) Radiolyssnandet 2008 i Göteborg i Lennart Nilsson (red) En region blir till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 377

2 Jan Strid 1986 men kanalerna har växlat under perioden. För att få en översiktlig bild av lyssnandet har vi valt en så kallad vanefråga, alltså en fråga inriktad på vilka kanaler allmänheten bruka lyssna på. En vanefråga missar däremot de kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna på, t ex i varuhus eller annan offentlig miljö. Vi får därför snarare en bild av hur lyssnarna orienterar sig i mediesystemet. Med tanke på att vi är intresserade av tendenser över tid är brukarfrågan rimligast, eftersom den förutsätter en viss orientering mot en kanal. Det bör dock påpekas att vanor utvecklas över tid och att ungdomares vanor därför inte är lika stabila som vuxnas något som möjligen kan göra att frågan kan uppfattas lite olika av unga människor jämfört med äldre. Radiolyssnandet 2008 För att få en bättre bild av lyssnandet har de svarande fått uppge hur ofta de brukar lyssna på respektive kanal. Ett problem kan möjligen vara att P4 I Sveriges Radio i detta fall också kallas radio Göteborg och radio Göteborg inte sänder på helgerna mer än med enstaka nyhetsinslag. Dessutom sänder de olika föreningarna i närradion inte varje dag vilket gör jämförelsen med övriga kanaler lite orättvis. Men med detta går vi över till situationen i oktober-december Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Göteborg hösten 2008 (procent) Någon Mer Antal Summa Kanal d/v d/v d/v g/v sällan Aldrig svar Procent P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Rix FM Mix Megapol/Radio City NRJ (Radio Energy) Bandit Rock The Voice Närradio Här kan vi se att det är framför allt två kanaler som dominerar det dagliga lyssnandet, P1 och P4. Bland de privata kanalerna är Bandit Rock den största trots att det är första året som den finns. Det är dock ett vanligt fenomen att en ny kanal får höga siffror i början, så var det för NRJ och så var det för Lugna Favoriter och ännu tidigare Radio City. Om vi däremot ser till lyssnandet någon gång per vecka så blir Mix Megapol den största och Rix FM lika stor som Bandit Rock. 378

3 Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Om vi jämför med siffrorna för tio år sedan, 1998, så har däremot siffrorna för de som aldrig lyssnar på Sveriges Radios kanaler sjunkit. Det innebär att det finns ett sporadiskt lyssnade som ökat vilket möjligen kan bero på att man lyssnar via datorn, telefonen eller liknande men detta får än så länge vara en spekulation (Strid 1998). Om vi jämför med radiolyssnandet i hela riket så lyssnar göteborgarna i lägre grad på Sveriges Radios samtliga kanaler även om skillnaden är liten när det gäller P1, P2 och P3 medan skillnaden är större när det gäller P4. Även när det gäller de övriga är lyssnandet lägre i Göteborg. Mönstret för Sveriges Radios kanaler har varit detsamma från 1994 och framåt medan mönstret för de nyare kanalerna har varierat också beroende på andra kanaler som funnits i Göteborg men ej i riket och tvärtom. Hur det ser ut vid ett givet tillfälle är kanske inte lika intressant som hur lyssnandet ser ut över tid och här är det tydligt att lyssnandet går ner. Tabell 2 visar hur det ser ut för det dagliga lyssnandet i olika kanaler. Tabell 2 Andel dagliga lyssnare på olika radiokanaler, Göteborg Kanal P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Radio Rix Radio City NRJ/Energy Mix Megapol Lugna Favoriter The Voice Bandit Rock Kommentar: innebär att kanalen inte fanns. I huvudsak kan man se att Sveriges Radios kanaler har tappat lyssnare sedan 1992 då vi ju inte hade några andra kanaler med undantag för P1 som verkar hålla ställningarna. I fråga om de privata kanalerna så går mönstret upp och ner men i huvudsak tappar även de lyssnare. Om man ser sammantaget på de dagliga lyssnarna så var de procent medan de 2008 är 54 procent och då har vi en kanal mer Båda siffrorna innehåller dubbellyssnande men det är ungefär lika stort de båda åren så trenden om totalt sett minskat lyssnande är klart. Det är framför allt P3 som tappat lyssnare dels för att P3 konkurrerar med de privata kanalerna om musiklyssnarna dels att sporten lades över till P4. P1 och P4 ligger ganska stilla även om P4 har en liten minskning från P2 tappade från 1992 men ligger efter det ganska stilla. Samtliga Sveriges Radios kanaler ligger högre 379

