Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005

2 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Följande PM är en sammanställning av vilka nyhetsprogram och nyhetsmedier människor brukar ta del av, uppdelat på olika grupper. Data som använts är den nationella SOMundersökningen, primärt från 2004 (se sidan 13). De frågor i SOM-undersökningen som sammanställningen bygger på är följande: Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande typer av program i radio och TV? och Om Du läser någon morgontidning regelbundet - ungefär hur många gånger per vecka brukar Du läsa denna tidning? samt Hur ofta brukar Du läsa följande kvällstidningar? Frågetekniken innebär att de svar som erhålls handlar om hur människor vanemässigt orienterar sig mot olika program- och medietyper. Räckviddsmått, som bland annat används i Mediebarometern, handlar istället om hur medieanvändningen ser ut en speciell dag. De båda måtten, vana respektive räckvidd, visar därför inte alltid samma resultat. Innehåll: Tabell 1 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan (procent)...3 Tabell 2 Nyhetskonsumtion,...4 Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper,...5 Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, hösten 2004 (procent)...6 Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning,...7 Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder,...8 Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning,...9 Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter samhällsklass,...10 Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort,...11 Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse,...12 Om den nationella SOM-undersökningen

3 Tabell 1 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan (procent) År Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV4 * * Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV4 * * Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio * * * * * Nätnyheter*** * * * * * Morgontidning Kvällstidning** Antal svarande * Frågan fanns inte med detta år ** Minst 3 gånger i veckan. *** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sidan 13 för mer Anmärkning: Frågorna i enkäten har ändrats: från Dagens Eko till Ekonyheterna 1997, vilket förklarar en markant uppgång. Från Lokalnyheter i radio till Lokalnyheter i radions P4 1998, då det också lagts till alternativet Nyheter i privat lokalradio, vilket förklarar nedgången i Lokalnyheter i radio. Nyhetskonsumtionen är förhållandevis stabil över åren, och det är endast i ett fåtal fall som det är möjligt att se entydiga tendenser. Nyheterna i TV4 ökade kraftigt från starten 1992 till 1998 men har under de tre senaste åren stabiliserats och ligger nu på 32%. Ett liknande utvecklingsförlopp gäller även för de lokala nyheterna i TV4 som också ökade kraftigt men sedan tre år tillbaka ligger stabilt på 24%. Aktuellt och Rapport, som under några år tappat tittare, har sedan 1998 hämtat tillbaka dessa. Vi kan se en uppgång i konsumtionen när det gäller TV-nyheter under Detta kan förmodligen sättas i direkt samband med 11 september och terrordåden i USA. Behovet av kontinuerlig nyhetsuppdatering var stort och då kanske främst från TV i egenskap av bildmedium i kombination med rullande uppdateringar. Uppgången kan noteras i såväl de rikstäckande TV-nyheterna som i de lokala och regionala. Vi kan inte se samma entydliga uppgång bland tidningar och radio. Dagstidningsläsningen minskade mellan 1988 och har läsningen åter ökat, men de senaste åren ser vi åter igen en nedåtgående trend. Även kvällstidningarna har tappat regelbundna läsare. Även om det skett en liten återhämtning 1998 och 2002 är nedgången för kvällstidningar, sett över hela mätperioden, stor. Andelen som läser nyheter på nätet minst 3 gånger i veckan har stigit kontinuerligt. Mellan 1998 och 2000 fördubblades konsumtionen och idag är det runt en fjärdedel av befolkningen som ägnar sig åt denna typ av nyhetsläsning. Tabellerna nedan visar på att nätnyheter tilltalar vissa grupper mer än andra. 3

4 Tabell 2 Nyhetskonsumtion, 7 ggr/v 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig Summa procent Antal svarande Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter* Morgontidning ** Kvällstidning* * Svarsalternativen är här 6-7 dagar i veckan, 3-5 dagar i veckan, 1-2 dagar i veckan, mer sällan samt aldrig. ** Detta alternativ finns inte i frågan om morgontidningsläsning. Över halva befolkningen ser på nyheter i någon av TV-kanalerna varje dag; endast ett fåtal ser aldrig på nyheter i TV. Lägst andel tittare har TV4 och mellan Aktuellt och Rapport är andelen tittare mycket jämn. Regionala nyheter i SVT har fler tittare än de lokala nyheterna i TV4. När det gäller radiolyssnande är det en tredjedel av befolkningen som ofta lyssnar på lokalnyheter i radio. En fjärdedel lyssnar också på Ekonyheterna i riksradion regelbundet, samtidigt som det också finns en stor andel som aldrig gör det. Nyheterna i privat lokalradio har färre regelbundna lyssnare och många som sällan eller aldrig lyssnar. Morgontidningar läses av det stora flertalet minst sex dagar i veckan, medan kvällstidningar generellt har en mindre regelbunden, eller trogen, publik. Runt en tredjedel av befolkningen tar frekvent del av nyheter på nätet, 37 % av befolkningen läser nyheter på nätet minst 1 gång per vecka. Den största andelen bland dessa finner vi i intervallet 3-5 dagar i veckan. Samtidigt är det många som aldrig läser nätnyheter. Som vi kommer se i tabellerna nedan är konsumtionen mer utbredd i vissa grupper än i andra. 4

5 Tabell 3 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan i olika åldersgrupper, Ålder år år år år år år Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst 3 gånger i veckan ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer information) procentbasen beräknas här på 1838 svarande. Det är främst de äldre som kan räknas till SVT:s nyhetskonsumenter. När det gäller Nyheterna i TV4 är åldern inte en lika stark faktor, här är tittandet mer jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. Regionala nyheter i SVT har flest tittare i de äldre åldersgrupperna, de lokala nyheterna i TV4 har en något mer jämn fördelning mellan åldersgrupperna, men även här konsumerar de yngre mindre. Om vi ser inom de två yngsta åldersgrupperna kan vi konstatera att de föredrar TV 4:as nyheter, på såväl riks- som lokalnivå, framför SVT:s nyheter. Benägenheten att lyssna på Ekonyheterna i riksradion liksom att lyssna på lokalnyheter i radio ökar med stigande ålder, liksom att läsa morgontidningar. Kvällstidningar däremot, läses i ungefär samma utsträckning av alla åldersgrupper. Om vi ser till konsumtionen av nätnyheter kan vi konstatera att vissa åldersgrupper är större konsumenter än andra. De som i minst utsträckning läser nyheter på nätet är de äldre och de yngre, minst läser de över 60 år. Storkonsumenterna finner vi inom åldersintervallet år. 5

6 Tabell 4 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter kön, män Kön kvinnor Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst 3 gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer information) procentbasen beräknas här på 1838 svarande. Det finns ingen större skillnad i nyhetskonsumtionen i en jämförelse mellan män och kvinnor, men några utmärkande drag kan dock nämnas. När det gäller TV-nyheter tenderar kvinnor att i högre grad än män ta del av nyheterna i TV4, såväl de rikstäckande som de lokala. Kvinnor tittar även i något högre grad på de regionala nyheterna i SVT. Män däremot ser mer på Aktuellt och Rapport samt läser i större utsträckning kvällstidning än vad kvinnor gör. De är också större konsumenter av Ekonyheter och lokalnyheter i radio än vad kvinnor är. Vi ser de största könsskillnaderna i konsumtionen av nyheter på nätet. 30% av männen läser nätnyheterna minst 3 gånger i veckan, medan endast 21% av kvinnorna gör det. Om vi istället hade sett till en allmän användning av internet hade skillnaden inte varit lika stor (55% män och 47% kvinnor), men just nyhetsläsning tilltalar i högre utsträckning män. 6

7 Tabell 5 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning, Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola men även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. När det gäller grad av utbildning är det inte alltid lätt att se entydiga mönster i nyhetskonsumtionen, men i vissa fall verkar utbildning dock ha betydelse. Personer med låg utbildning väljer i högre grad att ta del av Rapport och Aktuellt. De tar också del av lokala och regionala nyheter både på TV och i radio i högre utsträckning än de andra utbildningsgrupperna. De läser även kvällstidningar i större utsträckning. De högre utbildningsgrupperna tar å andra sidan i något högre utsträckning del av Ekonyheterna. Högutbildade personer tenderar också att i högre grad än lågutbildade att läsa nyheter på nätet, här kan vi se att användningen successivt ökar med grad av utbildning. Morgontidningsläsning ligger på en hög nivå generellt. 7

8 Tabell 6 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter utbildning och ålder, Utbildning låg hög år år år år år år Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola men även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. I jämförelse med utbildning (tabell 6) blir siffrorna mer differentierade om också ålder förs in som en faktor. Att exempelvis se på Rapport, Aktuellt och regionala nyheter i SVT2, eller läsa en morgontidning är, oavsett utbildning, vanligare ju äldre man är. Mönstret är otydligare för TV4s nyhetsprogram och för kvällstidningar. Lokalnyheterna i radio har inom alla utbildningsgrupperna främst äldre lyssnare, men vi kan också konstatera att de med lägre utbildning överlag är de som i högre utsträckning tar del av lokalnyheterna i radio. När det gäller Ekonyheterna är mönstret omvänt, här är det de med hög utbildning som dominerar. Samtidigt är det fortfarande de äldre inom respektive utbildningsgrupp som väljer Ekot. Konsumtionen av nätnyheter skiljer sig något åt mellan de två utbildningsgrupperna. Inom gruppen lågutbildade är det i ålderskategorin vi finner något fler frekventa läsare av nätnyheter, medan vi bland de högutbildade istället finner att ålderskategorin har ett relativt stort övertag när det gäller frekvent läsning av nätnyheter. I ålderskategorin tenderar de med hög utbildning i större utsträckning läsa nyheter på nätet än de med låg utbildning. 8

9 Tabell 7 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter sysselsättning, Sysselsättning förvärvsarbete arbetslös pensionär studerande Aktuellt i SVT Rapport i SVT TV3-Direkt Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: I gruppen pensionärer ingår både förtids- och ålderspensionärer. I gruppen arbetslösa ingår även de personer som ingår i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Den grupp som mest regelbundet konsumerar nyheter överlag är pensionärer. Detta gäller för de allra flesta medier/program. Undantag är dock nyheter i privat lokalradio där förvärvsarbetande är större konsumenter, samt kvällstidningsläsning där förvärvsarbetande och arbetslösa är marginellt fler. Pensionärerna utmärker sig också genom att de i mycket liten utsträckning tar del av nyheter på nätet, användningen inom de andra grupperna i övrigt är mycket jämn. Här handlar det generellt om att yngre personer lättare och snabbare tar till sig ny teknik, som t ex Internet. Pensionärerna får sina nyheter genom morgontidningen, här ligger de högst av ovanstående grupper. De största skillnaderna mellan förvärvsarbetande och arbetslösa, är den förstnämnda gruppens högre konsumtion av radio och morgontidning. När det gäller det förstnämnda skiljer det som mest i konsumtionen av lokalnyheter i radio. Om pensionärerna kan kallas högfrekventa användare av nyhetsmedier, så kan de studerande sägas utmärka sig genom en relativt låg nyhetskonsumtion överlag. Detta gäller främst i konsumtionen av regionala/lokala nyheter i radio och TV. 9

10 Tabell 8 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter samhällsklass, arbetare Klasstillhörighet högre tjänstemantjänsteman /akademiker övriga Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Nyheter i privat lokalradio Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst tre gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Anmärkning: Svarspersonerna har själva fått uppge klasstillhörighet. Tjänstemän och högre tjänstemän/akademiker tar helst del av Aktuellt och Rapport och är inga stora konsumenter när det gäller TV4. Även när det gäller de lokala nyheterna i TV4 så ligger dessa grupper lägst i konsumtion. De regionala nyheterna i SVT har sina mest frekventa konsumenter i gruppen övriga, där bland annat egenföretagare och jordbrukare ingår. Dessa konsumerar även i högst utsträckning nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport. Men de är också, tillsammans med arbetarna, de som tittar mest på Nyheterna i TV4. Lokala radionyheter lockar främst personer i gruppen övriga. När det gäller privat lokalradio ser vi främst ett lågt intresse hos högre tjänstemän/akademiker. Denna grupp är däremot desto större konsumenter när det gäller Ekonyheterna. Morgontidningar läses av merparten oavsett samhällsklass, dock minst av arbetarklassen, som å andra sidan läser kvällstidningar i högst utsträckning. Högre tjänstemän/akademiker är de mest frekventa läsarna av morgontidningar och samtidigt, tillsammans med tjänstemän, de som läser kvällstidningar minst. Högre tjänstemän/akademiker är även de som i högst grad tar del av nyheter på nätet. Här är förmodligen karaktären på arbetet en förklarande faktor, har man datorn som arbetsredskap ligger det också nära till hands att läsa nyheterna på Internet. 10

11 Tabell 9 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter boendeort, Boendeort ren landsbygd mindre tätort stad/större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Nyhetskonsumtionen påverkas inte särdeles mycket av var man bor. Att titta på lokala nyheter på TV, liksom att lyssna på lokala nyheter på radio, är dock något som tycks tilltala landsortsboende i något större utsträckning än andra grupper. Intresset och behovet av information om närområdet, genom lokalnyheter, är större ju längre bort från storstäderna man kommer. Mycket av riksnyheterna fokuserar på storstäderna och kan säkert i viss utsträckning fungera som lokalnyheter för kanske främst Stockholmsbor. Om vi ser till nätnyheterna kan vi konstatera att det är en stigande skala med de boende på ren landsbygd som de minst frekventa läsarna av nätnyheter och de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö som de mest frekventa läsarna. Förklaringen till detta mönster kan delvis sökas i att storstäderna är mer IT-täta än landsbygden. 11

12 Tabell 10 Nyhetskonsumtion minst 5 gånger i veckan efter politiskt intresse, Politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i TV Ekonyheterna i riksradion Lokalnyheter i radio Nyheter i privat lokalradio Nätnyheter** Morgontidning Kvällstidning* Antal svarande * Minst 3 gånger i veckan. ** Minst tre gånger i veckan. Frågan om nätnyheter ställs bara i ett av formulären (se sid 13 för mer Ju större politiskt intresse, desto mer orienterar sig publiken mot de flesta nyhetsmedier, men framför allt Aktuellt, Rapport och regionala nyheter i SVT2 samt Ekonyheterna. De som säger sig ha mycket stort politiskt intresse läser i högre utsträckning nyheter på nätet. Ifråga om kvällstidningsläsning och tittande på TV4:as nyheter, finns ingen större skillnad beroende på grad av politiskt intresse. De lokala radionyheterna och morgontidningarna har särskilt få användare bland de med mindre politiskt intresse. 12

13 Om den nationella SOM-undersökningen Dagspresskollegiets årliga undersökning bygger på den nationella SOM-undersökningen (Riks-SOM) som är en riksrepresentativ frågeundersökning som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM-institutet är en verksamhet som etablerats av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen i syfte att förbättra förutsättningarna för den egna forsknings- och undersöknings-verksamheten. Den första Riks-SOM genomfördes Sedan dess görs det en nationell SOMundersökning varje höst. Den hade fram till 1993 ett slumpvis urval på 2500 personer i åldrarna år som var svenska medborgare. Mellan var urvalet 2800 personer mellan år bosatta i Sverige. Sedan 1998 genomförs 2 parallella undersökningar som sedan år 2000 baseras på ett urval av vardera 3000 personer var dock urvalet på vardera 2800 personer. Dessa båda urval har sedan slagits samman i analysen bestod urvalet av personer i åldrarna år, sedan 2000 ligger urvalet på personer mellan år. SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedia. Frågorna i den nationella SOM-undersökningen omfattar massmedieanvändning, attityder till press, radio och TV, förtroende för samhällsinstitutioner, synen på omvärlden, samhällsattityder inom i första hand miljöområdet, politiska attityder, syn på kommunal service, uppfattning om risker etc. Till detta kommer en relativt stor del som berör fritidsvanor, livsstilar samt olika demografiska variabler. Resultaten från den årliga SOM-undersökningen presenteras regelbundet i bokform. För mer information gå in på: 13

