Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Transkript

1 Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB

2 Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström

3 Resultat Antaganden Alternativa framskrivningar Jämförelse med Europop 2013 Jämförelse med Prognos 2012

4 I publikationen, Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: Ålder, Kön 7 Födelselandgrupper

5 Födelselandgrupper Sverige Norden (utom Sverige) EU (utom Norden) Övriga Europa Länder utanför Europa efter HDI Hög (Iran, Chile, Libanon) Medel (Irak, Thailand, Syrien) Låg (Somalia, Afghanistan, Etiopien)

6 10 miljoner nästa år?! 14 miljoner Prognos

7 Det framtida barnafödandet Sveriges framtida befolkning Johan Tollebrant

8 3,0 Fruktsamhetsutvecklingen Summerad fruktsamhet 2,5 2,0 1,5 1,0 2,48 1,60 2,14 1,51 1,88 0,5 0,

9 3,0 Slutligt antal barn Kohortfruktsamhet 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Födelseår

10 Andel födda barn efter moderns födelselandsgrupp Moderns födelselandsgrupp Sverige Norden EU-länder Övriga Europa Utanför Europa i land med högt HDI Utanför Europa i land med medel HDI Utanför Europa i land med lågt HDI Summa HDI = Human Development Index

11 SVERIGEFÖDDA

12 30 Medelålder vid första barnets födelse

13 Första barnet Andel kvinnor som fått minst ett barn efter ålder

14 100 Andra barnet Andel kvinnor som fått minst två barn efter ålder

15 Tredje barnet Andel kvinnor som fått minst tre barn efter ålder

16 60 50 Fördelning över antal födda barn i slutet av den fruktsamma perioden Procent Prognos Två barn Tre barn Barnlös Ett barn Fyra (+) barn Födelseår

17 Summerad fruktsamhet efter födelseår 2,5 Prognos 2,0 1,88 på sikt 1,5 1,0 0,5 0, Födelseår

18 Summerad fruktsamhet efter år 2,5 Prognos 2,0 1,88 på sikt 1,5 1,0 0,5 0,

19 UTRIKES FÖDDA

20 Kvinnor födda i Norden 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Norden Födda i Sverige 1,96 på sikt 1,88 på sikt 0,

21 Kvinnor födda i EU-länder 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i EU - länder Födda i Sverige 1,88 på sikt 1,72 på sikt 0,

22 Kvinnor födda i övriga Europa 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i övriga Europa Födda i Sverige 2,00 på sikt 1,88 på sikt 0,

23 Kvinnor födda i länder med högt HDI 4,0 3,5 Prognos 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i länder med högt HDI Födda i Sverige 1,88 på sikt 1,83 på sikt 0,

24 Kvinnor födda i länder med medel HDI 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i Sverige Födda i länder med medel HDI Prognos 2,05 på sikt 1,88 på sikt 0,

25 Kvinnor födda i länder med lågt HDI 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Födda i länder med lågt HDI Födda i Sverige Prognos 2,25 på sikt 1,88 på sikt 0,

26 SAMMANFATTNING

27 Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, utomlands samt totalt 3,0 Prognos 2,5 2,0 1,5 Födda i Sverige: 1,88 på sikt Utrikes födda: 1,97 på sikt Totalt : 1,89 på sikt 1,0 0,5 0,

28 Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, utomlands samt totalt 3,0 Prognos 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

29 Tack!

30 Den framtida in- och utvandringen Sveriges framtida befolkning Andreas Raneke

31 Invandrare och utvandrare Invandrare Utvandrare

32 Den framtida in- och utvandringen Födda i länder utanför EU och Norden Invandring efter grund för bosättning In- och utvandring Födda i länder i EU och Norden Invandring och utvandring Födda i Sverige Utvandring och återinvandring Sammanfattning

33 FÖDDA I LÄNDER UTANFÖR EU OCH NORDEN

34 Födda i länder utanför EU och Norden Medborgare i ett land utanför EU och Norden behöver söka uppehållstillstånd Asyl Anhörig Arbete Studier Övriga skäl

35 120 Asyl: sökande, uppehållstillstånd och folkbokförda Tusental Sökande Uppehållstillstånd Källa: Migrationsverket

36 Vanliga födelseländer för asylinvandrare under 2000-talet Syrien Irak Afghanistan Somalia Eritrea

37 120 Asyl: sökande och uppehållstillstånd Tusental Prognos Sökande Uppehållstillstånd Källa: Migrationsverket

38 Asylinvandrare födda utanför EU och Norden Prognos

39 Anhöriginvandrare födda utanför EU och Norden Prognos

40 Invandring på grund av arbete, studier eller av övriga skäl Prognos Studier Övriga skäl Arbete

41 140 In- och utvandrare födda i länder utanför EU och Norden Tusental Prognos Invandrare Utvandrare

