Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov

Transkript

1 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Enheten för statistik och analys Sammanfattning Denna promemoria beskriver den svenska forskarutbildningens storlek och sätter den i relation till högskolans rekryteringsbehov åren när det gäller forskande och undervisande personal. Den förväntade doktorsexaminationen under denna femårsperiod analyseras såväl totalt som nedbruten på olika områden. Som en bakgrund görs inledningsvis en jämförelse med forskarutbildningens dimensionering i nordiska grannländer. Enligt de prognoser som presenteras i denna PM för perioden kommer antalet personer som avlägger doktorsexamen inom samhällsvetenskap och humaniora endast marginellt att överstiga det rekryteringsbehov som uppstår till följd av pensionsavgångar och sektorns förväntade tillväxt när det gäller doktorsexaminerad personal under de kommande åren enligt skattningar i PMn. Under antagandet om hälften så stor tillväxt motsvarar doktorsexaminationen inom samhällsvetenskap och humaniora ca 1,5 gånger rekryteringsbehovet. Inom övriga områden (naturvetenskap, teknik och medicin) kommer antalet nya doktorsexamina att klart överstiga rekryteringsbehovet inom högskolan. I likhet med tidigare kommer en stor andel av de doktorsexaminerade inom naturvetenskap, teknik och medicin att söka sig till arbeten utanför högskolesektorn. Under början av 1990-talet var antalet doktorander i förhållande till befolkningsmängd tre gånger fler i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Sedan dess har forskarutbildningsvolymen i Finland ökat kraftigt. Antalet doktorander i Danmark och Norge har ökat, men i en lägre takt än i Finland. Samtidigt som dessa ökningar skett i våra grannländer har antalet doktorander i Sverige minskat på senare år.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Indelningsgrunder och statistikkällor... 3 Forskarutbildningen i Norden (exkl. Island)... 4 Antal doktorander... 4 Antal examina... 4 Forskarutbildningen i Sverige... 6 Examination i förhållande till högskolans behov Antal pensionsavgångar Förväntad tillväxt av högskolesektorn Examination i förhållande till högskolans rekryteringsbehov på grund av pensionering aroch tillväxt Diskussion Bilaga A. Uppgifter om forskarutbildningen i Sverige Nyantagning till forskarutbildningen och antalet doktorander Nettostudietid Genomströmning Prognos för antalet doktorexaminationer Bilaga B. Skattning av pensionsavgångar Avräkning av andel som är 65 år och äldre Bilaga C. Beräkning av kvoter mellan antalet nya doktorsexamina och uppskattat rekryteringsbehov (25)

3 Inledning En betydande andel av forskningen inom den svenska högskolan bedrivs inom forskarutbildningen. Det är svårt att säga exakt hur stor andelen är, men ca en tredjedel av de ekonomiska forskningsresurserna kan uppskattas vara kopplade till verksamhet inom forskarutbildningen 1. Ett sätt för lärosätena att komma till rätta med ekonomiska underskott i mitten av 00- talet var att minska antagningen till forskarutbildningen. Dessutom minskade Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF) vid denna tidpunkt sin tidigare omfattande finansiering av forskarskolor. Till följd av den minskade antagningen till forskarutbildning i mitten av 00- talet kommer sannolikt antalet doktorsexaminerade per år att minska i början av talet. Denna minskning sker samtidigt som antalet pensionsavgångar inom högskolan ökar i och med att de stora årskullarna från 1940-talet når pensionsålder. Denna promemoria syftar till att undersöka frågan om hur den svenska forskarutbildningen är dimensionerad i förhållande till personalsituationen inom högskolesektorn i dag och i framtiden. Dimensioneringen belyses dels genom en jämförelse med forskarutbildningens storlek i de nordiska grannländerna, dels genom en jämförelse med den svenska högskolesektorns rekryteringsbehov de närmaste åren. Rekryteringsbehovet uppskattas baserat på kommande pensionsavgångar samt att en fortsatt ökning av den doktorsexaminerade personalen inom högskolan sannolikt kommer att ske under de närmaste åren. Indelningsgrunder och statistikkällor Eftersom nyantagning, examination och pensionsavgångar varierar mellan olika forskningsämnesområden presenteras statistiken uppdelad enligt följande: humaniora och religionsvetenskap (H), samhällsvetenskap inklusive rättsvetenskap och juridik (S), medicin inklusive odontologi och farmaci (M), naturvetenskap inklusive matematik (N), teknik (T), SLU 2 samt kategorin Övrigt som till stor del utgörs av vårdvetenskap och tvärvetenskapliga ämnen (de senare framför allt vid Linköpings universitets temainstitutioner). Uppgifter om forskarutbildningen för denna PM har hämtats från SCB:s statistikdatabas. En närmare metodologisk beskrivning finns i bilaga A. Personalstatistik för den svenska högskolesektorn sammanställs av både SCB och Högskoleverket i offentliga databaser. Indelningarna när det gäller t.ex. ämne och 1 Vid lärosätena anställda doktorander med doktorandtjänst stod år 2009 för en tredjedel av högskolesektorns FoU-årsverken, En hel del personer som genomgår forskarutbildning har dock inte doktorandtjänst. Vidare ska beaktas att lönekostnaden för doktorander är lägre än genomsnittet för dem som genomför FoU-årsverken. Sammantaget leder detta till den grova uppskattningen om ca en tredjedel. Andelen var sannolikt högre i mitten av 00- talet då anställda doktorander stod för 40 % av genomförda FoU-årsverken Innan 2005 genomförde SCB sin undersökning av antalet FoU-årsverken inom högskolesektorn på ett annat sätt vilket försvårar jämförelser längre tillbaks i tiden. 2 SLU särskiljs i sin helhet, dvs. lärosätet blir i sammanställningen ett eget område. 3 (25)

4 ålderskategorier skiljer sig emellertid åt och för att få en så heltäckande bild som möjligt kombineras i denna PM statistik från båda myndigheterna. För att uppskatta antalet pensionsavgångar har statistik om den forskande och undervisande personalen med doktorsexamen använts 3. En närmare metodologisk beskrivning finns i bilaga B. Från SCB har dessutom en kohortbeställning gjorts. Den statistiken följer de disputerade 2004/2005 med avseende på tjänst inom högskolesektorn och annan sysselsättning i Sverige fram till år Den nordiska statistiken är hämtad från NIFU (Nordisk Institutt for Studier av Innovasjon, Forskning og Utdanning). NIFU får data från de nationella statistikmyndigheterna. Forskarutbildningen i Norden (exkl. Island) Antal doktorander I början av 1990-talet hade Danmark, Finland och Norge ungefär lika många doktorander per capita (ca 500 per miljon invånare) medan antalet i Sverige var ca tre gånger så högt (1500 per miljon invånare). Sedan dess har antalet doktorander i Finland ökat kraftigt. I Sverige kulminerade antalet doktorander i mitten av 00-talet för att på senare år minska. Antalet doktorander i Danmark och Norge har ökat successivt under de senaste 20 åren och år 2010 var antalet per capita i dessa länder i det närmaste uppe på samma nivå som i Sverige (figur 1a). Antal examina Som framgår av figur 1b har antalet doktorsexamina per miljon invånare ökat i alla de redovisade nordiska länderna. Finland är det land där antalet doktorsexaminationer ökat mest. Från 1990 till 2009 steg antalet doktorsexamina där från 100 till 300 per miljon invånare och år. Med tanke på förändringarna i antalet doktorander kan man förvänta en fortsatt ökad examination i Danmark, Finland och Norge medan doktorsexaminationen i Sverige kan förväntas minska (se en mer detaljerad prognos för Sverige i nästa avsnitt). Examinationen i Danmark och Norge kan antas nå upp till Sveriges nivå inom några år. Den finländska doktorsexaminationen förväntas öka markant även de kommande åren. 3 Tjänstekategorier: professor, lektor, forskarassistent, adjunkt, annan forskande och undervisande personal samt teknisk och administrativ personal, dvs. samtliga kategorier exklusive gäst- och timlärare. 4 (25)

5 Antal per miljon invånare Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 1. Antal doktorander (a) och doktorsexamina (b) per capita i de nordiska länderna exklusive Island (källa NIFU). (a) doktorander (b) doktorsexamina Finland Sverige Norge Danmark Om man ser på hur det totala antalet doktorsexamina per år fördelar sig på olika områden finner man inte särskilt stora skillnader mellan länderna (figur 2). I Sverige svarar det medicinska området för den största andelen av alla avlagda examina. Vidare kan noteras att det avläggs procentuellt fler doktorsexamina i lantbruksvetenskap/veterinärmedicin i Danmark och Norge än i Finland och Sverige. Andelen examina i samhällsvetenskap ökar i Norge samtidigt som andelen teknikvetenskapliga examina minskar. I Finland ökar de teknikvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena sina andelar av samtliga avlagda examina samtidigt som andelen för medicin minskar. Det ska påpekas att som framgått av figur 1 har de andelsmässiga förändringarna skett samtidigt som doktorsexaminationen ökat kraftigt i alla de fyra redovisade nordiska länderna. 5 (25)

6 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 2. Fördelningen av doktorsexamina på forskningsämnesområde i de nordiska länderna (källa NIFU). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Lantbruk/Veterinärmedicin Medicin Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora 20% 10% 0% Danmark Finland Norge Sverige Forskarutbildningen i Sverige Som tidigare konstaterats har de olika forskningsämnesområdenas andelar av det totala antalet årligen avlagda doktorsexamina varit förhållandevis stabila i Sverige under de senaste 20 åren. Medan figur 2 visar utvecklingen i grova drag ges i figur 3 en mer detaljerad bild av doktorsexaminationen i Sverige med uppdelning på olika forskningsämnesområden 4. 4 I bilaga A finns uppgifter om nyantagning och antalet doktorander under samma tidsperiod och med samma indelning på olika forskningsämnesområden. 6 (25)

7 Figur 3. Doktorsexaminationen i Sverige per forskningsämnesområde, SLU har särskilts (källa SCB) medicin teknikvetenskap naturvetenskap samhällsvetenskap humaniora och religionsvetenskap SLU övriga forskningsområden matematik odontologi farmaci rättsvetenskap/juridik Den sammanlagda examinationsfrekvensen var som högst år 2008 (2 914 doktorsexamina) och minskade åren 2009 och 2010 till färre än doktorsexamina per år. Minskningen är sannolikt en direkt följd av den minskade antagningen till forskarutbildningen i mitten av 00-talet (figur 4). 7 (25)