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens

Läs mer

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986 2015 Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:24] Innehållsförteckning Information om

Läs mer

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Förtroendet för Säpo Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Säkerhetspolisen,

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986-2016 Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:24] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell

Läs mer

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]

SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19] SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder 1986-2018 Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning [SOM-rapport nr 2018: ] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion efter ålder, 2017 (procent)... 3 Tabell 3 Nyhetskonsumtion efter politiskt intresse,

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ] Förtroendet för Säpo Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...

Läs mer

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14] Kännedom om och för Statistiska centralbyrån Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2017

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21] Svenskarnas värdering av radio och tv 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Enligt din mening, vilket inflytande

Läs mer

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Kännedom om och för Statistiska centralbyrån Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner,

Läs mer

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Förtroende för Försäkringskassan Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5] Förtroendet för Riksrevisionen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje

Läs mer

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3] Förtroendet för Läkemedelsverket Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7] Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...2 Undersökningens

Läs mer

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20] Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19] Förtroende för svensk nyhetsrapportering Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för svenska nyhetsmediers rapportering

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning

Läs mer

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Förtroendet för Finansinspektionen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38] Förtroende för svensk nyhetsrapportering Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 1 Förtroende för svenska

Läs mer

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7] Förtroendet för Försäkringskassan Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2017... 3 Tabell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009 Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7]

Vetenskapen i samhället Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7] Vetenskapen i samhället 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:7] Innehållsförteckning Introduktion 1 Tabell 2a Hur intresserad är du i allmänhet av forskning 2016,

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17] Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende för riksdagen,

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2015 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...

Läs mer

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6] Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Förtroende för samhällsinstitutioner,

Läs mer

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8] Förtroendet för Migrationsverket 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Förtroende för

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18] Framtidens arbetsmarknad Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 2 Tabell 1a Satsa på ett samhälle med

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

Vetenskapen i samhället Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13]

Vetenskapen i samhället Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13] Vetenskapen i samhället 2017 Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:13] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för universitet/högskolor 1997 2017 ()... 3 Tabell

Läs mer

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17] Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5] Framtidens Arbetsmarknad Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5] Innehållsförteckning Introduktion...... 1 Tabell 2 Den tekniska utvecklingen innebär att det skapas många nya

Läs mer

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

Arbete och industri [Rudolf Antoni] Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

Det demokratiska samtalet. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17]

Det demokratiska samtalet. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17] Det demokratiska samtalet Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:17] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3] Kännedom om och t för Svenska Kraftnät Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3] Innehållsförteckning Introduktion 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2017... 3 Tabell

Läs mer

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9] EU opinion i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Figur 2 Åsikt om det svenska medlemskapet i EU, 1992-2017...

Läs mer

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7] Vetenskapen i Samhället (ViS) 2010 Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ] Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Public service-publiken i dag och i morgon

Public service-publiken i dag och i morgon Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012-2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1

Läs mer

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18] Religiositet och tro i Göteborg Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tillhör du någon

Läs mer

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27] Bostadsmarknadsopinion Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1a Satsa offentliga

Läs mer

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18] Våld och demokrati Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9

Läs mer

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Förtroendet för Säpo Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15]

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15] Bostadsmarknadsopinion Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15] Innehållsförteckning Introduktion...1 Tabell 2a Satsa offentliga medel på bostäder för låginkomsttagare... 3 Tabell

Läs mer