Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Transkript

1 Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014

2 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna? Utvecklingen i branscher och yrken i Skåne Matchningsgraden i Skåne jämfört med Stockholm och VGR Maskiningenjörer ett exempel Tankar och reflektioner om indikatorerna Hur går vi vidare?

3 Arbetsmarknadens utveckling i Skåne

4 Stark sysselsättningstillväxt trots finanskris (Förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB, raps-ris) Stockholm Skåne Västra Götaland Riket

5 Skåne har lägst förvärvsgrad av Sveriges 21 län (20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer) %

6 Även den matchade förvärvsgraden är låg i Skåne 2012 (20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer)

7 Genomsnittlig Matchningsgrad för anställda efter region år

8 Gävleborgs län Blekinge län Södermanlands län Västernorrlands län Västmanlands län Skåne län Östergötlands län Gotlands län Värmlands län Örebro län Kronobergs län Jämtlands län Norrbottens län Kalmar län Riket Västerbottens län Västra Götalands län Dalarnas län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Uppsala län Och arbetslösheten är något högre i Skåne (Källa: Arbetsförmedlingen) 10.0% 7.5% 5.0% Arbetslöshet per län av befolkning år, mars 2014, procent % 0.0%

9 Andelen ej i arbetskraften efter region 2012 (minus studerande med studiemedel) 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

10 Regionala strukturella skillnader % 90% 16% 14% 14% 14% 80% 70% 4% 6% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 3% 3% 3% 4% 4% 4% 60% Övriga ej i arbetskraften Studerande ej förvärvsarbetande 50% Inskrivna arbetslösa AF Studerande förvärvsarbetande o gränspendlare 40% 30% 65% 71% 71% 71% Egenföretagare Anställda 20% 10% 0% Skåne Stockholm VGR Riket

11 Stora skillnader i förvärvsgrad mellan Sverigefödda och utomnordiskt födda

12 20 största utbildningsgrupperna i gruppen Övriga ej i arbetskraften i Skåne 2012 (gränspendlare och studerande med studiemedel frånräknade) Grundskoleutbildning och motsvarande Okänd utbildning Folkskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasial utbildning, ospecificerad Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Minst 30 hp inom humaniora/konst, ej examen Naturvetenskaplig gymnasieutbildning Estetisk utbildning på gymnasial nivå Handelsgymnasium / 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet

13 Skånes närings- och yrkesstruktur

14 Skånes näringsstruktur 2012 Källa: SCB, matchningsindikatorer Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Utbildning Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet

15 Förändring i antalet sysselsatta efter näringsgren (Källa: SCB) Företagstjänster Utbildning Handel Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Okänd verksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Transport och magasinering Tillverkning och utvinning Totalt

16 De 20 yrken som växt mest i Skåne Källa: SCB, Yrkesstatistiken Vård- och omsorgspersonal Drift- och verksamhetschefer Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Universitets- och högskollärare Storhushålls- och restaurangpersonal Köks- och restaurangbiträden Byggnads- och anläggningsarbetare Företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän Agenter, förmedlare m.fl. Byggnadshantverkare Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Dataspecialister Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Psykologer, socialsekreterare m.fl. Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Datatekniker och dataoperatörer Administratörer i offentlig förvaltning

17 De 20 yrken som minskat mest i Skåne Källa: SCB, Yrkesstatistiken Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Kontorssekreterare och dataregistrerare Yrke okänt Bokförings- och redovisningsassistenter Maskinoperatörer, trävaruindustri Montörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Övriga maskinoperatörer och montörer Brevbärare m.fl. Gymnasielärare m.fl. Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Kundinformatörer Grundskollärare Grafiker m.fl. Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Fordonsförare Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Övriga servicarbetare Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri MINUS!!