8 Antal doktorander (streckad linje) Antal nyantagna och doktorsexaminerade (heldragna linjer) Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 4. Totalt antal aktiva doktorander (vänster axel, streckad linje), doktorandnybörjare och doktorsexamina (höger axel, heldragna linjer) i Sverige (källa SCB) Doktorander Nyantagna Doktorsexamina Som framgår av figur 4 var det även i slutet av 1990-talet förhållandevis stora fluktuationer i antagningen till forskarutbildning. Dessa fluktuationer resulterade dock inte i någon motsvarande variation i examinationsfrekvensen. En möjlig orsak till det är 1998 års forskarutbildningsreform som kan ha resulterat i en ökad antagning på papperet precis före reformen, vilket i sin tur gav en minskad antagning under de följande åren 5. I realiteten är det dock inte säkert att doktorandstudiernas egentliga igångsättande varierade i samma utsträckning som den officiella statistiken indikerar. Forskarutbildningsreformen 1998 kan även ha inneburit att personer som varit doktorander under förhållandevis lång tid kom att slutföra sina avhandlingar och disputera i början av 00-talet 6. Därmed ledde den minskade nyantagningen i slutet av 1990-talet inte till någon märkbar minskning av examinationsfrekvensen. Däremot är det troligt att den kraftiga minskningen i nyantagningen till forskarutbildningen i mitten av 00-talet kommer att leda till en fortsatt minskning av examinationsfrekvensen under de närmaste åren. Detta framgår av figur 5a som visar 5 Se t.ex. bilaga A, figur A1. 6 När det gäller humaniora och samhällsvetenskap kan påpekas att det åren gjordes särskilda satsningar med såväl anslagsmedel som bidrag från Riksbankens jubileumsfond som stöd till doktorander med otillfredsställande studiefinansiering vilka bedömdes med hjälp av extra finansieringsstöd kunna slutföra sin utbildning inom de närmaste åren. 8 (25)

9 antalet doktorsexamina åren och en beräknad prognos 7 för antalet examina åren I figur 5b visas utvecklingen fram till år 2015, uttryckt i relation till examinationsfrekvensen , så som den ter sig enligt Vetenskapsrådets prognosmodell. Figuren ger följande bild av utvecklingen inom olika forskningsämnesområden: i. Examinationen inom medicin kommer fortsatt att vara något högre än nivån år 2004 (>800 doktorsexamina per år). ii. Inom teknikvetenskap avlades år 2010 knappt 400 doktorsexamina, att jämföra med drygt 600 år Antalet kommer eventuellt att återigen öka något 2011 men först år 2014 förväntas antalet återigen vara uppe på samma nivå som iii. Inom naturvetenskap väntas antalet doktorsexamina minska från 440 år 2010 till ca 400 år iv. Utvecklingen inom samhällsvetenskap liknar på en något lägre nivå utvecklingen inom naturvetenskap. Det kommer dock att ske en viss återhämtning i examinationsfrekvensen åren v. För humaniora och religionsvetenskap indikerar prognosmodellen att nedgången som inleddes under 00-talet kan förväntas fortgå. Antalet doktorsexamina inom humaniora väntas minska från 200 år 2010 till 120 examina år 2015 vilket skulle innebära en halvering jämfört med nivån 2004 (figur 5b) och i så fall en återgång till nivån i början av 1990-talet (figur 3). 7 Med hjälp av statistiken för forskarutbildningen är det möjligt att göra en skattning av doktorsexaminationen under de kommande åren. I korthet går metoden ut på att per forskningsämnesområde beräkna en genomsnittlig examinationseffektivitet som tillsammans med uppgifter om nyantagningen en bruttostudietid tidigare används för att skatta antalet examina. De metodologiska detaljerna för skattningsmodellen återges i bilaga A. 8 Dvs. examinationen inom de olika forskningsämnesområdena år 2004 uttrycks som 100 % för att tydliggöra förändringarna samt de av Vetenskapsrådet prognosticerade förändringarna (25)

10 Antal doktorsexamina, relativt år 2004 Antal doktorsexamina Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 5. (a) Faktiskt och av Vetenskapsrådet prognostiserat antal doktorsexamina Streckad linje avskiljer data från SCB och prognosen för åren (b) Uppgifter som andel av 2004 års nivå (den heterogent sammansatta kategorin Övrigt återges inte) Uppgifter från SCB Prognos av VR M T N S H SLU ÖVRIGT 140% 120% Uppgifter från SCB Prognos av VR % 80% 60% 40% M T SLU S N H 20% 0% Examination i förhållande till högskolans behov I detta avsnitt jämförs det prognostiserade antalet doktorsexaminerade med skattningar av pensionsavgångar och högskolesektorns förväntade tillväxt de kommande åren. 10 (25)

