Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per invånare i ålder år.

Transkript

1 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag Per invånare i ålder år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Näringsgren (SNI92) Kommunområde Skåne NV Skåne NO Södra Skåne Skåne Industri (10 45) Tjänste (50 93 exkl. 70) Totalt *siffrorna är preliminära Nystartade företag med kvinnlig respektive manlig ledning 2005 Procentuellt fördelade på ledning för vissa kommunområden i Skåne län* Ledning Skåne NV Skåne NO Södra Skåne Skåne Kvinnlig Manlig Gemensam Bortfall Totalt *siffrorna är preliminära Nyföretagande Varje år startas nya företag i Skåne. Drygt 80 procent av dessa inom tjänstesektorn. Nyföretagandet i Stockholm ligger på en betydligt högre nivå än Västra Götaland och Skåne. Antalet nystartade företag har ökat i alla regioner (med någon minskning under åren ). I Skåne har takten i ökningen varit relativt kraftig jämfört med både Stockholm och Västra Götaland. Andelen nystartade företag med kvinnlig ledning har ökat något 2005 och ligger nu på 31 procent. Skillnaderna mellan olika regioner och regiondelar är små. Nyföretagandet bland personer med utländsk härkomst är något högre än för övriga. nystartade företag 2005 efter län och härkomst* Källa: ITPS Utländsk ej utländsk Samtliga Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst per 1000, härkomst per 1000 härkomst per 1000 Samtliga år Skåne län , , ,4 Stockholms län , , ,5 Västra Götalands län , , ,2 Riket , , ,7 *Personer som själva är utrikesfödda eller vars båda föräldrar är födda utomlands.

2 1 0 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 1 Bruttoregionprodukten (BRP) i Skåne jämfört med riket Källa: SCB Mkr (löpande priser) i Skåne Procent av nivån i hela riket 11,7 11,6 11,7 11,7 11,9 11,9 11,9 11,8 BRP per invånare i Skåne (kr) Procent av nivån i hela riket 0,93 0,92 0,92 0,92 0,93 0,93 0,93 0,91 BRP per sysselsatt i Skåne Procent av nivån i hela riket 0,98 0,97 0,98 0,98 0,99 1,00 0,99 0,98 Bruttoregionprodukten i Skåne och öresundsregionen Jämfört med hela Sverige och Danmark 1995 till Mkr per invånare (SEK). Källa: Öresundsdatabanken, Danmarks Statistik/SCB Bruttoregionprodukt Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region är den så kallade bruttoregionprodukten (BRP) som är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). BRP är detsamma som värdet av varor och tjänster som produceras i regionen. Skånes andel av Sveriges bruttonationalprodukt minskade marginellt mellan år 2003 och 2004 och låg det senare året strax under 12 procent. BRP per sysselsatt växte år 2004 något långsammare i Skåne än i riket och i Stockholms och Västra Götalands län. BRP per invånare i Skåne ligger på 91 procent av nivån för Sverige. På samma sätt som för Skåne beräknas BRP för Själland med öar, som ingår i den danska delen av Öresundsregionen. Köpenhamnsområdet har som huvudstadsregion en BRP per invånare som ligger betydligt över nivån i Skåne, men under senare år har tillväxttakten i Skåne väl kunnat mäta sig med utvecklingen i den danska delen av Öresundsregionen.

3 1 2 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 3 Utbildningsnivå i Skåne 2005 Efter kön och ålder (%). Källa: SCB Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är genomsnittligt hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högutbildade i befolkningen. Stockholm, men även Uppsala och Västerborttens län, som i förhållande till sin folkmängd är betydande universitetsregioner, ligger högre. Variationerna inom Skåne är dock betydande. Kvinnor har högre utbildning än männen i alla åldersgrupper. Andelen kvinnor i åldersgruppen år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 40 procent medan motsvarande andel för män ligger på 34 procent Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Mellan 2000 och 2005 ökade andelen skåningar i åldern år med högskoleutbildning från 35 till 49 procent. Särskilt markant ökade andelen i Malmö, men också i de omgivande kommunerna (se diagram). Ökningarna i dessa kommuner torde i stor utsträckning bero på inflyttning av högskoleutbildade. De relativt stora ökningarna i Osby beror mindre på inflyttning än på en ökad utbildningsnivå i den permanenta befolkningen.

4 1 4 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 5 ANDEL AV BEFOLKNINGEN ÅR MED AVSLUTAD HÖGSKOLEUTBILDNING 2000 & 2005 (%) andel som börjat studera vid universitet eller högskola vid 26 års ålder läsåret 2004/2005 Källa: SCB Beräknad andel (%), utifrån bostadslän vid 18 års ålder Dalarnas län Gotlands län Södermanlands län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jönköpings län Västernorrlands län Västra Götalands län Norrbottens län Övergång till högskolestudier Västmanlands län Östergötlands län Jämtlands län Under en lång tid har antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ökat, vilket innebär att Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen. Det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. De senaste åren har andelen som går vidare till högre utbildning dock backat något. Högskoleverkets beräkningar pekar mot en övergångsfrekvens till högskolestudier fram till och med 25 års ålder på knappt 49 procent för landet som helhet för läsåret 2004/05. Det är en svag ökning jämfört med föregående läsår. Det finns stora regionala skillnader i landet. Övergångsfrekvensen i Skåne beräknas till 45 procent vilket är en nedgång med 2 procentenheter sedan tidigare år. I alla län ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor betydligt högre än för män. I Skåne gick 51 procent av alla kvinnor och 40 procent av alla män vidare till högskolestudier innan 26 år ålder. Kalmar län Skåne län Hallands län Stockholms län Västerbottens län Kronobergs län Blekinge län Uppsala län Hela riket

5 1 6 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 7 Forskning och utveckling inom privata företagssektorn 2003 Källa: SCB (Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003; UF 14 SM 0401) fou Andel av riket Län räknat i heltidsarbeten Utgifter, Mkr heltidsarbeten % Utgifter % Skåne Stockholm Västra Götaland Hela riket Antal doktorsexamen vid universitet och högskolor i Skåne Forskning och utveckling De privata företagen i Skåne investerar inte lika mycket tid och pengar på forskning och utveckling, som i de två andra storstadslänen. I Stockholm bedrivs en stor del av rikets forskning och utveckling inom en rad olika områden. I Västra Götaland är det främst bilindustrin som får ett kraftigt genomslag. Antalet avlagda doktorsexamen är ett grovt mått på omfattningen av den forskning som bedrivs vid högskolor och universitet. I Skåne återfinns en ganska stor del av rikets forskning, inte minst inom medicin och juridik. Högskolor och universitet i Skåne står för nära en fjärdedel av alla landets doktorsexamen inom medicin och rättsvetenskap/ juridik. Bland de som avlagt doktorsexamen i Skåne år 2005 var 58 procent män. Störst överrepresentation av män är det inom matematik, teknik- och naturvetenskap. Kvinnor är främst överrepresenterade inom humaniora och religionsvetenskap. Källa: Högskoleverket Varav Varav Andel av riket Doktorsexamen män kvinnor 2005 % Humaniora och religionsvetenskap ,4 Matematik ,5 Medicin ,6 Naturvetenskap ,5 Odontologi ,0 Rättsvetenskap/juridik ,8 Samhällsvetenskap ,3 Teknikvetenskap ,7 Totalt ,1