18 Matchningsgraden i Skåne jämförelse med Stockholm och Västra Götaland

19 Matchad förvärvsgrad i procent Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Skåne (20-64 år) år % 1 38 % Polisutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 65,9 % % % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 0 Medel förvärvsgrad = 83 % Förvärvsgrad i procent

20 Matchad förvärvsgrad i procent 100 Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Västra Götaland (20-64 år)år % 4 18 % Läkarutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 67,5 % % % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data Förvärvsgrad i procent Medel förvärvsgrad = 86,3 %

21 Matchad förvärvsgrad i procent Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Stockholm (20-64 år) år % 1 46 % Polisutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 64,3 % % % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data Förvärvsgrad i procent Medel förvärvsgrad = 85,4 %

22 Utbildningsgrupper med låg förvärvsgrad och låg matchningsgrad i Skåne 2012 (Antalet i befolkningen år med utbildningen) Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymnasial utb. inom tjänsteområdet / Yrkesmilitärutb. Samhällsvetar- och förvaltningsutb. (högskoleutb. minst 3 år) Humanistisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik / lärarutbildning Konstnärlig eftergymnasial utbildning Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Civilingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning Transportutbildning på eftergymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst Medieproduktion, eftergymnasial utbildning Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data Geovetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Högskoleingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning

23 Matchningsgraden för maskiningenjörer ett exempel

24 Ökat behov av ingenjörer och tekniker i Skåne UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

25 Minskad efterfrågan på maskiningenjörer? (Högskoleutbildade: maskinteknik, fordons- och farkostteknik, industriell ekonomi, 55I) ,8 88, ,4 69, Förvärvsgrad (RAMS) Matchad förvärvsgrad

26 Några bakomliggande förklaringar I tabell E3 kan vi utläsa att tillgången på maskiningenjörsutbildade har ökat i samma takt som sysselsättningen, men bland de sysselsatta är det något färre som arbetar i matchade yrken I tabell U1 kan vi utläsa att några ytterligare förklaringar är en viss ökning av antalet egenföretagare, arbetslösa, studerande, ej i arbetskraften. Men det är marginella förändringar mellan I tabell U2 och U3 kan vi utläsa att ökningen på tillgångssidan främst förklaras genom ett ökat antal examinerade. Marginellt genom vidareutbildning och minskad utpendling Nästa steg skulle vara att detaljstudera inom vilka yrken de maskiningenjörsutbildade finns och hur det har förändrats över tid.

27 Några tankar och reflektioner inför framtiden

28 Möjligheter och utmaningar Indikatorerna ger möjlighet till flera intressanta jämförelser mellan regioner och mellan utbildningsgrupper En gemensam statistisk utgångspunkt för regionerna och myndigheterna Indikatorerna ger viktig information om det aktuella arbetsmarknadsläget för olika utbildningsgrupper. Ger öppningar för att diskutera utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Men indikatorerna behöver analyseras vidare. Dels finns det behov av kompletterande information, dels finns det behov av tidsserier för att förklara förändringar/dynamiken Kan vi bli bättre på att beskriva bakomliggande faktorer? Kan indikatorerna utvecklas för att även ge stöd till framtidsbedömningar?

29 Några förslag att ta ställning till Fallstudier som analyserar bakomliggande förklaringar till förändrad efterfrågan och tillgång för olika utbildningsgrupper Undersöka möjligheterna att utveckla indikator baserad på AF:s statistik över Lediga jobb. (Är det möjligt att nyckla om dess efter yrkes- eller utbildningsgrupper?) Fördjupningsprojekt om konjunkturindikator regional makronivå (lediga jobb, arbetslöshet andra konjunkturmått etc.) Komplettera indikatorprojektet med fler variabler, se förslagen i Bilaga 2 i slutrapporten. Finns behov av längre tidsserier, men svårt. Webbaserad lösning för indikatorerna: organisatoriskt ansvar, långsiktig finansiering av uppdatering etc.

30 Tack för er tid!

31 Extramaterial

32 20 största utbildningsgrupperna inskrivna på AF 2012 Grundskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Folkskoleutbildning och motsvarande Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Gymnasial utbildning, ospecificerad Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Estetisk utbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Eftergymnasial utbildning, ospecificerad

33 De 20 utbildningsgrupper bland de arbetslösa som ökat mest mellan 2011 och 2012 Grundskoleutbildning och motsvarande Folkskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Estetisk utbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utb. gymnasial nivå inom naturvetensk./matematik/data Minst 2 år, motsv minst 120 hp inom teknikområdet/ej examen Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård

34 Stora inomregionala skillnader i sysselsättningstillväxten

35 Även stora skillnader i arbetslösheten mellan Skånes kommuner (Källa: Arbetsförmedlingen)

36 och ökat behov av civilingenjörer UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan