Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Transkript

1 Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet men i dessa situationer är vanorna stabila. Konkret uttrycks detta i våra undersökningar i att radiolyssnandet är åldersberoende men att det inom ramen för åldrarna är stabilt. Varken på sändarsidan eller mottagarsidan har det skett några förändringar sedan föregående års undersökning i Göteborg. SOM-undersökningarna tar sikte på vad människor brukar göra genom att det är en enkätundersökning som ställer frågor om vad vi brukar göra och inte vad vi gjorde igår eller förra veckan. Radiolyssnandet har sedan länge varit en sekundäraktivitet och vi lyssnar till radion i hemmet, på arbetet/i skolan och i bilen med ungefär en tredjedel vardera. Detta innebär att vi har svårt att erinra oss vad programmen som vi lyssnade på hette och de nya radiokanalerna har ju knappast några programrubriker. Därför frågar vi efter vilka radiokanaler (med angivande av namn) som de svarande brukar lyssna på. Dagstidningarna innehåller inte heller några programtablåer gällande de nya kanalerna med vars hjälp vi skulle kunna planera vårt lyssnande. Detta innebär att vi inte får med om vi t.ex. lyssnade på någon speciell kanal i varuhuset igår eller i taxin vilket gör att vi möjligen något överdriver stabiliteten. Om vi ser till radiolyssnandet som det var i november-december år 2000 så lyssnade nästan en fjärdedel av göteborgarna dagligen på P4/Radio Göteborg. Det är nästan en dubbelt så hög andel som den näst mest avlyssnade kanalen, P1. Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Göteborg 2000 (procent) Mer Aldrig/ Summa Station 6-7 d/v 4-5 d/v 2-3 d/v sällan Ej svar procent P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4/Radio Göteborg Radio Rix City NRJ/Energy Radio Megapol Power Hit Radio Närradio

2 Jan Strid City 107 och NRJ/Energy delar tredjeplatsen i det dagliga lyssnandet men ingen av de privata stationerna når upp till 10 procents lyssnande i Göteborg och har heller aldrig gjort det. Vi kan också se att en majoritet av lyssnarna aldrig lyssnar på de privata stationerna med ett undantag. För första gången sedan 1993 har en privat station, Radio Megapol, en majoritet som lyssnar någon gång. Om vi jämför Göteborg med landet som helhet så ligger P4 lägre medan City 107 och NRJ/Energy ligger högre i övrigt är det dagliga lyssnandet ungefär detsamma. Skillnaden torde bero på att i stora delar av Sverige har P4 mindre eller ingen konkurrens av privata stationer och att City 107 och NRJ/Enegy inte finns över hela landet. Sveriges Radios övriga kanaler som ju finns över hela landet har också i det närmaste identiska siffror med Göteborg. Namnet privat lokalradio för kanalerna utanför Sveriges Radio får anses missvisande. De är musikkanaler med endast korta nyhetsinslag, tävlingar och liknande och någon lokal profil kan knappast sägas existera i dessa kanaler. De ingår dessutom i stora nätverk. De startade samtliga efter 1993, dock fanns City 103 som närradiostation sedan tidigare, och tycks tidigt ha funnit sin publik. Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på de olika radiokanalerna i Göteborg (procent) Station P P P P Rix City Energy Megapol Power Kommentar: - betyder att stationen inte fanns eller att den inte undersöktes. Om vi jämför med 1994 då samtliga fanns, med undantag för Power Hit Radio, och betänker att den statistiska felmarginalen är ca 2 procentenheter så är den enda skillnaden P3 som har minskat sin andel av publiken. Det fanns alltså ett behov som omedelbart täcktes och som sedan inte har varken ökat eller minskat. Behovet var musiken för den yngre publiken och detta behov förefaller inte vara så stort bland äldre personer. Att radiolyssnandet är starkt kopplat till ålder har flera undersökningar tidigare visat (Strid 1999). Dock förefaller två stationer vara offer för en generationseffekt nämligen P1 och P2. 158