6 1 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 9 reguljärt sysselsatta 2006 Procent av befolkningen år (kvartal 2). Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU Sysselsättning Jönköping Halland Kronoberg Stockholm Västra Götaland Gotland Dalarna Södermanland Jämtland Kalmar Västernorrland Norrbotten Västmanland Västerbotten Blekinge Örebro Uppsala Värmland Östergötland Skåne Gävleborg Hela riket Det mål för sysselsättningen som regeringen satte upp 1999 om att 80 procent av befolkningen i åldern år ska vara reguljärt sysselsatta kunde inte uppnås för Sverige som helhet. Inte heller för Skåne, där sysselsättningen ligger under riksgenomsnittet. Mellan år 2001 och 2005 minskade andelen av befolkningen som är sysselsatt något för varje år. Det är främst södra Skåne och Malmöområdet som har låg andel sysselsatta. Detta beror både på den högre arbetslösheten och på att många står utanför arbetsmarknaden. I nordöstra Skåne ligger andelen sysselsatta endast något under riksgenomsnittet. För år 2006 verkar en vändning vara på gång. Första kvartalet år 2006 var andelen sysselsatta i Skåne 75 procent vilket är en svag ökning jämfört med första kvartalet Uppgifterna är dock osäkra beroende på att beräkningsmetoderna för sysselsättningsstatistiken ändrades under Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag för att andelen sysselsatta inom forskning och utveckling, samt inom jordbruket är något högre. reguljärt Sysselsatta* Procent av befolkningen år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU Södra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Skåne Riket *Reguljär sysselsättning är antal sysselsatta på den vanliga arbetsmarknaden, dvs. exklusive personer som är sysselsatta Andel förvärvsarbetare 2004 Med arbetsplats i respektive län fördelade per bransch, i procent av antalet förvärvsarbetande år. Källa: SCB, RAMS Stockholms Skåne Västra Näringsgren län län Götalands län riket Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 0,4 2,3 1,5 1,9 Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 9,8 17,2 20,9 17,6 Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 0,7 1,0 0,9 1,0 Byggindustri 5,1 6,0 5,6 5,8 Andel; transport, magasinering; kommunikation 21,6 19,9 19,2 18,5 Personliga och kulturella tjänster 9,5 6,6 6,6 7,2 Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster 22,2 12,1 12,2 13,3 Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer 6,6 4,6 5,1 5,7 Forskning o utveckling; utbildning 10,2 12,0 10,5 11,1 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 1 2,4 16,9 16,2 16,4 Näringsgren okänd 1,6 1,6 1,3 1,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

7 2 0 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 1 Genomsnittligt antal boende per rum i Skåne 1994/1995 & 2004/2005 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Boende och bostadsbyggande Folkmängden i Skåne har under en lång tid ökat kraftigt samtidigt som bostadsbyggandet varit relativt lågt. Från att i början av 1990-talet ha legat kring färdigställda lägenheter per år har bostadsbyggandet i Skåne sjunkit drastiskt och har under en tid legat under per år. År 2004 kom bostadsbyggandet igång och antalet färdigställda bostäder ökade med över 70 procent jämfört med år Bostadsbyggandet har sedan dess legat kvar på samma relativt höga nivå. För att underlätta för de svagare grupperna på bostadsmarknaden har många kommuner som mål att öka nyproduktionen av hyresrättslägenheter, men andelen av de färdigställda lägenheterna som angivits bli upplåtna med hyresrätt har legat kring 40 procent under de senaste fem åren, med undantag för år 2003 då andelen sjönk under 30 procent. Trots att hushållens köpkraft ökat betydligt, har den genomsnittliga utrymmesstandarden nästan inte alls förbättrats. År 2005 ligger det genomsnittliga antalet boende per rum i södra Skåne på 0,53 personer, vilket är ungefär samma nivå som tio år tidigare. Den låga nivån på bostadsbyggandet har medfört en växande bostadsbrist, som främst drabbar grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Det gäller till exempel ungdomar, invandare och ensamstående med barn. Det finns betydande skillnader i genomsnittlig standard mellan personer med utländsk respektive med svensk bakgrund. Under de senaste tio åren har såväl andelen trångbodda som antalet boende per rumsenhet ökat bland de utrikes födda och andra generationens invandrare. Genomsnittligt antal boende per rum i olika bostadshushåll 1994/1995 & 2004/2005 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Hela Skåne Södra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Hushållstyp 1994/ / / / / / / /05 Ensamstånde utan barn 0,42 0,47 0,43 0,50 0,40 0,46 0,41 0,40 Ensamstånde med barn* 0,64 0,63 0,69 0,64 0,50 0,61 0,68 0,63 Samboende utan barn 0,47 0,44 0,48 0,45 0,46 0,44 0,45 0,41 Samboende med barn 0,72 0,72 0,73 0,73 0,71 0,72 0,69 0,68 Alla hushållstyper 0,52 0,53 0,53 0,55 0,51 0,51 0,50 0,47 *Få svarande i denna grupp vilket medför att uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Skåne Efter hustyp, upplåtelseform. Källa: SCB Summa Antal % I flerbostadshus hyresrätt ,5 bostadsrätt ,5 äganderätt summa ,0 I småhus hyresrätt ,4 bostadsrätt ,8 äganderätt ,8 summa ,0 Totalt hyresrätt ,3 bostadsrätt ,6 äganderätt ,1 summa ,0

