UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

Transkript

1 Utredare Karin Berntsson Telefon E-post Webbsida Sysselsättnings- och pendlingsutveckling Rapporten redovisar förändringar i sysselsättning och pendling över kommungräns med fokus på s kommun under perioden Dessutom redovisas branschbredd och sektorbalans. STADSKONTORETS UTREDNINGSENHET På 12 år har sysselsättningen i s kommun ökat med personer. Ökningen har framför allt skett inom privata och offentliga tjänster, där sysselsättningen har ökat med personer. Den största ökningen, procentuellt sett, har skett inom delbranschen företagstjänster. På 12 år har företagstjänster ökat med 64 procent, från till sysselsatta. Majoriteten, 79 procent, av de sysselsatta i kommunen arbetar antingen inom privata eller offentliga tjänster. Inom byggverksamhet har sysselsättningen ökat med personer på 12 år. Under samma period har sysselsättningen inom energi och miljö samt jord- och skogsbruk ökat med 160 respektive 190 personer. Samtidigt har sysselsättningen inom industrin minskat med personer. Diagram A Procent Andelen sysselsatta inom respektive bransch i s kommun under perioden Förvärvsarbetande dagbefolkning Jord- och skogsbruk o fiske Privata och offentliga tjänster RAPPORT Mars 2015: Industri, energi och miljö Byggverksamhet

2

3 Innehållsförteckning Sid Sysselsättnings- och pendlingsutveckling Källa 4 Definitioner 4 Utveckling av sysselsättningen 5 Sysselsättningen i s kommun de senaste 12 åren 5 Sysselsättningen 2000 landets större kommuner 13 Sysselsättningen 2000 länets kommuner 14 Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner 15 Branschbredd i landets större kommuner 15 Sektorbalans i landets större kommuner 16 Pendlingsutveckling 17 Inpendling till s kommun Utpendling från s kommun Inpendlings- respektive utpendlingsöverskott 19 3

4 Källa Statistiska centralbyrån (SCB) och raps-ris. Definitioner Förvärvsarbetare SCB presenterar sedan 1994 årlig statistik över antalet förvärvsarbetare fördelade på näringsgrenar och arbetspendling. I denna rapport avser sysselsättningen den förvärvsarbetande dagbefolkningen 16 år och äldre om annat ej anges, d.v.s. antalet arbetstillfällen inom en kommun eller riket. Uppgifterna hämtas från kontrolluppgifter från arbetsgivaren. För att en person ska räknas som förvärvsarbetare eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, ska personen ha arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Arbetsställe Branscher Branschbredd Sektorbalans Uppgifterna hämtas från Centrala Företagsregistret och bygger på uppgifter från samtliga arbetsgivare i landet. Arbetsgivare som har verksamheter på flera platser skall ange ett arbetsställenummer för respektive arbetsställe. Minsta byggsten är enskild fastighet. Varje arbetsställe tilldelas en branschkod. År 2007 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI 2007) i statistiken, både i Sverige och internationellt. Detta gjordes för att bättre kunna belysa vad som händer i ekonomin samt underlätta arbetet att göra internationella jämförelser. I rapporten används denna näringsgrensindelning om inget annat anges. sindelningen enligt SNI 2007 finns endast tillgängligt från år 2000 och då är statistiken inte finfördelad på 5-siffernivå. Branschbredd är ett mått som används för att beskriva näringslivsstrukturen i en kommun. Måttet bygger på antalet delbranscher på lägsta näringsgrensnivå (5-siffernivå) enligt SNI Totalt finns det 821 delbranscher på 5-siffernivå. För att visa fördelningen av sysselsättningen inom privata näringslivet respektive offentlig sektor används begreppet sektorbalans. Måttet redovisas i andel och speglar hur stor del av de sysselsatta som arbetar inom privata näringslivet respektive offentlig sektor. 4

