3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

Transkript

1 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 Stor variation i antalet födda År 1999 föddes barn, flickor och pojkar. Man måste gå tillbaka ända till 193-talets krisår för att hitta ett år med färre antal födda. Det lägsta antalet noterades 1933 med endast 85 2 födda barn, men då var folkmängden 6,2 miljoner att jämföra med dagens 8,9 miljoner. Relativt sett är barnafödandet numera lägre än vad som kunnat noteras för någon tidigare period. Det föds alltid något fler pojkar än flickor, år ,3 pojkar per 1 flickor. Könskvoten har sedan 195- talet pendlat mellan 14 och nära 17. Födda Ensamfödda, tvillingar och trillingar samt antal pojkar per1 flickor År Ensamfödda Tvillingar Minst trillingar Samtliga levande födda Levande födda pojkar per 1 flickor , , , , , , , , , ,3 Av de födda år 1999 var majoriteten ensamfödda. Endast var tvillingar och 69 trillingar. Andelen tvillingnedkomster har ökat under 199-talet. Nyföddas ordningsnummer bland faderns respektive moderns samtliga barn 1999 Ordningsnummer Okänt Totalt Modern Fadern Omkring 37 av barn födda år 1999 var mammans första barn och 32 var mammans andra barn medan 13 var hennes tredje barn. Nära 6 barn födda år 1999 var mammans fjärde eller senare barn. En motsvarande fördelning efter ordningsnummer bland pappans barn är ungefär densamma, men tyvärr något bristfällig eftersom information om pappan saknas för nära 1 2 av de barn som föddes Befolkningsförändringar bland barn

2 Antal födda samt prognos år 2 5 Kvinnans medianålder vid första barnets födelse 15 Tusental Födda Ålder prognos Antalet födda har växlat kraftigt mellan enskilda år. Sverige har haft större svängningar än många andra länder. Det varierande antalet födda ställer stora krav på samhällets planering om barn skall kunna erbjudas lika villkor i t.ex. barnomsorg och skola. Vid mitten av 194- och 196- talen samt i början av 199-talet föddes många barn. Mellan toppåren var antalet relativt lågt. Den långsamma och jämna ökning av antalet födda, som för kommande år visas i SCB:s befolkningsprognos, innebär inte att mönstret, med snabba kast i antalet födda mellan åren, skulle upphöra. Erfarenhetsmässigt vet vi att förändringar i antalet födda under senare decennier gått mycket snabbt och så kommer det nog att bli också i framtiden. Sådana variationer är emellertid inte möjliga att förutsäga. Förstfödda barn efter modern och faderns ålder Barn som föds i storstäder har äldre mamma än barn som föds i industrikommuner och glesbygdskommuner. År 1999 var skillnaden i mammans ålder drygt 3 år. Hälften av de barn som föddes i storstäderna hade en mamma som var nära 3 år eller yngre. I glesbygdskommunerna hade hälften en mamma som var drygt 26 år eller yngre. Även papporna är äldre i storstäder än i glesbygd. Moderns respektive faderns medianålder vid första barnets födelse. Kommungrupper Hela riket Storstäder Förortskommuner Mor Far Procent Mors 1:a barn Fars 1:a barn Större städer Medelstora städer Landsbygdskommuner Industrikommuner Glesbygdskommuner 4 Övr större kommuner 2 Övr mindre kommuner Med åren har de nyblivna föräldrarna blivit allt äldre. År 1975 hade hälften av de förstfödda barnen en mamma som var 24 år eller yngre. År 1999 hade hälften en mamma som var 28 år eller yngre. Barnens pappa är i allmänhet två till tre år äldre än mamman Befolkningsförändringar bland barn 1999

3 Unga föräldrar år 1999 Antal nyblivna mammor respektive pappor bland ungdomar i åldrarna år Mamma Pappa Ålder Förstfödda Barn nr 2 Summa Förstfödda och följande Totalt Mindre än vart tjugonde barn som föddes 1999 hade en mor som var 21 år eller yngre. Mycket få mödrar var yngre än 18 år. Ungefär 14 barn som föddes år 1999 hade en far som var 21 år eller yngre. Föräldrar över 4 år 1999 Antal nyfödda med mammor och pappor 4 år eller äldre Mamma Pappa Ålder Förstfödda Barn nr 2 Summa Förstfödda och följande Summa Bara vart 4:e barn som föddes 1999 hade en mamma 4 år eller äldre och 462 av dessa var mammans första barn. Observera att för 12 barn saknas helt uppgift om pappan. Uppgifterna om antalet unga och äldre pappor måste därför tolkas med försiktighet i de två tabellerna ovan. Dödsfall bland barn Den första tiden efter födelsen är den mest riskfyllda i barnets liv. År 1999 dog 297 spädbarn innan de fyllt ett år. Det motsvarar 3,4 av 1 levande födda. Det är den lägsta spädbarnsdödlighet som hittills noterats i Sverige. En stor del av dödsfallen inträffar redan samma dygn som barnet fötts. År 1999 gällde det 78 barn. Under de följande fem dygnen dog ytterligare 69 barn. Spädbarnsdödligheten är högre för pojkar än för flickor, 4,1 respektive 2,6 per 1 år Dödligheten bland spädbarn har sjunkit under en lång följd av år, ganska måttligt under en period på 198-talet men påtagligt under 199-talet. Sverige har en internationellt sett mycket låg spädbarnsdödlighet. År 1999 hade Sverige lägst spädbarnsdödlighet bland EU-länderna. Genomsnittet för EU-länderna var 5,. 1) Spädbarnsdödlighet per 1 levande födda Döda per Flickor Pojkar Även efter första levnadsåret har dödligheten bland barn sjunkit. Genomsnittligt för hela gruppen pojkar 1 17 år har dödligheten, i ålderstandardiserade tal, minskat från nästan 5 per 1 år 197 till 17 per 1 år Det är en mycket låg dödlighet jämfört med spädbarnsdödigheten som är mer än 2 gånger högre. Ålderstandardiseringen har gjorts så att man för flickor och pojkar, applicerar den åldersfördelning som för vartdera könet gällde 197. På det sättet får man en mer rättvisande bild av dödlighetsförändringarna. Effekten av ändrad åldersfördelning inom gruppen har på så sätt tagits bort. För flickor har dödligheten, i åldersstandardiserade tal, sjunkit från 32 per 1 till 15 per 1. En stor del av dödlighetsminskningen utgörs av minskad olycksdödlighet. Genomsnittligt för hela gruppen pojkar 1 17 år består mer än hälften av dödlighetsnedgången från 197 av minskat antal olyckor med dödlig utgång. För flickor utgör minskad dödlighet i olycksfall knappt hälften av den totala dödlighetsminskningen. Under perioden har olycksförebyggande arbete bedrivits på en rad områden. 1) Eurostat New Cronos Database. Preliminär uppgift. 3. Befolkningsförändringar bland barn