3 Mångfaldsradio = Musikradio? Tabell 3 Andel dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder, Göteborg 2000 (procent) Station P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4/Radio Göteborg Radio Rix City NRJ/Energy Radio Megapol Power Hit Radio Närradio Vi har i tidigare undersökning (Strid 1998) konstaterat en nolla i kolumnen för åringar för P1 och nu också en nolla i kolumnen för åringar. Likaså har siffran för åringar minskat från 4 procent 1999 till 2 procent i årets undersökning. Samma utveckling kan vi se när det gäller P2 men går högre upp i åldrarna. I princip har vi knappast något dagligt lyssnande på P2 i åldrarna under 50 år. Vi kan också konstatera att de privata kanalerna i huvudsak vänder sig till de yngre och Sveriges Radio till de äldre. Upp till 25 år har NRJ/Energy det högsta dagliga lyssnadet, mellan 25 och 39 har City 107 det högsta lyssnandet medan P4 har högst i åldrarna över 39 år. Detta mönster hade vi redan 1994 även om styrkan har varierat något. Eftersom åldern är så avgörande för vad man lyssnar på är det svårt att hitta andra förklaringsfaktorer. När det gäller kön t ex så är verkligen radion det jämställda mediet. Inte för någon kanal finns skillnader mellan män och kvinnor som överstiger felmarginalen När det gäller utbildning finns en liten dragning att de lågutbildade i något högre grad väljer P4 och de högutbildade P1 i övrigt finns inga skillnader. Livsstilar och kanaler Eftersom ålder är en så avgörande faktor för lyssnandet kan det vara av intresse att finna skillnader inom de respektive åldrarna. Eftersom de traditionella socioekonomiska faktorerna inte ger några skillnader i ungdomsgrupperna har jag försökt att skilja dem åt med hjälp av de livsstilsfaktorer som ingår i undersökningen. Respondenterna har fått svara på hur ofta de gjort ett antal saker. Dessa aktiviteter, vilka är 39 till antalet, rör allt ifrån sport till att be till Gud (se frågeformulär). Sambandet mellan dessa och radiolyssnandet har sedan analyserats med hjälp av korrelationsanalys och ger nedanstående mönster. 159

4 Jan Strid Aktivitet som har signifikant samband med respektive kanal. Inom parentes anges typåldern inom ramen för åringarna. P1 (23 år) P2 (23 år) P3 (24 år) Gått på teater Gått på teater Motionerat Gått på bibliotek Köpt CD-skiva Gått på bio Läst någon bok Ätit vegetarisk mat Gått på teater Ätit vegetarisk mat Mediterat Gått på rock-/popkonsert Mediterat Köpt CD-skiva Gått på restaurang Ätit vegetariskt Diskuterat politik Läst musik-/film-/ modemagasin Gått på cafe P4 (24 år) Rix (19 år) City (18 år) Sysslat med sport/idrott Gått på fotboll/ishockey Ej gjort något särskilt Spelat på Tips, Lotto eller V75 Hyrt videofilm Sysslat med trädgårdsarbete Umgåtts med grannar Energy/NRJ (15 år) Megapol (18 år) Power Hit Radio (16 år) Sysslat med sport/idrott Gått på rock-/popkonsert Gått på fotboll/ishockey Gått på rock-/popkonsert Ätit snabbmat Tränat på gym Mekat me Bil/MC Löst korsord Att P3:s lyssnare sysslar med så mycket och så skiftande aktiviteter beror mest på att dessa ungdomar är äldre än de övriga. Men vi kan också se att det finns skillnader i aktiviteterna. Jag skall inte försöka att namnge de olika typerna men de finns en seriösare prägel på dem som lyssnar på P1 och P2 och en sportigare på dem som lyssnar till P4 och Power. Hur kombinerar göteborgarna Hur kombinerar då göteborgarna sina kanaler? Man skulle kunna tänka sig att man t ex lyssnar på trafikinformationen i P4 när man sitter i bilen på väg till arbetet för att på arbetsplatsen använda någon av musikkanalerna som ljudtapet för att sedan avsluta eftermiddagen med något talprogram i P1. När de nya kanalerna diskuterades i början av 1990-talet var det ju mångfalden som stod i centrum, möjligheten att ta del av ett så varierat utbud som möjligt i flera kanaler. Tabell 4 är räknad på antalet kombinationer där respektive kanal ingår varför 160

