TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
|
|
- Emilia Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens förändring mot bakgrund I av privata lokalradions tillkomst detta år. I årliga översikter har det regelbundna radiolyssnandet redovisats (t ex Strid, 2000, 2001, 2002 och 2003). År 2003 mättes radiolyssnandet för tionde året i följd. I det följande redovisas några huvudtendenser. Regelbundet radiolyssnande 2003 Det allmänna draget i radiolyssnandet har i huvudsak varit stabilt. Men i början av 2000-talet noterades en nedgång i andelen regelbundna lyssnare. År 2002 var det strax över 20 procent av befolkningen som inte lyssnande på radio - mätt som minst två gånger per vecka. Andelen har 2003 ökat till närmare 25 procent och det är främst unga människor som inte lyssnar. När den stora förändringen av radion inträffade för drygt tio år sedan, 1993, med starten av privata lokalradiostationer eller, om man så vill, reklamkanaler så förutspåddes att radiolyssnandet skulle öka kraftigt. Likaså förutspåddes att vi skulle lyssna till fler kanaler per person. Båda dessa förutsägelser slog fel. Vi lyssnade tidigare på ca 2 kanaler per person och så är fallet också idag, och om man skall tala om någon tendens är det således att det regelbundna radiolyssnandet går ner. Det som istället hänt är att publiken fördelat sig på ett större antal olika kanaler. Utvecklingen har emellertid även i detta avseende gått förhållandevis långsamt. I tabell 1 nedan kan vi se hur lyssnandet ser ut i Sverige med olika regelbundenhet och för varje radiokanal. Störst andel lyssnare har P4 i Sveriges Radio. Detta är ju egentligen inte en kanal utan det är en sammanslagning av olika lokala kanaler. Det är också den enda i huvudsak talade lokala kanalen. De sänder dock inte hela dygnet och har endast kortare nyhetsinslag på helgerna. P1 i Sveriges Radio är den kanal som har näst mest lyssnare och P3 kommer därefter men P4 är alltså fem gånger så stor som P3. Av de kommersiella kanalerna är Rix den största medan de övriga är ungefär lika stora. Annan privatradio är en sammanslagning av de lokala privata stationer som endast finns på några ställen i Sverige. Vi kan också se att majoriteten aldrig lyssnar på de kommersiella kanalerna ett förhållande som också gäller P2. Andelen som aldrig lyssnar på P2 har dessutom ökat med tre procentenheter från 2002-års undersökning. 235
2 Jan Strid Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, hösten 2003 (procent) Mer Antal Summa Kanal Dagl 5-6 d/v 3-4 d/v 1-2 d/v sällan Aldrig svar procent P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Radio Rix Radio City Radio NRJ/Energy Mix Megapol Lugna Favoriter Annan privatradio Närradio Lyssnande Om vi jämför det dagliga lyssnandet med 2002-års siffror kan vi konstatera den stora stabiliteten i lyssnandet, siffrorna är nästan identiska. Men sett över en längre period kan vi se några intressanta skillnader. Tabell 2 Andelen dagliga lyssnare på de olika radiokanalerna (procent) Kanal P1 i Sverige Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Radio Rix Radio City Radio NRJ/Energy Mix Megapol Lugna Favoriter Annan privat radio Närradio Antal svarande De två kanaler som förlorat mest efter den stora förändringen 1993 är P1 och P3. P1 har minskat från 17 procent 1994 till 12 procent 2003 och P3 har gått från 15 till 6 procent. Men i ett längre perspektiv är det P3:s nedgång som varit mest dramatisk. En sådan jämförelse är dock knappast rättvisande, eftersom nedgången i 236
