Demografidagen Välkomna önskar demograferna på SCB

Transkript

1 Demografidagen 2014 Välkomna önskar demograferna på SCB

2 Yrkets betydelse för dödligheten Örjan Hemström

3 Rapportens syfte och upplägg Det främsta syftet är att beskriva hur dödligheten varierar mellan olika yrken Yrkesuppgifter från yrkesregistret 2007 Personer som var år 2007 Dödlighetsuppföljning Yrkeskategorier på olika detaljeringsnivå För breda yrkeskategorier: skillnader i dödlighet efter kön, utbildningsnivå och födelseland En diskussion av faktorer som kan bidra till att det uppstår skillnader i dödlighet mellan olika yrken

4 Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK-96) Yrkesområde (10 olika) Huvudgrupp (27 olika) 5131 Yrkesgrupp (113 olika) Undergrupp (355 olika) 5 Service- omsorgs- och 51 Service- omsorgs- och försäljningsarbete säkerhetsarbete 5131 Barnskötare m.fl. 513 Vård och omsorgspersonal

5 Kvalifikationskrav i olika yrkesområden Kvalifikationskrav Inga specificerade utbildningskrav Minst 3 år eftergymn. Kortare eftergymn. Gymnasiekompetens Inga utbildningskrav utöver grundskola Yrkesområde 0 Militärt arbete 1 Ledningsarbete 2 Arbete som kräver teoretisk spec.komp. 3 Arbete som kräver kortare högskoleutb. 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs o. försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarb. inom bygg o. tillverkning 8 Process- o. maskinop.arb, transportarb. 9 Arb. utan krav på särskild yrkesutb.

6 Vilka ingår i studien? 3,66 miljoner personer som var i åldern år i slutet av ,71 miljoner personer var sysselsatta med en yrkesuppgift som inte var för gammal (från 2003 till 2008)

7 Standardiserade dödstal (SMR) Yrkets dödlighet jämförs med en jämförelsegrupp: sysselsatta med ett yrke Observerat jämfört med förväntat antal döda SMR större än 1 = yrkets dödlighet är högre än i jämförelsegruppen SMR mindre än 1 = dödligheten är lägre än i jämförelsegruppen Dödligheten mäts till året för den 65:e födelsedagen SMR redovisas med logaritmisk skala i många diagram för att tal större och mindre än 1 ska bli jämförbara i samma diagram Felmarginaler redovisas med 95-procentiga konfidensintervall (felstaplar)

8 Dödlighet (SMR) efter yrkesområde och kön 0 Militärt arbete 1 Ledningsarbete Låg dödlighet 2 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 0,5 Kvinnor Män 1,0 2,0 SMR (logaritmisk skala) Hög dödlighet 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- o. försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgift äldre än 2003 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 med 95-procentiga konfidensintervall

9 YRKESGRUPPER MED HÖG DÖDLIGHET

10 Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland kvinnor 1,18 1,16 1,13 1,41 1,40 1,37 1,37 1,34 1,58 1,54 2,05 2, Elmontörer, tele- o. elektronikrep. m.fl. 919 Övriga servicearbetare 826 Maskinop., textil-, skinn- o. läderind. 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 312 Datatekniker och dataoperatörer 912 Städare m.fl. 421 Kassapersonal m.fl. 828 Montörer 932 Handpaketerare o. andra fabriksarb. 913 Köks- och restaurangbiträden 419 Övrig kontorspersonal 513 Vård- och omsorgspersonal SMR Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med kvinnor med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007

11 Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland män, område 8 och 9 1,31 1,29 1,23 1,23 1,22 1,21 1,44 1,42 1,42 1,41 1,70 1,70 1,61 1,95 2,26 2,21 2, Övriga servicearbetare 817 Industrirobotoperatörer 834 Däckspersonal 826 Maskinop., textil-, skinn- o. läderind. 914 Tidningsdistr., vaktmästare m.fl. 932 Handpaketerare o.andra fabriksarb. 822 Maskinop., kemisk-teknisk ind. 823 Maskinop., gummi- och plastind. 812 Processop. vid stål- och metallverk 915 Renhållnings- o. återvinningsarb. 829 Övr. maskinoperatörer o. montörer 833 Maskinförare 824 Maskinoperatörer, trävaruindustri 814 Processop., trä- o. pappersind. 821 Maskinop., metall- o. mineralbeh. 832 Fordonsförare 828 Montörer 1 2 SMR 3 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007

12 Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland män, område 4 till 7 1, Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 1,41 1,34 1, Smeder, verktygsmakare m.fl. 512 Storhushålls- och restaurangpersonal 513 Vård- och omsorgspersonal 1, Övrig kontorspersonal 1,26 1,23 1,21 1,15 1, Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 413 Lager- och transportassistenter 522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 713 Byggnadshantverkare 1 2 SMR 3 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007

13 YRKESGRUPPER MED LÅG DÖDLIGHET

14 Yrkesgrupper med signifikant låg dödlighet bland kvinnor 0,39 0,65 0,69 0,70 0,73 0,75 0,77 0,77 0,79 0,79 0,82 0,82 0,85 0, Teckn., underhållare, prof. idrottsut. m.fl. 234 Speciallärare 231 Universitets- och högskolelärare 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 131 Chefer för mindre företag och enheter 213 Dataspecialister 331 Förskolelärare och fritidspedagoger 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 233 Grundskollärare 123 Chefer för särskilda funktioner 241 Föret.ekon., marknadsf. o. personaltj. 232 Gymnasielärare m.fl. 323 Sjuksköterskor 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 0 SMR 1 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med kvinnor med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007

15 Yrkesgrupper med signifikant låg dödlighet bland män 0,44 0,52 0,59 0,65 0,66 0,67 0,68 0,69 0,70 0,70 0,72 0,74 0,74 0,74 0,75 0,78 0,79 0,81 0,81 0,84 0,85 0 SMR Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 347 Teckn., underhållare, prof. idrottsut. m.fl. 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 123 Chefer för särskilda funktioner 122 Drift- och verksamhetschefer 242 Jurister 213 Dataspecialister 011 Militärer 232 Gymnasielärare m.fl. 241 Föret.ekon., marknadsf. o. personaltj. 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 231 Universitets- och högskolelärare 131 Chefer för mindre företag och enheter 121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 233 Grundskollärare 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 247 Administratörer i offentlig förvaltning 245 Journalister, konstnärer, skådesp. m.fl. 311 Ingenjörer och tekniker 724 Elmontörer, tele- o. elektronikrep. m.fl. Åldersstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007

16 KÖNSSKILLNADER?

17 Samband mellan yrkesgruppens dödlighet (SMR) för kvinnor och män SMR kvinnor (logaritmisk skala) Elmontörer, tele - o. elektronik - reparatörer m.fl. Hög för kvinnor låg för män Hög båda könen 919 Övriga servicearbetare 1 0 Låg båda könen Hög för män låg för kvinnor 833 Maskinförare 347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl SMR män (logaritmisk skala)

18 Yrken med relativt låg dödlighet trots relativt låga utbildningskrav Kod (SSYK) och yrkesbenämning SMR (95% KI) 5111 Flygvärdinnor m.fl. 0,29 (0,06 0,86) Totalt Män, kvinnor eller totalt 5131 Barnskötare m.fl. 0,88 (0,79 0,99) Kvinnor 5151 Brandmän 0,65 (0,41 0,99) Totalt, män 7123 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 0,86 (0,75 0,98) Män 0,85 (0,73 0,99) Män Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 samt 95-procentiga konfidensintervall

19 Yrken med relativt hög dödlighet trots relativt höga utbildningskrav Kod (SSYK) och yrkesbenämning SMR (95% KI) 312 Datatekniker och dataoperatörer Män eller kvinnor 1,41 (1,00 1,93) Kvinnor 3141 Maskinbefäl 2,43 (1,46 3,79) Män Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 samt 95-procentiga konfidensintervall

20 Skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå? Högst gymnasial utbildning (förgymnasial, gymnasial) Eftergymnasial utbildning (kortare, längre, forskarutbildning) Flera tidigare studier har visat tydliga skillnader i dödlighet och återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå

21 Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) efter yrkesområden och utbildningsnivå med 95-procentiga konfidensintervall 0 Militärt arbete Eftegymn. utb. har lägre dödlighet 1 Ledningsarbete 2 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- o. försäljningsarbete 0,5 Högst gymnasial Eftergymnasial 1,0 2,0 SMR (logaritmisk skala) 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgift äldre än 2003