5 Mångfaldsradio = Musikradio? kombinationerna blir fler än antalet individer eftersom man i genomsnitt lyssnar på fler än en kanal. Tabell 4 Andel av respektive kanals lyssnare (minst två gånger per vecka) som också lyssnar på övriga kanaler, Göteborg 2000 (procent av alla kombinationer) Station P1 P2 P3 P4 Rix City NRJ Megapol Power Närradio P P P P Rix City NRJ Megapol Power Närradio Totalt Antal svar Om vi först ser till P1 kan vi se att de som brukar lyssna på P1 också lyssnar på i första hand P4 och därefter P2 och P3 medan bara ett fåtal också brukar lyssna på de privata kanalerna. Det motsatta mönstret får representeras av NRJ där lyssnarna i första hand kombinerar med Megapol följd av Rix, City och Power Hit Radio. Mönstret är att Sveriges Radios lyssnare kombinerar med Sveriges Radio kanaler och musikkanalerna med musikkanalerna. Mångfalden kom således att bli mångfald i musik, i den mån det verkligen är fråga om olika sorts musik i de olika musikkanalerna men det är en annan diskussion. Det som förklarar mönstret är åldern. Eftersom de unga lyssnar i huvudsak på musikkanalerna och de äldre på talkanalerna blir mångfalden begränsad. Vi kan också se att det egentligen bara är P4 och P1 som ensamma kan fylla behoven för ett större antal. Det är 16 procent som enbart lyssnar till P4 och 11 procent som enbart lyssnar till P1. När det gäller musikkanalerna är det endast några få procent som håller sig till en kanal. Andelen som endast lyssnade till en kanal var före de privata kanalerna 1.9 kanal per person och även om man förväntade sig en kraftig höjning av antalet kanaler per person när antalet fördubblades har siffran endast stigit till 2.3 kanaler per person. 161

6 Jan Strid Tabell 5 Andel personer som lyssnar på olika kanaler, av dem som lyssnar minst två gånger per vecka, Göteborg (procent) Antal kanaler kanal kanaler kanaler kanaler kanaler eller fler Summa procent Antal svarande Om vi jämför siffrorna för 1993 har andelen som lyssnar till fem kanaler eller fler stigit men vi kan också se att de som inte lyssnar alls också har stigit. Ickelyssnarna är jämt fördelade över åldrarna, procentandelen för ungdomar mellan 15 och 25 som inte lyssnar alls är också 13 procent. Om vi med utgångspunkt från kombinationerna försöker att lägga kanalerna utefter en skala (som egentligen är genomsnittet av avstånden utifrån varje kanal varför skalan blir en rangordningsskala där de absoluta avstånden bli meningslösa) så skulle den ordningen se ut som nedanstående: P1 P2 P4 Närradio P3 Rix City Megapol Power Hit Energy I den ena ändan av skala ligger den seriösa talkanalen P1 och i den andra den musikkanal som har den senaste populärmusiken. Vi kan se att den också i hög grad samverkar med typåldrarna. Sammanfattning De förhoppningar om mångfald och vidgad yttrandefrihet som väcktes då den stora radiorevolutionen genomfördes 1993 med ett fördubblat antal radiokanaler som skulle vara privata (finansierade med reklam) och lokala kan numera antas ha stäckts. Man kan möjligen hävda att musik strömmar ur fler kanaler än tidigare. Men göteborgarna håller sig i genomsnitt till två kanaler vilket är ungefär detsamma som tidigare och man kombinerar i huvudsak Sveriges Radios kanaler med varandra eller musikkanalerna med varandra allt beroende på hur gammal man är. Radion kan också sägas vara det jämställda mediet, nästan inga skillnader i kanalvalet mellan män och kvinnor. Vidare är radion det jämlika mediet då det inom respektive åldersgrupp finns mycket små skillnader gällande socioekonomiska fak- 162

7 Mångfaldsradio = Musikradio? torer. Vissa skillnader existerar dock för olika livsstilar. Men risken är ändå att det blivit ett mer meningslöst medium; man väljer kanal och därmed ett allmängiltigt innehåll medan det specifika innehållet söks av allt färre. Det finns alltså stora åldersskillnader men det förefaller endast finnas generationsskillnader för två kanaler nämligen P1 och P2 i riksradion. Allt färre ungdomar lyssnar på dessa och det verkar som om detta följer med uppåt i åldrarna. Referenser Strid, J (1998) Radion det jämställda mediet. I Nilsson, Lennart (red): Region i omvandling. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Strid, J (1999) Radiolyssnande mer eller mindre. I Nilson, Lennart (red): Den nya regionen. SOM-institutet, Göteborgs universitet. 163

8