INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3

2 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Sedan Dagpresskollegiet började mäta läsvanor i den årliga SOM-enkäten har den regelbundna morgontidningsläsningen legat på en relativt stabil nivå. Andelen läsare av en morgontidning minst fem dagar i veckan låg 1986 på 79 procent, 1991 låg andelen på 75 procent. De högsta siffrorna konstaterades i slutet på 198-talet och i början på 199-talet (81 procent) och den lägsta siffran som uppmätts är 71 procent år. Trots en generell stabilitet finns det förändringar som uppmärksammats. Tabell 1 redovisar läsvanestudiens mått på regelbundenhet i morgontidningsläsningen. Studien visar på en omfattande tidningsläsning som varit relativt stabil sedan Tidningsläsningen har dock sjunkit något sedan Bottenåret var 1986 då endast 71 procent tog del av någon morgontidning minst fem dagar i veckan. Tabell 1 Regelbundenhet i morgontidningsläsning (procent) Läsning/v < 1 d/v d/v d/v d/v d/v Totalt Minst 5 d/v Antal svar Syftet med denna PM är att redovisa hur den svenska tidningspubliken förhåller sig till konsumtion av andra medier.

3 Morgontidningsläsning och konsumtion av andra nyhetsmedier Tidigare studier har visat att läsningen är mer omfattande än så. De regelbundna tidningsläsarna tar ofta del av ytterligare en morgontidning regelbundet (jfr Mediebarometern 1). Tabell 1 redovisar andelen flertidningsläsare. Under åren 1988, - tog -22 procent av de regelbundna läsarna del av ytterligare en morgontidning minst tre gånger i veckan. Under åren och låg andelen flertidningsläsare legat på 18 procent. De senaste två åren har antytt en återhämtning av flertidningsläsningen, procent och 21 procent 1. Tabell 2 Andel år som tar del av fler än en morgontidning minst 3 ggr/v (procent) Det diskuterats ofta i vilken utsträckning konsumtion av andra massmedier påverkar människors benägenhet att regelbundet ta del av morgonpress. Undersökningar under 198- och början på 199-talet har visat att de svenska massmedierna tenderar att komplettera varandra vilket till stor del beror på en utpräglad funktionsuppdelning i det svenska massmediesystemet (jfr Weibull ). Inom etermedierna har 199-talet kännetecknats av en utveckling mot ett mångkanalssystem som finns i flera andra länder. Samtidigt har de gamla kanalernas innehållsprofiler anpassats till en bredare publik. Tabell 3 redovisar tittandet på olika nyhetskanaler i etermedierna de olika mätåren. Vid tolkningen av tabellen är det viktigt att hålla i minnet att både utbudet av kanaler och enkätfrågan har förändrats över tid. Resultatet visar att 1989 tog den svenska allmänheten i genomsnitt del av 1,2 nyhetskanaler i något etermedium minst 5 dagar per vecka och 1 har siffran ökat till 2,4 kanaler. Ökningen är framförallt ett resultat av att de som redan tar del av nyheter i etermedierna nu har möjlighet att ta del av fler nyhetskanaler. Andelen som inte tagit del av någon nyhetskanal ligger med några undantag omkring procent under åren

4 Tabell 3 Andel år som tittar på nyhetsprogram minst 5 dgr/vecka, antal kanaler (procent) Ingen nyhetskanal i etermedierna Genomsnittligt 1,2 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 2,3 2,6 2,5 2,8 2,4 antal kanaler En kanal Två kanaler Tre kanaler Fler än tre kanaler För att få ett grepp om frågan ifall det ökade tittandet på nyhetskanaler uppvisar samband med minskad tidningsläsning presenteras i tabell 4 andelen morgontidningsläsare i relation till hur många nyhetskanaler man sett på. Tabell 4 Andel läsare år av en morgontidning sett till tittande på nyhetskanaler, 1989,,,, 1, antal kanaler (procent) Morgontidningsläsning Ingen kanal En kanal Två eller flera kanaler Differens 1989 Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Minst någon g/v Minst 5 g/v Utveckling Minst någon g/v Minst 5 g/v Anm. Den nyhetskanaler som ligger till grund för beräkningarna är 1989; Lokalradionyheter, Aktuellt, Rapport, Dagens eko, Regionala TV-nyheter. ; Lokalnyheter i radion, Ekonyheterna i riksradion, Aktuellt i kanal, Rapport i TV2, Regionala nyheter i TV2, Morgon-TV i TV2, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt. -1; Lokalnyheter i radions P4, Ekonyheterna i riksradion, Nyheter i privat lokalradio, Aktuellt i SVT, Rapport i SVT, Regionala nyheter i SVT, Morgon-TV i SVT, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt.

