Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Transkript

1 Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr

2 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under Sysselsättningsutvecklingen i ett längre perspektiv 3 Viktigt att mäta längre tidsintervall 4 Fortsatt återhämtning inom Tillverkning 5 Svag utveckling inom Handel 6 Relativt god förvärvsintensitet i Umeå 7 Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män även i Umeå 7 Arbetspendlingen visade på måttliga förändringar under Ett gott år för Umebornas samlade lönesumma 8 Stark återhämtning av männens lönesumma under Bilaga 1 Justering i den Registerbaserad arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) 9 Bilaga 2 Statistik över lönesummor 9 Bilaga 3 Olikheter mellan RAMS och Lönesummestatistiken 9 Besök också vår hemsida: Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel , annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel (10) Utredningar och rapporter, nr

3 Inledning Under 2011 hade arbetsmarknaden i Umeå kommun en betydligt lugnare utveckling än året innan. Antalet för värvs arbetande med arbetsplats i kommunen ökade med cirka 800 personer till motsvarande 1,2 procent. Under 2010 var ökningen förvärvsarbetande, vilket var en kraftfull återhämtning från det ekonomiskt mycket svaga året I diagram 1 redovisas utvecklingen av an talet sysselsatta under perioden i Umeå kommun. SCB har gjort vissa förändringar i sitt sätt att avgränsa sysselsättningen inför 2011 års redovisning. För Umeås del innebär det att antalet förvärvsarbetande med arbetsställe i kommunen var år 2011 enligt den nya avgränsningen och enligt den gamla. För att få rätt jämförelse med tidigare år redovisas uppgifterna i rapporten i huvudsak utifrån den gamla avgränsningsmodellen. Läs mer om detta i bilaga 1. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande med arbetsställe i Umeå kommun Diagram 2. Förändring i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 Både Umeå och Luleå ökade sysselsättningen under 2011 med 1,2 procent medan Sundsvall hade endast en svag ökning och i Gävle minskade sysselsättningen. I de tre storstadskommunerna ökade den med drygt två procent och i jämförelse med många medelstora kommuner i syd- och mellansverige hade Umeå en svagare utveckling. Sysselsättningsutvecklingen i ett längre perspektiv Den årliga utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Umeå varierar som i alla kommuner mycket mellan åren beroende på konjunkturens svängningar. De första åren under 1990-talet präglades av en djup ekonomisk recession. Därefter har sysselsättningen i kommunen varierat med ett antal upp- och nedgångar. Åren 1998, 2000, 2006, 2007 och 2010 kan anses som år då det rådde högkonjunktur i riket. Lågkonjunktur var det framför allt åren , 2003 och De starka åren 2006 och 2007 följdes av 2008 då konjunkturen stagnerade och därefter kom lågkonjunkturen under Återhämtningen på arbetsmarknaden i Umeå under 2010 var stark och följdes av ett mellanår under Utredningar och rapporter, nr (10)

4 Viktigt att mäta längre tidsintervall Den period som man väljer för att jämföra utvecklingen på arbetsmarknader kan i hög grad påverka resultatet. Under exempelvis perioden ökade sysselsättningen i Umeå kommun med personer. Motsvarande ökning under perioden var Om mätningen förskjuts några år kan man således få mycket olika resultat. Genom att mäta den genomsnittliga årliga förändringen under femårs perioder är det lättare att få en rättvisande bild av sysselsättningsutvecklingen. Under de senaste fem åren har syssel sättningen i Umeå kommun haft en svagare ökningen än under de två närmast föregående femårsperioderna. Under återhämtnings perioden efter 1990-talets ekonomiska recession var ökningstakten i genomsnitt 700 fler förvärvsarbetande per år. Under följande femårsperiod var den nästan förvärvsarbetande för att under den senaste femårs perioden sjunka till strax under 500. Se diagram 3. Orsaken till den svagare utvecklingen under senare år var främst konjunktursvackan 2009 som främst drabbade tillverkningsindustrin men även flera andra branscher. Trots den något svagare utvecklingen på Umeås arbetsmarknad under perioden har den dock procentuellt kunnat följa utvecklingen för riket. Diagram 3. Genomsnittlig årlig förändring i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun under femårsperioder Diagram Sysselsättningsutvecklingen i procent i vissa kommuner under Sammanfattningsvis kan sägas att Umeå har haft en god sysselsättningsutveckling under perioden men att under de senaste fem åren har de flesta medelstora syd- och mellan svenska kommuner haft en bättre sysselsättningsutveckling än Umeå. Se diagram Sundsvall Luleå Gävle Umeå Göteborg Uppsala Linköping Örebro Jönköping Lund Västerås Malmö Stockholm 4 (10) Utredningar och rapporter, nr

5 Fortsatt återhämtning inom Tillverkning Den bransch som hade den bästa utvecklingen i Umeå kommun under 2011 var Tillverkning, som ökade sysselsättningen med 300 personer. Trots den relativt stora ökningen återtog Tillverkningsindustrin endast en del av de sysselsatta som branschen förlorade under lågkonjunkturen Hur pass stor återhämtningen blev är dock svårt att bedöma eftersom en del av den ligger i branschen Företagstjänster, där bland annat personal från bemannings- och konsultföretag ingår. Ökningen för Företagstjänster under 2010 var 550 personer och 130 under Det är dock inte möjligt att via sysselsättningsstatistiken beräkna hur många förvärvsarbetande inom Företagstjänster som anlitats av Tillverkningsindustrin. Även sysselsättningen inom Utbildning samt Vård- och omsorg utvecklades positivt under Ökningen uppgick till cirka 120 personer för båda branscherna. Se diagram 5. Personliga och kulturella tjänster m.m. Vård och omsorg: sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell och restauranger Transport och magasinering Handel Byggverksamhet 2011 Energiförsörjning; miljöverksamhet 2010 Diagram 5. Förändring i procent i antal förvärvsarbetande branschvis med arbetsställen i Umeå kommun under Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Utredningar och rapporter, nr (10)

6 Svag utveckling inom Handel I en del av den privata servicesektorn såsom Handel samt Hotell och resturang minskade sysselsättningen under året. Under 2011 uppgick minskningen inom Handeln till 170 personer och cirka 60 personer inom Hotell och restaurang. För Handelns del var det tredje svaga året i rad syssel sättningsmässigt. Se diagram 5. I procent var Handelns sysselsättning oförändrad under 2010 och minskade med 2 procent under Utvecklingen inom branschen i Umeå var betydligt mer negativ de tre senaste åren än i de flesta medelstora och stora kommuner i landet. Av de mellan stora kommunerna var det endast Sundsvall som hade ungefär samma negativa utveckling som Umeå. Se diagram 6. Den negativa utvecklingen inom Handeln i Umeå kommun beror inte på att befolkningens köpkraft har minskat. Avsnittet om Lönesummor senare i rapporten visar på en god lönesummeutveckling under 2011, vilken var fullt i parietet med utvecklingen i storstäderna och i övriga medelstora kommuner i landet. Även omsättningen inom Handeln ökade under den aktuella perioden. Trots det visar delbranscher inom Handeln på svårigheter med sysselsättningen över den senaste lågkonjunkturen. Se diagram 7. Parti- och provisionshandeln har haft tre svaga år. En mindre del av nedgången förklaras visserligen av att några relativt stora arbetsställen har bytt branschtillhörighet till Transport och magasinering. Även Detaljhandeln utvecklades negativt. En möjlig förklaring kan vara att fler större handelskedjor har etablerat sig i Umeå och att omsättningen per anställd är större där än i traditionella butiker. Handel med motorfordon var den enda av de tre delbranscherna inom Handel som hade en positiv utveckling under perioden. Diagram 6. Sysselsättningsutveckling inom Handeln i vissa kommuner Diagram 7. Sysselsättningsutvecklingen inom Handelns delbranscher i Umeå Umeå Sundsvall Gävle Göteborg Luleå Linköping Malmö Västerås Uppsala Stockholm Örebro Handel med Parti- och Detaljhandel motorfordon provisionshandel 6 (10) Utredningar och rapporter, nr

