Statistikinfo 2013:13

Transkript

1 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Linköping ökade med 1 44 personer ,7 procent av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetade 212, det var,3 procentenheter högre än under 211. Både in- och utpendlingen till kommunen fortsatte att öka under året. Nästan 17 5 personer pendlade in till kommunen och för tredje året i rad pendlade mer än 1 personer från Linköping för att förvärvsarbeta i en annan kommun. 212 uppgick pendlingsöverskottet för första gången till mer än 7 personer. INPENDLING 212 UTPENDLING 212 FINSPÅNG FINSPÅNG NORRKÖPING NORRKÖPING MOTALA 249 MOTALA VADSTENA 249 LINKÖPING 335 SÖDERKÖPING VADSTENA 89 LINKÖPING 84 SÖDERKÖPING MJÖLBY 1 98 ÅTVIDABERG MJÖLBY ÅTVIDABERG KINDA KINDA Linköpings kommun Statistik & Utredningar Ref: Jimmy Lindahl, E-post: linkoping.se

2 Förvärvsarbetande med arbetsplats (dagbefolkning) i Linköpings kommun Näringsgren (begränsad nivå) Förvärvsarbetande Förändr SNI Transportmedelsindustri Programvaruprod. och datakonsulter Öppna sociala insatser Civila myndigheter och försvaret Hälso- och sjukvård Hotell och restauranger Utbildning Tekniska konsulter Detaljhandel Vårdhem och bostäder med omsorg Personliga tjänster och annan service Grafisk industri Andra företagstjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Företagskonsulter Fastighetsverksamhet Juridiska och ekonomiska konsulter Resebyråer, bevakning, fastighetsserv Post- och kurirföretag Kultur, nöje och fritid Försäkringsbolag o.d Utvinningsindustri Reparationsverkstäder Uthyrning och leasing Massa- och pappersindustri Parti- och provisionshandel Övrig industri Stål- och metallverk Läkemedelsindustri 3 Byggverksamhet Serviceföretag till bank och försäkring El-, gas - och värmeverk Forskning och utveckling Arbetsförmedling och bemanning Textil- och beklädnadsindustri Jord- och stenvaruindustri Telekommunikationsbolag Kemisk industri Avfallshantering och återvinning m.m Trävaruindustri Handel med motorfordon Banker och andra kreditinstitut Reklambyråer o.d Metallindustri Vatten- och reningsverk Maskinindustri Gummi- och plastvaruindustri Transport- och magasinering Livsmedelsindustri Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m Okänd bransch SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR Samtliga näringsgrenar - nattbefolkning Efter att under flera år ha sysselsatt allt färre förvärvsarbetande var transportmedelsindustrin den näringsgren som ökade mest under 212. Under 211 var byggverksamhet den näringsgren som ökade mest, en näringsgren inom vilken antalet förvärvsarbetande minskade med två personer under 212. Jämfört med 28 är det näringsgrenarna utbildning och byggverksamhet som ökat mest i Linköping.

