Tidningsprenumeration bland invandrare

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005

2 Tidningsprenumeration bland invandrare Den svenska befolkningen består till en femtedel av personer som i mer eller mindre utsträckning har invandrarbakgrund. 1 Många av de individer som har invandrat till Sverige kommer från länder där traditionen att läsa dagstidningar är betydligt svagare än i Sverige. 2 Följande PM redogör för prenumerationsbenägenheten bland svenskar samt första respektive andra generationens invandrare. Samtliga siffror bygger på ackumulerade värden för åren och är hämtade från SOM-institutets årliga undersökningar av befolkningens medievanor. 3 Det föreligger vissa demografiska skillnader mellan de grupper som besvarat undersökningen. Personer i yngre medelåldern är överrepresenterade bland första generationens invandrare relativt svenskar, liksom personer under trettio är överrepresenterade bland andra generationens invandrare. En betydligt högre andel av första generationens invandrare bor i hushåll med låg inkomst. Varierande prenumerationsgrad Det är bland personer som är födda i Sverige av svenska föräldrar som den högsta andelen morgontidningsprenumeranter finns. Tre av fyra personer i denna grupp har en prenumeration i hushållet (tabell 1). Bland första generationens invandrare födda utanför Europa har endast 30 procent en prenumeration i hushållet. Också andra generationens invandrare har en låg andelen prenumeranter, särskilt bland individer med två utländska föräldrar. Att ha en svensk och en utländsk tycks däremot vara en viktig faktor för att höja prenumerationsbenägenheten. Tabell 1. Andel som prenumererar på en morgontidning (procent) Första generationens invandrare Sverige Europa Övriga världen Utländska föräldrar Prenumeranter Antal svarspersoner Det handlar sannolikt inte bara om tradition också tillgången till resurser och graden av integration spelar stor roll. Att prenumerera på en morgontidning kostar pengar, vilket förutsätter att det finns ekonomisk möjlighet att avsätta en viss summa per år för att få tidningen hemdistribuerad och vissa invandrargrupper har på grund av arbetslöshet begränsade ekonomiska resurser, något som troligen inte gynnar prenumerationsbenägenheten i dessa grupper. Att flytta till ett nytt land innebär att konfronteras med ett nytt språk och en ny samhällskultur, där de underliggande normerna kanske inte alltid liknar hemlandets vanor och traditioner. För de grupper som är mindre integrerade i samhället kan motivationen att prenumerera på en morgontidning vara begränsad, eftersom man kanske inte upplever att tidningen tar upp sådant som berör en själv. Men det är inte bara integration och resurser som spelar roll, det handlar också om prioriteringar. Det kan exempelvis upplevas som viktigare att har tillgång till kabel-tv eller bredband för att på så sätt 1 16 procent av befolkningen består av personer med utländsk bakgrund, vilket innebär att de antingen själva är födda utomlands eller att de är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Därtill kommer 6 procent som är födda i Sverige, men med en född utomlands och en född i Sverige. Källa: Nilsson, Åke (2005). 2 Weibull (2005). 3 För en närmare beskrivning av SOM-undersökningen, se Nilsson, Åsa (2005) alternativt