3 Tio års radiolyssnande: en översikt början av 1990-talet var en följd av en medveten programpolitisk omläggning till förmån för P4, något som också tillförde P4 en stor och som kan utläsas av tabell 2 trogen publik (Cronholm m fl, 1993). Den lokala prägeln, det breda nyhetsutbudet med både nationella och lokala nyheter och sportbevakning är här faktorer som säkerligen spelat stor roll. Översikten visar att Sveriges Radio kanaler under den gångna tioårsperioden relativt väl har klarat anstormningen av de kommersiella kanalerna, medan de senare har haft svårt att nå en regelbunden publik. I själva verket har ingen av dessa någon gång varit över 10 procent och det är tydligt att det inte heller finns några större upp- eller nedgångar under de undersökta åren. Radiolyssnandet i olika grupper Ålder är den faktor som förklarar i stort sett allt när det gäller lyssnandet på radio. Är du ung upp till ca 30 år så lyssnar du på musik (dock ej klassisk musik i P2). Om du är mellan 30 och 50 år kan du blanda musik och tal medan om du är över 50 år så är det talade kanaler du väljer att lyssna till. Dessa åldersskillnader har i stort sett varit stabila under hela undersökningsperioden med två undantag, P2 och P1. P1 har minskat i de yngre åldrarna, 2002 var det en procent som lyssnade dagligen 2003 är det noll och det är först gången som vi inte har något dagligt lyssnande på P1 i åldrarna mellan 15 och 19 år. Tendensen styrks av att vi i Göteborgsundersökningen 2002 inte hade några lyssnare på P1 upp till 25 år vilket också var första gången. Tabell 3 Andelen dagliga lyssnar på olika radiokanaler efter ålder, 2003 (procent) Kanal P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Radio Rix Radio City Radio NRJ/Energy Mix Megapol Lugna Favoriter Annan Privat Lokalradio Närradio Antal svarande Källa: Riks-SOM
4 Jan Strid När det gäller P2 hade vi i undersökningen 2002 så gott som inga lyssnare i åldersgrupperna upp till ca 30 år och 2003 gäller detta upp till 50 år (där vi tidigare hade en procent). Dessa förändringar när det gäller lyssnandet på P1 och P2 antyder att vi här kan ha att göra med en generationsfaktor, vilket skulle innebära att P1- och P2-lyssnarna riskerar att dö ut om det inte sker något nytillskott. Störst bland de kommersiella kanalerna i de allra yngsta åldrarna är Radio NRJ/ Energy, men efter 20-års åldern är Radio Rix den största. Samtliga kommersiella kanaler har dock tappat något i de yngre åldrarna. Att närradion som tidigare var en kanal för äldre ändå har några procent av de yngre torde bero på att närradion på flera ställen liknar de kommersiella kanalerna med nästan enbart populärmusik. Att finna olikheter i andra grupper än åldersgrupper är svårt. Om vi ser till skillnader mellan kvinnor och män så finns det enbart små skillnader i lyssnandet på två eller möjligen tre kanaler, P3, Radio Rix och Energy. Den manliga dominansen för P3 torde bero på deras blandning av olika musikgenrer och att de inte är så mainstream som de övriga musikkanalerna. Men att Rix och Energy har en övervikt för kvinnor är svårare att förklara. Möjligen kan det bero på att särskilt i Radio NRJ/Energy spelas den allra nyaste musiken och att detta lockar unga flickor. Tabell 4 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter kön, 2003 (procent) Kanal Män Kvinnor P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio 2 2 P3 i Sveriges Radio 8 4 P4 i Sveriges Radio Radio Rix 5 8 Radio City 2 2 Radio NRJ/Energy 2 4 Mix Megapol 3 4 Lugna Favoriter 2 3 Annan Privat Lokalradio 3 3 Närradio 3 3 Antal svarande Källa: Riks-SOM 2003 Att likheten är så stor beror till stor del på att vi lyssnar tillsammans med andra och att det mera är ett gemensamt val såväl i hemmet som på arbetet/ i skolan. Även i bilen är lyssnandet ofta gemensamt. Därför är frågan kanske inte den allra bästa om man vill få fram vad människor helst lyssnar på. Frågan baseras ju på vad människor gör inte vad de skulle vilja göra. 238
