2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna I denna faktasammanställning redovisas uppgifter om Eskilstunas befolknings utbildningsbakgrund och hur den förändrats över tid. Jämförelser görs med såväl hela landet som ett antal jämförelsekommuner. Befolkningens utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå har ökat kraftigt sedan början av talet, vilket framgår av diagram 1 1 som visar utbildningsnivån för befolkningen år per åldersgrupp i Eskilstuna och riket år 1990 och Diagram 1 Andel av befolkningen år med minst tre års eftergymnasiala studier år 1990 och år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år E-tuna 90 E-tuna 09 Riket 90 Riket 09 1 Anm. År 2000 förändrade SCB principerna för statistiken. Förändringen har delvis bidragit till den ökning som framgår av statistiken. Det förändrar dock inte huvudintrycket av den förändring som skett och påverkar heller inte jämförelserna med riket eller andra kommuner mer än marginellt. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 För Eskilstuna har utvecklingen inneburit att andelen av befolkningen som har minst tre års eftergymnasiala studier har ökat från sex till 12 procent under perioden. Fortfarande är dock andelen lägre än för riket som helhet, eftersom utbildningsnivån i riket som helhet ökat från nio till 18 procent under samma period. Samtidigt med att andelen med en längre eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt har andelen av befolkningen med endast en förgymnasial utbildning (grundskola/folkskola) minskat i samma omfattning (diagram 2). År 2009 utgjorde denna grupp 17 procent av befolkningen år, vilket kan jämföras med 32 procent knappt 20 år tidigare. Drygt hälften (51 %) av eskilstunaborna har en kortare eller längre gymnasieutbildning, vilket kan jämföras med 44 procent år procent hade en kortare eller längre eftergymnasial utbildning år 2009, vilket är nära nog en fördubbling i jämförelse med början av 90- talet då motsvarande andel var 16 procent. I synnerhet är det andelen med en längre eftergymnasial utbildning som ökat. Diagram 2 Andelar av Eskilstunas befolkning år efter utbildningstidens längd år 1990 och År 1990 År 2009 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial 3 år - Uppgifter saknas Det är framför allt utbildningsnivån bland kvinnorna som ökat mycket kraftigt. Andelen kvinnor år som hade en längre eftergymnasial utbildning var 20 procent år 2009, medan motsvarande andel för männen var 12 procent (diagram 3). I början av talet var andelen kvinnor och män med en längre eftergymnasial utbildning lika stor eller sju procent. Det mesta talar för att skillnaden kommer att öka ytterligare, eftersom skillnaden mellan kvinnor och män i de yngre åldersgrupperna är väsentligt större än vad som gäller för äldre. Bland 30- åringarna är andelen män med en längre eftergymnasial utbildning omkring 20 procent, medan motsvarande andel för kvinnorna är 35 procent. Analysen 2010:5 2(7)

3 Diagram 3 Andelen kvinnor respektive män i Eskilstuna med minst tre års eftergymnasial utbildning per åldersgrupp år år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år Män Kvinnor Den ökande skillnaden i utbildningsnivå mellan kvinnor och män är inget unikt mönster för Eskilstuna, utan gäller i stort sett hela landet. Av diagram 4 framgår utbildningsnivån för män och kvinnor år 1990 och 2008 i Eskilstuna och ett antal jämförelsekommuner. Diagram 4 Andel män och kvinnor år med en minst treårig eftergymnasial utbildning år 1990 och 2008 i Eskilstuna och jämförelsekommuner Eskilstuna Linköping Norrköping Borås Örebro Västerås Gävle Sundsvall Män90 Kvinnor90 Män08 Kvinnor08 Analysen 2010:5 3(7)

4 I början av talet var männens utbildningsnivå högre eller på samma nivå som kvinnornas i samtliga jämförelsekommuner. År 2008 var kvinnornas utbildningsnivå påtagligt högre i samtliga kommuner, med undantag av Linköping där skillnaden är mindre. Utbildningsnivån för männen är genomgående högre i samtliga jämförelsekommuner än i Eskilstuna. När det gäller kvinnorna är andelen med en minst treårig eftergymnasial utbildning på ungefär samma nivå som i Norrköping och Borås, men lägre än i övriga kommuner. Andelen män respektive kvinnor med längre eftergymnasial utbildning har ökat i ungefär samma takt i samtliga kommuner, med undantag av Sundsvall där utbildningsnivån bland kvinnorna ökat väsentligt snabbare. En bidragande orsak till de ökade skillnaderna mellan könen är att kvinnor och män i hög utsträckning söker sig till olika delar av arbetsmarknaden och att utbildningskraven ser olika ut mellan olika sektorer. Utbildningsnivån inom olika delar av arbetsmarknaden Av diagram 5 och 6 framgår andelen sysselsatta män och kvinnor av det totala antalet sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna (dagbefolkning) med en kortare eller längre eftergymnasial utbildning och fördelade efter huvudsaklig utbildningsinriktning. Som synes är skillnaderna mellan könen i val av utbildningsinriktning och karriär på arbetsmarknaden mycket stora. Diagram 5 Andelen män och kvinnor (16+) med en kortare (<3 år) eftergymnasial utbildning av det totala antalet sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna år 2009, fördelat efter huvudsaklig utbildningsinriktning. 9% 8% 7% 6% 4% 3% 2% 1% Naturvet/Teknik Vård Pedagogik Övrigt Män Kvinnor Andelen män med en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning är klart mycket större, medan kvinnorna dominerar inom utbildningsområdena vård och pedagogik. Även om övriga utbildningsområden är det en högre andel sysselsatta kvinnor med en eftergymnasial utbildning, men skillnaden mellan könen är här mindre. Analysen 2010:5 4(7)