11 Antal pensionsavgångar År 2010 fanns det ca individer med doktorsexamen bland högskolans forskande och undervisande personal 9. Som framgår av figur 6 har andelen personer 60 år och äldre bland denna personal ökat under 00-talet 10. Figur 6. Andel av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen som varit 60 år eller äldre inom olika forskningsämnesområden (källa Högskoleverket). 30% Övr 25% S M 20% 15% H Totalt N T SLU 10% 5% 0% Ökningen är en effekt av att antalet personer år ökat, samt att det blivit fler som fortsatt arbeta även efter fyllda 65 år. Antalet pensionsavgångar uppskattas såsom det antal individer som 2010 var i ålderskategorin år. Detta åldersintervall anges inte för den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen i Högskoleverkets statistikdatabas. Med hjälp av åldersuppdelad statistik från SCB för det totala antalet heltidsekvivalenter professorer och lektorer har därför här gjorts en skattning av antalet doktorsexaminerade forskande och undervisande personal i ålderskategorin av dem som är 60 år eller äldre (se bilaga B). Detta ger inte det exakta antalet kommande pensioneringar eftersom många fortsätter att arbeta efter fyllda 65 år, samtidigt som personer som 2010 redan var 65 år och äldre kommer att gå i pension någon gång Dessa båda osäkerheter kan dock antas ta ut varandra. Det förväntade antalet pensionsavgångar framräknat på detta sätt presenteras i bilaga B Att notera är dock att andelen inom humaniora börjat minska efter en topp mitten av 00-talet. 11 (25)

12 Förväntad tillväxt av högskolesektorn I de följande beräkningarna antas att högskolesektorn kommer att fortsätta att expandera under de kommande åren och därmed får ett ökat rekryteringsbehov 11. När det gäller forskande och undervisande personal kan nya anställningar tillkomma vars innehavare förutsätts ha doktorsexamen. Vidare kan en förskjutning ske mellan tjänstekategorier till förmån för sådana där doktorsexamen krävs. Dessutom ökar andelen doktorsexaminerade inom olika tjänstekategorier. I första hand gäller detta lektorer där andelen med doktorsexamen ökat från 81 till 85 %, en ökning som kan antas fortsätta även framöver. Även om den ekonomiska situationen inom högskolesektorn är förhållandevis god för tillfället är det osäkert hur mycket resurser som kommer att gå till att skapa nya tjänster kontra till exempelvis investeringar i forskningsutrustning eller bättre villkor för befintlig personal. Trots dessa osäkerheter bör en skattning av tillväxt ingå i föreliggande analys. En linjär regression baserad på data har därför använts för att skatta utvecklingen när det gäller doktorsexaminerad forskande och undervisande personal per forskningsämnesområde (figur 7). Den skattade tillväxten inbegriper både nya tjänster och en ökad andel doktorsexaminerade bland de som innehar redan befintliga tjänster. Figur 7. Doktorsexaminerad forskande och undervisande personal som underlag för att skatta utvecklingen (källa Högskoleverket) S M T N H Övr SLU I bilaga C presenteras även en beräkning utan tillväxt. 12 Utvecklingen utgår från befintlig statistik för år 2010 till vilken ökning enligt den linjära regressionen förs. 12 (25)

13 kvot mellan doktorsexamination och skattat rekryteringsbehov Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Examination i förhållande till högskolans rekryteringsbehov på grund av pensionering aroch tillväxt Med hjälp av det prognostiserade antalet doktorsexamina, pensionsavgångar och en förväntad ökning av antalet doktorsexaminerade i den forskande och undervisande personalen beräknas en kvot. Denna kvot utgör en skattning av relationen mellan examination och rekryteringsbehov (figur 8 13 ). En kvot nära ett innebär att en stor andel av de doktorsexaminerade behöver rektryteras till högskolans personal. Figur 8. För olika forskningsämnesområden anges i femårsintervall kvoten mellan doktorsexamination och summan av pensionsavgångar och tillväxt (se bilaga C för beräkningsunderlag) N T M H S Även om beräkningarna innefattar ett stort mått av osäkerhet är bilden tämligen entydig. Under den studerade perioden minskar antalet doktorsexamina i förhållande till rekryteringsbehovet inom samtliga forskningsämnesområden. Den framräknade relationen mellan antalet examina och rekryteringsbehovet minskar inom naturvetenskap, teknik och medicin från 5-6 i mitten av 00-talet till 3-4 under den prognostiserade perioden Relationen mellan examina och rekryteringsbehov inom humaniora och samhällsvetenskap ligger från början på en lägre nivå än de andra forskningsämnesområdena och minskar under den studerade perioden ned till en situation där examinationen endast marginellt överstiger rekryteringsbehovet. Den förhållandevis snabba tillväxten inom samhällsvetenskap (figur 7) leder till att relationen mellan examination och rekryteringsbehov blir allra lägst för detta område (figur 8). I figuren återges inte den heterogent sammansatta kategorin Övrigt eller SLU (vars personal inte nödvändigtvis rekryteras bland dem som doktorerat vid lärosätet). 13 För att studera utvecklingstrender genomförs samma beräkning som ett glidande medelvärde för varje 5-årsintervall från till (för närmare detaljer se bilaga C). 13 (25)