5 Utveckling av sysselsättningen Under och 1960-talen var det tillverkningsindustrin som dominerade när det gäller andelen sysselsatta i såväl s kommun som riket. I början av 1970-talet tog tjänstesektorn över, framför allt den offentliga. Utbyggnaden av den kommunala servicen efter kommunsammanslagningarna var betydande. Sedan slutet av 1980-talet svarar tjänstenäringarna för över 70 procent av antalet arbetstillfällen i s kommun. Sysselsättningen i s kommun de senaste 12 åren Vid beskrivning av branschernas utveckling uppmanas läsaren att tolka statistiken med viss försiktighet eftersom all förändring inte går att hänföra till aktuellt konjunkturläge. Förändringen kan bero på andra faktorer såsom att företag byter inriktning på sina verksamheter och därmed går från en bransch till en annan. Detta kan orsaka stora svängningar inom delbranscherna mellan olika år. Beskrivning av delbranschernas utveckling kan dock inte göras före år 2007 på grund av en ny näringsgrensindelning. Generellt bör uppgifterna inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske tolkas med försiktighet eftersom det finns svårigheter att bestämma arbetsställe för en del av arbetskraften inom dessa branscher. Detta gäller exempelvis avbytartjänster inom jordbruket samt entreprenörer och avverkningslag inom skogsbruket. Branschstrukturen i s kommun i förhållande till riket visas som index i tabellerna nedan. har en större del sysselsatta inom transport, civila myndigheter och försvaret, vård och omsorg samt handeln än riket. Samtidigt har en liten del sysselsatta inom kreditinstitut och försäkringsbolag i förhållande till riket. Efter den stora minskningen av antalet sysselsatta i s kommun under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, har antalet sysselsatta ökat från år Sysselsättningen har ökat från cirka personer år 1993 till drygt år 2000 och till år Detta motsvarar en ökning med drygt arbetstillfällen eller i genomsnitt 1,4 procent per år under perioden s kommun har under perioden haft en starkare utveckling än riket, då riksgenomsnittet var 1,0 procent per år. Tillväxten av antalet sysselsatta under perioden har varit starkare för kvinnor än för män i s kommun, 1,5 respektive 1,3 procent. I riket ökade sysselsättningen med 1,1 procent för kvinnorna och med 1,0 procent för männen. Tabell 1 Sysselsättning 2012 och utveckling samt för samtliga näringsgrenar. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR ,0 1,4 1,4 1,0 Därav kvinnor ,2 1,9 1,5 1,1 Därav män ,8 0,9 1,3 1,0 Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt fiske har ökat från 740 personer till personer under perioden Totalt sysselsätter denna bransch drygt en procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Majoriteten (74 procent) av de sysselsatta är män. Under 2011 ökade sysselsättningen starkt, motsvarande 27 procent för att följande år öka med 2,3 procent. Den starka sysselsättningsökningen under 2011 beror till stor del på ett tidsseriebrott i statistiken. Metodförändringen som SCB genomförde 5

6 innebar att egna företagare i åldersgruppen år i riket ökade med cirka personer, en ökning motsvarande 300 procent. De flesta nya företagarna fanns inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Tabell 2 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen jordbruk, skogsbruk och fiske. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Jordbruk, skogsbruk och fiske ,3-0,1 1,8 2,7 Industrin är en bransch som sysselsätter personer, motsvarande 13 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Industrin är en mansdominerad bransch, där 77 procent av de sysselsatta är män. Den största delbranschen inom industrin är företag som tillverkar elektronik (maskinindustri). Denna delbransch sysselsätter 44 procent av samtliga industrisysselsatta i kommunen. Andra stora delbranscher är metallindustri, livsmedelsindustri och övrig industri. Industrin har av tradition varit en bransch som har sysselsatt många i kommunen, men utvecklingen visar att antalet sysselsatta har minskat från till personer de senaste 12 åren. Konjunkturnedgången medförde att sysselsättningen föll kraftigt inom industrin. Under 2010 fortsatte sysselsättningen att minska för att 2011 öka med 3,8 procent. Därefter har sysselsättningen endast ökat marginellt. Mellan åren 2008 och 2012 har antalet sysselsatta minskat med 930 personer. Numera har s kommun i princip en lika stor andel sysselsatta inom industrin som riket. Sedan 2008 har antalet sysselsatta inom maskinindustrin minskat med 370 personer och minskningen var särskilt kraftig år Då minskade antalet sysselsatta med 600 personer, motsvarande 14,3 procent. Under 2011 ökade sysselsättningen med 320 personer, en ökning motsvarande 9,7 procent. Sysselsättningen har inom denna delbransch ökat de senaste två åren. Även metallindustrin drabbades hårt vid konjunkturnedgången och sysselsättningen minskade med 16,9 procent motsvarande 200 personer under Sysselsättningen har sedan dess fortsatt att minska. Under 2009 var det livsmedelsindustrin som utmärkte sig i den bemärkelsen att sysselsättningen ökade med drygt 60 personer, motsvarade 7,9 procent. Däremot föll sysselsättningen med 90 personer, motsvarande 10,7 procent, under Följande år var sysselsättningen i princip oförändrad för att år 2012 öka med 30 personer, en ökning motsvarande 3,7 procent. På fem år har antalet sysselsatta minskat med 2 personer. Företagen med inriktning massa- och pappersindustri har haft en minskad sysselsättning under perioden Under 2011 minskade sysselsättningen med 160 personer, motsvarande 27,9 procent för att följande år öka med 2,2 procent. Sett ur ett femårsperspektiv har antalet sysselsatta minskat med 200 personer, från 620 till 420 personer. Transportmedelsindustrin var den delbransch som hade den starkaste utvecklingen under 2010, då sysselsättningen ökade med 22,6 procent motsvarande personer. Under 2011 var det gummi- och plastvaruindustrin som hade den starkaste sysselsättningsökningen. Delbranchen mer än fördubblade antalet anställda, från 200 till 450 personer under detta år. Följande år hade delbranschen stål- och metallverk den procentuellt starkaste sysselsättningsökningen. Delbranschen ökade från 20 till 40 anställda. En delbransch har upphört att existera på arbetsmarknaden i s kommun, då anställda inom petroleumraffinaderier m.m. gick från 15 anställda år 2011 till inga anställda under

7 Tabell 3 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen tillverkning och utvinning. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Tillverkning o. utvinning ,3-2,1-1,8-1,9 Utvinningsindustri 1 1 0,0 6,6 Livsmedelsindustri ,7-1,2 Textil- och beklädnadsindustri ,1-2,5 Trävaruindustri ,7-6,4 Massa- och pappersindustri ,2-2,3 Grafisk industri ,3-3,7 Petroleumraffinaderier m.m ,0-2,9 Kemisk industri ,6-1,2 Läkemedelsindustri 2 1 0,0-3,9 Gummi- och plastvaruindustri ,1-3,2 Jord- och stenvaruindustri ,7-0,5 Stål- och metallverk ,5,0-5,0 Metallindustri ,9-0,6 Maskinindustri ,4-1,6 Transportmedelsindustri ,7-2,8 Övrig industri ,4-3,5 Reparationsverkstäder ,0 0,0 Knappt en procent av alla sysselsatta i kommunen arbetar inom energi och miljö. Majoriteten, 82 procent, av de sysselsatta är män. Även denna bransch minskade under 2009 men har sedan dess ökat. Under 2012 ökade sysselsättningen med 9,1 procent. På fem år har antalet sysselsatta ökat från 460 till 520 personer. Tabell 4 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen energi och miljö. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Energi och miljö ,1 3,1 3,1 2,1 El-, gas- och värmeverk ,5 1,5 Vatten och reningsverk ,6 4,9 Avfallshantering och återvinning m.m ,0 5,7 7

8 Byggbranschen sysselsätter närmare 6 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Majoriteten, 92 procent av de sysselsatta är män. Byggkonjunkturen har varit stark och ROT-avdraget har bidragit till ökad efterfrågan inom branschen. Sysselsättningen ökade under perioden och ökningen var särskilt stark 2011 då sysselsättningen ökade med 10,6 procent. Under 2012 minskade sysselsättningen i kommunen med 1,3 procent samtidigt som sysselsättningen i riket ökade med 1,2 procent. På fem år har antalet sysselsatta ökat från till personer. Tabell 5 Sysselsättning 2012 och utveckling samt inom näringsgrenen byggverksamhet. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Byggverksamhet ,3 1,2 3,0 2,7 Handeln sysselsätter 14 procent av samtliga sysselsatta i kommunen, vilket motsvarar personer. Lite mer än hälften, 58 procent, av de sysselsatta är män. Under 2009 minskade sysselsättningen med 2,2 procent för att följande år öka med 7,1 procent. Sysselsättningen ökade endast marginellt under 2011 för att 2012 öka med 3,1 procent. Under perioden 2008 till 2012 har antalet sysselsatta inom handeln ökat med 730 personer. Inom delbranschen handel med motorfordon har sysselsättningen på fem år ökat från till personer. Under samma tidsperiod har sysselsättningen inom parti- och provisionshandel ökat från 3 till personer och från till personer inom detaljhandeln. Under 2012 ökade sysselsättningen inom detaljhandeln samt partioch provisionshandel medan sysselsättningen minskade marginellt inom handeln med motorfordon. Tabell 6 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen handel. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Handel ,1 1,2 2,0 1,2 Handel med motorfordon ,4 0,4 Parti- och provisionshandel ,4 0,6 Detaljhandel ,0 1,9 Inom transport arbetar 7 procent av kommunens sysselsatta. Transport är en mansdominerad bransch där männen svarar för 78 procent av sysselsättningen. År 2009 minskade sysselsättningen med 1,9 procent för att följande två år öka med 1,6 respektive 4,0 procent. Under 2012 minskade däremot sysselsättningen med 6,4 procent. Sedan 2008 har antalet sysselsatta minskat med 140 personer och uppgår nu till personer. Transport är en bransch som påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industri, byggverksamhet och handeln. Om efterfrågan på varor och tjänster ökar inom dessa branscher ökar även efterfrågan på transporttjänster. Sysselsättningen inom delbranschen post- och kurirföretag har ökat under perioden för att 2012 minska med 1,9 procent. Inom transport- och magasinering minskade sysselsättningen 2008 och 2012 med 3,7 respektive 7,3 procent. På fem år har 8

9 sysselsättning minskat med 270 personer inom transport- och magasinering samtidigt som sysselsättningen har ökat med 130 personer inom post- och kurirföretag. Tabell 7 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000-nom näringsgrenen transport. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Transport ,4-0,1 1,0 0,0 Transport och magasinering ,3 0,4 Post- och kurirföretag ,9-2,7 Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter 3 procent av alla sysselsatta i kommunen. Branschen är säsongsbetonad och 55 procent av de sysselsatta är kvinnor. Antalet sysselsatta inom branschen har ökat från år 2007 till personer år Under denna tidsperiod har sysselsättningen ökat förutom 2011, då sysselsättningen minskade marginellt. Ökningen var särskilt kraftig 2010 och 2012, då sysselsättningen ökade med 8,0 respektive 8,6 procent. Tabell 8 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000-nom näringsgrenen hotell- och restauranger. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Hotell- och restauranger ,6 6,7 2,3 3,2 Information och kommunikation omfattar bland annat datakonsultverksamhet, telekommunikation och förlagsverksamhet. Totalt sysselsätter denna bransch 3 procent av samtliga sysselsatta i kommunen och 74 procent av de sysselsatta är män. Andelen sysselsatta ökade med 3,4 procent under året 2009 men minskade svagt under 2010, motsvarande 0,5 procent. De följande två åren har sysselsättningen endast ökat marginellt. Under perioden har sysselsättningen ökat från till personer. Inom delbranschen förlag, film, radio- och TV-bolag m.m. har sysselsättningen på fem år ökat från 440 till 450 anställda och från 960 till 1 inom programvaruproducenter och datakonsulter m.m. Inom telekommunikationsbolag har sysselsättningen minskat från 500 till 420 personer på fem år. Tabell 9 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000-nom näringsgrenen information och kommunikation. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Information och kommunikation ,4 1,5 0,8 0,5 Förlag, film-, radio och TV-bolag m.m ,4 0,2 Telekommunikationsbolag ,4 4,7 Programvaruproducenter och datakonsulter m.m ,0 1,5 9