7 Relativt god förvärvsintensitet i Umeå Förvärvsintensiteten visar hur stor andel av befolkningen i en ålderklass som förvärvsarbetar det aktuella året. I riket var förvärvsintensiteten 2011 för personer i åldern år 76,7 procent medan den låg på drygt 74,7 procent för Umeås del. Trots att förvärvsintensiteten var lägre än i riket hade Umeå en relativt god förvärvsintensitet med hänsyn till att en stor del av kommunens invånare var heltidsstuderande. Vid en jämförelse med övriga medelstora äldre universitetskommuner står sig Umeå väl. I Uppsala och Linköping var den lite lägre än i Umeå och mycket lägre i Lunds kommun. Se diagram 8. Diagram 8. Förvärvsintensiteten 2011 i vissa kommuner med universitet Lund Linköping Uppsala Umeå Riket Den högsta förvärvsintensiteten hade Umeå under perioden , då den låg på drygt 85 procent och sjönk därefter till 74 procent under krisåren nådde den sin lägsta nivå med 69 procent. Därefter har den varierat kring 74 procent. De höga förvärvstalen under senare delen av 1980-talet och 1990 berodde på en långvarig högkonjunktur i Sverige under hela senare delen av 1980-talet fram till och med Lågkonjunkturen drabbade Sverige hårt då cirka förvärvsarbetande försvann från arbetsmarknaden. I samband med den djupa lågkonjunkturen passade många företag på att slimma sina organisationer personalmässigt, vilket spädde på nedgången i antalet förvärvsarbetande ytterligare. Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män även i Umeå Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män i de allra flesta kommuner i landet. Endast i ett tiotal mindre kommuner är kvinnors förvärvsintensitet högre än mäns. I Umeå var förvärvsintensiteten för både män och kvinnor lägre än i riket. Se diagram 9. För kvinnor var den 73,6 procent och för män cirka 75,6. Avståndet mellan kvinnors och mäns förvärvsintensiteter brukar variera mellan en och tre procentenheter. Det beror på att mansdominerade branscher som exempelvis Tillverkningsindustri och Byggverksamhet är mer känsliga för svängningar i den allmänna konjunkturen än de kvinnodominerade branscherna Vård, Omsorg och Utbildning. Under 2011 utvecklades förvärvsintensiteten i Umeå svagare för kvinnor än för män i Umeå och för kvinnor och män i riket. En delförklaring kan ligga i den svaga utvecklingen av Handeln i Umeå. Diagram 9. Förvärvsintensitet år efter kön i Umeå kommun och riket Umeå, män Umeå, kvinnor Riket, män Riket, kvinnor Utredningar och rapporter, nr (10)

8 Arbetspendlingen visade på måttliga förändringar under 2011 Under 2011 ökade inpendlingen till Umeå med cirka 250 personer till 7 300, vilket motsvarar en ökning med 3,6 procent. Utpendlingen från Umeå till andra kommuner var Ökningen 2011 uppgick till 110 personer, vilket ger en tvåprocentig ökning. Arbetspendlingen studeras närmare i en kommande separat rapport Pendlingen i Botniaregionen Diagram 10. Lönesumman i miljoner kr i löpande priser Ett gott år för Umebornas samlade lönesumma Den samlade lönesumman för den folkbokförda befolkningen i Umeå kommun uppgick år 2011 till knappt 16,9 miljarder kronor. I Sundsvalls och Gävle kommuner var den cirka 13,5 miljarder och i Luleå 10,8 miljarder kr. Under 2011 ökade lönesumman i riket med 5,7 procent i löpande priser. I Umeå var ökningen något högre med 6,2 procent. De flesta med Umeå jämförbara kommuner hade en lönesumme ökning under året kring sex procent. Gävle hade den svagaste utvecklingen med 4,0 procent följd av Sund svall med 4,6 procent. I Stockholm och Malmö uppgick ökningen till sju procent och i Göteborg med 6,4 procent Umeå Sundsvall Gävle Luleå Diagram 11. Kvinnors och mäns lönesumma i miljoner kr i löpande priser i Umeå kommun Stark återhämtning av männens lönesumma under 2011 Kvinnors lönesumma 2011 uppgick till 7,2 miljarder och mäns till 9,7 miljarder. Uppgifterna avser den lönesumma som utbetalas av arbetsgivare i Umeå kommun. Se diagram 13. Kvinnors samlade lönesumma var således betydligt lägre än mäns. Under perioden varierade kvinnors andel av mäns lönesumma med mellan procent. Eftersom män dominerar starkt vissa konjunkturkänsliga branscher blir kvinnors andel av männens lönesumma ofta högre vid lågkonjunktur och lägre vid högkonjunktur. Det finns inga tecken på att kvinnors lönesumma närmar sig mäns. Läs mer om lönesummestatistiken i bilaga Män Kvinnor (10) Utredningar och rapporter, nr

9 Bilaga 1 Justering i den Registerbaserad arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) Inför 2011 års redovisning av RAMS har avgränsningsmodellen för förvärvsarbetande förändrats. Konsekvens av för ändringen är att fler personer på riksnivå räknas som förvärvsarbetande än om den tidigare modellen använts av dessa personer arbetar inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Andra branscher som berörs är Fastighets verk samhet, Privata och kulturella tjänster samt Före tags tjänster. De ökar vardera med cirka två procent på grund av ändringen. Enligt den officiella statistiken för år 2011, som utgår från det nya avgränsningssättet, fanns det förvärvsarbe tan de i Umeå kommun jämfört med enligt den tidi gare använ da modellen för att avgränsa förvärvsarbetande. Efter som rapporten i huvudsak bygger på jämförelser över åren har statistiken för 2011 i diagrammen i huvudsak häm tats från det tidigare sättet att avgränsa RAMS. Redovisningen av näringsrensavsnittet bygger dock på den nya avgränsningen. Läs mer på om förändringarna i RAMS 2011 på: Bilaga 2 Statistik över lönesummor Lönesumman baseras på uppgifter i den kontrolluppgift som arbetsgivare lämnar till arbetstagare och till Skatteverket varje år. Med hjälp av lönesumman är det möjligt att följa befolkningens ekonomiska utveckling utifrån vad deras lönearbete inbringar i en region. Ett annat sätt är att redovisa lönesumman utifrån arbetsgi- varnas synvinkel som kan ses som en indikator på förändringar i kommunens bruttoregionprodukt (BRP), då lönesumman utgör cirka två tredjedelar av BRP. Lönesumman kan således utgå antingen från individer eller efter arbetsgivare. I rapporten redovisas lönesummans båda aspekter. Bilaga 3 Olikheter mellan RAMS och Lönesummestatistiken I rapporten används både statistik från Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och från SCB:s Lönesummestatistik (LSUM). Båda statistikprodukterna utgår från de kontrolluppgifter som arbetsgivare lämnar till anställda och till Skatteverket. I RAMS används förutom kontrolluppgifter vid avgränsningen av förvärvsarbetande även uppgifter från det standardiserade räkenskapssammandraget (SRU) för att avgränsa egna företagare. Lönesummestatistiken utgår enbart av uppgifter från kontrolluppgifterna och berör därmed inte egna företagare. Skillnaden i mätmetod mellan statistikprodukterna är att per soner klassificeras som förvärvsarbetande i RAMS uti från de löneuppgifter som finns på kontrolluppgiften för november månad för anställda och under ett helt år för nä r ings idkare. I lönesummestatistiken ingår de löneinkomster som anställda under ett helt kalenderår erhåller från sina ar betsgivare. Det innebär att i lönesumman ingår även sä songs an knu tna verksamheter under vår, sommar och vinter som saknas i RAMS sysselsättningsstatistik. Endast lön intjänad i Sverige ingår i redovisningen. Lönesumman publiceras ett år före BRP. Utredningar och rapporter, nr (10)

10 Umeå kommun, Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon E-post umea.kommun@umea.se 10 (10) Utredningar och rapporter, nr