14 Diskussion Det som orsakar den förändrade relationen mellan doktorsexamination och rekryteringsbehov är att examinationsfrekvensen sjunker samtidigt som rekryteringsbehovet ökar på grund av att särskilt stora pensionsavgångar är att vänta. Dessutom kommer antalet doktorsexaminerade i högskolesektorns forskande och undervisande personal sannolikt att fortsätta att öka under de närmaste åren. Särskilt låga kvoter kommer enligt prognosberäkningarna som presenteras i föreliggande PM att uppstå inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Flera faktorer kan dock innebära att det faktiska utfallet inte blir som figur 8 förutspår. Högre kvoter mellan examination och rekryteringsbehov kan orsakas av att nedgången i examinationsfrekvens inte blir så kraftig som den använda modellen ger vid handen. T.ex. kan effektiviteten (fler som slutför utbildningen) inom forskarutbildningen komma att öka. Idag avslutar ungefär en av fyra doktorander forskarutbildningen utan doktorsexamen (bilaga A). Examinationsfrekvensen skulle även kunna stiga om den genomsnittliga bruttostudietiden förkortades från dagens nivå på ca 12 terminer. Vidare kanske tillväxttakten när det gäller doktorsexaminerad forskande och undervisande personal inte blir så kraftig som beräkningsmodellen förutspår. Detta på grund av att färre grundutbildningsstudenter är att vänta under de kommande åren till följd av minskande årskullar av studenter. Eftersom osäkerheten är stor presenteras i bilaga C beräkningar utifrån olika antaganden om tillväxt. Det kan dock vara så att den förändring som indikeras i figur 8 i verkligheten blir ännu större med tanke på att antalet utändska doktorander i den svenska högskolan ökat under den studerade perioden. Av samtliga som påbörjade forskarutbildning i Sverige år 2010 utgjorde utländska medborgare ca en tredjedel (varav hälften kom från Asien) och av samtliga aktiva doktorander utgjorde de utländska ca en fjärdedel. Ser man på alla doktorsexamina som avlades detta år stod utländska medborgare för ca en femtedel. Sannolikt kommer andelen utländska personer av de som doktorerar i Sverige att öka markant under de kommande åren, utvecklingen framgår av figur (25)

15 Andel utländska doktorandnybörjare, doktorander och doktorsexamina Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 9. Andel utländska doktorandnybörjare, utländska doktorander och doktorsexamina avlagda av utländska medborgare i Sverige (källa SCB). 35% 30% 25% Doktorandnybörjare Doktorander Doktorsexamina 20% 15% 10% 5% 0% Det är svårt att bedöma hur den svenska högskolesektorns rekryteringssituation påverkas av den ökande andelen utländska doktorander 14. Säkert råder olika förhållanden inom olika ämnesområden. Inom t.ex. matematik, naturvetenskap och teknikvetenskap var andelen utländska doktorandnybörjare % år Inom t.ex. humaniora och juridik var motsvarande nivå ca 15 %. På totalnivå kan det förväntas att inom några år svarar utländska doktorander för ungefär en tredjedel av de doktorsexamina som avläggs i Sverige. Med ökande satsningar på FoU-verksamhet i t.ex. Asien är en möjlig utveckling att en ökande andel nyexaminerade doktorer kommer att lämna Sverige efter forskarutbildningen och därigenom inte finns tillgängliga för rekrytering till tjänster inom den svenska högskolesektorn. De uppgifter som sammanställts i denna PM bygger i hög utsträckning på olika antaganden vilket skapar viss osäkerhet. Det kan dock noteras att uppgifter från SCB om en specifik kohort doktorsexaminerade (2004/05) ger en bild som överensstämmer med modellberäkningarna i och med att en stor andel av av de doktorsexaminerade inom humaniora och samhällsvetenskap är sysselsatta inom högskolesektorn (figur 10). 14 Definition enligt SCB ( sidan 38): Med utländska doktorander avses personer som hos Migrationsverket angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två år innan studierna påbörjades. Eftersom inte alla studenter ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket så räknas även utrikes födda doktorander som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. 15 (25)

16 Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Figur 10. Sysselsättning för doktorsdisputerade i Sverige år 2004/2005 (källa SCB). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Doktorsdisputerade 2004/2005 H S M N T Sysselsatta vid högskolan Ej i register Sysselsatta utanför högskolan Ej sysselsatta Inom medicin, naturvetenskap och teknik var andelen av de doktorsexaminerade som är sysselsatta inom högskolesektorn lägre än inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt är den andel inom medicin, naturvetenskap och teknik som inte återfinns i det svenska sysselsättningsregistret 15 (eller är arbetslösa) hög (figur 10). Vid en jämförelse med uppgifter för en kohort som doktorsexaminerades 1998/99 16 ser man att andelen som inte återfinns i sysselsättningsregistret är högre i 2004/05-kohorten. Detta skulle kunna tyda på att en större andel av de doktorsexaminerade lämnar landet efter avslutad utbildning. Statistiken är dock svårtolkad eftersom kategorin även inbegriper personer som lämnat Sverige för en post-doc-vistelse utomlands och som ännu inte återvänt. I de följande bilagorna återges mer detaljerat de underlag som ligger till grund för de beräkningar som presenterats i denna PM. Eftersom osäkerhet råder kring i vilken utsträckning den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen kommer att tillväxa under de kommande åren presenteras i bilaga C tre olika varianter, (i) tillväxt enligt figur 7, (ii) hälften av detta, samt (iii) ingen tillväxt. Det bör återigen poängteras att ingen tillväxt av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen är ett osannolikt scenario. Detta eftersom andelen doktorsexaminerade inom det redan befintliga antalet anställningar sannolikt kommer att öka de närmaste åren aspx 16 Data återges inte. 16 (25)