22 Skillnader mellan födda i Sverige och utrikes födda? Generellt små skillnader, utrikes födda har inte högre dödlighet än födda i Sverige Utrikes födda har högre dödlighet: Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Födda i Sverige har högre dödlighet: Kontors- och kundservicearbete Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgiften var gammal

23 Faktorer som bidrar till att det uppstår dödlighetsskillnader mellan yrken Arbetsmiljö (t.ex. fysisk, ergonomisk, psykosocial) Generella villkor i yrket (t.ex. lön, anställningstrygghet) Beteenden och levnadsvanor (t.ex. rökning, alkohol-, kost-, motions- och drogvanor) Rörlighet och selektion

24 Samband mellan dödlighet i yrkesgruppen och relativ månadslön i yrkesgruppen 2010 (totalt) SMR (relativ dödlighet) Övriga servicarbetare 834 Däckspersonal Piloter, fartygs - befäl m.fl. 121 Verkställande direk - törer, verkschefer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger 222 Hälso - och sjukvårdsspecialister Relativ månadslön i yrkesgruppen jämfört med samtliga

25 Sammanfattning Kvalifikationskrav viktiga för dödligheten i yrket Stora skillnader bland yrkesverksamma Det finns vissa könsskillnader i yrken som har hög respektive låg dödlighet Hög utbildning minskar dödsrisken oavsett yrke Utrikes födda har inte hög dödlighet Flera faktorer bidrar till skillnader i dödlighet mellan yrken

26 Tack!

27 Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation Anna Nyman & Lotta Persson

28 Vi kommer att presentera: Om undersökningen Barnets boende Försörjningen för barnet

29 OM UNDERSÖKNINGEN

30 Olika familjer lever på olika sätt Insamling: enkäten Olika familjer lever på olika sätt Urval: föräldrarna till nära barn (1-18 år) Svarsfrekvens: 37 procent av föräldrarna, eller 58 procent av barnen där minst en förälder svarat Resultat redovisade ur både barn- och föräldraperspektiv När resultat redovisas ur ett barnperspektiv och båda föräldrarna har svarat så slumpas vilket av svaren som ska användas

31 BARNETS BOENDE

32 Hur bor barnet? Ungefär lika mycket hos båda Bara hos mamman Mest hos mamman Bara hos pappan Mest hos pappan På annat sätt Barnet bor kvar, föräldrarna växelvis Procent

33 Växelvis boende vanligast bland barn 7-9 år Procent Flickor Pojkar Ungefär lika mycket hos båda Ålder Procent Bara/mest hos mamma Flickor Pojkar Ålder Procent Flickor Pojkar Bara/mest hos pappa Ålder

34 Växelvis boende är vanligare om Föräldrarna är födda i Sverige Föräldrarna har hög utbildningsnivå Föräldrarna har hög inkomstnivå Föräldrarna inte var unga då de fick första barnet

35 Vanligt med växelvis boende om föräldrarna separerat nyligen Tid sedan separation -2 år 3-5 år 6-9 år år 15- år Växelvis Bara/mest hos mamman Bara/mest hos pappan Annat Föräldrarna aldrig levt ihop

36 21 dagar hos mamma och 9 hos pappa Antal dagar hos mamman 0 dagar 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar 7-8 dagar 9-10 dagar dagar dagar 15 dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 21,1 dagar hos mamman och 9,4 dagar hos pappan i genomsnitt De föräldrar som angett att barnet bor bara hos dem/bara hos sin andra förälder behövde inte svara på denna fråga. De har tilldelats respektive 0 dagar som svar på frågan. Procent

37 Kom ni själva överens om hur ditt barn skulle bo eller fick ni hjälp av någon utomstående? Procent Mammor Pappor Kom själva överens Fick hjälp av kommunal familjerätt/socialtjänst 7 7 Fick hjälp av juridiskt ombud 4 4 Fick hjälp på annat sätt, nämligen 1 1 Andra föräldern var aldrig med och bestämde 5 1 Barnet blev familjehemsplacerad/togs omhand av släktingar 0 0 Annat svar 8 8 Summa Antal svarande

38 Vad påverkade mest beslutet om hur ditt barn skulle bo? Procent Mammor Pappor Barnet skulle kunna bo kvar i samma område Barnet skulle ha nära till skolan/förskolan Bäst med tanke på hur bostadsbidrag eller andra stöd kunde påverkas 1 2 Föräldrarnas arbetstider och arbetssituation Båda föräldrarna ville träffa eller ha nära till barnet Föräldrarnas ekonomi 2 2 Föräldrarnas boendesituation 9 8 Barnet blev familjehemsplacerad/togs omhand av släktingar 0 0 Annat svar Kommer inte ihåg vad som påverkade mest 5 6 Antal svarande Flera svar kunde anges, vilket gör att tabellen inte summerar till 100 procent.

39 Vad tycker du om den överenskommelse ni har om ditt barns boende idag? Är nöjd Är ganska nöjd Är inte särskilt nöjd Är inte alls nöjd Mammor Pappor Ingen åsikt Annat Procent

40 Föräldrarnas egna kommentarer Det är vanligt att både mammor och pappor skriver att de inte träffar sina barn så mycket som de skulle vilja Flera orsaker till att barnet bor större delen av tiden hos den ena föräldern eller inte träffar föräldern så mycket nämns: långa avstånd, arbetstider, konflikt med den andra föräldern, sjukdom Flera pappor beskriver att de inte får träffa sitt barn alls eller väldigt lite

41 Föräldrarnas egna kommentarer Flera pappor känner sig diskriminerade av Försäkringskassan, familjerätten och socialtjänsten Flera mammor skriver att de önskar att deras barn träffade sin pappa mer

42 FÖRSÖRJNINGEN FÖR BARNET

43 Hur ordnade ni det ekonomiska efter separationen? Procent Mammor Pappor Kom själva överens Ansökte om underhåll via Försäkringskassan Valde att inte ha någon ek. överenskommelse 6 6 Ännu inte bestämt hur försörjningsansvaret ska delas 2 1 Annat 10 9 Kommer inte ihåg 1 2 Summa Antal svarande

44 De som har barn med växelvis boende har oftast själva kommit överens Kom själva överens om hur ekonomin skulle lösas. Procent Ansökte om underhåll via Försäkringskassan. Procent 0 Bara/mest hos dig Bara/mest hos den andra föräldern Ungefär lika mycket hos båda föräldrarna 0 Bara/mest hos dig Bara/mest hos den andra föräldern Ungefär lika mycket hos båda föräldrarna Mammor Pappor Mammor Pappor

45 De som själva kommit överens Vilket sätt valde ni att själva reglera underhållet på? Procentuell fördelning Växelvis boende Mammor Pappor Annat sätt Betalade för barnet när barnet bodde hos föräldern Betalade hälften var Delade på kostnaderna i förhållande till inkomsterna Underhåll Bara/mest hos sig Mammor Pappor Annat sätt Betalade för barnet när barnet bodde hos föräldern Betalade hälften var Delade på kostnaderna i förhållande till inkomsterna Underhåll

46 Vilka tar emot underhåll? 52 procent av mammorna och 8 procent av papporna tar emot underhåll Få bland dem som har barnet boende växelvis tar emot underhåll Cirka 80 procent av dem som har barnet boende hos sig hela eller mesta delen av tiden tar emot underhåll

47 Hur mycket underhåll tar du emot för ditt barn varje månad? Procent Mammor Pappor Mindre än kronor kronor Mer än kronor Summa Antal svarande

48 Vilka betalar underhåll? 42 procent av papporna och 4 procent av mammorna betalar underhåll 80 procent av dem som har barnet boende hela eller mesta delen av tiden hos den andra föräldern betalar underhåll

49 Hur mycket underhåll betalar du för ditt barn varje månad? Procent Mammor Pappor Mindre än kronor kronor Mer än kronor Summa Antal svarande

50 Hur mycket underhåll betalar du för ditt barn varje månad? Procent Hög Medel Låg Mindre än kronor kronor Mer än kronor

51 De som tar emot underhåll Brukar den andra föräldern stå för mer kostnader för ditt barn än vad som täcks av underhållet? Procent Mammor Pappor Ja 13 8 Nej Känner inte till detta 8 12 Summa Antal svarande

52 Mammornas kommentarer beskriver en svår ekonomisk situation och det är mycket vanligt att de är starkt kritiska till nivån på underhållsstödet upplever att pappan inte förstår att barn kostar uppger att de har det huvudsakliga eller hela det ekonomiska ansvaret för barnet beskriver att barnen har väldigt olika ekonomiska förutsättningar hos dem och hos sin pappa, som har högre inkomst uppger att de inte vill bråka om pengar för barnets skull

53 Pappornas kommentarer är kritiska till att barnbidraget går till mamman

54 Många positiva kommentarer Att kommunicera, komma överens och sätta barnet före sina egna behov är a & o när det gäller att vara bra föräldrar. Jag känner faktiskt att vi har lyckats med det! Delat boende och ekonomi fungerar bra för oss tack vare att vi bor fyra kilometer ifrån varandra och fortfarande är vänner. Kan tänka mig att det inte skulle vara så lätt om vi inte var sams.

55 Tack!

56 Generationer genom livet Lena Lundkvist & Karin Lundström

57 Kalenderår, perioddata Hur många gifte sig 1984? Vilken var den vanligaste åldern att gifta sig i? Vad var fruktsamhetstalet 2013? Vilka var de vanligaste dödsorsakerna på 1990-talet?

58 Kohortperspektiv Hur många av de födda 1925 gifte sig? I vilken ålder var det vanligast att de gifte sig? Hur många barn har de födda 1935 i snitt? Vilka var de vanligaste dödsorsakerna för de födda 1955?

59 Våra kohorter Antal födda Antal 20-åringar Antal 45-åringar Antal 65-åringar

60 Generationer genom livet Uppväxten Utbildning och arbetsmarknad Omflyttning och boende Familjebildning och upplösning Överlevnad och livslängd Generationerna genom livet

61 UPPVÄXTEN

62 Vanligt att uppleva en förälders dödsfall för födda under tidigt 1900-tal Andel som upplevt förälders dödsfall respektive att föräldrarna separerat vid 16/17 års ålder Förälders dödsfall Föräldrarna separerat Födelseår

63 Trångboddheten har minskat Andel trångbodda hushåll i barndomen rok 2rok 3rok

64 Något att klura på under pausen

65 Rätt svar! Anna Karl Ingrid Sven Karin Nils Rut Erik Ulla Stig Kerstin Karl Ingrid Sven Ulla Lars Karin Bengt Siv Stig Eva Lars Kerstin Jan Inger Leif Birgitta Hans Ingrid Bengt Eva Lars Lena Jan Kristina Anders Karin Thomas Kerstin Mats Maria Mikael Susanne Peter Eva Anders Lena Thomas Carina Per Anna Johan Maria Fredrik Jenny Daniel Linda Mattias Malin Mikael Anna Johan Sara Daniel Maria Andreas Emma Fredrik Malin Christoffer Anna Karl Karin Erik Elsa Nils Astrid Sven Rut Gustav Anna Karl Karin Erik Ingrid Sven Rut Nils Elsa Gustav

66 FAMILJEBILDNING

67 Giftermål vanligast för födda 1935 Andel någonsin gifta Ålder

68 Yngre mammor och fler barn i snitt för födda 1935 och 1945 Födelseår Genomsnittlig ålder vid barnafödande Genomsnittligt antal barn Andel barnlösa ,2 1, ,7 2, ,2 2, ,2 2, ,9 1, ,4 2, ,4 2, ,3 1, ,6 1,90 13

69 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

70 Allt färre med kort utbildning Kvinnor Män Födelseår Födelseår

71 och allt fler med längre utbildning Kvinnor Män Födelseår Födelseår

72 20-åriga kvinnor jobbade lika 100 Kvinnor mycket förr som nu 100 Män Födelseår Födelseår

73 45-åriga kvinnor jobbar allt mer, åriga män allt mindre Kvinnor 100 Män Födelseår Födelseår

74 DÖDLIGHET OCH LIVSLÄNGD

75 Spädbarnsdödligheten har minskat kraftigt Döda per födda Flickor Pojkar Födelseår

76 Mödradödligheten på låg nivå sedan födda 1945 Döda per kvinnor Födelseår

77 Allt fler överlever till högre ålder Andel kvarlevande män Födda Andel kvarlevande Vid 18 år 84 % Vid 65 år 62 % Vid 90 år 6 % Vid 100 år 0,2 % % 82 % 25 % 1,2 % % 93 % 47 % 3,5 % Ålder

78 Lagar & Regler styr Graviditet, äktenskap inte skäl för uppsägning 1939 Införandet av studiemedelssystemet 1965 Ny skilsmässolag 1974 Föräldraförsäkringen Rätt till deltid för småbarnsföräldrar 1979 Avskaffande av änkepension 1989

79 men livet påverkas också av annat Bondesamhälle Industrisamhälle Tjänstesamhälle Högkonjunkturen efter andra världskriget Vänstervågen talskrisen

80 Tack!

81 Utrikes föddas sysselsättning en uppföljning av utrikes födda som bott 15 år i Sverige Anna-Karin Nylin

82 Andel förvärvsarbetande, år, 2012 Procent ,5 Utrikes födda män 82,8 Inrikes födda män 54,5 Utrikes födda kvinnor 81,0 Inrikes födda kvinnor Källa: RAMS

83 Andel förvärvsarbetande efter vistelsetid, år, 2012 Procent år 5-9 år år 20 år eller mer Män Kvinnor Inrikes född

84 OM STUDIEN

85 Data Databasen STATIV Registerdata för integrationsstudier Population Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år personer invandrade stannade kvar

86 Ålders- och könsfördelning Antal Män Kvinnor Ålder vid invandring Alla utrikes födda som invandrade 1997 Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

87 Grund för bosättning Antal Alla utrikes födda som invandrade 1997 Familjeband Flykting m.fl Arbete Studier Norden/EU Män Kvinnor Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

88 Exempel på vanligaste födelseländerna Familjeband: Irak, Jugoslavien, Turkiet Flykting m.fl.: Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina Norden och EU: Finland, Tyskland, Norge Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

89 RESULTAT

90 Andel förvärvsarbetande åren efter invandring 1997 Procent Efter 5 år Efter 10 år Efter 15 år Män Kvinnor Inrikes födda (åldersstand.) År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

91 Grund för bosättning

92 Andel förvärvsarbetande kvinnor åren efter invandring (åld.stand.) Procent Familjeband Flyktingar Norden/EU År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

93 Andel förvärvsarbetande män åren efter invandring (åld.stand.) Procent Familjeband Flyktingar Norden/EU År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

94 Utbildningsnivå

95 Andel förvärvsarbetande kvinnor åren efter invandring (åld.stand.) Procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

96 Andel förvärvsarbetande män åren efter invandring (åld.stand.) Procent År Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år

97 FORTSATT ARBETE

98 Tack!

99 Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Andreas Raneke

100 Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Pågående studie om utrikes födda migranter på 2000-talet Invandring och familjebildning Utvandring beroende på familjebildning Dagens presentation I vilken utsträckning bidrar invandringen till ny invandring av familjemedlemmar?

101 Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Hur många tar emot sin familj efter invandringen? Hur många kommer till en tidigare invandrad person? Skillnader? Grund för bosättning Ålder

102 Material och metod Registret över totalbefolkningen Utrikes födda som invandrade för första gången under Alla i deras familjer Gifta, gemensamma barn Föräldrar/barn

103 Material och metod Anknytningsperson Person som efter sin invandring tar emot minst en familjemedlem (partner, barn eller förälder) Den äldsta i familjen Anhörig Invandrar till en anknytningsperson efter denna persons invandring

104 Material och metod Om en kvinna bor i Sverige och hennes man och två barn flyttar till Sverige blir kvinnan anknytningsperson och tar emot tre anhöriga Är det kvinnan och de två barnen som bor i Sverige och mannen invandrar blir kvinnan anknytningsperson och tar emot en anhörig

105 Antal utrikes födda invandrade personer

106 25 Andel som tar emot minst en familjemedlem efter invandringsår och antal år sedan invandringen

107 Antal familjemedlemmar som kommer till 100 tidigare invandrade personer efter invandringsår och antal år i Sverige

108 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anhörigas procentuella fördelning efter familjestatus och anknytningspersonens invandringsår Partner Barn Förälder

109 Antal utrikes födda invandrade personer efter grund för bosättning Familj Övrigt Asyl Arbete eller studier

110 Andel som tar emot minst en familjemedlem efter invandringsår, tid i Sverige och grund för bosättning Asyl Familj Arbete eller studier Övrigt

111 Antal familjemedlemmar som kommer till 100 tidigare invandrade personer efter invandringsår, tid i Sverige och grund för bosättning Asyl Familj Arbete eller studier Övrigt

112 Antal invandrade personer av asylskäl efter ålder vid invandring, Ålder vid invandring

113 60 Andel asylinvandrare som tar emot minst en familjemedlem efter ålder vid invandring och tid i Sverige år 4 år 3 år 2 år 1 år Ålder vid invandring

114 Antal anhöriga som kommer till 100 tidigare asylinvandrare efter ålder vid invandring och tid i Sverige år 4 år 3 år 2 år 1 år Ålder vid invandring

115 Tack!

116 Får utrikes födda fler barn? Johan Tollebrant

117 Bakgrund Varje år görs en befolkningsprognos för Sverige Idag prognostiseras utrikes föddas framtida barnafödande ur ett periodperspektiv och de Sverigeföddas ur ett kohortperspektiv Syftet med denna studie är att utreda om det även är bättre att göra en prognos för de utrikesföddas barnafödande ur ett kohortperspektiv Syftet är också att räkna ut den totala kohortfruktsamheten för utrikes födda, både i Sverige och innan invandring

118 Datamaterial och metod För att beräkna total kohortfruktsamhet behöver vi information om barnafödande både innan och efter invandring till Sverige Barnafödande efter invandring kan vi enkelt beräkna genom registerdata över hela Sveriges befolkning Barnafödandet innan invandring skattas genom barnen som finns i Sverige men inte är födda i Sverige och kopplas ihop genom Flergenerationsregistret

119 Datamaterial och metod (forts.) Självklart har denna metod några begränsningar: Barn som utrikes födda har före invandringen men som inte följer med till Sverige finns inte i SCB:s register Det är svårt att uppskatta hur vanligt det är att barn inte invandrar med sina föräldrar, men man kan anta att det är vanligare bland kvinnor som är äldre då de invandrar Det är också möjligt att barn har avlidit före invandringen

120 Andel födda barn efter moderns födelselandsgrupp Moderns födelselandsgrupp Sverige Norden EU-länder Övriga Europa Utanför Europa i land med högt HDI Utanför Europa i land med medel HDI Utanför Europa i land med lågt HDI Summa HDI = Human Development Index

121 4,0 3,5 Periodfruktsamhet samt prognos ,0 Övriga Europa Lågt HDI 2,5 2,0 Högt HDI Medel HDI 1,5 Sverigefödda Norden EU 1,0 0,5 0, År

122 3,0 Slutgiltig kohortfruktsamhet Kvinnor födda i Sverige ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År

123 BARN FÖDDA FÖRE MAMMANS INVANDRING

124 100 Andel med minst ett barn vid invandring efter ålder Utrikes födda kvinnor kohort Sverigefödda Lågt HDI Övriga Europa Medel HDI EU Högt HDI Norden Ålder

125 Genomsnittligt antal barn för de som invandrat till Sverige vid 40 års ålder Kvinnor födda ,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI

126 BARN FÖDDA I SVERIGE

127 Andel som fått minst ett barn i Sverige Utrikes födda kvinnor kohort efter ålder 80 Sverigefödda Övriga Europa Lågt HDI Högt HDI EU Medel HDI Norden Ålder

128 3,0 Genomsnittligt antal barn födda i Sverige vid 40 års ålder Kvinnor födda ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI

129 Genomsnittligt antal barn födda i Sverige Kvinnor födda i länder med medel HDI 1,6 1,4 1,2 1, , ,6 0,4 0, , Ålder

130 BARN FÖDDA BÅDE FÖRE MAMMANS INVANDRING OCH I SVERIGE

131 100 Andel med minst ett barn Utrikes födda kvinnor kohort efter ålder Övriga Europa Sverigefödda Lågt HDI EU Medel HDI Högt HDI Norden Ålder

132 3,0 Genomsnittligt totalt antal barn vid 40 års ålder Kvinnor födda ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI

133 Genomsnittligt antal barn Kvinnor födda i länder med medel HDI 2,5 2,0 1,5 1, , , Ålder

134 Tack!

135 På gång för SCB:s demografer Utrikes föddas sysselsättning Utrikes föddas kohortfruktsamhet Migration och familjebildning Sveriges framtida befolkning (maj 2015) Ungdomars flytt hemifrån Migration ur ett könsperspektiv Avstånd mellan barn och separerade förälder Enbarnsföräldrar

136 Tack för i år! Demografidagen 2014 Onsdagen den 15 oktober Statistiska centralbyrån Svensk demografisk förening