Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005

2 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Följande PM är en sammanställning av vilka medier människor har i sitt hushåll, uppdelat på olika grupper. Data som använts är den nationella SOM-undersökningen, primärt från 2004 (se sista sidan). De frågor i SOM-undersökningen som sammanställningen bygger på är följande: Vilken utrustning har Du för närvarande tillgång till i Ditt hushåll? samt Prenumererar du eller någon i Ditt hushåll på denna tidning? Innehåll Tabell 1 Medieinnehav (procent)...3 Tabell 2 Medieinnehav i olika åldersgrupper, hösten 2004 (procent)...4 Tabell 3 Medieinnehav efter kön, hösten 2004 (procent)...5 Tabell 4 Medieinnehav efter utbildning, hösten 2004 (procent)...6 Tabell 5 Medieinnehav efter sysselsättning, hösten 2004 (procent)...7 Tabell 6 Medieinnehav efter samhällsklass, hösten 2004 (procent)...8 Tabell 7 Medieinnehav efter samhällsklass och ålder, hösten 2004 (procent)...9 Tabell 8 Medieinnehav efter boendeort, hösten 2004 (procent)...10 Tabell 9 Medieinnehav efter politiskt intresse, hösten 2004 (procent)...11 Om den nationella SOM-undersökningen

3 Tabell 1 Medieinnehav (procent) År Text-TV Video Digital-TV * * * * * Telefon/er * * * Telefonsvarare * * * * * * * * Mobiltelefon * * * Prenumeration på morgontidning CD-spelare DVD-spelare * * * * * * Persondator Internet-anslutning * * * * i hemmet Handdator * * * * * * * * * Antal svarande * Frågan fanns inte med detta år. De medier som uppvisar det mest stabila mönstret är främst telefonen men videon där innehavet sedan 2000 legat på drygt 80% av befolkningen. När det gäller medier där innehavet har sjunkit kan vi konstatera att prenumerationen på morgontidningar har minskat med 11 procentenheter mellan 1988 och 2004, innehavet har dock legat stabilt runt 71 procent sedan Om vi istället ser till de med en uppåtgående trend finner vi att innehavet av DVD-spelare har stigit med 40 procentenheter på endast fyra år. Men även digital-tv och mobiltelefon uppvisar ett starkt uppåtgående mönster, liksom persondator och tillgången till internet i hemmet. Och allt fler av dem som har persondator har också internet-anslutning i hemmet. Innehavet av CD-spelare hade sin största ökning under 90-talet, men ökar fortfarande något. 3

4 Tabell 2 Medieinnehav i olika åldersgrupper, hösten 2004 (procent) Ålder år år år år år år Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Om vi sätter medieinnehavet i relation till ålder kan vi se vissa mer eller mindre tydliga mönster. Innehavet av mobiltelefon är generellt sett högt inom samtliga åldersgrupper, men det stiger dock ju längre ner i åldersgrupperna man tittar. När det gäller innehavet av mobiltelefoner med 3G är mönstret detsamma: ju yngre desto större sannolikhet är det att man har mobil med 3G. DVD-spelare samt CD-spelare är något som också främst innehas av de yngre åldersgrupperna, men samma tydliga kronologiska ordning kan vi inte se här. De yngre kan alltså ses som early adopters, dvs en grupp som snabbt och utan större motstånd tar till sig ny teknologi. När det gäller persondatorer finner vi främst dessa i åldersspannet 30-49, medan handdatorer är något som främst attraherar de yngre åldersgrupperna. Om vi däremot tittar till prenumeration på morgontidning kan vi se ett annat mönster, här är det i större utsträckning de äldre åldersgrupperna som dominerar. Även när det gäller innehav av telefon ligger de äldre något högre än de yngre, något som kan bero på att fler yngre väljer att bara ha mobiltelefon. Detta tyder på att i olika åldersgrupper så konkurrerar medierna med varandra. När det gäller flera medier kan vi se en nedgång i åldersgruppen 20-29, bland annat i innehav av video, digital-tv, telefon, prenumeration på morgontidning och internet-anslutning i hemmet. Detta beror förmodligen på att många flyttar hemifrån i denna åldern och inte har råd eller intresse av att ha tillgång till dessa medier längre. Tydliga undantag här är mobiltelefon och DVD-spelare. 4

5 Tabell 3 Medieinnehav efter kön, hösten 2004 (procent) män Kön kvinnor Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G 4 3 Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Mellan män och kvinnor finns inga större skillnader ifråga om medieinnehav, vilket till viss del beror på frågans formulering om medieinnehav i hushållet. De skillnader som dock finns mellan män och kvinnor, är att kvinnor överlag i lägre utsträckning än män har tillgång till samtliga ovanstående medier. Inte i något fall är kvinnor de med störst innehav. De medier där vi kan se störst skillnad är DVD-spelare, men även digital-tv, persondator och internet, dvs några av de nyare teknikerna. 5

6 Tabell 4 Medieinnehav efter utbildning, hösten 2004 (procent) Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Anmärkning: Med låg utbildning menas de som ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola men även de som fullgjort dessa nivåer. Med medellåg menas studier vid gymnasier, folkhögskola eller motsvarande samt de som tagit examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög utbildning innefattar eftergymnasial utbildning samt studier vid högskola eller universitet, dock utan examen. Med hög utbildning menas examen från högskola eller universitet samt examen från forskarutbildning. Ju högre utbildning man har desto större sannolikhet är det att man har mobiltelefon, persondator, internet-anslutning i hemmet och handdator. Detta mönster gäller även CDspelare. Om vi ser till persondatorer och internet-anslutning är skillnaden som tydligast, ju mer högutbildad man är desto större sannolikhet att man har tillgång till dessa medier. Högutbildade kan alltså likt ungdomar (se tabell 3) ses som early adopters, dvs personer som snabbt tar till sig ny teknik. Det är inom utbildningar och yrken som kräver utbildning som teknikspridningen har startat. Men det finns också medier som inte uppvisar något tydligt mönster, eller någon större skillnad beroende på utbildning. Till dessa kan vi räkna telefon och text-tv, som initialt uppvisade samma mönster som nyare teknik, men som nu når den bredare befolkningen. 6

7 Tabell 5 Medieinnehav efter sysselsättning, hösten 2004 (procent) Sysselsättning förvärvsarbete arbetslös pensionär studerande Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Anmärkning: I gruppen pensionärer ingår både förtids- och ålderspensionärer. I gruppen arbetslösa ingår även de personer som ingår i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. En grupp som uppvisar generellt höga siffror för medieinnehav är de förvärvsarbetande. Majoriteten har telefon, mobiltelefon, text-tv, video och CD-spelare. De studerande är något mer selektiva, fler har mobiltelefon än stationär telefon, även om båda ligger högt i innehav även i denna gruppen. CD-spelare och DVD-spelare är också medier som prioriteras inom studerandegruppen, liksom persondator och internet-anslutning. Något som inte prioriteras inom denna gruppen är dock prenumeration på morgontidning, här ligger de förvärvsarbetande högre. Gruppen arbetslösa prioriterar likt studenterna mobiltelefon i något högre uträckning än stationär telefon. Ytterligare en likhet med studenterna är att de arbetslösa inte heller väljer att ha en morgontidningsprenumeration. Men här slutar likheterna, för när det kommer till DVD-spelare, CD-spelare, persondator och kanske främst Internetanslutning så ligger gruppen arbetslösa relativt lågt i jämförelse med såväl studenter som förvärvsarbetande. De ligger dock högre än gruppen pensionärer som inte tillhör de stora innehavarna av dessa lite nyare medier. Pensionärerna har däremot i större utsträckning än de andra prenumeration på morgontidning. Majoriteten av dem har även telefon och text-tv, det vill säga äldre traditionella medier. 7

8 Tabell 6 Medieinnehav efter samhällsklass, hösten 2004 (procent) arbetare Klasstillhörighet högre tjänstemantjänsteman /akademiker Övrigt Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Anmärkning: Svarspersonerna har själva fått uppge klasstillhörighet. Högre tjänstemän/akademiker placerar sig högt i innehav av flera medier. Såväl mobiltelefon, prenumeration av morgontidning, DVD-spelare, CD-spelare, persondator, internet-anslutning som handdator är medier som prioriteras högt i denna grupp. Man kan säga att dessa medier följer klasstillhörigheten så tillvida att ju högre upp på samhällsstegen man befinner sig, desto troligare är det att man innehar dessa medier. Traditionella medier som till exempel telefon och text-tv ligger generellt sett högt inom alla samhällsklasser. Om vi ser till gruppen arbetare placerar de sig lågt inom de flesta medier. Det enda undantaget är egentligen digital-tv där de tillsammans med gruppen övriga, vilken innefattar egenföretagare och jordbrukare, ligger något högre i innehav. Att dessa grupper till synes tagit till sig digital-tv något snabbare kan delvis förklaras med att de i större utsträckning bor på landet och inte har tillgång till alla kanaler, genom digital-tv får de alltså ett större utbud. 8

9 Tabell 7 Medieinnehav efter samhällsklass och ålder, hösten 2004 (procent) år Klasstillhörighet arbetare tjänsteman högre tj.man/akademiker år år år år år år år år Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Anmärkning: Svarspersonerna har själva fått uppge klasstillhörighet. För att differentiera resultaten ytterligare används här både klasstillhörighet och ålder som faktorer. Mobiltelefoninnehav är något som inom samtliga samhällsklasser är relaterat till ålder. Är man i åldersgruppen så har man mobiltelefon, oavsett klass. Innehavet i de andra ålderskategorierna är också högt och skiljer sig endast genom att i åldrarna så är det högre tjänstemän/akademiker som är de största innehavarna. Vanlig telefon ligger generellt sett högt inom samtliga samhällsklasser och åldersgrupper. Om vi försöker hitta en liknande skala fast omvänd så finner vi den inom morgontidningarna, här är det istället genomgående de äldre som är de stora innehavarna av prenumeration och de yngre som ligger lågt. Innehav av persondator är som lägst inom gruppen arbetare och relativt jämnt inom de andra två grupperna. Det är främst de äldre som inte har persondator, bortsett från gruppen högre tjänstemän/akademiker där även dessa ligger högt. I denna grupp är skillnaderna mycket små i en jämförelse mellan åldrarna. 9

10 Tabell 8 Medieinnehav efter boendeort, hösten 2004 (procent) Boendeort ren landsbygd mindre tätort stad/större tätort Stockholm, Göteborg, Malmö Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon med 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande När det gäller flera av medierna finns det inte någon större skillnad dem emellan i förhållande till boendeort. Om vi ser till t ex text-tv, video och telefon är innehavet högt oberoende boendeort. De boende på ren landsbygd har dock i något mindre utsträckning tillgång till CDspelare och DVD-spelare. Om vi ser till persondatorer kan de sägas tilltala storstadsborna i högre grad än dem som bor på landet, i ju större stad du bor desto större sannolikhet att du har en persondator alltså. Detta mönster gäller även internet-anslutning i hemmet och handdatorer. Man skulle alltså kunna säga att tekniktätheten följer graden av urbanisering, detta med undantag av digital-tv som för många landsortsbor bidrar med ett större utbud av kanaler. Om vi däremot ser till prenumeration på morgonpress kan vi konstatera att här är storstadsborna inte de stora konsumenterna, här ligger istället ren landsbygd samt mindre tätort högst i innehav, tätt följda av stad/större tätort. Förklaringen kan delvis sökas i att storstäderna har en överrepresentation av resurssvaga grupper som inte prioriterar att ha en morgontidning. Vi kunde t ex i tabell 6 se att såväl studenter som arbetslösa i mindre grad valde att ha morgontidningsprenumeration. 10

11 Tabell 9 Medieinnehav efter politiskt intresse, hösten 2004 (procent) Politiskt intresse mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Text-TV Video Digital-TV Telefon/er Mobiltelefon Mobiltelefon 3G Prenumeration på morgontidning DVD-spelare CD-spelare Persondator Internet-anslutning i hemmet Handdator Antal svarande Det kan inte sägas finnas några stora skillnader ifråga om innehav av olika medier beroende på grad av politiskt intresse. Men några olikheter kan vi emellertid se. Om vi ser till innehav av morgontidningsprenumeration finner vi en stigande skala från de som inte alls är intresserade av politik till de som är mycket intresserade av politik, dvs den förstnämnda gruppen prenumererar inte i samma utsträckning som den sistnämnda. Ett stort politiskt intresse tenderar att öka intresset av att ta till sig nyheter och information. Detsamma gäller innehav av persondator och handdator. De som ser sig som inte alls intresserade av politik innehar däremot DVD-spelare i något större utsträckning än de andra grupperna. I relation till de traditionella medierna som text-tv, video och telefon tycks inte politiskt intresse vara avgörande när det kommer till innehav. 11

12 Om den nationella SOM-undersökningen Dagspresskollegiets årliga undersökning bygger på den nationella SOM-undersökningen (Riks-SOM) som är en riksrepresentativ frågeundersökning som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM-institutet är en verksamhet som etablerats av Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen i syfte att förbättra förutsättningarna för den egna forsknings- och undersöknings-verksamheten. Den första Riks-SOM genomfördes Sedan dess görs det en nationell SOMundersökning varje höst. Den hade fram till 1993 ett slumpvis urval på 2500 personer i åldrarna år som var svenska medborgare. Mellan var urvalet 2800 personer mellan år bosatta i Sverige. Sedan 1998 genomförs 2 parallella undersökningar som sedan år 2000 baseras på ett urval av vardera 3000 personer var dock urvalet på vardera 2800 personer. Dessa båda urval har sedan slagits samman i analysen bestod urvalet av personer i åldrarna år, sedan 2000 ligger urvalet på personer mellan år. SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedia. Frågorna i den nationella SOM-undersökningen omfattar massmedieanvändning, attityder till press, radio och TV, förtroende för samhällsinstitutioner, synen på omvärlden, samhällsattityder inom i första hand miljöområdet, politiska attityder, syn på kommunal service, uppfattning om risker etc. Till detta kommer en relativt stor del som berör fritidsvanor, livsstilar samt olika demografiska variabler. Resultaten från den årliga SOM-undersökningen presenteras regelbundet i bokform. För mer information gå in på: 12