10 Totalt en procent av samtliga sysselsatta i kommunen arbetar vid kreditinstitut och försäkringsbolag. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett jämn, då männen svarar för 54 procent och kvinnorna för 46 procent av de sysselsatta. Under 2009 och 2010 har sysselsättningen minskat med 5,8 respektive 3,6 procent för att följande två år öka med 5,0 respektive 6,4 procent. Antalet sysselsatta inom denna bransch är 710 personer och sedan 2008 har antalet sysselsatta ökat med 10 personer. Inom delbranschen banker och andra kreditinstitut har sysselsättningen på fem år minskat från 350 till 330 personer medan försäkringsbolag o.d. har ökat med 10 personer. Även sysselsättningen inom serviceföretag till bank och försäkring ökade under denna period med 10 personer. Tabell 10 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen kreditinstitut och försäkringsbolag. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Kreditinstitut och försäkringsbolag ,4 0,3-0,5 0,5 Banker och andra kreditinstitut ,1-0,8 Försäkringsbolag o.d ,9 0,2 Serviceföretag till bank och försäkring ,2 4,8 Fastighetsverksamhet sysselsätter lite mer än en procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Två av tre sysselsatta är män. År 2009 minskade sysselsättningen kraftigt, motsvarande 20,3 procent för att nästkommande år endast öka marginellt. Minskningen under 2009 kan till stor del förklaras med att flera företag bytt branschtillhörighet. Under 2011 minskade sysselsättningen med 1,0 procent och 2012 ökade sysselsättningen med 3,5 procent. Sedan 2007 har sysselsättningen ökat med 80 personer och branschen sysselsätter numera 970 personer. Tabell 11 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen fastighetsverksamhet. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Fastighetsverksamhet ,5 2,0 1,3 2,2 Företagstjänster är en bransch som innehåller företag som säljer tjänster till andra företag. Exempelvis räknas ekonomisk och juridisk konsultverksamhet, reklam och marknadsföring, uthyrning och arbetsförmedling till denna bransch. Företagstjänster påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industrin. Närmare 10 procent av de sysselsatta i kommunen arbetar i denna bransch och 59 procent av de sysselsatta är män. År 2008 ökade sysselsättningen med 7,4 procent för att minska med 4,0 procent följande år. Under 2010 och 2011 ökade sysselsättningen starkt inom branschen (10,2 respektive 7,2 procent). Under 2012 ökade sysselsättningen med 2,7 procent. Från 2007 har sysselsättningen ökat med personer till personer. 10

11 Den största delbranschen inom företagstjänster är resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d. följt av arbetsförmedling och bemanning. Tillsammans svarar dessa två delbranscher för hälften av de sysselsatta inom företagstjänster. Inom delbranschen arbetsförmedling och bemanning minskade sysselsättningen under 2008 och 2009 med 18,0 respektive 14,5 procent. Under 2010 ökade sysselsättningen med 530 personer, en ökning som motsvarar 63,3 procent. Den starka sysselsättningsökningen är ett resultat av att flera företag utökade sin personalstyrka. Under 2011 ökade sysselsättningen med 22,9 procent för att följande år minska med 7,6 procent. Sedan 2008 har sysselsättningen ökat med 580 personer inom delbranschen. Sysselsättningen inom reklam och marknadsundersökning ökade kraftigt under 2010, motsvarande 32,6 procent eller 120 personer för att följande år minska med 150 personer. Under 2012 fortsatte sysselsättningen att minska något, motsvarande 2,0 procent. Tabell 12 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen företagstjänster. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Företagstjänster ,7 3,1 4,2 3,0 Juridiska och ekonomiska konsulter ,5 3,0 Företagskonsulter ,8 4,0 Tekniska konsulter ,4 4,7 Forskning och utveckling ,7-6,1 Reklambyråer o.d ,0-2,8 Andra företagstjänster ,4 4,4 Uthyrning och leasing ,3 6,9 Arbetsförmedling och bemanning ,6 4,0 Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o.d ,8 3,2 Nöjes- och evenemangsnäring, kroppsvård och skönhetssalonger är exempel på vad branschen personliga och kulturella tjänster omfattar. Branschen sysselsätter 4 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Det är något fler kvinnor än män som arbetar inom denna bransch, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Andelen sysselsatta var oförändrad 2008 och minskade med 1,6 procent under 2009 för att öka med 0,9 procent under Under 2011 minskade sysselsättningen marginellt för att följande år öka med 0,7 procent. Antalet sysselsatta har ökat med en person sedan 2007 och uppgår numera till personer. Tabell 13 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Antal syssel- satta Personliga och kulturella tjänster ,7 3,4 1,0 2,1 Kultur, nöje och fritid ,6 3,7 Personliga tjänster och annan service ,5 3,2 11

