Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Transkript

1 Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

2 Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara öppna för nya intryck, nya idéer och nya medarbetare Sverige har en flera sekler lång tradition av arbetskraftsinvandring med undantag för Arbetsgivarna arbetade för EU-medlemskapet och de fyra friheterna Vi bildade opinion för att Sverige skulle avstå övergångsregler för EU:s nya medlemsländer 2004 i Storbritannien, Irland och Sverige gällde den fria rörligheten fullt ut från EU-inträdet Vi välkomnade Laval-domen 2007 Vi opinionsbildade för reformen om arbetskraftsinvandring

3 Sammanfattning Fri rörlighet och invandring är en grundläggande förutsättning för företagens kompetensförsörjning. Invandrare står redan idag för en stor del av kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad. Flera olika branscher skulle helt enkelt stanna av utan invandrarna. En majoritet av invandrare arbetar i storstäder. Rörligheten inom Sverige är inte särskilt bra. Folk flyttar i enkelriktning mot storstäder. Vi behöver attraktivare kommuner och regioner Vi behöver en växande ekonomi och fler företag. Tillgång till arbetskraft är en viktig del i ett bra företagsklimat. Kunder/konsumenter är avgörande för näringslivet lokalt. Invandring är en del av lösningen till våra utmaningar 3

4 Sveriges befolkning i arbetsför ålder (20-64) har ökat med drygt sedan det har gått från pers till pers Sverige Norden EU 27 Övriga Europa Asien Afrika Sydamerika Nordamerika

5 Antalet förvärvsarbetande har ökat med drygt pers, varav utrikes födda. Det har gått från pers till pers Sverige Norden EU 27 Övriga Europa Asien Afrika Sydamerika Nordamerika

6 Andelen utrikes födda ökar markant bland förvärvsarbetande 16% 14% 14% 12% 12% 10% 11% 11% 8% 6% 4% 2% 0% 6 År 2001 År 2004 År 2007 År 2012

7 Yrken flest utrikes födda i Jönköping är verksamma i

8 Yrken med högst andel utrikes födda bland anställda Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 39% Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 34% Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 33% Städare m.fl. 32% Övriga servicearbetare 31% Hälso- och sjukvårdsspecialister 30% Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 27% Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 25% Processoperatörer vid stål- och metallverk 24% Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 23% Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 23% Industrirobotoperatörer 22% Montörer 21% Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 21% Övriga maskinoperatörer och montörer 20% Storhushålls- och restaurangpersonal 20% Lager- och transportassistenter 18% Universitets- och högskollärare 18% Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 18% Maskinoperatörer, trävaruindustri 17% 8 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

9 Yrken med lägst andel utrikes födda bland anställda Förskollärare och fritidspedagoger 6% Byggnadshantverkare 5% Kundinformatörer 5% Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 5% Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 5% Datatekniker och dataoperatörer 5% Högre ämbetsmän och politiker 4% Skogsbrukare 4% Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 4% Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4% Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 4% Jurister 4% Piloter, fartygsbefäl m.fl. 4% Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 3% Militärer 3% Lantmästare, skogsmästare m.fl. 3% Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 2% Pastorer 2% Speciallärare 2% Poliser 2% 9 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6%

10 Sysselsättningen bland invandrare ökar med tiden över hela landet och i Jönköping 80% 70% 72% 66% 71% 69% 60% 58% 61% 57% 53% 50% 40% 41% 40% Jönköpings län Riket 30% 28% 29% 20% 10% 0% 0-2 år 3-4 år 5-9 år år 20+ år Totalt 10

11 Invandrare är ingen homogen grupp Arbetsmarknadsstatistiken utgår från etniskt ursprung, utrikes födda men individens förutsättningar på arbetsmarknaden avgörs inte av hudfärg, religion eller födelseland. Faktorer som är verkligt avgörande för invandrares förutsättningar för integration på arbetsmarknaden är: 1. grund för bosättning 2. utbildningsnivå 3. ålder vid ankomsten till Sverige 4. vistelselängden i Sverige 5. vistelseorten i Sverige. 11

12 Så påverkar bosättningsgrunden förutsättningarna för integration Två civilingenjörer inom elektronik/data bor i Iran. De är jämngamla och har gått samma utbildning. Den ena (AKI) får ett jobberbjudande från ett företag i Sverige, vänder sig till svenska ambassaden i Teheran och söker och får arbetstillstånd. Den andra (FI) blir tvungen att fly landet av politiska/religiösa skäl. Båda ingenjörerna kommer till Stockholm samtidigt, den ena som AKI och den andra som FI. AKI börjar jobba på företaget inom några dagar, fixar bostad själv och hittar en etta att hyra i andra hand på 3 månader. AKI kan inte svenska, men arbetsgivaren har inga krav på sådana kunskaper. Företagsspråket är engelska, medarbetare och kunder talar också engelska FI söker asyl. Efter att ha fått sitt uppehållstillstånd måste FI vänta i kö för att bli mottagen av någon kommun som kan erbjuda bostad och utbildning, därefter måste FI läsa SFI i 2 år. Sedan följer en validering och komplettering av FI:s utbildning som tar ytterligare 2-3 år. 12

13 Invandringen till Sverige har ökat sedan 1980, men flyktinginvandringen håller en ganska jämn nivå Andra invandrare Flyktingar

14 Var jobbar utrikes födda? Stockholm-Solna 40,10% Göteborg 12,60% Malmö-Lund 12,40% Jönköping 3,30% 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00% 14

15 Viktigt att förbättra förutsättningarna för integration ett gott företagsklimat är grunden 1. Värna AKI-reformen och för över erfarenheter till flyktingmottagandet. 2. För in mer av ett företags- och arbetsmarknadsperspektiv vilka kunskaper efterfrågar företagen? 3. Kartlägg utbildning och kompetens hos asylsökande redan vid ankomsten. 4. Uppmuntra nyanlända att söka och ta jobb för att gradvis kunna avancera till rätt jobb 5. Ta fram aktuell och realistisk information om möjligheterna för den enskilde på den lokala arbetsmarknaden. Peka på växande branscher, bristyrken m.m. 6. Öka flexibiliteten kring SFI som första station för den som fått asyl, exempelvis genom att kunna läsa svenska vid sidan av jobbet. 7. Inför ett checksystem för ett flexibel svenskundervisning för alla 8. Skapa riktade arbetsmarknadsutbildningar för komplettering av yrkeskompetens, snabb validering, komplettering av högskoleutbildning 9. Öka attraktionskraften. 15

16 Yrken med störst ökning i total antal anställda sedan 2001 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. byggnads- och anläggningsarbetare förskollärare och fritidspedagoger övriga maskinoperatörer och montörer säljare, inköpare, mäklare m.fl. vård- och omsorgspersonal dataspecialister övriga servicarbetare fordonsförare andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens byggnadshantverkare lager- och transportassistenter maskinförare godshanterare och expressbud kundinformatörer administratörer i offentlig förvaltning agenter, förmedlare m.fl. civilingenjörer, arkitekter m.fl. datatekniker och dataoperatörer hälso- och sjukvårdsspecialister

17 Yrken med störst minskning i total antal anställda sedan 2001 maskinoperatörer, trävaruindustri maskinoperatörer, gummi- och plastindustri smeder, verktygsmakare m.fl. handpaketerare och andra fabriksarbetare montörer bokförings- och redovisningsassistenter kontorssekreterare och dataregistrerare speciallärare gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri grafiker m.fl. kassapersonal m.fl. maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. grundskollärare maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. biblioteksassistenter m.fl. säkerhets- och kvalitetsinspektörer