3 Indexserie för näringsgrenar inom Linköpings kommun Näringsgren, SNI 27 Index (riket = 1) Transportmedelsindustri Vatten- och reningsverk Programvaruprod. och datakonsulter Forskning och utveckling Tekniska konsulter Livsmedelsindustri Hälso- och sjukvård Arbetsförmedling och bemanning Utbildning Resebyråer, bevakning, fastighetsserv Serviceföretag till bank och försäkring Civila myndigheter och försvaret Vårdhem och bostäder med omsorg Personliga tjänster och annan service Fastighetsverksamhet Försäkringsbolag o.d Grafisk industri Detaljhandel Handel med motorfordon Hotell och restauranger Banker och andra kreditinstitut Maskinindustri Byggverksamhet El-, gas - och värmeverk Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m Reklambyråer o.d Uthyrning och leasing Kultur, nöje och fritid Företagskonsulter Juridiska och ekonomiska konsulter Andra företagstjänster Post- och kurirföretag Transport- och magasinering Metallindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Öppna sociala insatser Parti- och provisionshandel Okänd bransch Textil- och beklädnadsindustri Reparationsverkstäder Kemisk industri Avfallshantering och återvinning m.m Massa- och pappersindustri Övrig industri Jord- och stenvaruindustri Telekommunikationsbolag Utvinningsindustri Trävaruindustri Gummi- och plastvaruindustri Stål- och metallverk Läkemedelsindustri 1 SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR Index 1 innebär att kommunen har lika stor andel av sin arbetskraft sysselsatta inom näringsgrenen som riket i övrigt. Att beräkna index för respektive näringsgren innebär en form av nollsummespel dvs. medelindex blir alltid 1. Får man ett högt värde för någon näringsgren får man betala med ett lågt för andra. När man tolkar sammanställningen får man också ta hänsyn till att det kan skilja mycket i antalet anställda för de olika näringsgrenarna.

4 Pendling till och från Linköping samt netto- och bruttopendling Inpendling Utpendling Nettopendling Bruttopendling Pendlingen till Linköping fortsatte att öka under 212. Antalet personer som pendlar in till kommunen ökade för sextonde året i rad. Utpendlingen från kommunen ökade också. Nettopendlingen ökade med 434 personer, till 7 77 personer. Det var den största ökningen av nettopendlingen för ett enskilt år på tio år. Sedan mitten av 199-talet har inpendlingen ökat med 69 procent och utpendlingen med procent. Under samma period har den andel av dagbefolkningen som är bosatt i kommunen minskat från 83 till 77 procent. Mellan 211 och 212 ökade dagbefolkningen med 1 44 personer medan nattbefolkningen ökade med 9 personer. Av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetade 72,7 procent. Motsvarande andel för män i samma åldersklass var 73,9 procent och för kvinnor 71,4 procent. Förvärvsarbetande in- resp utpendlare 16- år Inpendling Utpendling Pendlingsnetto Kommun Finspång Kinda Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Åtvidaberg Göteborg Jönköping Nyköping Stockholm Tranås Örebro Övr kommuner Län Östergötland Stockholm Jönköping Övriga län Totalt Linköping har ett fortsatt stabilt positivt pendlingsnetto mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Inpendlingen från flertalet av kommunerna i länet fortsatte att öka under året. Utpendlingen ökade till de flesta kommunerna länet, dock inte till Vadstena, Åtvidaberg, Finspång och Norrköping. Vid sidan om pendlingen inom länet är det pendling till och från Stockholmsregionen som dominerar. Inom länet är det främst från Norrköping, Mjölby och Motala som inpendling sker. Utpendling sker i första hand till Norrköping. Nettopendlingen är störst gentemot Motala, Mjölby, Åtvidaberg och Norrköping.

5 In- och utpendling för Linköpings kommun antal Inpendling Utpendling Med undantag för några år i samband med den besvärliga lågkonjunkturen under den första halvan av 199-talet har pendlingen till Linköping successivt ökat. Även utpendlingen har ökat successivt. Under 198-talet uppgick nettopendlingen ungefär till 3 5 personer, under 199- talet till drygt 4 personer, och efter sekelskiftet till successivt allt mer än 6 personer. 212 uppgick nettopendlingen för första gången till mer än 7 personer. In- och utpendling för Linköpings kommun från/till Norrköpings kommun antal Inpendling Utpendling Pendling över kommungräns sker i första hand gentemot Norrköping. Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i förhållande till Norrköping. Efter ett par år med minskad inpendling från Norrköping ökade den på nytt 212. Utpendlingen till Norrköping har varit på en i stort sett oförändrad nivå sedan 21.

6 Förvärvsfrekvens för befolkningen 2-64 år i Linköpings och Norrköpings kommun procent 9 85 Linköping Norrköping Andelen förvärvsarbetande i både Linköping och Norrköping ökade 212 jämfört med 211. För fjärde året i rad är dock förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 2-64 år lägre i Linköping än i Norrköping. Nuvarande nivåer är dock långt ifrån de höga förvärvsfrekvenser som redovisades före krisen under början av 199-talet. Att avståendet till 198-talets nivåer är så stort beror till viss del på att Universitetet expanderat kraftigt sedan dess. Antalet förvärvsarbetande har dock aldrig tidigare varit lika högt som 212, att andelen inte upplevs som högre beror på att folkmängden ökat kraftigt under den redovisade perioden. Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) för befolkningen 2-64 år i kommunerna i Östergötlands län 211 och 212 Procent Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Finspång Linköping Åtvidaberg Valdemarsvik Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Förvärvsfrekvensen ökade 212 jämfört med 211 i drygt hälften av länets 13 kommuner. Ökningen mellan 211 och 212 var störst i Ödeshög och i Valdemarsvik. Trots en liten minskning är det högst andel förvärvsarbetande i Ydre, där närmare 84 procent av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetar. Störst minskning 212 var det i Boxholm. Lägst andel är det i Linköping där knappt 73 procent förvärvsarbetar.

7 Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings och Norrköpings kommuner efter ålder 212 Procent Linköping Norrköping år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år - 74 år För fjärde året i rad var andelen förvärvsarbetande i åldern 2-64 år högre i Norrköping än i Linköping. I ovanstående diagram framgår det att det är i åldergrupperna 2-24 år och år som detta läge uppstår. I samtliga åldersgrupper 3 år eller äldre är andelen förvärvsarbetande högre i Linköping än i Norrköping. Det kan trots allt inte kompensera för den skillnad som uppstår i det yngre åldergrupperna, då åldersklasserna under 3 år utgör en betydligt större andel av den samlade befolkningsstrukturen i Linköping än i Norrköping. Det är framförallt männen i Linköping som förvärvarbetar i mindre utsträckning än vad männen i Norrköping gör. 73,9 procent av männen i Linköpings kommun förvärvsarbetade 212 jämfört med 76,1 procent i Norrköping. Allt sedan 23 har en högre andel män förvärvsarbetat i Norrköping än i Linköping. Kvinnorna i Linköping förvärvsarbetade fram till 211 i större omfattning än kvinnorna i Norrköping. Skillnaden har successivt minskat och 212 var det första året då en högre andel kvinnor förvärvarbetade i Norrköping än i Linköping. I åldersklasserna utanför 2-64 år är det något vanligare i Norrköping att de i åldern år förvärvsarbetar medan betydligt fler förvärvsarbetar i Linköping när det gäller åldersklasserna över 65 år. Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings kommun efter ålder 211 och 212 Procent år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år - 74 år I de flesta åldersgrupper förvärvsarbetade en högre andel i Linköping 212 än 211. Störst var ökningen för åldersgruppen -74 år. I åldersgrupperna 5-54 och år arbetade en något lägre andel 212 än 211.

8 Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings kommun efter kön och ålder 212 Procent Män Kvinnor år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år - 74 år I de yngsta åldersgrupperna och 2-24 år är det en högre andel kvinnor än män som förvärvsarbetar. I övriga åldersgrupper är andelen förvärvsarbetande män högre än andelen förvärvsarbetande kvinnor. Störst skillnad mellan könen är det för dem som är äldre än 65 år samt för dem som är mellan 3 och 4 år. Förvärvsfrekvens för befolkningen 2-64 år i Linköpings kommun efter kön procent 9 85 Män Kvinnor Med undantag för ett par år under början av 199-talet har andelen förvärvsarbetande män i åldern 2-64 år genomgående varit högre än motsvarande andel kvinnor. Under de senaste åren har skillnaden mellan könen varit förhållandevis liten. 211 ökade dock på nytt skillnaden mellan könen för att därefter åter minska något 212.