4 Jan Strid sett till Sverige som helhet, särskilt P4 men detta senare kan förklaras med att hela landet inte täcks av de privata kanalerna. Det är framför allt de privata musikkanalerna som tappar lyssnare helt enkelt beroende på att det är de yngre som sviker musikradioradion. Om vi jämför med året efter det att vi fick privata kanaler då det dagliga lyssnandet sammantaget för dessa kanaler var 19 procent och jämför det med 2008 års siffra som är 10 med lika många kanaler så ser vi tydligt nedgången. Det stora problemet för radion är andelen som inte lyssnar alls. Dessa har hela tiden ökat och är nu uppe i ungefär en fjärdedel. I tabell 3 ser vi andelen som inte lyssnar minst två gånger per vecka (2 gånger på grund av skalan) över tid. Tabell 3 Andel som uppger att de inte lyssnat på radio minst 2 gånger per vecka 1992 till Göteborg 2008 Ej lyssnat Minst 2 ggr/v Även om vi mäter dagligt lyssnande eller mera sporadiskt är trenden mycket tydlig. År 1992 var det 9 procent som inte lyssnade minst två gånger per vecka och idag är samma lyssnande tre gånger så högt eller 28 procent. För yngre personer mellan 15 och 30 år är motsvarande siffra för icke-lyssnandet 39 procent. Icke-lyssnandet är sannolikt en generationsfråga vilket torde innebära att icke-lyssnandet går allt högre upp i åldrarna samt ökar i de lägre åldrarna framöver. Lyssnandet i olika åldrar Ålder är den faktor som betyder mest när det gäller skillnader i radiolyssnandet. Unga människor vill ha musik i radion medan äldre också vill ha talad radio eller endast talad radio. Men det är sannolikt positionen i ålderscykeln som spelar roll. Lite tillspetsat kan vi säga att vi har två vattendelare en vid 30 år och en vid 50 år. Under 30 år är det nästan enbart musikkanaler som gäller, mellan 30 och 50 år är det musik och tal medan efter 50 år så dominerar talet i radiolyssnandet. Om vi räknar P3 till musikkanalerna så dominerar musikkanalerna helt upp till 30 år medan talkanalerna P1 och P4 dominerar nästan totalt från 50 år och uppåt. Om icke-lyssnandet är en generationsfråga så är också P2 det. Visserligen är andelarna små men nu är det endast enstaka procentandelar ända upp till 40 år vilket vi inte haft förut. Möjligen gäller detta också för P4 men knappast för P1. 380

5 Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Tabell 4 Andel dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder i Göteborg, hösten 2008 Station P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4/Radio Göteborg Radio Rix The Voice NRJ/Energy Mix Megapol/City Bandit Rock Närradio Skillnader i radiolyssnandet bland olika grupper I slutet av 1990-talet började vi se en skillnad mellan mäns och kvinnors lyssnande på så sätt att kvinnor (företrädesvis unga kvinnor) i högre utsträckning lyssnade på musikkanalerna medan män i högre utsträckning lyssnade på Sveriges Radios kanaler. Skillnaderna var inte stora med de var signifikanta (Strid 1998). Denna skillnad har nu helt försvunnit och vi hittar inte någon signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors lyssnande. Radion har åter blivit det jämställda mediet. Vi hade en tanke att när kanalerna blev fler så skulle skillnaderna mellan mäns och kvinnors lyssnande öka. Och så blev det till en början men när nyhetens behag klingar ut så tycks vi återgå till ett mindre specialiserat lyssnande på radio. Tabell 5 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler i Göteborg uppdelat på kön och utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Station Man Kvinna utbildning utbildning utbildning utbildning P P P P Bandit Rock Mix Megapol NRJ The Voice Rix FM Närradio

