Invandring och befolkningsutveckling

Transkript

1 Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt. Utan nettoinvandringen skulle befolkningen ha stagnerat redan 1970 vid 7,4 miljoner invånare visar nationalekonomen Jan Ekberg. Genom invandring påverkas folkningens storlek och sammansättning i invandrarlandet. Hur denna påverkan skall avgränsas är inte självklart. Svårigheter finns att åstadkomma en för alla sammanhang entydig och meningsfull definition av invandrare. Ibland menas med invandrare personer som är födda utomlands. Ibland menas personer med utländskt medborgarskap. I andra sammanhang låter man invandrargruppen omfatta både utländska medborgare och naturaliserade personer (personer som fått svensk medborgarskap). Gränsen kan sedan flyttas allt»längre ut«. Det finns personer som fötts i Sverige som svenska medborgare men med någon förälder som har eller haft utländskt medborgarskap. Genom sitt ursprung uppfattas ibland även dessa som invandrare. Uppgifter om dessa olika grupper kan erhållas från befolkningsregistret. Här förekommer också indelningen utrikes födda och barn födda i Sverige med minst en förälder född utomlands. Antalet i de båda grupperna är för närvarande drygt respektive drygt Om alla dessa räknas till invandrarbefolkningen som invandrare så erhålls nästan 1,7 miljoner. Rimligen är den avgränsning av invandrarbefolkningen som bör göras beroende av den problemställning som är aktuell. Det är inte säkert att de olika avgränsningar som kan göras med hjälp av uppgifter från befolkningsregistret är särskilt intressant om man önskar undersöka invandringens demografiska eller ekonomiska effekter. Till demografiska effekter räknas invandringens effekter på storlek, ålders och könssammansättning på invandrarlandets befolkning. Dessa effekter bestäms i sin tur av storlek, ålders och könssammansättning på det befolkningstillskott som invandringen ger upphov till. Befolkningstillskottet uppkommer dels som en direkt effekt genom själva invandringen och dels 296

2 som en indirekt effekt genom att barn föds i Sverige till invandrarna. Som en grov tumregel kan man ha att invandring av exempelvis personer i yngre fertil ålder på lång sikt kommer att ge ett befolkningstillskott på cirka dvs. ungefär dubbelt så många som den ursprungliga invandringen, se SCB (1972). Storlek och sammansättning på befolkningstillskottet är i sin tur centrala för de ekonomiska effekterna av invandring; som effekter på arbetsutbud, produktion, anspråk på offentlig sektor m.m. I många sammanhang är således det befolkningstillskott som blir en följd av invandring mer intressant än de individer som kan identifieras i något administrativt register. Storlek och sammansättning på det befolkningstillskott som uppkommer blir naturligtvis beroende av vilken invandring som undersöks. Det befolkningstillskott som uppkommit genom invandring efter exempelvis 1960 är naturligtvis annorlunda än det befolkningstillskott som uppkommit genom invandring efter Merparten av den moderna invandringen till Sverige har skett under tiden efter andra världskriget. Låt oss därför ställa frågan: Vilken storlek och sammansättning finns vid olika tidpunkter på det befolkningstillskott som denna invandring givet upphov till? Det finns flera skäl till att det finns skillnader mellan invandrare definierade enligt något register och det befolkningstillskott som uppstått genom efterkrigstidens invandring. Ett skäl är att gruppen utrikes födda i befolkningsregistret också omfattar individer som invandrade före krigsslutet. Det finns också barn födda i Sverige till dessa tidiga invandrare. Dessutom ingår individer vars ena förälder är infödd svensk. Man kan således anta att summan av utrikes födda och deras barn födda i Sverige enligt befolkningsregistret är större än det befolkningstillskott som efterkrigstidens invandring givit upphov till. Så torde vara fallet trots att det i det nutida befolkningstillskottet också kommer med en mindre grupp tillhörande den tredje generationen. Om den sistnämnda gruppen finns inga uppgifter i befolkningsregistret. Hur befolkningstillskottet skall beräknas är inte självklart. En möjlighet är att använda en indirekt metod och ställa frågan hur mycket mindre skulle Sveriges befolkning ha varit idag om vi inte hade haft efterkrigstidens invandring. Skillnaden mellan den faktiskt förekommande befolkningen och den tänkta mindre befolkningen utan invandring blir således befolkningstillskottet. I Sverige har det gjorts några tidigare försök att med den indirekta metoden beräkna befolkningstillskottet. Försöken har inneburit att den befolkning som fanns i Sverige vid krigsslutet har skrivits fram med hjälp av åldersspecifika dödstal och födelsetal som förekommit under efterkrigstiden och under antagande om att ingen nettoinvandring av utländska medborgare förekommit. Därefter jämförs den framskrivna befolkningen med den faktiska. Skillnaden blir befolkningstillskottet. 297