42 FÖDDA I LÄNDER I EU OCH NORDEN

43 In- och utvandrare födda i EU och Norden Prognos Invandrare Utvandrare

44 FÖDDA I SVERIGE

45 Ut- och invandrare födda i Sverige Prognos Utvandrare Invandrare

46 SAMMANFATTNING

47 Invandrare och utvandrare Tusental Prognos Invandrare Utvandrare

48 Tack!

49 Antaganden om överlevnad Sveriges framtida befolkning Örjan Hemström

50 HISTORISK UTVECKLING

51 Återstående medellivs År Kvinnor Män 84,1 Födelsen 80,4 längd vid 60 olika åldrar år år år 85 år

52 Genomsnittlig förändring av medellivslängden vid födelsen under tre perioder 5 4 Månader per år 4,2 4, ,4 1,8 2,7 1 0,9 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

53 Tre dödsorsakers bidrag till dödlighetens nedgång i olika åldrar mellan 1998 och Kvinnor 120 Procent Sjukdomar i hjärnans kärl Ischemiska hjärtsjukdomar Cancer

54 Tre dödsorsakers bidrag till dödlighetens nedgång i olika åldrar mellan 1998 och Män Procent Sjukdomar i hjärnans kärl Ischemiska hjärtsjukdomar Cancer

55 OLIKA TRENDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

56 2 1 0 Dödlighetens förändring i olika åldrar under två perioder samt senaste antagandet. Män Procent per år Positiva tal = dödligheten har ökat Stora skillnader mellan delperioder Senaste antagandet Negativa tal = dödligheten har minskat

57 Dödlighetens förändring mellan 1998 och Rökningsrelaterad och annan dödlighet 1 0 Procent per år Kvinnor: rökningsrelaterad dödlighet Kvinnor: annan dödlighet Män: rökningsrelaterad dödlighet Män: annan dödlighet Åldersgrupp

58 INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE

59 Dödlighetens förändring mellan 1990 och Kvinnor i sex olika länder 1 Procent per år 0-1 Frankrike Sverige Norge -2-3 Australien Schweiz Japan Åldersgrupp

60 NYA ANTAGANDEN

61 Antagen årlig reduktion av dödstalen 0,0 Procent Kvinnor 0,0 Procent Män -0,5-0,5-1, ,0-1,5-1, , ,0-2,5-2, , ,

62 Döda per i 1000 Kvinnor Män 100 några åldrar , ,1 Logaritmisk skala , ,

63 Återstående medellivslängd vid födelsen År Kvinnor 84,1 Prognos 89,1 86, , ,9 Män 71,

64 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder och skillnad mellan könen 28 År Kvinnor 21,5 Prognos 25,4 23, ,3 13,7 Män 18,9 8 Skillnad kvinnor män 4 1,6 3, ,6 1,

65 Procent kvarlevande år 2015, födda 2015 och födda År 2015 Födda 1915 Män Kvinnor Födda Kvinnor Män Ålder där 50 procent lever kvar År ,7 83,5 Födda ,9 92,4 Födda ,9 73,6 Procent kvarlevande vid 65 år År Födda Födda Procent kvarlevande vid 100 år År Födda Födda

66 Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper enligt livslängdstabeller för olika perioder 60 Procent 2060: 87 procent av dödsfallen inträffar i åldern 80 år och äldre år år år år år 90+ år Prognos 2060

67 Andel avlidna män i olika åldersgrupper enligt livslängdstabeller för olika perioder 60 Procent 2060: 82 procent av dödsfallen inträffar i åldern 80 år och äldre år år år år år 90+ år Prognos 2060

68 Tack!

69 Demografidagen 2015 FIKAPAUS

70 Sammanfattning och resultat Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

71 10 miljoner nästa år?! 14 miljoner Prognos

72 Födda Döda Prognos Födda Döda

73 In- och utvandrare Prognos Invandrare Utvandrare

74 Fler barn och unga tusental Prognos 7 15 år 1 5 år år 6 år 0 0 år

75 lite fler i yrkesaktiva åldrar tusental Prognos år år år

76 och fler äldre tusental Prognos år år

77 100 år, allt vanligare

78 100 år, allt vanligare Prognos år

79 Fler utrikesfödda, särskilt bland de äldre tusental Prognos år år år 80 år 0 18 år år

80 Hur säker är prognosen? Säkrare på kort sikt Invandringen är osäker på kort sikt och än mer osäker på lång sikt Är säkrare för personer födda före prognosens starttidpunkt Åldersstrukturen relativt säker

81 Hur säker är prognosen? Stokastisk prognos Alternativa antaganden Jämförelse Eurostat Jämförelse med Prognos 2012

82 Tack!

83 Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation Anna Nyman Karin Lundström

84 Om studien Registerstudie av geografiskt avstånd mellan barn och den förälder barnet inte bor tillsammans med (inte är folkbokförd med) Avstånden bygger på koordinater på fastighetsnivå (avstånd fågelvägen) I materialet ingår barn 0-17 år där båda föräldrarna är kända, lever och är bosatta i Sverige, år

85 Utveckling av avstånd över tid Barn 0 17 år efter avstånd till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent km 0-2 km km 2-9 km