12 Civila myndigheter och försvaret sysselsätter 7 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. Något fler kvinnor än män, 58 procent kvinnor och 42 procent män, arbetar inom denna bransch. År 2008 minskade sysselsättningen med 0,7 procent för att öka med 2,6 respektive 1,0 procent år 2009 och Under 2011 minskade sysselsättningen med 0,5 procent för att följande år öka med 1,5 procent. Sedan 2007 har antalet sysselsatta ökat med 180 personer och uppgår nu till personer. Tabell 14 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen civila myndigheter och försvaret. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Antal syssel- satta Civila myndigheter och försvaret ,5 1,6 2,2 1,4 En av tio sysselsatta i kommunen arbetar inom utbildning. En klar majoritet av de sysselsatta är kvinnor, nämligen 75 procent. Sysselsättningen minskade med 0,8 procent under 2008 för att följande år öka marginellt. År 2010 ökade sysselsättningen med 5,9 procent och 2011 fortsatte sysselsättningen att öka med 3,3 procent. År 2012 minskade sysselsättningen med 1,5 procent. Sedan 2007 har sysselsättningen inom utbildning ökat med 430 personer och branschen sysselsätter nu personer. Utbildningssektorn är styrd av demografiska effekter och att det sker övergångar mellan privata och offentliga huvudmän. Tabell 15 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen utbildning. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Utbildning ,5 1,6 0,9 0,8 Den bransch som sysselsätter flest personer i kommunen är vård och omsorg. Totalt sysselsätter denna bransch 19 procent av samtliga sysselsatta i kommunen och 83 procent av de anställda är kvinnor. År 2008 ökade sysselsättningen med 1,1 procent och 2009 minskade sysselsättningen marginellt. Under 2010 ökade sysselsättningen med 6,1 procent för att följande år minska med 1,4 procent. Sysselsättningen ökande med 2,1 procent år Antalet sysselsatta har ökat med 930 personer sedan år 2007 och uppgår nu till personer. Även inom vård och omsorg sker övergångar mellan privata och offentliga huvudmän. Tabell 16 Sysselsättning 2012 och utveckling samt 2000 nom näringsgrenen vård och omsorg. s kommun samt riket. Förvärvsarbetande dagbefolkning Vård och omsorg ,1 2,2 2,5 1,6 Hälso- och sjukvård ,1 1,0 Vårdhem och bostäder med omsorg ,0 0,9 Öppna sociala insatser ,1 5,2 12

13 Sysselsättningen 2000 landets större kommuner År 2012 hade högst andel sysselsatta av samtliga större kommuner i landet med 79,7 procent. Motsvarande siffra för riket var 77,1 procent. Antalet sysselsatta i ökade från till , vilket motsvarar en ökning med 670 personer under har haft den högsta andelen sysselsatta i jämförelse med alla de större kommunerna under hela perioden Av de största kommunerna har Malmö, Huddinge och Lund haft starkast sysselsättningstillväxt under perioden På nionde plats placerar sig med en årlig genomsnittlig sysselsättningstillväxt motsvarande 1,4 procent. Beträffande förändring i sysselsättningstillväxt under perioden återfinns på plats 51 vid en jämförelse med landets samtliga kommuner. De kommuner som har haft den starkaste sysselsättningstillväxten under perioden är Nykvarn följt av Karlsborg. Värt att notera är att exempelvis Malmö och Lund uppvisar en hög sysselsättningstillväxt samtidigt som förvärvsfrekvensen är låg. I är både sysselsättningsökningen och andelen förvärvsarbetare högre än riksgenomsnittet. Under 2012 utvecklades sysselsättningen starkast i Uppsala, följt av Stockholm. placerade sig på en fjortonde plats med en sysselsättningsökning motsvarande 1,0 procent. Svagast utveckling hade Eskilstuna, följt av Lund och Norrköping. Tabell 17 Andel sysselsatta 2012, sysselsättning samt utveckling 2000 de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö Kommun Andel sysselsatt nattbefolkning år 2012 Sysselsatt dagbefolkning 16- w år 2012 Årlig förändring i procent Rang i riket efter förändr. i sysselsättning Malmö 63, ,8 1,7 25 Huddinge 77, ,4 1,7 26 Lund 67, ,9 1,7 29 Örebro 75, ,4 1,6 35 Göteborg 72, ,3 1,5 43 Växjö 77, ,1 1,5 45 Umeå 75, ,3 1,4 46 Helsingborg 71, ,9 1, , ,0 1,4 51 Stockholm 77, ,7 1,3 54 Uppsala 74, ,0 1,3 56 Eskilstuna 72, ,5 1,2 66 Linköping 72, ,9 1,1 75 Kalmar 77, ,5 1,1 83 Västerås 76, ,8 1,1 84 Borås 77, ,2 1,1 85 Norrköping 74, ,9 0,9 110 RIKET 77, ,4 1,0.. 13