3 Beräkningar SCB (1972) beräknade att det befolkningstillskott som uppkommit genom nettoinvandring av utländska medborgare sedan den 1/1/1944 uppgick till mellan och personer vid slutet av Vid en ny uppskattning fann SCB (1977) att antalet troligen uppgick till cirka vid slutet av Ekberg (1983) beräknade att motsvarande befolkningstillskott vid början av 1981 uppgick till drygt personer. Både uppgifter om antal och ålderssammansättning på befolkningstillskottet kan endast bli approximativa. Det finns en viss osäkerhet om i vad mån de historiska åldersspecifika födelsetalen och dödstalen skiljer sig åt mellan invandrare och infödda. Känslighetsberäkningar av Ekberg (1983) visade dock att eventuella skillnader inte har någon väsentlig betydelse. De olika undersökningarnas uppgifter om befolkningstillskottet torde således vara tämligen riktiga. Under efterkrigstiden har det förekommit en nettoutvandring av svenska medborgare. Befolkningstillskottet som uppkommit genom nettoinvandring av både utländska och svenska medborgare är således mindre än det befolkningstillskott som uppkommit genom nettoinvandring av enbart utländska medborgare. Enligt Ohlsson (1971) uppgick befolkningstillskottet 1966 som uppkommit genom nettoinvandring av både svenska och utländska medborgare till cirka personer. I det följande beräknas det befolkningstillskott som förelåg vid mitten av 1990-talet och som är en konsekvens av efterkrigstidens nettoinvandring av utländska medborgare. Beräkningen grundar sig på den tidigare nämnda modell som utvecklades av Ekberg (1983). Den befolkning som fanns i Sverige vid början av 1944 skrivs fram med beaktande av historiska åldersspecifika dödstal och födelsetal samt med beaktande av en årlig nettoinvandring av utländska medborgare som är noll. Denna framskrivning av befolkningen jämförs sedan med den faktiska befolkningsutvecklingen. 1 1 Att låta den årliga nettoinvandringen vara noll kan innebära årlig in- och utvandring av utländska medborgare men där skillnaden är noll eller så kan det innebära att båda den årliga invandringen och den årliga utvandringen av utländska medborgare är noll. Det sistnämnda antages i våra beräkningar. Motiveringen för detta antagande finns i Ekberg (1983). Under större delen av efterkrigstiden så torde återutvandrade invandrare i huvudsak ha bestått av utländska medborgare. Under slutet av perioden så har det sannolikt också funnits en hel del återutvandrade invandrare som har förvärvat svensk medborgarskap. I slutet av observationsperioden kan således antalet återutvandrade invandrare antas vara större än antalet återutvandrade utländska medborgare. Å andra sidan så kan i slutet av perioden den årliga inflyttningen av invandrare antas vara större än den årliga inflyttningen av utländska medborgare. Bland numera årligen inflyttade svenska medborgare finns numera också en del tidigare invandrare som förvärvat svensk medborgarskap och därefter återutvandrat samt sedan ytterligare en gång flyttat till Sverige. De båda»felen«tar delvis ut varandra. Även om osäkerheter finns så torde, med någorlunda approximation, befolkningstillskottet ändå kunna beräknas. 298