17 Bilaga A. Uppgifter om forskarutbildningen i Sverige Nyantagning till forskarutbildningen och antalet doktorander I figur 3 i huvudtexten återgavs antalet doktorsexamina per forskningsämnesområde För samma tidsperiod och indelat på samma sätt återges nedan antalet doktorandnybörjare (figur A1) och antalet doktorander (summan av hel- och deltidsaktiva, figur A2). Figur A1. Antalet doktorandnybörjare i Sverige per forskningsämnesområde (SLU har särskilts, källa SCB) teknikvetenskap medicin samhällsvetenskap naturvetenskap humaniora och religionsvetenskap övriga forskningsområden SLU matematik rättsvetenskap/juridik odontologi farmaci 0 17 (25)

18 Figur A2. Antalet hel- och deltidsaktiva doktorander i Sverige per forskningsämnesområde (SLU har särskilts, källa SCB) medicin teknikvetenskap samhällsvetenskap naturvetenskap humaniora och religionsvetenskap SLU övriga forskningsområden matematik odontologi rättsvetenskap/juridik farmaci Nettostudietid Genomsnittlig total nettostudietid för att avlägga en svensk doktorsexamen mellan 2004 och 2010 var 8,5 terminer (tabell A1). Störst minskning av studietiden under denna period har skett inom humaniora-religionsvetenskap, där nettostudietid minskade från 11,8 terminer till under tio terminer. Trots minskningen har området, tillsammans med juridik, fortfarande den längsta nettostudietiden för att avlägga doktorsexamen. Inom naturvetenskap och teknik registreras endast små variationer i nettostudietiden som uppgår till ca 8,5 terminer. Inom medicin har nettostudietiden ökat från 7,0 terminer år 2004 till 7,7 terminer år 2010, vilket ändock innebär kortast nettostudietid. En möjlig orsak till den korta studietiden inom medicin kan vara att forskarstuderande i medicin inte registreras som doktorander förrän de fullgjort en del av forskarutbildningen. Ökningen i studietid kan i så fall reflektera att allt fler forskarstuderande inom det medicinska området verkligen registreras när utbildningen inleds. Till skillnad från andra tabeller och figurer särskiljs inte SLU i tabellerna A1 och A3 då statistikkällorna inte gör detta möjligt. Uppgifterna för skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering (SJL) antas i de fortsatta beräkningarna gälla för SLU. 18 (25)

19 Tabell A1. Genomsnittlig nettostudietid per forskningsämnesområde för avläggande av doktorsexamen (källa SCB). Forskningsämnesområde Medel Rättsvetenskap/juridik 10,3 10,2 8,9 11,4 11,0 8,9 11,0 10,2 Humaniora och religionsvetenskap 11,8 11,0 9,7 9,4 9,5 9,1 9,3 10,0 Samhällsvetenskap 10,0 9,5 9,3 9,1 9,2 8,8 9,1 9,3 Medicin 7,0 7,5 7,2 7,5 7,6 7,8 7,7 7,5 Farmaci 8,5 8,2 7,7 8,7 8,4 8,1 8,7 8,3 Odontologi 7,8 5,9 7,2 6,0 7,5 7,3 8,0 7,1 Naturvetenskap 8,5 8,5 8,5 8,4 8,4 8,5 8,5 8,5 Matematik 8,5 8,2 8,2 8,3 8,3 8,4 8,1 8,3 Teknikvetenskap 8,8 8,7 8,5 8,4 8,6 8,6 8,4 8,6 Övriga forskningsämnesområden 7,9 7,8 7,7 7,7 8,1 8,2 8,2 7,9 Veterinärmedicin 8,6 9,0 7,9 7,8 8,2 7,6 8,1 8,2 SJL 8,6 8,6 8,5 8,9 8,8 8,5 8,7 8,6 Totalt 8,8 8,6 8,3 8,5 8,6 8,3 8,6 8,5 Genomströmning Bland de som påbörjar en forskarutbildning finns de som aldrig tar ut en doktorsexamen. Antingen för att de avslutar utbildningen med en licentiatexamen eller för att de avslutar utbildningen utan någon examen. Ett sätt att uppskatta forskarutbildningens effektivitet när det gäller doktorsexamination är att beräkna en sorts verkningsgrad. Denna beräknas som kvoten mellan det antal som tagit ut doktorsexamen under ett år och de som oberoende av anledning lämnat forskarutbildningen samma år. De som lämnat forskarutbildningen uppskattas som antalet nyantagna till forskarutbildningen korrigerat för förändringen i antalet doktorander mellan gällande och föregående år 17. I tabell A2 visas de verkningsgrader som beräknats för respektive forskningsämnesområde på detta sätt. Tabell A2. Uppskattade verkningsgrader (%, se text ovan för närmare förklaring) per forskningsämnesområde (samt för SLU) när det gäller doktorsexamination inom forskarutbildningen. Forskningsämnesområde Verkningsgrad (%), forskarutbildningen Rättsvetenskap/juridik 63 Humaniora och religionsvetenskap 73 Samhällsvetenskap 72 Medicin 86 Farmaci 82 Odontologi Om vi gör en badkarsanalogi, mängden utrinnande vatten under en viss tidsperiod kan skattas med hjälp av mängden inrinnande vatten under samma tidsperiod plus nivåförändringen i badkaret som inträffat under tidsperioden. En svaghet är att antalet doktorander (dvs. vattennivån i analogin) inte mäts vid respektive årsskifte. Räknat över flera år kan dock detta anses vara ett mindre problem för denna skattning. 19 (25)