4 Dödsfall per 1 pojkar och flickor 1 17 år Totalt och olycksfall Döda per Flickor Total dödlighet Pojkar olycksfall Flickor olycksfall Pojkar Total dödlighet Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksstatistiken och SCB, Befolkningsstatistiken Ålderstandardiserade tal (197 års åldersfördelning för pojkar och flickor för sig) Jämfört med första åldersåret, med totalt 297 dödsfall, så är antalet relativt litet i åldrarna mellan 1 och 21 år och vanligen lägre för flickor än för pojkar. För varje åldersår upp till 17 år är det med något undantag högst 1 pojkar och högst 1 flickor som avlidit. Från 17 års ålder ökar antalet dödsfall, speciellt för pojkar. En stor del av dödsfallen beror av olycksfall och ökningen av antalet döda är särskilt markant i körkortsåldern. Antal dödsfall bland flickor och pojkar 1 17 år för år Pojkar 7 8 Flickor ) Svenska kommunförbundets gruppering av kommuner. Se bilaga Flyttningar Att flytta är en ganska vanlig händelse i en persons liv. Upp till och med 17 års ålder flyttar barn i genomsnitt knappt tre gånger. Det är lika vanligt som för personer i åldrarna 3 år till 45 år dvs. i de åldrar där vi återfinner föräldrar med hemmaboende barn. Under ungdomarnas frigörelsefas från föräldrarna till dess de unga har etablerat sig på bostads- och arbetsmarknaden är omflyttningen intensiv. Enligt uppgifter i befolkningsregistret registreras fem flyttningar i genomsitt per person i det åldersintervallet. Det är naturligtvis vanligt att kortvariga bosättningar aldrig registreras. Det gör att antalet flyttningar i ungdomsåren i genomsnitt är fler än fem. Flyttningar 1999 per 1 av folkmängden Per per Kvinnor 3 Män 4 5 ålder I flyttningsstatistiken redovisas som regel hur många som flyttat in till område, t.ex. en kommun och antalet som flyttat från ett område. Det är relevant sett ur kommunalt perspektiv. Ur barnens synvinkel är det inte så intressant vilka gränser som passeras vid flytten. Här är det istället byte av bostad som är det intressanta. Samtliga flyttningar redovisas därför nedan. Omflyttningen bland barn 17 år har studerats på kommunnivå dels genom att iakttaga hur stor andel av barn, bosatta i kommunen i slutat av 1999, som har flyttat under 1999 (flyttningar inom kommunen + inflyttade från andra kommuner och utlandet) dels genom att beräkna att indextal över utflyttningar (Flyttningar inom kommunen + utflyttade). Beräkningarna har dels gjorts per kommun dels per kommungrupp 1). Resultaten övensstämmer ganska väl med den gängse uppfattningen. Glesbygds- och landsbygdskommunerna har låg omflyttning oavsett hur man mäter det. Förvånande för många är att förortskommunerna också har låg omflyttning. Orsaken till detta torde vara att många barn bor i småhus och därför inte behöver flytta när familjen växer. En bidragande förklaring kan Befolkningsförändringar bland barn 1999

5 vara att den lokala arbetsmarknaden har många alternativ att erbjuda föräldrarna. Byte av arbete kan göras utan att man behöver flytta. Omflyttningen bland barn ligger högst i medelstora städer, följt av större städer. Storstäderna ligger först på tredje plats. En förklaring till att omflyttning i medelstora städer ligger på toppnivå kan vara att där finns större utbud av bostäder än i Större städer och Storstäder. Omflyttning bland barn i åldern 17 år 1999 Omflyttning inom Omflyttning inom Andel flyttare kommunen och kommunen och under ) utflyttning inflyttning Kommungrupp Indextal 2) Kommungrupp Förorter 85 Glesbygd 12,2 Glesbygd 92 Förorter 12,6 Landsbygd 93 Landsbygd 12,8 Övriga mindre 99 Övriga större 13,7 Övriga större 99 Industri 13,7 Industri 11 Övriga mindre 13,7 Storstäder 15 Storstäder 14,3 Större städer 15 Större städer 14,7 Medelstora städer 18 Medelstora städer 14,9 Totalt 1 Totalt 14, Något överraskande finner man att omflyttningen bland barn är högst i kommuner som Landskrona, Flen, Nora, Ljusnarsberg och Jokkmokk. De kommuner som har låg omflyttning återfinns bland glesbygds- och förortskommuner. Det är värt att notera att Landskrona som toppar båda listorna nästan gränsar till Lomma som har den lägsta rörligheten mätt utifrån flyttningar inom kommunen och utflyttade. Kommuner med hög respektive låg omflyttning bland barn i åldern 17 år Omflyttning inom Omflyttning inom Andel flyttare kommunen och kommunen och under 1999 utflyttning inflyttning Kommun Indextal Kommun Landskrona 172 Landskrona 24,4 Flen 149 Nora 2,4 Nora 147 Ljusnarsberg 19,9 Ljusnarsberg 144 Flen 19,7 Jokkmokk 143 Jokkmokk 18,3 Danderyd 64 Övertorneå 8,8 Pajala 63 Överkalix 8,7 Berg 63 Storuman 8,1 Norsjö 62 Pajala 7,7 Lomma 54 Sorsele 7,7 2) Indextalet är beräknat genom indirekt standardisering. Flyttningsfrekvenserna 1999 per ålder och kön i hela riket har applicerats på köns- och åldersstrukturen i varje kommun. På så sätt har ett förväntat antal flyttningar beräknats. Det verkliga antalet flyttningar har dividerats med förväntade antalet. Indextalet har erhållits genom att kvoten multiplicerats med 1. 3) Antal som flyttat till kommunen eller flyttat inom kommunen i procent av samtliga som bodde i kommunen 31 dec ) Källa för uppgifterna om adopterade år 1999 är SCB:s flergenerationsregister som är en del av befolkningsregistret. När ovanstående tabeller framställdes var registret uppdaterat t.o.m. 8 mars, 2. Tyvärr tar det ganska lång tid från beslut om adoption till registrering i befolkningsregistret. Det gör att de här presenterade siffrorna under- skattar antalet. Detta gäller i första hand för barn som båda fötts och adopterats 1999, Kortväga och långväga flyttningar bland barn 17 år 1999 Mellan kommuner inom län Mellan län Utvandring Mellan församlingar inom kommun Invandring Inom församling De kortväga flyttningarna dominerar bland barn. Ungefär varannan flyttning sker inom samma församling. Sju av tio flyttningar äger rum inom den egna kommunen. Värt att notera är att fyra procent av samtliga flyttningar bland barn sker direkt från utlandet till Sverige. Adoptioner 1999 Ca 1 barn adopteras årligen i Sverige. Mer än 9 procent av de barn som adopteras är födda utomlands. År 1999 var de vanligaste ursprungsländerna Vietnam, Sydkorea, Indien, Kina eller Colombia. Under de senaste åren har det blivit något vanligare att adoptivbarn kommer från länder som varit delar av forna Sovjetunionen. Numera är det ovanligt att adoptivbarn kommer från Sri Lanka och Chile jämfört med tidigare. Av de barn som adopterades 1999 var ca 1 födda i Sverige. Nästan en tredjedel dessa barn adopterades av båda föräldrarna medan övriga adopterades enbart av pappan eller mamman. I de flesta fallen är det pappan som adopterar. Den vanliga åldern för adoption är ett år. Nästan 4 procent av de barn som adopteras fyller ett år under adoptionsåret. Barn som adopterats 1999 efter ålder 4) 5 Antal Ålder 3. Befolkningsförändringar bland barn