5 Tio års radiolyssnande: en översikt Eftersom dessa vanor (att vakna, att åka till arbete/skola, att arbeta/gå i skolan, att åka hem från arbetet/skolan, att tillbringa eftermiddagen och kvällen i hemmet) är tämligen stabila och det är där vi lyssnar till radion kan vi heller inte förvänta oss några skillnader i radiolyssnandet. Den förändring i radiolyssnandet som vi kan förvänta oss gäller den unga publiken eftersom de kommersiella kanalerna riktar sig till dem samt förändringar i tekniken som gör att vi kan lyssna till musik på annat sätt, dvd, datorer mm. För att se dessa förändringar har nedanstående tabell sammanställts över radiolyssnandet i olika åldersgrupper samt kön. Tabell 5 Radiolyssnandet på olika kanaler i olika åldersgrupper samt kön uttryckt som differensen i dagligt lyssnande mellan 1994 och 2003 Kanal år år Män Kvinnor P1 i Sveriges Radio P2 i Sveriges Radio P3 i Sveriges Radio P4 i Sveriges Radio Radio Rix Radio City Radio NRJ/Energy Mix Megapol Källa: Riks-SOM 1994 och 2003 I stort sett samtliga kanaler utom Radio Rix har minskat bland de dagliga lyssnarna och detta i samtliga åldersgrupper. Samma mönster återfinnes i stort sett när det gäller kön. Den grupp som förändras minst när det gäller kanalval är den mellan 30 och 50 år medan de yngre och de äldre förändras mer. Det är också så att kvinnor val förändrats mer än män under dessa 10 år. I princip går förändringarna åt samma håll i samtliga åldersgrupper utom för P4, för där går det ner bland de yngre och upp bland de äldre. Det förefaller som när förändringen vind blåser över radiolyssnandet så blåser den åt samma håll över hela samhället. Ett stabilt decennium Slutsatsen är relativt entydig för radiolyssnandet Det samlade lyssnandet går ner något men lyssnandet på de enskilda kanalerna är ganska stabilt. Detta gäller också de senaste årens förändring. Det kan samtidigt finnas anledning att uppmärksamma nedgången för P1 och P2 i de yngre åldrarna. Förändringen kan antyda en generationseffekt för dessa båda kanaler vilket kan innebära svårigheter 239
6 Jan Strid inför framtiden om det inte sker någon nyrekrytering. På samma sätt som tidigare år är det åldern som är den avgörande faktorn för att förklara vilken kanal man lyssnar på. De kommersiella kanalerna rekryterar de unga, men deras svårigheter att under tioårsperioden inte nämnvärt öka bland medelålders tyder inte på någor kommande stor reklamradiogeneration. Referenser Cronholm, Margareta m fl (1993): Satellit- och kabel-tv. I Carlsson, U, Anselm,M (red) Mediesverige Göteborg, Nordicom. Strid, Jan (2000): Och radion bara står på radiovanor I Holmberg, S & Weibull, L (red): Det nya samhället. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2001): En ny radio och sedan? I Holmberg, S & Weibull, L (red): Land, Du välsignade. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2002): Radiolyssnandet 2001 en uppdatering. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Det våras för politiken. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. Strid, Jan (2003): Radiolyssnandet minskar. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Fåfängans marknad. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet 240
När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merfrån radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
Läs merEN NY RADIO OCH SEDAN?
En ny radio och sedan? EN NY RADIO OCH SEDAN? JAN STRID F ör snart tio år sedan, 1993, skedde den stora omvälvningen inom den svenska radion. Nya privata lokalradiostationer fick möjlighet att sända radioprogram
Läs merRADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
Läs merRADIOLYSSNANDET MINSKAR
Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.
Läs merIföregående års undersökning kunde vi konstatera att åldern var den mest betydelsefulla
Radiolyssnande mer eller mindre RADIOLYSSNANDE MER ELLER MINDRE JAN STRID Iföregående års undersökning kunde vi konstatera att åldern var den mest betydelsefulla faktorn när det gällde att förklara radiolyssnandet.
Läs merRadiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket
Mångfaldsradio = Musikradio? MÅNGFALDSRADIO = MUSIKRADIO? JAN STRID Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket långsamt. Vi har olika vanor vid olika situationer i livet
Läs merRadiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Läs merVad betyder Radio? Jan Strid
Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,
Läs merSedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.
Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till
Läs merRADIOLYSSNANDET 2001 EN UPPDATERING
Radiolyssnandet 2001 en uppdatering RADIOLYSSNANDET 2001 EN UPPDATERING JAN STRID P å senare tid har radiomediet uppmärksammats i den allmänna debatten. Främst har det gällt att Sveriges Radio totalt sett
Läs merAtt lyssna på radio. Jan Strid
Att lyssna på radio Att lyssna på radio Jan Strid I år är det 30 år sedan Radio Göteborg gick ut i etern och Göteborg fick sin egen radio. År 1977 startade lokalradion som fönster i P3 under tre timmar
Läs merRadion Jan Strid
Radion 2006 Radion 2006 Jan Strid I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det
Läs merRadiolyssnande både stabilitet och förändring
Radiolyssnande både stabilitet och förändring Radiolyssnande både stabilitet och förändring Jan Strid V i säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merRadion mellan gammalt och nytt
Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet
Läs merRadio i kris. Jan Strid
Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på
Läs merRadiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel
Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras
Läs merRadiolyssnandet i Sverige 2016
Radiolyssnandet i Sverige 2016 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel Ulf Haraldsson 170410 Projektnummer 1533817 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år 2016 72,5 procent (73,1
Läs merRadiolyssnandet i Sverige år 2017
Radiolyssnandet i Sverige år 2017 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel avseende nationell radio Ulf Haraldsson Projektnummer 1536119 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merRadiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel
Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige år 2014 var 72,6 procent. I genomsnitt lyssnade varje person 107 minuter på radio varje dag. Av dessa 107
Läs merPublic service-publiken i dag och i morgon
Public service-publiken i dag och i morgon Åsa Nilsson Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) SOM-institutet Göteborgs universitet MMS 7: 15 tv-kanaler-i-topp (daglig räckvidd i procent)
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merRadioundersökningar Rapport III 2018
Radioundersökningar Rapport III 2018 Kantar Sifo Radioundersökningar 2018 1538660 114 78 Stockholm, Visiting address Vasagatan 11 Sweden T +46 (0)8 507 420 00 F +46 (0)8 507 420 01 info@kantarsifo.com
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merJuniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35
Live 110 Konstmusik, liten konsert 22,61 33,92 45,22 56,53 67,83 111 Konstmusik,stor konsert 45,22 67,83 90,44 113,05 135,66 124 Frikyrkan, konstmusik 2,53 3,80 5,06 6,33 7,59 126 CCLI 1,37 2,06 2,74 3,43
Läs merSR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58
SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merTNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I 2010 Projektnummer 1519154 Ulf Haraldsson
Läs merJan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merSveriges Radio P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 17 Privatkopieringsersättning 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 3,88 5,81 7,74 9,67 11,60
Decemberutbetalning 2016 A(x1) B (x1,5) B(x2) D(x2,5) E(x3) Sveriges Radio P1 10 Sveriges Radio 48,25 72,38 96,50 120,63 144,75 09 Bakgrundsmusik utan rapport 91,50 137,25 183,00 228,75 274,50 17 Privatkopieringsersättning
Läs merSR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62
SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 71,75 107,63 143,50 179,38 215,25 Total 122,25 182,75 243,25 303,75 364,25 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 Total 52,00 77,38 102,75 128,13
Läs merMEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2019 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 10 3. ANVÄNDNING AV STREAMINGTJÄNSTER 14 4. KONSUMTION AV RADIO 17 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER
Läs merFÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Läs merSIFO Radioundersökningar Rapport III 2009
SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX
Läs merTNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson
Läs merArbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Läs merMEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2018 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 11 3. KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 15 4. KONSUMTION AV RADIO 19 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 24 KÄLLOR
Läs merSIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007
SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merMyndigheten för press, radio och tv har i
INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merTNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson
Läs merRadioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar
Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet
Läs merRadioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar
Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet
Läs merTNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merFram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men
Radiolyssnande i Skåne Radiolyssnande i Skåne Jan Strid Fram till 1993 hade Sveriges Radio monopol på radioutsändningar i Sverige men detta år blev det fritt fram för privata lokala radiostationer att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merStims decemberutbetalning minutvärden
Stims decemberutbetalning 2017 - minutvärden SVT1 11 Sveriges Television 317,46 476,19 634,92 793,65 952,38 09 Bakgrundsmusik utan rapport 43,56 65,34 87,12 108,90 130,68 17 Privatkopieringsersättning
Läs merSIFO Radioundersökningar Rapport I 2009
SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 PROJEKTNUMMER 1516976 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX
Läs merKan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg
Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper
Läs merSIFO Radioundersökningar Rapport II 2009
SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX
Läs merSveriges Radios Trafikredaktion
Sveriges Radios Trafikredaktion Trafikinformation - en färskvara Johan Wiberg - Arbetsledare för trafikredaktionerna i Jönköping, Göteborg och Malmö - Förvaltare för trafikredaktionens datasystem Casus
Läs merSvenska folkets åsikter om Public Service
Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio
Läs merSIFO Radioundersökningar Rapport II 2008
SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3
Läs merRadioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar
Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet
Läs merVad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Läs merDecemberutbetalning 2014
Decemberutbetalning 2014 Minutvärden (kr/minut) Radio-, TV- och filmavräkning, 2014/1 2014-12-16 Online- och bioavräkning, kvartal 3 2014 Avräkningsområde Minutersättning per gradering A (x1) B (x1,5)
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merStims decemberutbetalning 2018
SVT1 11 Sveriges Television 201,84 302,76 403,68 504,60 605,52 09 Bakgrundsmusik utan rapport 36,64 54,95 73,27 91,59 109,91 Total 238,48 357,71 476,95 596,19 715,43 SVT2 11 Sveriges Television 49,16 73,74
Läs merSOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder
SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986 2015 Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:24] Innehållsförteckning Information om
Läs merPress, radio, TV och Internet i Sverige en översikt
Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merKost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merMassmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring
Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen
Läs merSIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007
SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 13/8-14/10 2007 Lokala områden: 19/3-1/4, 16/4-10/6, 13/8-14/10 2007 SIFO RESEARCH
Läs merInnehållsförteckning
[SOM-rapport nr 2018: ] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion efter ålder, 2017 (procent)... 3 Tabell 3 Nyhetskonsumtion efter politiskt intresse,
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merSOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder
SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986-2016 Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:24] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen
Läs merSOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19]
SOM-institutets public service-mätningar: Användning, förtroende och attityder 1986-2018 Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:19] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merRadio och TV - förr och nu
Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merVar finns radion 2008?
Var finns radion 2008? Var finns radion 2008? Jan Strid A tt lyssna på radio var en gång något självklart, alla hade en apparat i vilken vi kunde lyssna på en kanal. Det var tiden före televisionen och
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merSIFO Radioundersökningar. Rapport I 2008
SIFO Radioundersökningar Rapport I 2008 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 15/10-16/12 2008 (9 veckor) Lokala områden: 13/8-16/12 2008 (18 veckor) SIFO
Läs merKryssa för ett eller flera alternativ. Vid eget svar fortsätt gärna på annat papper.
1 KOMMER RADIO- OCH TV-VERKET ATT LÄGGA NED NÄRRADION? Ni har nyligen fått en enkät från Statistiska Centralbyrån och Radio- och TV-verket rörande närradion med en del frågor som skulle behöva kompletteras.
Läs merRapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007
Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007 Lokala områden 8/1-1/4, 16/4-10/6 2007 SIFO RESEARCH
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merSIFO Radioundersökningar Rapport III 2008
SIFO Radioundersökningar Rapport III 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 31/3 8/6 2008 (10 veckor) För lokala områden 7/1 16/3, 31/3-8/6 2008
Läs merAnnika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs mer