20 Naturvetenskap 81 Matematik 74 Teknikvetenskap 70 SLU 81 Övriga forskningsämnesområden 88 Medelvärde 78 Prognos för antalet doktorexaminationer En prognos över antalet doktorsexamina ett visst år beräknas som en funktion av antalet doktorandnybörjare en bruttostudietid tidigare multiplicerat med den uppskattade andel vars studier resulterar i en doktorsexamen. Studietider och verkningsgrader för framtida examina är okända. Av denna anledning används den genomsnittliga verkningsgraden för åren som approximation av den framtida nivån, och en s.k. fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln utgörs av bruttostudietider som ligger till grund för beräkning av ett vägt glidande medelvärde och som fördelas över de enligt modellen möjliga examinationsåren (tabell A3). Tabell A3. Antal bruttostudietider per forskningsämnesområde (källa SCB) samt beräkning av ett vägt glidande medelvärde och tidsförskjutning motsvarande en fördelning av bruttostudietid. Medelvärde bruttotermin Viktad tidsförskjutning (år) Antal bruttostudieterminer Forskningsämnesområde Rättsvetenskap och juridik ,3 0,3 0,5 0,2 Humaniora och religionsvetenskap ,7 0,4 0,5 0,1 Samhällsvetenskap ,4 0,5 0,5 Medicin ,4 0,5 0,5 Farmaci ,0 0,25 0,5 0,25 Odontologi ,9 0,25 0,5 0,25 Naturvetenskap ,0 0,5 0,5 Matematik ,4 0,2 0,5 0,3 Teknikvetenskap ,6 0,5 0,5 Övriga forskningsämnesområden ,9 0,2 0,5 0,3 SJL ,7 0,5 0,5 Den prognos som gjorts för åren utgår från skattningen av verkningsgrader åren (tabell A2) och fördelningsnyckeln när det gäller bruttostudietider (tabell A3). Det prognostiserade antalet doktorsexamina återges tillsammans med statistik för åren i tabell A4. 20 (25)

21 examina prognos Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov Tabell A4. Faktiskt (källa SCB) och prognostiserat antal doktorsexamina per forskningsämnesområde (se även huvudtext figur 5). Uppgifter från SCB Uppgifter enligt VRs prognos M T N S H SLU Övrigt Summa Ett sätt att undersöka modellens anpassning är att jämföra det prognostiserade antalet doktorsexamina inom olika forskningsämnesområden med det faktiska utfallet åren (dvs. använda beräkningsmetoden för år för vilka det finns facit i form av publicerad examinationsstatistik från SCB, figur A3). Figur A3. Prognostiserad och faktisk doktorsexamination under åren examina utfall Modellen ger en förhållandevis god skattning för åren , vilket dock inte säkerställer att den fortsatta precisionen blir lika god. Både effektivitet och studietider kan komma att förändras vilket i så fall leder till ändrade antal doktorsexamina inom de olika forskningsämnesområdena. Utvecklingen av det som i föreliggande PM benämns verkningsgrad (kvoten mellan det antal som tagit ut doktorsexamen under ett år och de som oberoende av anledning lämnat forskarutbildningen samma år) går att beräkna under den studerade perioden (figur A4). En uppåtgående trend föreligger där variationer sannolikt har att göra med effekterna från 1998 års forskarutbildningsreform. En viss fortsatt ökningspotential finns sannolikt, men det kommer alltid finnas doktorander som av olika anledningar avslutar forskarutbildningen utan en doktorsexamen. 21 (25)

22 Verkningsgrad för forskarutbildningen beräknat som antalet doktorsexaminerade dividerat med det totala antalet som lämnat forskarutbildningen (glidande 3-årsmedelvärde) Svensk forskarutbildning och högskolans rekryteringsbehov För att med bättre precision skatta genomströmningen inom forskarutbildningen bör longitudinella studier genomföras. Dessa kan dock endast mäta genomströmning för doktorander som antagits långt tidigare. Metoden som i denna PM använts ger en sorts skattad nivå för flöden in i och ut ur forskarutbildningssystemet under senare år. I kongruens med att verkningsgraden när det gäller doktorsexaminationen inom forskarutbildningen är % är att SCB i sitt senaste SM om forskarutbildningen anger att 27 % av nybörjarna år 2000 ännu inte doktorsexaminerats 18. Figur A4. Beräknad verkningsgrad (se text ovan för förklaring) när det gäller doktorsexamina inom den svenska forskarutbildningen % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18 För mer detaljerade studier om genomströmning inom forskarutbildningen, se t.ex. Högskoleverkets rapport 2007:35 R: 22 (25)

