INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation till tidningsläsning Ulrika Andersson 23

2 Det föränderliga samhället Allting är föränderligt, åtminstone om man ska tro den gamle filosofen Herakleitos. Omvärlden befinner sig i oavbruten rörelse och förändring. För drygt år sedan levde 7 procent av Sveriges invånare i glesbygden. Idag är andelen dryga 16 procent. Fyra av fem svenskar bor sålunda i någon form av tätort - en av tre bor i någon av landets tre storstäder. Folkmängden har ökat från 8 till nära 9 miljoner mellan åren , trots att antalet döda överstigit antalet födda. Den befolkningsökning som skett har framför allt tillkommit genom en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har under perioden legat relativt konstant, medan andelen utrikes födda ökat liksom andelen andra generationens invandrare. Det brukar talas om befolkningspyramid för att beskriva den åldersmässiga fördelningen av befolkningen. En pyramid, javisst, men för Sveriges del är den på väg att omvandlas till en upp och nervänd sådan. Andelen personer under 18 år har sedan 1975 minskat, medan andelen åringar liksom personer över 65 år ökat. De medelålders och äldre utgör alltså en allt större del av befolkningen. Även den genomsnittliga livslängden stiger. Den förväntade livslängden för män har sedan 1975 ökat med 6 år och för kvinnor med 4 år. Andelen enpersonshushåll har under de senaste tre decennierna ökat från 25 till nära 5 procent. Den största procentuella ökningen återfinns bland personer i åldersgruppen år. Men även Den ensamboende mannen i åldern år utmärker sig i statistiken, liksom kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel ensamboende bland långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män. Fler äldre, färre yngre Den generella trenden för såväl Sverige som för övriga västländer är att befolkningen lever allt längre samtidigt som de äldre utgör en allt större del av totalbefolkningen. Andelen personer under 18 år har i Sverige minskat från 25 till 22 procent sedan Samtidigt har personer över 65 år ökat från 15 till 17 procent. Inga anmärkningsvärda förändringar kan tyckas. I de senare siffrorna ligger dock förändringen att andelen över 75 år har ökat från 6 till nära 1 procent senaste 25 åren. Likaså har andelen åringar ökat från 23 till 28 procent. Andelen medelålders och äldre i befolkningen blir alltså större och större i förhållande till de yngre. Sveriges befolkning har ökat från 8 till nära 9 miljoner sedan Detta trots att det allmänna födelsetalet oftast understigit det allmänna dödstalet. Den befolkningsökning som skett har framför allt sitt ursprung i en ökad invandring. Andelen utländska medborgare har under perioden legat relativt konstant på ca 5 procent, medan andelen utrikes födda ökat från 7 till 12 procent liksom andelen andra generationens invandrare ökat från 6 till 9 procent 1. Allt fler i de yngre åldersgrupperna väljer att först skaffa sig en ordentlig utbildning och sedan arbeta ett antal år innan familj och barn kommer in i bilden. På så sätt har medelåldern för förstföderskor ökat från 24 till 28 år de senaste decennierna. Likaså har antalet födda barn per kvinna minskat, kanske som en följd av att man skaffar barn allt senare i livet födde varje svensk kvinna i genomsnitt 2 barn, år 21 bara 1,5. Konsekvensen blir att den äldre delen av befolkningen ökar sin andel i förhållande till de yngre. Också den genomsnittliga livslängden ökar. Den förväntade medellivslängden år 22 var för män 78 år och för kvinnor 82 år. Samhällsekonomiskt leder det till att allt färre 1 Med andra generationens invandrare avses individer som är födda i Sverige men har en eller två utomlands födda föräldrar. Siffrorna som nämns gäller åren

3 människor ska försörja allt fler i framtiden. Samtidigt kommer denna utveckling att skapa ett stort antal arbetstillfällen inom de områden där äldre har särskilda behov. Figur 1 - Befolkningen efter ålder (procent) Ålder År , 26,1 24,8 24,4 24,8 24, ,8 6,6 7, 7, 6,6 5, ,6 14,9 13,6 13,9 14,1 13, ,2 13,3 15,2 14,4 13,3 13, ,9 1,7 1,8 12,6 14,2 13, , 11,8 11, 9,8 9,7 11, ,6 1, 1, 9,8 9, 8,3 75-5,8 6,6 7,6 8,1 6,1 8,9 Totalt -tal Hur ser då morgontidningsläsningen ut i de olika åldersgrupperna? Har denna förändrats över tid? Den del av befolkningen som framför allt tillhör de regelbundna morgontidningsläsarna är kvinnor och män över 5 år, d.v.s. de grupper som kommit att utgöra en allt större del av totalbefolkningen. Bland de yngre har andelen regelbundna läsare successivt minskat från 67 till 57 procent sedan mitten av 198-talet. För åldersgruppen 3-49 år har andelen minskat från 8 till 71 procent. Med regelbunden läsning avses läsning minst fem dagar i veckan. Figur 2 Morgontidningsläsning minst 5 dagar/vecka i olika åldersgrupper, (procent) Totalt år 3-49 år 5-64 år år Andelen prenumeranter har under de senaste 1 åren minskat inom samtliga åldersgrupper. Det som är något anmärkningsvärt är att andelen regelbundna läsare har legat relativt stabilt bland individer över 5 år, medan samma grupp har minskat sin andel prenumeranter från 88 till 81 procent. Även när det gäller prenumeration är det den yngre delen av befolkningen som står för den lägsta andelen bland de olika åldersgrupperna.

4 Figur 3 - Andel morgontidningsprenumeranter i olika åldersgrupper år 3-49 år 5-64 år år Som redan nämnts föder kvinnor allt färre barn allt senare. Även männens medelålder vid första barnets födelse har ökat de senaste åren. Andelen regelbundna morgontidningsläsare bland kvinnor med barn i åldrarna -15 år har under 2-talets första år legat runt 7 procent. Liksom bland kvinnorna är andelen regelbundna läsare bland männen lägre ju yngre barnen är. Dock är andelen läsare större bland män med barn i åldrarna 7-15 år, än bland kvinnor med barn i samma åldersgrupp. Först då barnen är mellan år tycks de två könen komma i kapp varandra när det gäller läsning av morgontidning. Figur 4 Morgontidningsläsning minst 5 dagar i veckan efter barnens ålder, totalt och bland män och kvinnor (procent, ackumulerade värden för åren 2-22) Regelbundenhet i morgontidningsläsning, totalt Män Kvinnor -3 år 4-6 år 7-15 år år Kommentar: Då uppgifter endast finns för åren 2-22 har dessa slagits samman till ett genomsnitt. Siffror från 22 visar att andelen morgontidningsprenumeranter totalt bland föräldrar med barn som ännu inte börjat skolan ligger på strax under 7 procent. Därefter ökar andelen successivt ju äldre barnen är. Förmodligen hänger detta samman med att barnen kräver mer uppmärksamhet och omvårdnad av sina föräldrar ju yngre de är, vilket får tillföljd att det finns allt för liten tid över för dessa män och kvinnor att hinna läsa morgontidningen.

5 Figur 5 Andel morgontidningsprenumeranter bland föräldrar fördelade efter barnens ålder, 22 (procent) år 7-15 år år Andel prenumeranter bland föräldrar med barn i följande åldrar Andelen prenumeranter ökar inte bara med barnens ålder utan också med föräldrarnas. Högst andel återfinns bland de män och kvinnor som är år och äldre, oavsett barnens ålder. Även antalet barn påverkar i hur stor utsträckning man har en morgontidningsprenumeration eller inte. Återigen är det de äldre åldersgrupperna som har en högre andel prenumeranter, oavsett om det finns 1, 2, 3 eller fler barn i familjen. Figur 6 - Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas samt barnens ålder, 22 (procent) år 7-15 år år 2-29 år 3-39 år -49 år 5 år -