14 Sysselsättningen 2000 länets kommuner Under perioden har haft den starkaste sysselsättningstillväxten i länet med en årlig ökning motsvarande 1,4 procent. Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd har under perioden haft sysselsättningsminskningar på 0,7 1,0 procent per år. Förklaringen till dessa nedgångar är att tillverkningsindustrin utvecklats svagt under perioden och då denna bransch är starkt dominerande i dessa kommuner blir genomslaget på den totala sysselsättningen betydligt större. Tranås och Nässjö har haft en marginell sysselsättningsökning under perioden. Antalet sysselsatta ökade i sju av länets kommuner under 2012 och det var Habo, följt av Sävsjö, som uppvisade den starkaste sysselsättningsökningen. Resterande kommuner i länet har haft minskningar av antalet sysselsatta, minskningar som motsvarar mellan 0,1 2,0 procent. I Gislaved minskade sysselsättningen kraftigast och det var framför allt inom tillverkningsindustrin som antalet arbetstillfällen minskade. Över hälften av sysselsättningsminskningen skedde inom denna bransch. Tabell 18 Andel sysselsatta 2012, sysselsättning samt utveckling i länets kommuner Kommun Andel sysselsatt nattbefolkning år 2012 Sysselsatt dagbefolkning 16- w år 2012 Årlig förändring i procent Rang i riket efter förändr. i sysselsättning , ,0 1,4 51 Sävsjö 80, ,2 1,0 97 Aneby 81, ,0 0,9 109 Eksjö 81, ,6 0,8 123 Habo 88, ,8 0,7 125 Mullsjö 82, ,1 0,6 134 Vetlanda 82, ,2 0,4 159 Värnamo 83, ,3 0,2 193 Tranås 77, ,1 0,0 214 Nässjö 78, ,2 0,0 215 Gnosjö 82, ,4-0,7 263 Gislaved 81, ,0-0,9 272 Vaggeryd 83, ,3-1,0 275 LÄNET 80, ,2 0,6.. 14

15 Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner Branschbredd i landets större kommuner Branschbredd mäter antalet branscher inom en kommun och är ett mått på hur många branscher som finns på den lokala arbetsmarknaden. I finns det 450 branscher som sysselsätter minst 5 personer. Under perioden har antalet branscher som sysselsätter minst 5 personer minskat något, från 455 till 449 branscher. Av de 15 största kommunerna har Stockholm den största branschbredden följt av Göteborg och Malmö. placerar sig på sjätte plats tillsammans med Uppsala när branschbredden avser minst 5 sysselsatta inom respektive bransch. I finns det 220 branscher med minst 50 sysselsatta. Under perioden har antalet branscher som sysselsätter minst 50 personer ökat med 4 branscher. Precis som för branscher med minst 5 sysselsatta följer branschbredden i stort kommunernas befolkningsstorlek. Antalet branscher mer än halveras för de flesta kommuner, undantag är de tre storstadskommunerna, där antalet sysselsatta i branscherna består av minst 50 personer istället för minst 5 sysselsatta. Tabell 19 Antal branscher i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2012 Kommun Branschbredd* Minst 5 sysselsatta Minst 50 sysselsatta Minst 500 sysselsatta Stockholm Göteborg Malmö Helsingborg Västerås Uppsala Norrköping Linköping Örebro Umeå Borås Växjö Lund Eskilstuna Kalmar Huddinge * Antal näringsgrenar i en kommun 15

16 Sektorbalans i landets större kommuner Stockholm, Helsingborg och Göteborg är de kommuner som har högst andel sysselsatta inom privata näringslivet och dessa kommuner har följaktligen lägst andel sysselsatta inom offentlig sektor. Även här placerar sig i mitten bland de jämförda kommunerna, då två av tre sysselsatta arbetar inom privata näringslivet och en av tre arbetar inom offentlig sektor. Lund, Huddinge, Umeå och Uppsala har en hög andel sysselsatta inom offentlig sektor. Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget medan studentkommunerna Umeå, Lund och Uppsala har en hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning. Tabell 20 Kommun Sektorbalans i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2012 Sektorbalans*, procent Privata näringslivet Offentlig sektor Stockholm 84,1 15,9 Helsingborg 78,3 21,7 Göteborg 76,2 23,8 Västerås 75,4 24,6 Malmö 73,6 26,4 Norrköping 70,1 29,9 Linköping 69,5 30,5 Borås 68,9 31,1 67,9 32,1 Växjö 67,0 33,0 Eskilstuna 66,8 33,2 Örebro 65,0 35,0 Kalmar 64,0 36,0 Uppsala 61,8 38,2 Umeå 60,3 39,7 Huddinge 60,1 39,9 Lund 59,3 40,7 *Andel sysselsatta inom privata näringslivet respektive offentlig sektor 16