5 Tabellen bekräftar i stort tidigare undersökningar som visar att medierna snarare tenderar att komplettera varandra än konkurrera med varandra (jfr Hellingwerf, Wadbring ). Det intressanta är att andelen morgontidningsläsare snarare går ned bland de som inte tar del av någon eller bara en annan nyhetskanal. Särskilt tydligt är detta mönster när det gäller tidningsläsning med minst fem nummer per vecka men även läsning med minst ett nummer per vecka har gått ned bland de som ej ser på nyhetskanaler. Under 199-talet har det svenska medielandskapet genomgått en väsentlig förändring. I en del av denna förändring märks bland annat ett ökat inslag av regionala och lokala satsningar från de marksända tv-bolagen. Om vi anpassar ovanstående diskussion till publiken i det svenska mediesystemet utifrån Weibulls () resonemang kring funktionsuppdelning mellan de svenska medierna är det klart att morgonpress är att betrakta som ett basmedium vars huvudsakliga uppgift är att förmedla lokal information. Det andra basmediet är TVn som för stora grupper av människor huvudsakligen har en underhållande funktion. Det intressanta är om förändringar i mediemiljön där TVn och radion blir mer lokal och dagstidningar blir mer underhållande kommer att få konsekvenser för hur vi förhåller oss till olika massmedier. Karaktäristiskt för nyhetsintresserade har dock alltid varit att man tar del av både tidningar, radio och tv (jfr Hellingwerf, Wadbring ). I sammanhanget är det också intressant att ställa frågan hur dagstidningar och nyhetsportaler på Internet kommer in här. Figurerna 1a- 11b redogör för hur olika medier konkurrerar och kompletterar varandra genom att studera i vilken utsträckning konsumenter av olika nyhetsmedier tar del morgontidningar. I figurerna redovisas två mått för regelbunden morgontidningsläsning. Dels läsningen minst någon gång per vecka och dels läsning minst 5 gånger per vecka. Huvudintrycket av resultaten är att andelen regelbundna morgontidningsläsare ligger på en mycket hög nivå oberoende av i hur stor utsträckning de tar del av andra medier. Ett intressant drag är dock att morgontidningsläsningen tenderar att vara lägre bland regelbundna användare av kvällspress och av ett antal programtyper som teoretiskt borde kunna konkurrera med morgonpressen sett till mediets funktion (jfr Weibull ). När det gäller kvällstidningsläsningen kan det konstateras att de mest regelbundna kvällstidningsläsarna tenderar att ta del av morgonpress i något lägre utsträckning än personer som inte är lika flitiga kvällspressläsare. Mönstret gäller för samtliga undersökningsår, vilket tyder på att det råder en viss konkurrens mellan dessa båda medier. Fr o m 1991 finns även en fråga om hur ofta man tar del av 3-minutersnyheterna i TV3 och Nyheterna i TV4. I 1992 års undersökning frågades även om morgon-tv och de lokala nyheterna i TV4. I års undersökning frågades också om morgon-tv i TV2. Sedan har det också ställts frågor om hur regelbundet man tar del av dagstidningar och nyhetsportaler på Internet. Anmärkningsvärt är att svaren på dessa frågor i stort följer samma mönster som för kvällspressen i kombination med morgonpress dvs. de som dagligen tar del av kanalen läser tidningar i något lägre utsträckning än de som inte tar del av kanalen. Detta gäller särskilt de som regelbundet ser på 3-minutersnyheterna i TV3, något som tyder på att dessa nyhetsprogram fångar upp personer som annars inte är regelbundna nyhetskonsumenter. Samtidigt är det intressant att konstatera att detta är programtyper av mer

6 underhållande och/eller av lokal karaktär än Aktuellt och Rapport i Sveriges Television och Dagens eko i riksradion. När det gäller de Aktuellt, Rapport, Dagens Eko och lokala nyheter i radio är förhållandet motsatt. Ju mer regelbundet man konsumerar nyheter i dessa kanaler, desto större är sannolikheten att man är regelbunden morgonpressläsare. Tendenserna är visserligen tämligen svaga, vilket innebär att tolkningar bör göras med största försiktighet. Något som dock bekräftar att de traditionella etermedierna fortfarande är ett komplement till dagspressen är att tendenserna är desamma under samtliga undersökningsår. Undantaget var lyssnandet på lokala nyheter som direkt efter omläggningen av radion följde samma mönster som kvällspressen och de nya kanalerna, men som efter något år kommit att följa samma mönster som Aktuellt och Rapport. I debatten om konkurrensen på mediemarknaden framförs ofta att Internet är den mediekanal som skulle kunna hota dagspressen. Några sådana tendenser märks inte här. Både de som regelbundet tar del av en dagstidning via Internet och de som inte gör det läser morgontidningar i lika stor omfattning. I jämförelse med situationen finns det dock en svag antydan om att andelen morgontidningsläsare på papper minskat bland dem som regelbundet läser en tidning på Internet.

7 Figur 1a Andel morgontidningsläsare minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v Figur 1b Andel morgontidningsläsare minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning 1989,,, och (procent) Läser kvällspress 6-7 dagar/v

8 Figur 2a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion samt i privat lokalradio -1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privat lokalradio 5-7 dagar/v Figur 2b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion 1989,,, och 1 samt i privat lokalradio - 1 (procent) Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v Lyssnar på lokala nyheter i privar lokalradio 5-7 dagar/v

9 Figur 3a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt (procent) Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v Figur 3b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt 1989,,, och 1 (procent) c Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v

10 Figur 4a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v Figur 4b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport 1989,,, och 1 (procent) Tittande på Rapport 5-7 dagar/v

11 Figur 5a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v Figur 5b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV4,, samt 1 (procent) Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v 1

12 Figur 6a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3-minutersnyheterna i TV Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 5-7 dagar/v Figur 6b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3 minutersnyheterna i TV3,, samt Tittar på 3- minutersnyheterna i TV3 5-7 dagar/v 1

13 Figur 7a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v Figur 7b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV4,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v 1

14 Figur 8a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1 Figur 8b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger i veckan sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV2,, och 1 (procent) Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1

15 Figur 9a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4-1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 5-7 dagar/v Figur 9b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4,, och 1 (procent) Tittar på lokala nyheter i TV4 1

16 Figur a Andel morgontidningsläsare år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v Figur b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT2 1989,,,, och 1 (procent) Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v

17 Figur 11a Andel morgontidningsläsare år minst någon gång vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1 Figur 11b Andel morgontidningsläsare år minst fem gånger per vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent) Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1

18 Referenser Eriksson, Therese (2); Vanans makt - tidningsvanor 1. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Björkqvist Hellingwerf, Karin () Den svenske tidningsläsaren: Läsvanor för dagspress. Pressutredningen. Arbetsrapport från expertgruppen, nr 2. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Lithner, Anders (); Alla läser tidningen nästan. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Mediebarometer 1; I Medienotiser nr 1:2. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Strid, Jan (); Viktigt innehåll då och nu. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela () Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

19 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2 enbart påi n- ternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen utökades respektive urval till personer och åldersintervallet till år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren är 68 procent. Svarsfrekvensen för 1 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2). 1 1 Nilsson, Åsa (2) Den nationella SOM-undersökningen 1, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr.