Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Transkript

1 Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning visar att antalet sysselsatta i riket ökade under Därmed bröts den negativa trend som varit i sysselsättningen sedan hösten Detta nyhetsbrev tar upp siffror om förvärvsarbetande från år 2009 utifrån den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Siffrorna har en något längre eftersläpning än arbetskraftsundersökningen men finns då i gengäld på kommunnivå. Kalmar under lågkonjunkturen. Sysselsättningen minskade under 2009 I november 2009 hade förvärvsarbetande sin arbetsplats i Kalmar kommun. Här avses personer som bor och arbetar i kommunen samt de som pendlar in till Kalmar kommun för att arbeta. Något fler kvinnor än män har sin arbetsplats i kommunen, är kvinnor och är män. Under 2009 minskade sysselsättningen med 523 personer eller 1,6 procent jämfört med året innan. Tillverkning och utvinning samt handel var de näringsgrenar där antalet sysselsatta minskade mest. Sysselsättningsminskningen under 2009 är den första sedan För männen minskade sysselsättningen under 2009 med 399 personer eller 2,5 procent och för kvinnor med 124 personer eller 0,8 procent. Sysselsättningen minskade i 268 av landets 290 kommuner. Vi brukar jämföra oss med kommunerna Karlskrona, Växjö, Halmstad och Kristianstad. I samtliga av våra jämförelsekommuner minskade sysselsättningen. Sysselsättningsminskningen var störst i Växjö, -3,6 procent, medan Karlskrona och Kalmar hade den minsta minskningen -1,6 procent. I riket som helhet minskade sysselsättningen med 2,9 procent....men fler äldre sysselsatta Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 år och äldre fortsatte att öka, mellan 2008 och 2009 ökade antalet sysselsatta med 179 personer eller 25 procent. I alla andra åldersgrupper gick sysselsättningen ned och störst var minskningen för åldersgruppen år som minskade med 265 personer eller 8 procent Antal förvärvsarbetande efter ålder och kön år 2009 kvinnor män år år år år år år 65+ år Siffror om Kalmar ges ut av Kalmar kommuns Mark- och planeringsenhet. Syftet är att ge en kortfattad presentation och analys av aktuell statistik. Vill du veta mer, ring och tala med Susanne Eriksson eller mejla susanne.eriksson@kalmar.se

2 SIFFROR OM KALMAR 2011#1 Vård och omsorg är den största näringsgrenen Vård och omsorg är och har länge varit den näringsgrenen som sysselsätter flest personer i kommunen personer eller en femtedel av alla förvärvsarbetande i kommunen arbetar inom vård och omsorg. Den näst största näringsgrenen i Kalmar är handel med förvärvsarbetande följt av utbildning (3 800 sysselsatta) och företagstjänster (3110 sysselsatta). Tillsammans sysselsätter dessa näringsgrenar över hälften (55 procent) av de förvärvsarbetande i kommunen. Vård och omsorg Handel Utbildning Företagstjänster Offentlig förvaltning Tillverkning o utvinning Byggverksamhet Transport o magasinering Information o kommunik. Kulturella o personl. tjänster Hotell o restaurang Jord- skog o fiske Fastighetsverksamhet Energiförsörjning och miljö Finans o försäkring Antal förvärvsarbetande efter näringsgren och kön år Män Kvinnor... även i jämförelsekommunerna. Tillverkningsindustrin mindre i Kalmar Procent Dagbefolkning per näringsgren i Kalmar (rosa kvadrat) samt jämförelsekommunerna Karlskrona, Halmstad, Växjö och Kristianstad (svarta prickar) år Procent 15 = Kalmar 10 5 Tillverkning Utbildning Handel Fastighetsverksamhet Byggverksamhet Transport o magasinering Procent av syssesatta (dagbef.) i resp. kommun Vård o Offentlig Företagstjänster o kommuni- o kulturella restaurang o fiske försäkring Information Personliga Hotell o Jord, skog Finans o omsorg förvaltning, försvaret kation tjänster Energi o miljö Precis som i Kalmar är vård och omsorg den största näringsgrenen i både Karlskrona, Växjö, Halmstad och Kristianstad. Kalmar har, med undantag för Karlskrona, en någon högre andel sysselsatta inom företagstjänster jämfört med våra jämförelsekommuner. Andelen förvärvsarbetande inom tillverkning och utvinning är däremot markant lägre. * Som förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad

3 SIFFROR OM KALMAR 2011#1 Handel har ökat medan tillverkning och utvinning har minskat under 2000-talet Handel har haft en stadig ökning under hela 2000-talet, mellan 2000 och 2008 ökade antalet sysselsatta med över personer eller 39 procent minskade dock sysselsättningen med 200 personer. Handeln är idag den näst största näringsgrenen i kommunen efter vård och omsorg. Även företagstjänster och byggindustri har haft en god utveckling under 2000-talet 1) sett till antalet anställda, båda har ökat med över 650 personer 2). Civila myndigheter har ökat med över 500 personer eller 30 procent under samma period. Även det senaste året, mellan 2008 och 2009 hade dessa näringsgrenar en uppgång i antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta inom tillverkning och utvinning har minskat under hela 2000-talet, mellan 2000 och 2009 minskade sysselsättningen med personer eller 39 procent. Det senaste året, mellan 2008 och 2009 minskade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin med 325 personer personer arbetar idag inom tillverkning och utvinning vilket är sju procent av de sysselsatta i kommunen. Privat dominerade tjänster ökar mest Ett sätt att studera förändringen i näringsstrukturen över tid är att följa utvecklingen med en grövre indelning av sektorer; offentliga respektive privat dominerade tjänster samt varuproduktion. Cirka personer är idag sysselsatta inom varuproduktion, inom privat dominerade tjänster och inom offentligt dominerade tjänster. Den långsiktiga utvecklingen är att privat dominerade tjänster ökat mest, offentliga ökar också medan de varuproducerande minskar. Mellan år 2000 och 2009 har de varuproducerande näringarna i Kalmar minskat med 780 personer eller 12 procent medan de privat dominerade tjänsterna ökat med personer eller 17 procent och de offentligt dominerade tjänsterna ökat med sysselsatta eller 10 procent. Varuproducerande: Tillverkning o utvinning, jord- skog o fiske, energi o miljö samt byggverksamhet Privat dominerade tjänster: Handel, fastighetsverksamhet, företagstjänster, transport o magasinering, personliga och kulturella tjänster, information och kommunikation, hotell och restaurang, kredit- och försäkringsbolag Offentligt dominerade tjänster: Utbildning, vård- och omsorg, offentlig förvaltning o försvaret 1) Företagstjänter hade en nedgång ett par år i början på 2000-talet 2) Byggverksamhet har ökat med 44 procent och företagstjänster med 28 procent 3) Varuproduktionen har över tid blivit mer renodlad. Företagen köper mer företagstjänster inom ex. IT, personal och ekonomi

4 BILAGA Tabell 1. Dagbefolkning per näringsgren. Antal år 2009 Näringsgren Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad jordbruk, skogsbruk och fiske tillverkning och utvinning energiförsörjning; miljöverksamhet byggverksamhet handel transport och magasinering hotell- och restaurangverksamhet information och kommunikation finans- och försäkringsverksamhet fastighetsverksamhet företagstjänster offentlig förvaltning och försvar utbildning vård och omsorg; sociala tjänster kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet Summa Tabell 2. Dagbefolkning per näringsgren. Procent år 2009 Näringsgren Växjö Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad jordbruk, skogsbruk och fiske tillverkning och utvinning energiförsörjning; miljöverksamhet byggverksamhet handel transport och magasinering hotell- och restaurangverksamhet information och kommunikation finans- och försäkringsverksamhet fastighetsverksamhet företagstjänster offentlig förvaltning och försvar utbildning vård och omsorg; sociala tjänster kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet Summa Dagbefolkning = förvärvsarbetande med arbetsplats i Kalmar kommun Källa: SCB (RAMS)

5 Tabell 3. Dagbefolkning efter näringsgren år i Kalmar kommun. Antal Näringsgren Diff 08/09 Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning- och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvaret Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Personliga och kulturella tjänster m.m Okänd verksamhet Summa Källa: SCB (RAMS)