5 Diagram 6 Andelen män och kvinnor (16+) med en längre (minst 3 år) eftergymnasial utbildning av det totala antalet sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna år 2009, fördelat efter huvudsaklig utbildningsinriktning. 9% 8% 7% 6% 4% 3% 2% 1% Naturvet/Teknik Vård Pedagogik Övrigt Män Kvinnor Det finns heller inget som tyder på att skillnaderna i mäns och kvinnors utbildnings- /yrkesval skulle ha förändrats i någon större omfattning sedan början av talet. Av tabell 1 framgår sysselsatta och utbildningsnivå per bransch. I de branscher där andelen män är förhållandevis lägre, som exempelvis vård och omsorg eller utbildning och forskning, är också utbildningsnivån högre. I de branscher där andelen män är hög, som exempelvis bygg eller tillverkning, råder det omvända förhållandet. Även inom respektive bransch är utbildningsnivån högre bland kvinnorna än bland männen. Den enda bransch där det omvända förhållandet gäller är vård och omsorg, där andelen män med en minst treårig eftergymnasial utbildning är väsentligt högre. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå har med andra ord inte bara att göra med inom vilka branscher man väljer att arbeta. Tabell 1 Antal sysselsatta, andel män och andel män och kvinnor med minst en treårig eftergymnasial utbildning per bransch i Eskilstuna år 2008 Bransch Antal sysselsatta Andel män Andel män EG 3 Andel kvinnor EG 3 Tillverkning % 11 % 15 % Vård och omsorg % 42 % 27 % Utbildning & FoU % 43 % 44 % Handel % 5 % 6 % Företagstjänster % 16 % 21 % Offentlig förv % 30 % 40 % Bygg % 1 % 11 % Pers. & kultur.tjänst % 12 % 15 % Transport, tele % 3 % 7 % Finans, fastighet % 15 % 16 % Övriga näringar % 5 % 8 % Totalt % 14 % 24 % Analysen 2010:5 5(7)

6 Andelen behöriga till fortsatta studier på högskola och gymnasiet En bidragande orsak till att andelen med en eftergymnasial utbildning är lägre i Eskilstuna än i jämförelsekommunerna är att andelen som är behöriga till högskolestudier efter avslutad gymnasieutbildning är lägre (diagram 7). Diagram 7 Andelen behöriga till högskolan av de som fick slutbetyg från gymnasiet i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2001 till Procent Eskilstuna Borås Gävle Linköping Norrköping Sundsvall Uppsala Västerås Örebro Anm. Enligt Skolverkets statistik är andelen för Eskilstuna 91 procent för år Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen har det här blivit fel i Skolverkets statistik. Enligt förvaltningens egen bedömning så uppskattar man andelen till 82 procent. Källa: Eskilstuna kommun/skolverket Andelen högskolebehöriga har dock successivt ökat i Eskilstuna, från omkring 70 procent i början av talet till drygt 80 procent idag. Det har också inneburit att avståndet till jämförelsekommunerna har krympt, även om andelen i det flesta jämförelsekommuner fortfarande är väsentligt högre eller drygt 90 procent. En ytterligare orsak, som kan ha bidragit till resultaten för gymnasieskolan, är att andelen behöriga till gymnasieskolan också har varit lägre i Eskilstuna (diagram 8). Andelen har dock ökat under talet och är idag i nivå med flera andra jämförelsekommuner. Analysen 2010:5 6(7)

7 Diagram 8 Andel elever som avslutat grundskolan i Eskilstuna och jämförelsekommuner som är behöriga till gymnasieskolan år Procent Källa: Eskilstuna kommun/skolverket Eskilstuna Borås Gävle Linköping Norrköping Sundsvall Uppsala Västerås Örebro Andelen pojkar som är behöriga till gymnasieskolan är ett par procentenheter lägre än andelen flickor. Analysen 2010:5 7(7)