6 Jan Strid Den största skillnaden mellan män och kvinnor i deras radiolyssnande är P3. Denna skillnad är dock inte signifikant och om vi skulle se till lyssnandet på P3 4-5 dagar eller någon gång i veckan så upphör skillnaden. När det gäller utbildning i tabell 4 måste vi ha i åtanke att ålder och utbildning samvarierar på så sätt att äldre personer har lägre utbildning vilket spelar in då ju radion är så åldersberoende. Detta syns tydligt då närradion har en äldre publik och här kan vi se att publiken i högre grad är lågutbildad. Men om vi kontrollerar för ålder så återstår utbildningsskillnaderna för Sveriges Radios kanaler på så sätt att högutbildade lyssnar i högre grad på P1, P2 och P3 medan lågutbildade lyssnar i högre grad på P4. När det gäller musikkanalerna är det svårare att finna utbildningsskillnader. Möjligen att lågutbildade i något högre utsträckning lyssnar på musikkanalerna men skillnaderna är i så fall små. Att vi inte finner större skillnader torde bero på var vi lyssnar. Det är trots allt så att radiolyssnandet i huvudsak sker i hemmet, i bilen och på arbetsplatsen. I SOM:s riksundersökning 2008 uppger 43 procent att de dagligen lyssnar på radio i radioapparat, 26 procent uppger att de lyssnar på bilradio, 2 procent lyssnar i mobiltelefon, lika många i persondator och 1 procent i Mp3-spelare (Strid 2008). Även situationen i hemmet spelar roll. Så spelar det roll också för det egna lyssnandet om man har barn i hushållet eller ej. I åldern mellan 30 och 49 år föreligger inga skillnader i det dagliga lyssnandet på P1, P2 och närradion men lyssnandet är avsevärt högre på P3 och P4 om man har barn i hushållet. Lyssnandet är också mycket högre för samtliga musikkanaler om man i åldern år har barn. Inte heller bland unga människor är det dagliga lyssnandet i de tre sistnämnda apparaterna särskilt omfattande. Fyra procent av unga mellan 15 och 30 år säger sig dagligen lyssna på radio via persondator, lika många via mobiltelefon och tre procent via Mp3-spelare. Tabell 5 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler bland svenska medborgare och medborgare i andra länder Svensk Medborgare Både svensk medborgare och Kanal medborgare i annat land medborgare i annat land P P P P Bandit Rock Mix megapol NRJ The Voice Rix FM Närradio Antal

7 Radiolyssnandet 2008 i Göteborg När det gäller invandrare i Sverige får man förmoda att de i hög grad lyssnar på radiostationer i de länder de kommer ifrån men P2 sänder invandrarprogram, P4/ Radio Göteborg sänder program på finska och närradio har flera invandrarprogram. Vi har frågat om respondenterna är svenska medborgare, medborgare i annat land eller både och. Intressant att notera att P2 i Sveriges Radio som sänder program på andra språk varje dag har lika högt lyssnande som närradion där invandrargrupper endast sänder vissa dagar i veckan. Lyssnandet är lika högt även om vi ser till minst två dagar i veckan mellan P2 och närradion när det gäller medborgare i annat land. Samma mönster kan vi se i SOM:s riksundersökning och detta förhållande pekar på att nätbildningar bland invandrargrupper på olika platser i Sverige (på samma sätt som de privata lokala kanalernas nätverk) säkert skulle gynna närradiolyssnandet och invandrarprogrammen. I övrigt är det musikkanalerna som attraherar medborgare från andra länder jämfört med svenska medborgare särskilt NRJ, The Voice och Rix FM, vilket torde vara naturligt på grund av språket eftersom svensk musik inte precis är den mest dominerande i musikkanalerna. Förtroende för radion När det gäller radions tillförlitlighet så har vi mätt P4/Radio Göteborg och de privata lokalradiokanalerna varje år. Det kan naturligtvis tyckas märkligt att vi frågar om tillförlitlighet för musikkanaler men man har en del tal och lite nyheter. Tillförlitligheten för P4 ligger idag på 21 procent som anger mycket tillförlitlig och 39 procent ganska tillförlitlig. Motsvarande siffror 1997 var 17 och 41 och respektive 42. Tillförlitligheten har alltså knappast ändrats. Inte heller inställningen till de privata lokalradiostationerna har ändrats under de senaste tio åren var siffran för mycket tillförlitlig 3 procent och ganska tillförlitlig 14 procent (detta gällde för de två privata kanalerna Rix och City) gällde frågan den privata lokalradion och siffrorna var 3 respektive 19 procent och respektive 17 procent. Med andra ord klart lägre än P4/radio Göteborg men varken ökning eller minskning. Som jämförelse kan nämnas att Göteborgs-Postens tillförlitlighet anses av 25 procent vara mycket tillförlitlig och av 49 procent vara ganska tillförlitlig. Om vi skulle sammanfatta resultaten och karaktärisera kanalerna med sina typiska lyssnare skulle vi få följande: P1: Man med hög utbildning, svensk medborgare i 70-årsåldern gift utan barn i hushållet. P2: Kvinna med hög utbildning, både svensk medborgare och medborgare i annat land i 70-årsåldern, änka utan barn i hushållet. 383

8 Jan Strid P3: Kvinna med hög utbildning, både svensk och medborgare i annat land i årsåldern sambo utan barn i hushållet. P4: Kvinna med låg utbildning, svensk medborgare i 60-årsåldern utan barn i hushållet och änka. Bandit Rock: Man med medellåg utbildning, svensk och medborgare i annat land 15 till 19 år sambo utan barn i hushållet. Mix Megapol: Man med medellåg utbildning gift år med barn i hushållet. Rix FM: Man med medellåg utbildning, ensamstående år med barn i hushållet. The Voice: Man med medellåg utbildning ensamstående år utan barn i hushållet. Närradio: Kvinna med låg utbildning, gift i 70-årsåldern änka utan barn i hushållet. Ett stort problem med att karaktärisera radion på det här sättet är att radion blivit mera oviktig dels på grund av att allt fler lyssnar allt mer sällan dels att underhållningsmomentet ökat med såväl musik som lättare tal även i mera seriösa kanaler som P1 (med t ex Lanz i P1). Därför får vi t ex högre ålder för Mix Megapol och Rix FM. Sammanfattning Resultaten visar klart att radiolyssnandet minskar trots att utbudet ökar. Minskandet kompenseras inte heller via andra apparater. Eftersom ålder är den faktor som förklarar mest av skillnaden mellan olika grupper och de unga sviker radion i högre grad blir detta problematiskt för radion och de kanaler som är utsatta för en generationseffekt. Under åren har vi haft en viss turbulens när det gäller de nya musikkanalerna vilket torde bero på dels att de är lika och vänder sig till samma grupper. År 2008 når ju endast en kanal fem procent av befolkningen i Göteborg och endast en musikkanal når över fem procent i Sverige som helhet. Den lilla skillnad som tidigare kunnat iakttas mellan kvinnors och mäns lyssnande har nu helt försvunnit och radion är åter det jämställda mediet. Däremot har vi funnit utbildningsskillnader när det gäller lyssnandet på Sveriges Radios kanaler men knappast när det gäller musikkanalerna. Förtroendet för de lokala radiokanalerna är naturligt nog högst för P4/Radio Göteborg men det mest intressanta är att förtroendet är detsamma som för tio år sedan. 384

9 Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Referenser Radio- och TV-verket (2007): Närradio & när-tv i focus. Edita, Västerås Strid, Jan (1998): Radion det jämställda mediet. I Nilsson, L (red): Region i omvandling. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Strid, Jan (2008): Radio i kris. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Svensk höst. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. 385

10

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Att lyssna på radio. Jan Strid

Att lyssna på radio. Jan Strid Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar

Läs mer

Radio i kris. Jan Strid

Radio i kris. Jan Strid Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

EN NY RADIO OCH SEDAN?