23 Bilaga B. Skattning av pensionsavgångar Avräkning av andel som är 65 år och äldre Statistik för den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen har använts i första hand (uppgifter från Högskoleverkets NU-statistikdatabas). Tyvärr är den äldsta åldersklassen i denna statistik 60 år och äldre. Eftersom kategorin år saknas har denna grupp uppskattats med hjälp av statistik över antalet heltidsekvivalenter professorer och lektorer oberoende om de har doktorsexamen eller inte. Dessa uppgifter fördelat på åldersklasserna och 65+ har hämtats från SCBs statistikdatabas och återges i tabell B1. Tabell B1. Professorer och lektorer, andel år av 60 år och äldre (källa SCB). Antal heltidsekvivalenter år H S M N T SLU Övr Antal heltidsekvivalenter 65+ år H S M N T SLU Övr Andel av summan över H 95% 93% 90% 88% 85% 83% 82% 76% 74% 74% S 91% 90% 90% 85% 86% 85% 81% 76% 75% 72% M 94% 92% 87% 85% 80% 80% 79% 77% 76% 74% N 95% 94% 89% 86% 86% 86% 81% 79% 76% 72% T 92% 91% 89% 90% 89% 84% 80% 78% 75% 72% SLU 95% 100% 89% 94% 90% 89% 89% 78% 79% 76% Övr 92% 95% 88% 86% 88% 89% 82% 80% 82% 81% 93% 92% 89% 87% 86% 84% 81% 77% 76% 73% Procentsatserna i tabellen ovan används sedan för att skatta antalet i ålderskategorin av den doktorsexaminerade forskande och undervisande personalen (tabell B2). 23 (25)

24 Tabell B2. Skattat antal doktorsexaminerade forskande och undervisande personer 19 i ålderskategorin per forskningsämnesområde. Uppgifterna antas vara närmevärden för antalet pensionsavgångar under de fem efterföljande åren. A. Andel av H 0,95 0,93 0,90 0,88 0,85 0,83 0,82 0,76 0,74 0,74 S 0,91 0,90 0,90 0,85 0,86 0,85 0,81 0,76 0,75 0,72 M 0,94 0,92 0,87 0,85 0,80 0,80 0,79 0,77 0,76 0,74 N 0,95 0,94 0,89 0,86 0,86 0,86 0,81 0,79 0,76 0,72 T 0,92 0,91 0,89 0,90 0,89 0,84 0,80 0,78 0,75 0,72 SLU 0,95 1,00 0,89 0,94 0,90 0,89 0,89 0,78 0,79 0,76 Övr 0,92 0,95 0,88 0,86 0,88 0,89 0,82 0,80 0,82 0,81 B. Antal 60+ (HSV) H S M N T SLU Övr C. Skattat antal (A*B) H S M N T SLU Övr Exklusive gäst- och timlärare. 24 (25)

25 Bilaga C. Beräkning av kvoter mellan antalet nya doktorsexamina och uppskattat rekryteringsbehov. Tabell C1. Beräkning av kvoter som återges i huvudtextens figur 8 samt två alternativa beräkningar. A. Skattning examina H S M N T SLU Övr B. Skattning pensionering H S M N T SLU Övr C. Skattning tillväxt H S M N T SLU Övr D. Beräknad kvot (A/(B+C)) H 2,34 2,74 2,80 2,62 1,92 1,70 1,43 1,32 1,20 1,27 S 1,70 1,66 1,66 1,48 1,38 1,23 1,17 1,07 1,06 1,04 M 5,84 5,64 6,21 4,23 3,63 3,22 3,07 2,97 3,48 3,57 N 6,20 5,56 6,51 4,74 4,01 3,73 3,62 3,32 3,56 3,81 T 4,93 5,23 5,69 4,56 3,76 3,38 3,20 3,02 3,53 3,79 SLU 6,61 5,05 3,65 2,65 2,49 2,16 2,15 2,77 2,80 2,48 Övr 0,74 0,78 0,80 0,86 0,93 0,83 0,82 0,84 0,80 0,78 E. Beräknad kvot halv tillväxt (A/(B+(0,5*C))) H 3,39 3,53 3,33 3,00 2,38 2,16 1,88 1,76 1,62 1,61 S 2,75 2,54 2,41 2,16 1,99 1,76 1,65 1,51 1,47 1,45 M 8,46 8,06 8,37 6,27 5,57 5,02 4,75 4,62 4,80 4,85 N 7,94 7,04 7,36 5,84 4,98 4,56 4,45 4,18 4,38 4,59 T 7,79 7,89 8,04 6,43 5,27 4,83 4,60 4,29 4,89 5,22 SLU 7,63 6,28 5,00 3,79 3,51 3,02 2,90 3,54 3,41 3,16 Övr 1,32 1,32 1,33 1,41 1,46 1,31 1,27 1,28 1,17 1,13 F. Beräknad kvot ingen tillväxt (A/B) H 6,16 4,96 4,11 3,50 3,13 2,94 2,74 2,65 2,49 2,23 S 7,14 5,37 4,42 4,00 3,54 3,04 2,83 2,54 2,41 2,38 M 15,29 14,08 12,85 12,10 12,00 11,39 10,51 10,36 7,75 7,53 N 11,06 9,58 8,48 7,59 6,56 5,89 5,77 5,65 5,68 5,77 T 18,59 16,05 13,69 10,93 8,80 8,49 8,15 7,40 8,00 8,39 SLU 9,03 8,30 7,96 6,66 5,92 5,03 4,49 4,90 4,37 4,36 Övr 5,83 4,21 3,94 3,78 3,47 3,06 2,86 2,71 2,24 2,09 25 (25)