3 få tillgång till program och nyheter som berör andra delar av världen. En lokal morgontidning kan i det sammanhanget uppfattas som av mindre betydelse. Yngre prenumererar i lägre utsträckning Prenumerationsbenägenheten är betydligt högre bland äldre än bland yngre, oavsett om det gäller svenskar eller invandrare (tabell 2). Att yngre i högre utsträckning är äldre avstår från en morgontidningsprenumeration har konstaterats även i tidigare studier. 4 Livssituationen är en viktig förklaring till hur stort intresset för att prenumerera på en morgontidning är, bland både svenskar och invandrare. Men för de senare tillkommer ytterligare faktorer, däribland upplevd delaktighet i samhället samt tradition från hemlandet. Tabell 2. Andel morgontidningsprenumeranter efter ålder (procent) Första generationens invandrare Sverige Europa Övriga världen Utländska föräldrar år Antal svarspersoner år Antal svarspersoner år Antal svarspersoner Samtliga år Antal svarspersoner En intressant fråga ur branschperspektiv är hur prenumerationsbenägenheten kommer att förändras bland de unga vuxna då dessa blir äldre. Kommer de att prenumerera i lika stor utsträckning som de äldre generationerna gör idag, eller kommer de att behålla sina nuvarande vanor? Framtiden är givetvis omöjlig att sia om. Det går på sin höjd att spekulera i vilken betydelse det får om dagens unga invandrare har kvar sin låga prenumerationsgrad också framöver, samtidigt som nya grupper av invandrare flyttar till Sverige, som också de har en låg prenumerationsbenägenhet. Följden skulle i så fall bli att andelen prenumeranter minskar i takt med att andelen invandrare ökar. Samtidigt är det inte alls säkert att scenariot blir just så. Det finns även andra aspekter som måste vägas in i sammanhanget. En sådan är utbildning. Andelen prenumeranter är som högst bland högutbildade, oavsett om det gäller svenskar eller invandrare (tabell 3). Differensen är dock betydligt större bland invandrare. Exempelvis prenumererar endast 22 procent av lågutbildade invandrare som ursprungligen kommer från ett utomeuropeiskt land, medan motsvarande andel bland högutbildade i samma grupp är 38 procent. 4 Andersson (2005); Reimer (1995).

4 Tabell 3. Andel morgontidningsprenumeranter efter utbildningsnivå (procent) Första generationens invandrare Sverige Europa Övriga världen Utländska föräldrar Låg utbildning Antal svarspersoner Medelhög utbildning Antal svarspersoner Hög utbildning Antal svarspersoner Bland högutbildade svenskar uppger 80 procent att de har en morgontidningsprenumeration i hushållet. Det kan jämföras med motsvarande grupp bland första generationens invandrare från ett utomeuropeiskt land, där knappt 40 procent uppger att de prenumererar på en morgontidning. Sett till invandrargruppen som helhet är det möjligt att tänka sig att andelen prenumeranter kan komma att öka framöver i takt med att allt fler invandrare tar plats på de svenska universiteten och högskolorna och därmed skaffar sig en högre utbildning, men några säkra slutsatser i den frågan går inte att dra utifrån de resultat som redovisas här.

5 Referenser: Andersson, Ulrika (2006) Nya svenskar och svenska medier. Göteborg: Arbetsrapport, Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs universitet. Andersson, Ulrika (2005) Att läsa eller inte läsa. I Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red.) Nypressat. Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (2005) Sverige i tidningsvärlden i Bergström, Annika; Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red.) Nypressat. Göteborg: Dagspresskollegiet, Göteborgs universitet. Nilsson, Åke (2005) Efterkrigstidens invandring och utvandring. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Nilsson, Åsa (2005) Den nationella SOM-undersökningen 2004 i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM-institutet, SOM-rapport nr 36. Reimer, Bo (1995) Ungdomar och medier. I Weibull, Lennart och Kratz, Charlotta (red.) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborg: Dagspresskollegiet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Kommentar till resultaten Resultaten bygger på en större undersökning av invandrares medieanvändning, genomförd vid Dagspresskollegiet (se Andersson, Ulrika (2006) Nya svenskar och svenska medier). Rådata är hämtade från SOM-institutets årliga undersökningar där det åren ställdes en fråga om vilket land svarspersonen och dennes föräldrar vuxit upp i. Möjliga svarsalternativ var förutom Sverige, annat land i Norden, annat land i Europa samt annat land utanför Europa. På så sätt har tre grupper kunnat urskiljas - de som vuxit upp i Sverige med svenska föräldrar (svenskar); de som vuxit upp utanför Sverige med icke svenskfödda föräldrar (första generationens invandrare); de som vuxit upp i Sverige med minst en utrikes född (andra generationens invandrare). SOM-undersökningarnas årliga svarsfrekvens har varit närmare sjuttio procent. Bortfallet bland första generationens invandrare är dock betydligt större än bland svenskfödda. Undersökningen bygger en postenkät med frågor på svenska, vilket till stor del utesluter personer som inte behärskar svenska språket och som inte har möjlighet att få hjälp med översättning. Det finns därför viss överrepresentation av invandrare som kan svenska, vilket innebär att det i resultaten finns en överskattning av användningen av svenska medier.