6 Figur 7 Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter föräldrarnas ålder samt antal barn, 22 (procent) barn 2 barn 3 + barn 2-29 år 3-39 år -49 år 5 år - Kommentar: Andelen respondenter i åldrarna 2-29 år som uppger att de har tre eller fler barn är för få för att siffrorna ska kunna ge en rättvisande bild, varför dessa har uteslutits i diagrammet. Den mobila befolkningen Sedan industrialismens genombrott under det sena 18-talet har en allt större del av den svenska befolkningen kommit att bosätta sig i större eller mindre tätorter. År 19 bodde omkring 7 procent av landets invånare i glesbygden. 195 var andelen 35 procent, för att sedan 199-talets början och framåt ligga på dryga 16 procent. Sålunda lever fyra av fem svenskar i någon form av tätort 2. Andelen invånare i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö har under perioden ökat från 3 till 34 procent av den totala befolkningen. Drygt 19 procent av den svenska befolkningen bodde år 2 i Stor-Stockholm, 9 procent Stor-Göteborg och 6 procent i Stor-Malmö. Allt fler människor har alltså under det senaste århundradet sökt sig till såväl mindre tätorter som till landets största städer. Antalet flyttande människor har sedan 198 ökat med drygt 4 procent. Ett toppår noterades runt 1998, men sedan dess har antalet flyttningar minskat något. Större delen av de flyttningar som genomförs varje år sker inom kommungränsen. Geografiskt sett är det i det flesta fall ingen stor omflyttning. I många fall flyttar man inte ens utanför den egna församlingen. Andelen flyttningar som skedde inom den egna kommunen har gått från en topp på 72 procent av det totala antalet flyttningar år 1985 till 67 procent år 2. Den typ som av flyttning som främst har ökat under de senaste 2 åren är den som sker över kommun- men inom länsgränsen. Den åldersgrupp som framför allt tillhör den mobila delen av befolkningen är personer mellan 2-29 år. Kanske beror det på att denna grupp i större utsträckning än övriga flyttar till större utbildningsorter samt till orter där det finns jobb. 2 Med tätort avses hussamlingar om minst 2 invånare, där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 2 meter

7 Figur 8 - Inrikes omflyttningar (-tal) Inom kommungränsen Över kommungräns, men ej länsgräns Över länsgräns Totalt Figur 9 - Flyttning över kommun- men ej länsgräns 198-2, fördelat efter ålder (antal) Samtliga, år och uppåt år 2-29 år 3-39 år -49 år 5-59 år år

8 Figur 1 - Flyttningar över länsgräns 198-2, fördelat efter ålder (antal) Samtliga, år och uppåt år 2-29 år 3-39 år -49 år 5-59 år år SOM-institutets årliga undersökningar visar att regelbundenhet i morgontidningsläsning är betydligt högre bland dem som uppger sig ha bott mer än tio år i kommunen än bland dem som bott där mindre än ett år. Likaså är andelen prenumeranter bland dem som bott mindre än ett år i sin nuvarande kommun lägre än för de individer som bott mer än tio år på orten. Samma förhållandet gäller även inom de olika åldersgrupper. Bland 2-29 åringar är andelen prenumeranter överlag lägre än för den äldre delen av befolkningen, även om andelen prenumeranter bland nyinflyttade är något lägre i samtliga ålderskategorier. Följaktligen är det de nyinflyttade, den grupp som kanske framför allt kan tyckas vara i behov av information om sin nya bostadsort och kommun, som står för den lägsta andelen regelbundna läsare och prenumeranter av morgontidningar. Figur 11 Läsning av morgontidning minst 5 dagar i veckan fördelat efter antal boendeår i kommunen, (procent) > 1 år 1-1 år < 1 år

9 Figur 12 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter antal boendeår i kommunen (procent) <1 år 1-1 år >1 år Figur 13 - Morgontidningsprenumeration fördelat efter ålder samt antal boendeår i kommunen 22 (procent) Totalt <1 år 1-1 år >1 år Huruvida man som nyinflyttad väljer att skaffa sig en tidningsprenumeration eller inte, beror inte av vilken kommun eller stad man flyttar till. SOM-institutets undersökningar visar att tendensen är densamma oavsett om man flyttar till Stockholm, Göteborg, Karlstad, Örnsköldsvik eller Krokom nyinflyttade håller sig i lägre utsträckning än övriga med en morgontidning.

10 Den singelboende människan Andelen enpersonshushåll har ökat från 25 till 47 procent mellan åren Det är framför allt personer i åldersgruppen år som ökat sitt ensamboende, men ökningen gäller överlag för alla mellan år. Den ensamboende mannen i åldern år utmärker sig särskilt i statistiken, liksom kvinnan över 65. Sett till sysselsättning återfinns störst andel ensamboende bland långtidsarbetslösa och förtidspensionerade män. Figur 14 - Läsning av morgontidning en genomsnittlig dag bland befolkningen 9-79 år efter hushållstyp (procent) En person Två personer Tre personer Fyra personer eller fler Mediebarometerns årliga mätningar av svenska folkets medievanor visar att andelen läsare av en morgontidning en genomsnittlig dag har legat relativt stabilt under de senaste tio åren. Samtliga hushållstyper har ökat sin läsning något totalt sett, även om det periodvis har gått både upp och ned i siffrorna. Tvåpersonshushållen är den grupp som har den högsta andelen läsare en genomsnittlig dag, medan hushåll med fyra eller fler personer har den lägsta andelen. Kanske kan det bero på att dessa hushåll inkluderar barn. Som vi redan tidigare konstaterat är andelen regelbundna läsare bland män och kvinnor med barn något lägre än för andra grupper. Att andelen regelbundna läsare bland ensamboende personer är så pass mycket lägre än för tvåpersonshushåll kan möjligen bero på den ekonomisk aspekten att en tidningsprenumeration kostar mer för en ensamboende än för samboende, under förutsättning att dessa delar på kostnaderna.

11 Figur 15 - Andel ensamboende personer i befolkningen år, fördelade efter ålder och kön (procent) Samtliga år 17, 17,1 18,3 18,1 19,4 2,7 21, år 17,5 2,4 21,5 24,1 25,6 23,2 28, år 8, 11, 11,7 1,7 14,3 13,2 11, år 11,9 13,4 14,5 16,3 15, 15,4 16, år 19,6 2,3 2,9 21,6 22,8 21,1 21, år 32, 33,1 31,5 32,5 31,7 32,9 32, år 53,3 52,6 52,5 53,8 51,3 51,9 51, år 19,7 21,2 21,8 22,6 23,3 22,9 24,1 Män år 16,4 17,2 18,6 16,8 21,7 2,4 23, år 17,7 2,6 22,5 23, 26,9 25,8 27, år 15,7 16,2 16,4 19, 18,1 18,2 19, år 2,6 21,6 2,7 23,1 21,8 23,4 24, år 36, 34,6 32,4 35,2 31,2 33,4 32, år 18,3 19,8 2,6 21,7 23,1 22,9 24,4 Kvinnor år 17,6 17, 17,9 19,5 17, 21, 2, år 8,1 1,4 1,1 11,5 13, 1,5 12, år 16,1 17,6 18,2 18,1 18,2 17,4 18, år 41,8 43,,8,8,1 41,3, år 65,1 64,6 66, 66,5 65,1 64,9 64, år 21,1 22,6 22,9 23,6 23,6 23, 23,8

12 Referenser: SOM-undersökningar , SOM-institutet, Göteborgs Universitet Mediebarometer , Nordicom, Göteborgs Universitet Tabeller och undersökningar från Befolkningen efter region, civilstånd, ålder och kön. År Befolkningsprogrammet: Befolkningsstatistik i sammandrag Tätorternas landareal, folkmängd och invånare 1995 och 2 Välfärdsbulletinen nr 4, 1999 Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) Tryck material från Statistiska Centralbyrån Befolkningsförändringar 198, 1985, 199 Befolkningsstatistik, , Folk- och bostadsräkningen 198, 1985, 199 Statistisk årsbok 1988, 21, 22

13 Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 22 enbart på Internet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare där också andra publikationer finns listade.