17 Pendlingsutveckling Inpendling till s kommun År 2012 var det 12 personer som bodde i en annan kommun och som pendlade till ett arbete i. Det innebär att inpendlingen har ökat med personer, motsvarande 37,9 procent på tolv år. Störst är inpendlingen från Habo (22 procent), Nässjö (14 procent), Vaggeryd (10 procent) och Mullsjö (8 procent). Tillsammans svarar dessa fyra kommuner för 54 procent av inpendlingen till. Dessa kommuner har genomgående haft störst antal inpendlare till de senaste tolv åren. Sedan år 2000 har antalet pendlare från Göteborg ökat med 30 personer, vilket motsvarar en ökning med 17,9 procent. Inpendlingen från Stockholm ökade med 130 personer, en ökning som motsvarar 92,6 procent. Ulricehamn är en annan kommun utanför länet som har stor inpendling till. På tolv år har antalet inpendlare till ökat från samtliga kommuner i länet. Under denna period har inpendlingen till varit lägst i följande av länets kommuner; Gnosjö och Sävsjö och det är också dessa kommuner som har lägst antal inpendlare till år Inpendlingen till s kommun ökade med 354 personer under 2012, en ökning som motsvarar 3,0 procent på ett år. År 2012 var det 17,8 procent av de som arbetade i s kommun som hade sin bostadsort utanför kommunen. Tabell 21 Inpendling till s kommun Kommun Habo Nässjö Vaggeryd Mullsjö Aneby Värnamo Eksjö Stockholm Tranås Ulricehamn Göteborg Vetlanda Gislaved Övriga Totalt

18 Diagram B Kommuner med störst inpendling till s kommun Antal inpendlare Habo Nässjö Vaggeryd Mullsjö Aneby 0 Värnamo Utpendling från s kommun På tolv år har utpendlingen från ökat från till personer. Med andra ord var det personer som bodde i som pendlade till ett arbete i en annan kommun under Det är en ökning med personer, motsvarande 40,2 procent, sedan Under 2012 ökade utpendlingen med 310 personer, en ökning som motsvarar 4,1 procent på ett år. Tabell 22 Utpendling från s kommun Kommun Nässjö Habo Vaggeryd Stockholm Göteborg Mullsjö Värnamo Eksjö Aneby Linköping Tranås Gislaved Borås Övriga Totalt

19 Diagram C Utpendling från s kommun till de sex största pendlingskommunerna Antal utpendlare Nässjö Habo Vaggeryd 600 Stockholm Göteborg Mullsjö På tolv år har utpendlingen ökat till samtliga kommuner i s län. Utpendlingen till Värnamo, Gnosjö, Sävsjö, Eksjö, Vetlanda och Aneby har mer än fördubblats under denna 12-årsperiod. Även till Borås har utpendlingen mer än fördubblats. Samtidigt har utpendlingen till Stockholm ökat med 7,3 procent och till Göteborg ökade utpendlingen med 24,4 procent. Av kommunerna utanför länet är det främst Stockholm och Göteborg som jönköpingsborna pendlar till. De kommuner dit jönköpingsborna pendlar mest är Nässjö (13 procent), Habo (11 procent) och Vaggeryd (9 procent). Drygt personer eller en tredjedel av alla utpendlare har sitt arbete i någon av dessa tre kommuner. I relation till den sysselsatta nattbefolkningen i kommunen år 2012 var det 12,4 procent som pendlade till ett arbete utanför kommungränsen. Inpendlings- respektive utpendlingsöverskott Nettopendlingen till har på tolv år ökat från 3 till 4 personer, vilket motsvarar en ökning med 33,7 procent. Det är alltså fler personer utanför kommunen som väljer att resa till ett arbete i kommunen än tvärtom. År 2012 ökade nettopendlingen med 40 personer, en ökning som motsvarar 1,0 procent på ett år. Under 2012 var inpendlingsöverskottet från länets kommuner störst gentemot Habo (1 700), Nässjö (700) och Mullsjö (590). har ett inpendlingsöverskott från alla länets kommuner förutom Gnosjö. Utpendlingsöverskottet var år 2012 störst till Stockholm (280) och Göteborg (160). Pendlingsöverskottet till Stockholm har dock sjunkit med 90 personer medan pendlingsöverskottet till Göteborg har ökat med 40 personer sedan år