6 Tabell 3.1 Födda efter ordningsnummer 1999 Antal levande födda barn efter ordningsnummer bland faderns och moderns samtliga barn Ordningsnummer Ordningsnummer bland faderns barn bland moderns barn Okänt Totalt Okänt Totalt Tabell 3.2 Fars och mors ålder för förstfödda Antal barn Ålder Fars 1:a barn Mors 1:a barn Ålder Fars 1:a barn Mors 1:a barn Totalt Befolkningsförändringar bland barn 1999

7 Tabell 3.3 Antal dödsfall bland barn Antal dödsfall bland barn i olika åldrar 1999 och under perioden samt dödsfall per 1 pojkar och flickor i olika åldrar Ålder Avlidna 1999 Avlidna Antal Antal Per 1 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor ,23 3, ,35, ,17, ,15, ,17, ,13, ,17, ,12, ,12, ,14, ,13, ,12, ,13, ,16, ,19, ,27, ,31, ,41, ,52, ,51, ,67, ,68,27 Källa: SCB Befolkningsstatistiken Tabell 3.4 Spädbarnsdödlighet Avlidna inom första levnadsåret per 1 levande födda, totalt och efter kön. År Pojkar Flickor Totalt ,57 9,35 11, ,53 9,57 11, ,68 8,85 1, ,8 8,88 9, ,55 8,5 9, ,8 7,38 8, ,1 7,49 8, ,98 7,5 8, ,86 6,67 7, ,44 6,49 7, ,6 5,7 6, ,38 6,49 6, ,14 6,53 6, ,4 7,4 7, ,24 5,51 6, ,21 6,29 6, ,6 5,23 5, ,68 5,53 6, ,57 5,1 5, ,57 4,93 5, ,62 5,27 5, ,61 5,67 6, ,98 4,68 5, ,49 4,16 4, ,88 3,99 4, ,7 3,57 4, ,19 3,71 3, ,9 3,14 3, ,5 3,2 3, ,7 2,63 3,37 Tabell 3.5 Dödlighet i åldrarna 1 17 år Antal avlidna totalt och genom olycksfall per 1 pojkar och flickor. Ålderstandardiserade tal År Döda i olycksfall Samtliga döda Pojkar Flickor Pojkar Flickor ,4 13,6 49,9 32, , 11,7 45,8 29, ,6 12,7 45,8 3, ,1 1,1 4,4 27, , 9,8 4,2 28, , 12, 42, 3, ,7 1,1 4, 25, ,8 8,6 36,6 22, , 8,6 34,7 23, ,5 8,7 35,3 24, ,5 8,4 3,6 22, ,7 6,4 29, 16, ,2 7,6 25,1 19, ,3 6,4 26,2 16, ,7 5,4 23,2 16, ,4 5,9 25,2 16, ,3 6,1 27,8 18, ,9 6,7 25,6 18, ,7 5,5 27,2 17, ,1 8, 22,5 18, ,2 6,7 23,8 16, ,1 6,2 2,9 16, , 4,8 21,4 14, ,2 5,4 21,8 16, ,2 5,2 17,5 11, ,6 4,5 17,5 11, ,5 4,4 17,3 12, ,6 2,9 17,5 15,3 Källa: Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik respektive SCB Ålderstandardisering med åldersfördelning som gällde pojkar respektive flickor Befolkningsförändringar bland barn