EN NY RADIO OCH SEDAN? En ny radio och sedan? EN NY RADIO OCH SEDAN? JAN STRID F ör snart tio år sedan, 1993, skedde den stora omvälvningen inom den svenska radion. Nya privata lokalradiostationer fick möjlighet att sända radioprogram

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

Iföregående års undersökning kunde vi konstatera att åldern var den mest betydelsefulla

Iföregående års undersökning kunde vi konstatera att åldern var den mest betydelsefulla Radiolyssnande mer eller mindre RADIOLYSSNANDE MER ELLER MINDRE JAN STRID Iföregående års undersökning kunde vi konstatera att åldern var den mest betydelsefulla faktorn när det gällde att förklara radiolyssnandet.

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet

Läs mer

Radion Jan Strid

Radion Jan Strid Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det

Läs mer

Radion mellan gammalt och nytt

Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet

Läs mer

Radiolyssnande både stabilitet och förändring

Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker

Läs mer

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig

Läs mer

RADIOLYSSNANDET 2001 EN UPPDATERING

RADIOLYSSNANDET 2001 EN UPPDATERING Radiolyssnandet 2001 en uppdatering RADIOLYSSNANDET 2001 EN UPPDATERING JAN STRID P å senare tid har radiomediet uppmärksammats i den allmänna debatten. Främst har det gällt att Sveriges Radio totalt sett

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige 2016

Radiolyssnandet i Sverige 2016 Radiolyssnandet i Sverige 2016 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel Ulf Haraldsson 170410 Projektnummer 1533817 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år 2016 72,5 procent (73,1

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige år 2017

Radiolyssnandet i Sverige år 2017 Radiolyssnandet i Sverige år 2017 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel avseende nationell radio Ulf Haraldsson Projektnummer 1536119 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige år 2014 var 72,6 procent. I genomsnitt lyssnade varje person 107 minuter på radio varje dag. Av dessa 107

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

Var finns radion 2008?

Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Jan Strid A tt lyssna på radio var en gång något självklart, alla hade en apparat i vilken vi kunde lyssna på en kanal. Det var tiden före televisionen och

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men

Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men Radiolyssnande i Skåne Radiolyssnande i Skåne Jan Strid Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men detta år blev det fritt fram för privata lokala radiostationer att

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I 2010 Projektnummer 1519154 Ulf Haraldsson

Läs mer

Sveriges Radios Trafikredaktion

Sveriges Radios Trafikredaktion Sveriges Radios Trafikredaktion Trafikinformation - en färskvara Johan Wiberg - Arbetsledare för trafikredaktionerna i Jönköping, Göteborg och Malmö - Förvaltare för trafikredaktionens datasystem Casus

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

INFÖR KYRKOVALET

INFÖR KYRKOVALET Inför kyrkovalet 2005-08-23 INFÖR KYRKOVALET 2005-08-23 JAN STRID K yrkovalet har av många kallats det glömda valet. Under många år sammanföll valet till kyrkans olika organ med riksdags- och kommunvalet

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport

Läs mer

MEDIEUTVECKLING

MEDIEUTVECKLING MEDIEUTVECKLING 2019 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 10 3. ANVÄNDNING AV STREAMINGTJÄNSTER 14 4. KONSUMTION AV RADIO 17 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER

Läs mer

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986 2015 Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:24] Innehållsförteckning Information om

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning [SOM-rapport nr 2018: ] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion efter ålder, 2017 (procent)... 3 Tabell 3 Nyhetskonsumtion efter politiskt intresse,

Läs mer

MEDIEUTVECKLING

MEDIEUTVECKLING MEDIEUTVECKLING 2018 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 11 3. KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 15 4. KONSUMTION AV RADIO 19 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 24 KÄLLOR

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986-2016 Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:24] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19] SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder 1986-2018 Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60

Sveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60 Decemberutbetalning 2016 A(x1) B (x1,5) B(x2) D(x2,5) E(x3) Sveriges Radio P1 10 Sveriges Radio 48,25 72,38 96,50 120,63 144,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 91,50 137,25 183,00 228,75 274,50 17 Privatkopieringsersättning

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Radioundersökningar Rapport III 2018

Radioundersökningar Rapport III 2018 Radioundersökningar Rapport III 2018 Kantar Sifo Radioundersökningar 2018 1538660 114 78 Stockholm, Visiting address Vasagatan 11 Sweden T +46 (0)8 507 420 00 F +46 (0)8 507 420 01 info@kantarsifo.com

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 PROJEKTNUMMER 1516976 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 71,75 107,63 143,50 179,38 215,25 Total 122,25 182,75 243,25 303,75 364,25 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 Total 52,00 77,38 102,75 128,13

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35 Live 110 Konstmusik, liten konsert 22,61 33,92 45,22 56,53 67,83 111 Konstmusik,stor konsert 45,22 67,83 90,44 113,05 135,66 124 Frikyrkan, konstmusik 2,53 3,80 5,06 6,33 7,59 126 CCLI 1,37 2,06 2,74 3,43

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Stims decemberutbetalning 2018

Stims decemberutbetalning 2018 SVT1 11 Sveriges Television 201,84 302,76 403,68 504,60 605,52 09 Bakgrundsmusik utan rapport 36,64 54,95 73,27 91,59 109,91 Total 238,48 357,71 476,95 596,19 715,43 SVT2 11 Sveriges Television 49,16 73,74

Läs mer

Stims decemberutbetalning minutvärden

Stims decemberutbetalning minutvärden Stims decemberutbetalning 2017 - minutvärden SVT1 11 Sveriges Television 317,46 476,19 634,92 793,65 952,38 09 Bakgrundsmusik utan rapport 43,56 65,34 87,12 108,90 130,68 17 Privatkopieringsersättning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007

Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007 Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007 Lokala områden 8/1-1/4, 16/4-10/6 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 13/8-14/10 2007 Lokala områden: 19/3-1/4, 16/4-10/6, 13/8-14/10 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport I 2008

SIFO Radioundersökningar. Rapport I 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport I 2008 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 15/10-16/12 2008 (9 veckor) Lokala områden: 13/8-16/12 2008 (18 veckor) SIFO

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport III 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 31/3 8/6 2008 (10 veckor) För lokala områden 7/1 16/3, 31/3-8/6 2008

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

ViS. Vetenskapen i Samhället

ViS. Vetenskapen i Samhället Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull Mars 2007 ViS Vetenskapen i Samhället Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986 genomförs

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande

Läs mer

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04 Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Decemberutbetalning 2014

Decemberutbetalning 2014 Decemberutbetalning 2014 Minutvärden (kr/minut) Radio-, TV- och filmavräkning, 2014/1 2014-12-16 Online- och bioavräkning, kvartal 3 2014 Avräkningsområde Minutersättning per gradering A (x1) B (x1,5)

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport 2009:9 De senaste rapporterna från ÅSUB 2008:1 Det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet 2008:2 Kvinnors företagande på Åland 2008:3 Konjunkturläget våren 2008 2008:4 Ekonomisk

Läs mer

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige

Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR PUBLICERING DEN 17 MAJ 2018 Faktablad: Attityder kring nyhetsmedia och politik i Sverige FÖR MEDIEFÖRFRÅGNINGAR OCH ÖVRIGT: Amy Mitchell, Director, Journalism Research Katie Simmons, Associate Director,

Läs mer

Stims juniutbetalning minutvärden 6 augusti 2018

Stims juniutbetalning minutvärden 6 augusti 2018 Stims juniutbetalning 2018 - minutvärden 6 augusti 2018 SVT1 11 Sveriges Television 315,58 473,37 631,17 788,96 946,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 39,10 58,64 78,19 97,74 117,29 13 Kommersiell tv 0,54

Läs mer