86 Vanligare ha nära till mamma Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent Har mamma inom 2 km Har pappa inom 2 km

87 Vanligare med kort avstånd om båda föräldrarna är utrikes födda Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent Båda föräldrarna utrikes födda Båda föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige, en utrikes född

88 Mindre vanligt med kort avstånd ju längre tid sedan separationen Andel barn som har mindre än 2 km till den förälder de inte bor tillsammans med. Procent år vid separationen År sedan separation

89 Kort avstånd vanligt Om barnet bor hos pappa Om båda barnets föräldrar är utrikes födda Om föräldrarna har hög utbildningsnivå Om föräldrarna har hög inkomstnivå

90 Långt avstånd vanligt Om barnet bor hos mamma Om föräldrarna inte bodde ihop när barnet föddes Om föräldrarna var unga då barnet föddes Om barnet bor i Övriga kommuner, dvs. ej storstad/större stad Om det gått lång tid sedan separationen

91 VAD BEROR FÖRÄNDRINGEN ÖVER TID PÅ?

92 Statistisk analys av utvecklingen Hänsyn till flera faktorer samtidigt Logistisk regression med kort respektive långt avstånd till den andra föräldern som beroende variabler Resultat i form av oddskvoter där referensgruppen har värdet 1. Värden mindre än 1 innebär en lägre benägenhet och värden högre än 1 innebär en högre benägenhet att ha ett kort/långt avstånd

93 Kort avstånd till den förälder barnet inte bor med Oddskvoter 2,5 2,0 1,5 1,0 Utan kontroll Med kontroller 0,5 0, År Kontrollerat för vilken förälder barnet bor med, föräldrarnas ålder vid barnets födelse, antal syskon, kommungrupp, föräldrarnas födelseland och föräldrarnas inkomstnivå

94 Långt avstånd till den förälder barnet inte bor med Oddskvoter 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Med kontroller Utan kontroller 0,2 0, År Kontrollerat för vilken förälder barnet bor med, föräldrarnas ålder vid barnets födelse, antal syskon, kommungrupp, föräldrarnas födelseland och föräldrarnas inkomstnivå

95 Olika effekt av olika faktorer i utvecklingen mot kortare avstånd Dämpar utvecklingen Föräldrar äldre när de får barn Minskad andel barn utan syskon Fler barn med utrikes födda föräldrar Förstärker utvecklingen Mammans inkomstnivå Barnens åldersstruktur

96 Sammanfattning Minskat avstånd över tid Minskning i alla grupper Störst förändring under perioden Utvecklingen kan till liten del förklaras av förändrad sammansättning i gruppen barn med särlevande föräldrar

97 Tack!

98 På egna ben En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Anna-Karin Nylin

99 Syfte När flyttar unga hemifrån? Vart flyttar unga när de lämnar föräldrahemmet? Vad gör unga efter flytten hemifrån?

100 Population Kvinnor och män som flyttat hemifrån under perioden och som vid flytten var år gamla -födda i Sverige el. invandrat före 15 års ålder -levde med någon eller båda biologiska föräldrar Registrerad kontra faktisk flytt

101 NÄR FLYTTAR UNGA HEMIFRÅN?

102 Medianålder för de som flyttar hemifrån Ålder Män Kvinnor

103 Medianålder för de som flyttar hemifrån efter kommuntyp Ålder 23 Kvinnor Ålder 23 Män Förorter till storstäder Storstäder Större städer Övriga kommuner Glesbef. kommuner

104 VART GÅR FLYTTEN?

105 Vart går flytten? Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män Inom hemkommun Annat län Annan kommun inom länet 20 Utomlands

106 Flyttare inom hemkommunen efter kommuntyp Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män Storstäder Större städer Glesbef. kommun Förorter Övrig kommun

107 Vanliga kommuner att flytta inom Kiruna Gällivare Vanliga kommuner att flytta till Umeå Umeå Eskilstuna Uppsala Stockholm Uppsala Stockholm Göteborg Borås Norrköping Göteborg Linköping Lund Malmö Malmö

108 VAD GÖR UNGA EFTER FLYTTEN HEMIFRÅN?

109 Aktivitet året efter flytt hemifrån Procent Kvinnor Studier Förvärvsarbete Arbetslöshet Procent Män

110 Sammanfattning Medianåldern för de som flyttar hemifrån har ökat under 2000-talet Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män Män flyttar inom hemkommunen i något större utsträckning än kvinnor Kvinnor studerar och män arbetar efter flytten hemifrån Publicering: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

111 Tack!

112 Pågående och kommande studier Karin Lundström

113 På gång för SCB:s demografer På egna ben en beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet (publiceras 24 juni) Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation Integrationsrapport (publiceras 30 september) Migration ur ett könsperspektiv Skillnader i dödlighet mellan grupper Uppföljning attitydundersökning om barnafödande

114 Tack för i år! Demografidagen 2015 Onsdagen den 20 maj Statistiska centralbyrån Svensk demografisk förening