8 Tabell 3.6 Inrikes och utrikes flyttningar efter kön och ålder Antal och per 1 barn av medelfolkmängden Ålder Inrikes flyttningar Utvandring Samtliga Invandring vid årets Inom Inom kommun Inom län Mellan flyttningar slut församling över över län inom landet församlingsgräns kommungräns och utvandring Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Per 1 av medelfolkmängden 11,5 6,9 4,2 2,6,6 25, ,1 4,6 2,6 1,9,6 18, ,9 2,7 1,4 1,2,4 12, ,4 2,9 1,4 1,,2 1, ,3 8,9 5,6 7,2,6 33,7 17 7,2 3,3 1,8 1,3,4 14, 21 7,9 4,3 2,5 2,4,4 17,5 Flickor Per 1 av medelfolkmängden 11,4 6,9 4,3 2,6,6 25, ,1 4,7 2,6 1,9,6 18, ,9 2,7 1,5 1,2,4 12, ,5 3,1 1,5 1,1,2 11, ,1 1,6 6,9 8,8,8 4,3 17 7,2 3,4 1,8 1,4,4 14,2 21 8,3 4,7 2,7 2,7,5 18,8 Pojkar Per 1 av medelfolkmängden 11,6 6,9 4,1 2,5,6 25, ,1 4,6 2,6 1,9,6 18, ,9 2,7 1,4 1,2,3 12, ,3 2,7 1,3,9,2 1, ,6 7,3 4,3 5,7,4 27,3 17 7,2 3,3 1,7 1,3,4 13,9 21 7,6 4, 2,2 2,1,4 16,2 Källa: SCB Befolkningsstatstiken 5 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

9 Tabell 3.7 Kortväga och långväga flyttningar 1999 bland barn 21 år Samtliga Inrikes flyttningar Utvandring Invandring flyttningar Inom Inom kommun Inom län Mellan församling över över län församlingsgräns kommungräns Ålder Procentuell fördelning Tabell 3.8 Barn i olika åldrar som invandrat 1999 Barn i olika åldrar som utvandrat 1999 Ålder Flickor Pojkar Båda könen Ålder Flickor Pojkar Båda könen Tabell 3.9 Barn som adopterats 1999 fördelade efter födelseland Födelseland Totalt Födelseland Totalt Bolivia 4 Brasilien 18 Bulgarien 34 Chile 2 Colombia 11 Estland 14 Etiopien 18 Guatemala 7 Indien 19 Kina 17 Korea, Syd- 119 Lettland 19 Polen 39 Rumänien 12 Ryssland 75 Sri Lanka 1 Sverige 95 Thailand 19 Ukraina 19 Vietnam 168 Övriga länder 97 Totalt Befolkningsförändringar bland barn

10 52 3. Befolkningsförändringar bland barn 1999