VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

Transkript

1 VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys 5 september 2018

2 Vad är Regionala matchningsindikatorer? Katja Olofsson, SCB

3 Det talas mer och mer om matchning Antal inslag i media Källa: Retriever

4 Det talas mer och mer om matchning

5 Kräver statistik om Anställda Arbetslösa Arbetsgivarnas efterfrågan Yrken/utbildningar/kompetens Vad är matchat och inte? och gärna på regional nivå

6 Regionala matchningsindikatorer

7 Var och vad?

8

9 Allmänt om statistiken Ett 20-tal indikatorer under områdena Efterfrågan, Utbud, Matchning och Regionala förutsättningar 100 (ibland 77) utbildningar Län som regional indelning Efter kön och ålder (20 39, år) där relevant och möjligt Merparten:

10 Olika användningsområden

11 Beskriva förutsättningar Förvärvsarbetande Arbetslösa år, 2015 Källa: RMI, U1

12 Vanlig förvärvsgrad Upptäcka utmaningar Matchad förvärvsgrad år, Procent Källa: RMI, E3

13 Måttet matchad förvärvsgrad Andelen utbildade som arbetar i yrken som stämmer överens med utbildningen antal anställda som arbetar i yrken som helt matchar utbildningen totalt antal personer med utbildningen Egenföretagare och studerande ingår inte

14 Så funkar den matchade förvärvsgraden FÖRETAGARE, STUDERANDE ARBETSLÖSA LÅNGTIDS- SJUKA M.FL. ANSTÄLLDA ALLA MED EN VISS UTBILDNING HELT MATCHADE ANSTÄLLDA VANLIG FÖRVÄRVSGRAD MATCHAD FÖRVÄRVSGRAD

15 Måttet matchad förvärvsgrad Andelen utbildade som arbetar i yrken som stämmer överens med utbildningen antal anställda som arbetar i yrken som helt matchar utbildningen totalt antal personer med utbildningen Egenföretagare och studerande ingår inte Syfte: Att spegla efterfrågan på utbildningar snarare än på individer Om hög andel med utbildning X arbetar i matchande yrken Hög efterfrågan på utbildning X

16 Matchningsbedömningar Hur vanligt yrket är bland anställda år

17 Hög matchad förvärvsgrad År 2016 Källa: RMI, E3

18 och låg matchad förvärvsgrad År 2016 Källa: RMI, E3

19 Vanlig förvärvsgrad Läkarutbildning Upptäcka utmaningar Polisutbildning Lärarutb. grsk tidiga år Barn och fritid, gymnasial Naturbruk, gymnasial Övrig utbildning inom humaniora och konst, eftergymn. Övrig utb. i samhällsvetenskap, juridik, handel, admin., eftergymn. Övrig utb. inom teknik och tillverkning Övrig utbildning inom naturvetenskap, matematik, data, eftergymn Matchad förvärvsgrad år, Procent Källa: RMI, E3

20 Diskutera strategier Flyttnetto: Inflyttare minus utflyttare Källa: RMI, U år, Antal

21 Sammanfattning En samlad uppsättning indikatorer över tillgång och efterfrågan på utbildad arbetskraft, samt matchning, på regional nivå Många olika användningsområden Nya mått som matchad förvärvsgrad Svårt fånga alla aspekter av matchning med statistik, men för första gången finns jämförbara matchningsmått för Sveriges alla län

22 Tack! Katja Olofsson

23 Fördjupning: Pedagogik Styrbjörn Holmberg, Region Östergötland

24 Lärartäthet Regionala skillnader, myter och möjliga förklaringar Styrbjörn Holmberg, Region Östergötland

25 Ett sätt att mäta lärartäthet: Antal elever per utbildade lärare 16 Antal elever per lärare, förändring (vänster till höger punkt) Små skillnader i utveckling av antal elever Stora skillnader i utveckling av antal lärare Bra blir sämre och dåliga blir bättre

26 Lärare (15G) byter arbetsgivare men inte bransch Matchningsgrad, dvs. andel anställda år som arbetar i matchande yrken, bland anställda med lärarutbildning för grundskolans tidiga år respektive för grundskolans senare år och gymnasiet. År samt 2015 Andel jobbytare bland förvärvsarbetande år med lärarutbildning för grundskolans tidiga år

27 Tre förklaringar: Nettoförändring, substitut och/eller komplement Förändringen i Örebro län beror främst på ett stort antal regionalt utbildade Förändringen i Västerbottens län beror främst på stora pensionsavgångar och många vidareutbildade I län med många elever per utbildade lärare är det också en högre andel obehöriga lärare.

28 Fördjupning: Teknik & tillverkning Jan Persson, Tillväxtverket

29 Fördjupning Teknik och tillverkning Jan Persson, Analytiker på Tillväxtverket

30 Fler kvinnor skulle minska bristen på datautbildade Andel av de personer som har en eftergymnasial datautbildning som förvärvsarbetar respektive arbetade i ett matchande yrke år 2015, uppdelat på kön och län

31 Sämre matchning bland utrikes födda civilingenjörer Förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad bland civilingenjörsutbildade år med övrig eller okänd inriktning år 2015, uppdelat på län Antal personer i olika län som tillhör utbildningsgruppen

32 DAGS FÖR LUNCH! Vi kör igång igen kl !

33 Fördjupning: Vård & omsorg Anders Axelsson, Region Skåne

34 Fler vård- och omsorgspersonal men färre med utbildning

35 Fler grundutbildade och färre specialistutbildade sjuksköterskor

36 Vilka möjligheter finns det att motverka kompetensbristen? Efterfrågan Växande befolkning och fler äldre i befolkningen Kommunens och regionens/landstingets ekonomi Digitalisering och arbetsorganisation Utbildningskrav och policy Tillgången Den yrkesverksamma befolkningens tillväxt Sökande och examinerade Yrkets attraktivitet Arbetsmiljö Lön Alternativa jobb Pensionsavgångar

37 Regional tillämpning av matchningsindikatorerna Peter Möller, Region Dalarna

38 Matchningsindikatorerna i Dalarna Peter Möller Samhällsanalytiker

39 lärare undersköterskor Kommundialoger Uppföljning av examinerade undersköterskor Beskrivning av kompetensförsörjningssystemet i Dalarna Matchningsindikatorerna Supercross - finare geografiska nivåer än län - korsköra med andra variabler (ex. typ av yrken, inkomster för omatchade) Stativ - longitudinella analyser - integration

40

41 Regional tillämpning av matchningsindikatorerna Mats Larsson & Maria Svensson Hallberg, Region Örebro län

42 Regionalt kompetensförsörjningsarbete - Hur nyttjar vi matchningsindikatorerna? Uppdrag Mötesplatser och dialogforum I samverkan med aktörer identifiera insatser och åtgaganden En viktig förutsättning är relevanta, aktuella och pedagogiska kunskapsunderlag Lärprojektet bidrog till att vi började och vågade nu ska vi fortsätta!

43 Ger ojämn könsfördelning gällande utbildningsval också sämre matchning? (se sidan i slutrapporten)

44 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% 96% 3% 4% Andel män och kvinnor examinerade från gymnasiala yrkesutbildningar, Örebro län år % 90% 10% 10% 88% 12% 55% 45% 39% 61% 31% 69% 20% 80% 10% 90% Andel examinerade män Andel examinerade kvinnor Män, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Män Kvinnor) Kvinnor, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Kvinnor Män) Källa: E3, Regionala matchningsindikatorer, SCB (2017)

45 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel män och kvinnor i näringsgrenar som matchar dessa gymnasiala yrkesutbildningar, Örebro län år % 78% 78% 78% 21% 22% 22% 22% 75% 25% 59% 41% 46% 54% 43% 57% 27% 73% 18% 82% Andel män i näringsgren Andel kvinnor i näringsgren Män, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Män Kvinnor) Kvinnor, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Kvinnor Män) Källa: E3, Regionala matchningsindikatorer, SCB (2017)

46 Könsskillnader i matchad förvärvsgrad: Andel män respektive kvinnor som har ett yrke som matchar individens högsta utbildningsnivå (både till nivå och inriktning) Källa: E3, Regionala matchningsindikatorer, SCB (2017)

47 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% 96% 34% 33% 3% 4% Andel män och kvinnor examinerade från gymnasiala yrkesutbildningar samt könsskillnader i matchad förvärvsgrad, Örebro län år % 90% 25% 10% 10% 11% 88% 12% 29% 55% 45% 17% 39% 61% 8% 31% 69% 1% 20% 80% 10% 90% 21% 21% Andel examinerade män Andel examinerade kvinnor Män, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Män Kvinnor) Kvinnor, högre matchad förvärvsgrad, antal procentenheter (Kvinnor Män) Källa: E3, Regionala matchningsindikatorer, SCB (2017)

48 Hög andel män eller kvinnor ger större skillnader i matchning, se sidan De ojämna gymnasiala utbildningsvalen samvarierar till 96 procent med skillnaderna i matchning!

49 Hög andel män eller kvinnor ger större skillnader i matchning, se sidan De ojämna eftergymnasiala utbildningsvalen samvarierar till 45 procent med skillnaderna i matchning (för samtliga utbildningar)!

50 Sammanfattningsvis: Ojämn könsfördelning ger sämre matchning Framgångsrikt jämställdhetsarbete ger bättre matchning Källa: E3, Regionala matchningsindikatorer, SCB (2017)

51 Tack! Katja Olofsson Styrbjörn Holmberg Jan Persson Anders Axelsson Peter Möller Maria Svensson Hallberg Mats Larsson Karin Botås

52 Nästa steg! Ulf Savbäck & Åsa Bjelkeby, Tillväxtverket

53 DAGS FÖR LABB! Vi kör igång kl ! Grupp 1 i Loungen Grupp 2 i Enkelheten