4 Det framräknade befolkningstillskottet återges översiktligt i tabell 1. Här framgår att befolkningstillskottet ökat från cirka år 1950 till cirka år 1970, till cirka år 1980 och till cirka 1,4 miljoner vid mitten av 1990-talet. Relativt skedde den snabbaste förändringen mellan 1960 och Under denna period mer än fördubblades befolkningstillskottet från cirka till cirka Under 70-talet och början av 80-talet gick tillväxten långsammare för att åter ta fart under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Variationerna följer i allt väsentligt variationer i nettoinvandringen. Begränsar vi oss enbart till förvärvsarbetande åldrar (16 64 år) så var befolkningstillskottet cirka år 1970, cirka år 1980 och cirka år Den nuvarande storleken på befolkningstillskottet är således klart mindre än summan av de 1,7 miljoner individer som i befolkningsregistret tillhör utrikes födda och deras barn födda i Sverige. Detta var ju också vad som förväntades. När det gäller könssammansättning så finns sedan länge i förvärvsarbetande åldrar en viss övervikt för män främst beroende på att i 60- och 70-talens arbetskraftsinvandring så dominerade män. I äldre åldersklasser överväger dock kvinnor. Detta återspeglar dels att medellivslängden är högre hos kvinnor än hos män samt att kvinnor övervägde männen i den tidiga invandringen fram till i början på 1950 talet. Det kan noteras att utan efterkrigstidens nettoinvandring av utländska medborgare så hade Sveriges befolkning stagnerat omkring 1970 på nivån drygt 7,4 miljoner individer. Sedan skulle vi fram till idag ha Tabell 1 Ålderssammansättning i procent för totalbefolkning, svenskbefolkning och det befolkningstillskott som erhållits genom nettoinvandring av utländska medborgare sedan Den 31/12 respektive år. Ålder år år W år (16,4) (17,8) Antal Milj. 6,99 0,13 6,86 7,50 0,31 7,19 8,08 0,64 7,44 8,32 0,86 7,46 8,84 1,41 7,43 1= Total befolkning 2 = Invandrarbefolkning 1-2 = Svensk befolkning Källa: SCB Statistisk årsbok, olika årgångar Ekberg (1983) Egna beräkningar 299

5 legat kvar på ungefär den nivån. Efterkrigstidens invandring har således haft en klar effekt på storleken av Sveriges befolkning. Däremot har invandringens effekt på befolkningens ålderssammansättning varit ganska begränsad åtminstone om vi betraktar de breda åldersklasser som finns i tabell 1. Efterhand åldras individerna samtidigt som påfyllnad sker genom nyinvandring och genom att barn till invandrare föds i Sverige. Vid mitten av 1990-talet fanns den största påverkan i förvärvsarbetande åldrar i åldern år. Även i detta fall är påverkan endast någon procentenhet. I mindre åldersintervall har dock effekten periodvis varit något större. Efter den kraftiga arbetskraftsinvandringen på och 60-talen fanns en viss effekt i yngre förvärvsarbetande åldrar. Men även i det fallet rör det sig endast om någon enstaka procentenhet. År 1970 var påverkan mycket liten räknat på hela åldersintervallet år. I detta åldersintervall befann sig 64 procent både i fallet med och i fallet utan invandring. Däremot fanns i åldern år en viss påverkan. Andelen i totalbefolkningen i detta åldersintervall var 14 procent med invandring och 13 procent utan invandring. Trots att andelen åldringar varit låg bland invandrare under hela efterkrigstiden så har effekten på andelen åldringar i hela befolkningen varit begränsad. Invandringen har således inte kunnat förhindra den kraftiga åldringsprocessen som under efterkrigstiden skett i Sveriges befolkning. Dessutom kan den begränsade föryngringseffekten snart förväntas bli än mindre. Många i de tidiga invandringsvågorna är nu på väg in i pensionsåldern. Som framgår av tabellen så ökade andelen över 65 år från 4 procent till 8 procent under perioden Även om all nyinvandring stoppas så kommer befolkningstillskottet ännu under några årtionden att ha en mer gynnsam ålderssammansättning (mindre andel åldringar) än den ursprungliga svenskbefolkningens. Ålderssammansättningen blir dock efterhand alltmer lika. Föreligger samma åldersspecifika dödstal och födelsetal i de båda grupperna så kommer gruppernas ålderssammansättning på mycket lång sikt att bli densamma. Befolkningstillskottet blir således inte äldre än den ursprungliga svenskbefolkningen men får då långsiktigt inte heller någon föryngrande effekt på totalbefolkningen. Även vid fortsatt nettoinvandring så närmar sig de båda gruppernas ålderssammansättning alltmer varandra men förloppet sker långsammare. Fler åldringar Även om befolkningstillskottets ålderssammansättning ännu under lång tid kommer att vara mer gynnsam än för den övriga befolkningen så kommer ett allt större antal utrikes födda personer att nå pensionsålder under de närmaste årtiondena. Ökningen av antalet äldre invandrare har pågått sedan lång tid. År 1970 fanns cirka utrikes födda 300

6 personer i åldern 65 år och däröver boende i Sverige. Fram till årsskiftet 1998/99 hade antalet ökat till cirka Många invandrare från 1940-, och 1960-talets invandringsvågor har nu nått pensionsåldern. Merparten av de äldre invandrarna boende i Sverige är födda i Sveriges närområden. För närvarande är nära 50 procent födda inom Norden och mer än 85 procent är födda inom Europa (inklusive Nordamerika) dvs. i områden som kulturellt och etnisk ligger nära Sverige. Ett växande antal äldre invandrare ställer naturligtvis krav på svensk äldreomsorg och sjukvård. Ännu ser vi endast början på denna process. Under de närmaste årtiondena kan man räkna med två förändringar. Den ena är att det absoluta antalet äldre utrikes födda kommer att fortsätta att öka. Enligt prognoser av Statistiska Centralbyrån kan antalet beräknas till cirka år 2005 och till över år Den andra är att sammansättningen av gruppen äldre ändras. Både antal och andel som är födda utom Europa kan förväntas stiga. Detta beror på att en hel del av och 1980-talets utomeuropeiska invandrare strax efter år 2000 når pensionsåldern. Ett försök att sammanfatta den förväntade utvecklingen fram till år 2005 finns i tabell 2. Uppgifterna är grundade på Statistiska Centralbyråns prognoser över samtliga äldre utrikes födda. När det gäller fördelningen på olika grupper så har denna tagits fram genom egna beräkningar. Därvid har den kommande in- och utvandringens fördelning på Norden, övriga Europa och utom Europa antagits vara densamma som för perioden Därefter har dödligheten beräknats. Det framgår att den framtida ökningen i betydande utsträckning finns i åldern 75 år och däröver, dvs. i åldrar där de verkligt stora behoven finns av omsorg och sjukvård. Nordbor och övriga européer dominerar fortfarande men den största ökningen i procent sker bland utomeuropéer. Tabell 2 Antal utrikes födda personer i slutet av respektive år Ålder Ålder Födelseland år över 75 år år över 75 år Samtliga utrikes födda därav: Norden Övriga Europa (inkl Nordamerika) Utom Europa Källa: SCB Befolkningsstatistik, Egna beräkningar 301

7 De hittillsvarande erfarenheterna i äldreomsorg och sjukvård av äldre invandrare är i huvudsak grundade på kontakt med invandrare från Sveriges närområden. I framtiden kommer också mer kulturellt och etniskt»avlägsna«invandrargrupper att ta denna del av den offentliga sektorn i anspråk. Troligen kommer detta att ställa speciella krav på svensk sjukvård och äldreomsorg. Uppfattningen om hälsa och sjukdom kan delvis antas vara kulturellt betingad. Vilken beredskap finns inom svenska vård och omsorgsinstitutioner samt svensk vård- och omsorgsutbildning inför den nya situationen? Referenser Ekberg, J. (1983) Inkomsteffekter av invandring Lund Economic Studies nr 27, Doktorsavhandlig. Lund Ohlsson, R. (1971) Studier i efterkrigsimmigration till Sverige. Ekonomiskhistoriska institutionen. Lund SCB (1972)»Den utrikes omflyttningen sedan 1944 och dess betydelse för Sveriges befolkningsutveckling.«information i prognosfrågor. 1972:14. Stockholm SCB (1977)»Invandrarnas levnadsförhållanden 1975.«Levnadsförhållanden nr 2. Stockholm 302