8 2 2 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 3 ÖRESUNDSREGIONEN Skåne och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm Antal som flyttat mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: ÖresundsDataBanken Öresundsintegration Öresundsregionen består av hela Skåne på den svenska sidan av Öresund och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm. Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav cirka 2/3 på den danska sidan och 1/3 på den svenska sidan Öresund. Sedan Öresundsbron invigdes sommaren år 2000 har integrationen mellan den svenska och danska delen av Öresundsregionen ökat inom vitt skilda samhällsområden. Invandringen från Danmark till Skåne har närapå femdubblats. Flertalet av flyttarna är unga och en stor andel är män. De främsta skälen för att flytta till Skåne är de lägre levnadsomkostnaderna och då särskilt de lägre boendekostnaderna. Av de som flyttade från Danmark till Skåne år 2005 var 82 procent danska medborgare och 10procent svenska medborgare. I andra riktningen utgjorde danska medborgare cirka 72 procent av flyttarna och svenskar 23procent. Det är alltså mestadels danskar som flyttar över sundet.

9 2 4 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 5 Antal arbetspendlare mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: ÖresundsDataBanken Antal resor under en genomsnittlig vecka i november Tåg, bil, färja (endast bilpassagerare) och flygbåtar, avrundade siffror Källa: COWI på uppdrag av DSB, Scandlines, Skånetrafiken, Öresundsbro Konsortiet Förändring % % % % Till/från arbetsställe Tjänsteresa Inköpsresa Kultur/sport/utflykt/nöje Semesterresa Besöka familj/vänner Till/från utbildningsställe Kurs/seminarie/konferens Till/från Kastrup (enb m bil) Okänt/Annat Totalt Arbetspendlingen från Skåne till Danmark har ökat stadigt sedan Öresundsbron invigdes. Pendling i andra riktningen är ännu ganska ovanlig. En stor del av den ökade arbetspendlingen från Skåne till Danmark kan förklaras av inflyttningen eftersom merparten av de inflyttade danskarna har sin huvudsakliga sysselsättning i Danmark. Antalet svenska medborgare som bor i Skåne och arbetar i Danmark ökar också stadigt. Ett sätt att mäta integrationen i Öresundsregionen är att studera resorna över sundet. När bron var färdigställd passade många på att göra nöjesresor till andra sidan. När nyhetens behag avtagit minskade resandet år De senaste fyra åren har resandet ökat. Det är främst arbetspendling och tjänsteresor som står bakom ökningen. Mellan 2001 och 2005 har antalet resor till/från arbete över Öresund mer än fördubblats (mätt i november månad respektive år). 73 procent av de som reser över Öresund är bosatta i Sverige. PENDLING ÖVER ÖRESUND ÄR EN ÅRLIG STUDIE SOM I 2006 ÅRS RAPPORT VISAR ATT: något färre har undersökt arbets- och studiemöjligheter på andra sidan jämfört med år 2005 fler har sökt eller erbjudits arbete på andra sidan fler pendlar till arbete, möten eller liknande på andra sidan fler danskar känner till möjligheter, regler och förhållanden i övrigt på svenska sidan, samtidigt som svenskars kunskap om förhållanden på danska sidan minskar. den största barriären för att arbeta på andra sidan sundet är transportkostnaden och transporttiden. Källa: Pendling over Øresund Undersøgelse af holdninger og adfærd i forhold til pendling over Øresund, 2006 (Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Københavns kommune, Region Skåne och Malmö kommun)