Lärare i grundskolan
|
|
- Torbjörn Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas från Liber Distribution Beställningsnr. 98:394. Tel
2 Sammanfattning Beräkningarnas omfattning Beräkningarna i denna rapport omfattar huvuddelen av lärarna i grundskolan, lärare inom grundläggande vuxenutbildning samt lärare i praktiskestetiska ämnen i gymnasieskolan. Av totalt lärare (exkl. skolledare) hösten 1997 som hade huvuddelen av sin tjänstgöring förlagd till grundskolan ingår cirka i dessa beräkningar. De svarade för cirka 96 procent av den totala undervisningen i grundskolan. Hemspråkslärare är den största av de lärarkategorier i grundskolan som inte ingår i beräkningarna (1 930 lärare hösten 1997). För övrigt ingår inte lärare på i lärarregistret ospecificerade tjänster liksom ej heller det fåtal lärare som fortfarande finns på tjänst som lärare i barnkunskap och i handels- och kontorsämnen. Beräkningarna omfattar inte heller skolledare. Huvudsyftet med beräkningarna är att ange utbildningsbehovet av lärare med fördelning på olika inriktningar. Beräkningar har gjorts för perioden avseende behov, tillgång, rekryteringsbehov och behov av nyexamination. Behov och tillgång jämförs vart femte år. Skillnaden utgörs av rekryteringsbehovet under åren däremellan. Behovet av nyexaminerade beräknas utifrån rekryteringsbehovet och jämförs med förväntad examination. Förutom ett basalternativ har ett antal alternativa beräkningar genomförts, ofta redovisade som känslighetsanalyser där olika antagandens effekter på resultatet redovisas som avvikelser från basalternativet. Elevutvecklingen Under 1990-talet har antalet elever i grundskolan ökat från cirka hösten 1991 till hösten Ökningen beräknas fortsätta fram t.o.m. hösten 2001 då antalet elever förväntas bli cirka , vilket motsvarar en ökning från 1991 med 21 procent. Större delen av denna ökning är således redan avklarad. Till innevarande läsår (1998/99) beräknas ökningen ha uppgått till mellan 15 och 16 procent. Efter år 2001/02 kommer antalet elever i grundskolan att minska som följd av nedgången i antalet födda under senare år. Från år 2004/05 är elevutvecklingen i stigande grad beroende av hur många barn som kommer att födas. Enligt basalternativet som grundas på huvudalternativet i 1998 års befolkningsprognos (SCB) kommer antalet elever i de lägre årskurserna att börja öka efter år Det totala antalet elever i grundskolan ökar först efter år Inom den grundläggande vuxenutbildningen har antalet elever antagits bli ungefär detsamma som idag. Inom gymnasieskolan har elevutvecklingen antagits följa utvecklingen av antalet åringar. Det innebär att antalet elever under de närmaste åren inte förändras nämnvärt, men från omkring år 2002 börjar öka kraftigt fram till år Räknat från 1997 års nivå uppgår ökningen till 26 procent. Därefter minskar antalet elever lika hastigt som det steg. Behovet av lärare i grundskolan Bakgrund En grundläggande förutsättning i beräkningarna är att behovet av lärare styrs av elevutvecklingen. En förändring av elevunderlaget har antagits slå igenom till 75 procent i form av ökat eller minskat lärarbehov. Under 1990-talet har man dock inte kunnat konstatera en sådan följsamhet mellan elevutveckling och utveckling av antal lärare. Trots att antalet elever i grundskolan har ökat, så har kommunerna på grund av resursbrist dragit ned på undervisningen, särskilt inom hemspråk, svenska som andraspråk och specialundervisning. Den undervisning som meddelats har också kunnat genomföras med färre lärare p.g.a. att den genomsnittliga undervisningstiden per lärare ökat. Lärartätheten har således minskat, både i termer av undervisning per elev och i termer av antal lärare per elev. Från 1994/95 har dock den s.k. vanliga undervisningsvolymen per elev varit så gott som oförändrad. Hösten 1997 ökade dessutom det totala antalet 1
3 lärare i grundskolan efter att ha minskat under hela 1990-talet. Framtida behov av lärare i grundskolan Mellan läsåren 1997/98 och 2001/02 beräknas behovet av grundskollärare öka med drygt 7 procent, från till (Uppräknat till att omfatta grundskolans hela lärarkår 1997 innebär det en ökning från till ) Efter läsåret 2001/02 minskar behovet successivt ned till omkring under några år från år 2010 och framåt, varefter det långsamt ökar igen. Behovet av lärare 1-7 ökar något fram till år 2000/01, men minskar därefter - så småningom ganska kraftigt. Under perioden beräknas behovet vara procent lägre än Behovet av lärare 4-9 ökar fram till år 2004/05, då det beräknas vara 14 procent högre än Därefter minskar behovet fram till år 2012, då det beräknas ligga drygt 8 procent lägre än Behovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen ökar kraftigast - med 20 procent till år Ökningen beror förutom av elevutvecklingen på att tiden för slöjd och idrott har utökats i timplanen. Vidare har antagits att dessa lärare kommer att i större omfattning undervisa i årskurserna 1-6 (i praktiskestetiska ämnen) än vad de gör idag. Till följd av elevutvecklingen minskar behovet av denna lärargrupp med början år Alternativa beräkningar Basalternativet grundas på befolkningsprognosens huvudalternativ, på en anpassning av lärartätheten till elevutvecklingen samt på oförändrad undervisningsvolym per lärare. Alternativa beräkningar har genomförts utifrån andra antaganden om födelsetalens utveckling, lärartäthet och undervisningstid per lärare. Födelsetalens kommande utveckling påverkar lärarbehovet först efter år 2004 och mer ju längre fram i tiden man går. Ett alternativ med högre fruktsamhet (1,98 barn per kvinna) än i basalternativet (1,83 barn per kvinna) leder till att behovet år 2017 blir 5,6 procent högre än i basalternativet. Ett alternativ med lägre fruktsamhet (1,72 barn per kvinna) leder till att behovet år 2017 blir 4 procent lägre än i basalternativet. En fem procent högre lärartäthet än 1997 resulterar i att behovet av lärare år 2002 blir 7 procent högre än enligt basalternativet, vilket motsvarar lärare fler. Från 1997 skulle det totala behovet av lärare då öka med Rimligheten i detta kan ifrågasättas. På lång sikt, då antalet elever minskar torde det vara lättare att öka lärartätheten. En ökning av lärarnas undervisningstid med i genomsnitt en veckotimme per lärare resulterar i att behovet blir 4 procent lägre än i basalternativet. År 2002 innebär det färre lärare än i basalternativet. Beräknat behov av lärare i grundskolan Tusental Totalt, basalt. 4-9-lärare PE-lärare Högre lärartäthet +1 vt per lärare 1-7-lärare Tillgång på lärare i grundskolan Beräkningen av den framtida tillgången utgår från antalet behöriga lärare I dessa beräkningar betraktas en lärare som behörig om denne antingen har pedagogisk utbildning eller innehar tillsvidareanställning. Lärarna har skrivits fram med hjälp av antaganden om kvarvaro i yrket och om pensionsavgång. Till denna lärarkår har adderats ett beräknat tillskott av nyexaminerade lärare. Fr.o.m år 2002 baseras antalet examinerade huvudsakligen på ett utifrån antagningen hösten 1998 skattat antal nybörjare vid lärarutbildningarna. Detta antal har i beräkningarna förutsatts vara detsamma under hela prognosperioden. Av lärare 1-7 har 80 procent antagits fullborda sin utbildning, av lärare procent. Drygt av de behöriga lärarna var minst 60 år 1997, och kan således förväntas pensioneras inom den närmaste femårsperioden. Annan avgång (inklusive förtidspension) väntas bli något högre, Totalt beräknas således av det tjänstgörande lärarna sluta före år Pensionsavgångarna ökar med tiden och blir som störst under perioden Den totala tillgången på lärare 1-7 och 4-9 i allmänna ämnen beräknas öka fram till år 2002; lärare 4-9 dock obetydligt. Därefter minskar tillgången 2
4 långsamt. Tillgången på lärare i praktisk-estetiska ämnen beräknas minska under hela prognosperioden. Brist eller överskott? Av samtliga lärare som hade sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till grundskolan hösten 1997 var knappt obehöriga enligt den definition som används i dessa beräkningar. Det innebär att de varken hade pedagogisk utbildning eller tillsvidareanställning. Dessa lärare hade hand om drygt 5 procent av undervisningen. Av de lärare som ingår i dessa beräkningar var emellertid endast obehöriga. (Andelen obehöriga bland de lärare som inte ingår i beräkningarna var således hög.) Till de i det följande angivna uppgifterna om brist på behöriga lärare bör man därför addera i runda tal lärare. Under de närmaste åren ökar behovet av lärare mer än tillgången och antalet obehöriga lärare i skolan beräknas därför öka från till cirka 7400 år Både behov och tillgång beräknas minska efter år 2002, men tillgången i långsammare takt. Efter år 2002 visar tillgångsberäkningarna endast konsekvenserna av ett bibehållande av intagningen till lärarutbildningarna på 1998/99 års nivå - det är alltså ingen prognos över hur det kommer att bli. Om således 1998/99 års intagning (eg. skattat antal nybörjare) bibehålls leder det till att den totala tillgången på lärare tillfälligt kan komma att överstiga det totala behovet omkring år Det som på totalnivå kan se ut som överskott kring år 2010 gäller dock bara vissa kategorier. Samtidigt beräknas det bli brist på andra kategorier, liksom i skolan som helhet. Mot slutet av prognosperioden ökar bristen. Förutom att beräkningarna över den framtida tillgången baseras på 1998/99 års dimensionering, tillkommer faktorer som gör den beräknade tillgången osäker. Lägre kvarvarofrekvens i yrket, lägre examinationsfrekvens och lägre lärarbenägenhet resulterar i ett betydligt större antal obehöriga lärare. År 2002 skulle man, med de alternativa antaganden som gjorts, ha mer än obehöriga lärare och fortfarande en stor brist omkring år Utsikterna per lärarkategori Tillgången på 1-7-lärare beräknas överstiga behovet från år 2002 och framåt. Bristen på 4-9-lärare väntas däremot bli allt större. Även bristen på behöriga lärare i praktisk-estetiska ämnen ökar kraftigt. I praktiken kommer troligen lärare 1-7 att få ta hand om en allt större andel av undervisningen i årskurserna 4-7. Beräkningarna visar dock att det på sikt ändå kan bli överskott av denna lärarkategori om man fortsätter att ta in lika många på lärarutbildningen som man gör idag. Alternativt kan man tänka sig att lärare 1-7 kommer att fortbilda sig till 4-9-lärare, vilket i så fall skulle motverka ett överskott. Bristen på 4-9-lärare beräknas falla på lärare i matematik/naturorienterande ämnen och i svenska/språk. En del av bristen på lärare i matematik/naturorienterande ämnen kan hänföras till dataämnen, eftersom behovet av lärare inom detta område förts till Ma/NO-lärare. För lärare i praktisk-estetiska ämnen tyder beräkningarna på en tilltagande brist. Kraftigast blir bristen på textillärare och hushållslärare, beroende på stora pensionsavgångar. Bristen på musiklärare beräknas dock avta med början omkring år De examensmål för lärarutbildningarna som regeringen angivit i budgetpropositionen 1997/98:1 innebär emellertid att antalet examinerade från 1-7- lärarutbildningen bör minskas kraftigt under perioden jämfört med föregående treårsperiod. Om lärarhögskolorna kommer att minska sin intagning med anledning härav kommer således utvecklingen av tillgången på 1-7-lärare att skilja sig från den här beräknade. Examensmålen för 4-9- lärare för samma period stämmer emellertid väl med beräknad examination. Problemet för denna kategori är att examensmålen för perioden blir mycket svåra att uppnå. Behov av och tillgång på lärare i grundskolan Tusental lärare 4-9-lärare PE-lärare Tillgång Behov
5 Rekryteringsbehov per femårsperiod av lärare i grundskolan. Basalternativet Rekryteringsbehov enligt kravet "Alla behöriga" Rekryteringsbehov om andel obehöriga = PE PE PE PE Rekryteringsbehov Enligt basalternativet skulle drygt nyexaminerade lärare behöva rekryteras under perioden om alla lärare i skolan skall vara behöriga år Det är emellertid knappast tänkbart att man kan uppnå en situation med 100 procent behöriga lärare. Bland dem som här räknas som obehöriga torde det också finnas lärare som kommunerna inte har för avsikt att ersätta. Om man antar att andelen obehöriga får kvarstå på 1997 års nivå uppgår rekryteringsbehovet istället till Om man lyckas rekrytera de lärarna, så kommer rekryteringsbehovet under efterföljande femårsperiod att bli betydligt lägre, drygt Därefter ökar rekryteringsbehovet igen. Om man däremot inte lyckas rekrytera tillräckligt med behöriga lärare under den första perioden kvarstår ett rekryteringsbehov som förskjuts över till efterföljande period, för vilken rekryteringsbehovet då blir högre än beräknat. Under de två första perioderna är rekryteringsbehovet av 4-9-lärare större än av övriga kategorier, medan rekryteringsbehovet av 1-7-lärare dominerar under de två sista femårsperioderna. Behov av och tillgång på lärare i grundskolan Kategori ) Lärare 1-7 Behov Tillgång Brist/överskott (-1310) Lärare 4-9 Behov Tillgång Brist (-1120) PE-lärare Behov Tillgång Brist Summa Behov Tillgång Brist/överskott ) Antalet obehöriga lärare i grundskolan hösten 1997 var cirka Se vidare Brist eller överskott?. - Uppgifterna för 1997 kan ge en något skev bild av behörighetssituationen för lärare 1-7 resp Bristen har erhållits genom att tillgången på lärare jämförts med ett behov beräknat utifrån hur undervisningen bör fördelas mellan dessa båda lärarkategorier. Därvid har antagits att lärare 1-7 bör ha hand om en större andel av undervisningen i årskurs 7 än vad de uppskattas ha haft detta år. Detta ger en för mörk bild av behörighetssituationen för 1-7-lärare och en för ljus bild för 4-9-lärare. 4
6 Lärare inom grundläggande vuxenutbildning Det totala behovet av grundskollärare inom grundläggande vuxenutbildning har beräknats till drygt hösten 1997, varav 35 procent 1-7- lärare och 65 procent 4-9-lärare. Huvuddelen avser inriktning mot svenska, samhällsorienterande ämnen och språk; för 1-7-lärare 70 procent och för 4-9- lärare 80 procent. Behovet av undervisning har antagits vara oförändrat under prognosperioden. Däremot förändras behovet av lärare en aning på grund av förändringar i lärarkårens sammansättning, vilka påverkar den genomsnittliga undervisningstiden per lärare. Därför behövs något fler lärare för att fullgöra samma totala undervisningsvolym som Tillgången på behöriga lärare har uppskattats till hösten Hur tillgången utvecklas beror förutom på avgången från nuvarande lärarkår på hur stor andel av de nyexaminerade lärarna som kommer att ta tjänst inom grundläggande vuxenutbildning. Rekryteringsbehovet uppgår till cirka per femårsperiod. Lärare i gymnasieskolan Ungefär en fjärdedel av samtliga lärare i praktiskestetiska ämnen i grundskola och gymnasieskola fanns 1997 inom gymnasieskolan. Andelen varierar mellan olika inriktningar. Behovet av lärare i gymnasieskolan beräknas öka från år 1997 till år Därefter minskar behovet i ungefär samma takt som det ökat. Bristen på behöriga lärare beräknas öka avseende alla kategorier utom musiklärarna. Bristen på bildlärare beräknas inte öka förrän ett par år in på 2000-talet. Situationen är dock beroende av dels i vilken skolform de nyexaminerade kommer att ta tjänst, dels av byten mellan skolformer av de nu verksamma lärarna. Rekryteringsbehovet beräkna uppgå till cirka per femårsperiod under de två första perioderna. Därefter blir det mycket lågt, per femårsperiod. Med oförändrad andel obehöriga uppgår rekryteringsbehovet under den första perioden till cirka 750. Examinationsbehov och beräknad examination En del av dem som utbildas till lärare kommer av olika anledningar inte att tjänstgöra som lärare, eller prövar på yrket endast under en kort tid. För att beräkna hur många lärare som behöver examineras för att rekryteringsbehovet skall tillgodoses, divideras detta med en faktor som avser det vi här kallar för lärarbenägenhet. Den visar hur stor del av de examinerade under en femårsperiod som kan förväntas inneha en lärartjänst vid periodens slut. Antagandena om lärarbenägenhet varierar mellan lärarkategorierna. För lärare 1-7 har den antagits vara 85 procent, för lärare 4-9 varierande mellan 80 och 85 procent beroende på inriktning. Antagandena om lärarbenägenhet är särskilt osäkra för lärare i praktisk-estetiska ämnen. De varierar mellan 65 och 85 procent. Det sammanlagda behovet av examinerade 1-7- lärare och 4-9-lärare i allmänna ämnen för hela prognosperioden stämmer rätt väl överens med den beräknade totala examinationen. Problemet är att det föreligger kraftiga skillnader i rekryteringsbehov mellan olika perioder. Det innebär för de enskilda femårsperioderna både att det totala antalet examinerade inte stämmer överens med rekryteringsbehovet och att fördelningen av antalet examinerade mellan 1-7-lärare och 4-9-lärare inte är den bästa. Av tabellen på nästa sida framgår att examinationen av 1-7-lärare är något för hög under perioden fram till år 2002 och av 4-9-lärare alldeles för låg. Som tidigare nämnts kan dock bristen på 4-9- lärare bidra till att efterfrågan på 1-7-lärare blir större än beräknat, både under denna period och under efterföljande period. Trots detta torde examinationen av 1-7-lärare under perioden vara för hög. Om man minskar intagningen under några år från nu och framåt så behöver den emellertid snart höjas igen. Examinationsbehovet av 4-9-lärare under perioden kommer inte att kunna uppfyllas inom den ordinarie långa lärarutbildningen. En möjlig väg att förhindra lärarbristen är att fler utbildas via den ettåriga praktisk-pedagogiska utbildningen. Frågan är annars vad som händer. Kommer man att tillsätta 4-9-lärartjänsterna med obehöriga lärare, eller kommer man att lösa problemen med att lärarna undervisar mer och att man har större elevgrupper? Det pågår också en diskussion om att skapa andra vägar att nå lärarbehörighet än de rent traditionella. Obehöriga lärare kan komma att ges möjlighet att kombinera tjänstgöring med utbildning. Vidareutbildning av lärare skall underlättas. AMS kommer under slutet av 1998 att anordna kompletterande utbildningar som leder till lärarbehörighet. 5
7 Inledningsvis skall satsningen omfatta personer. För personer som erhållit sin lärarutbildning på detta sätt är det rimligt att anta att lärarbenägenheten blir högre än genomsnittet för dem som går den traditionella vägen. Om lärare kommer att utbildas och rekryteras på annat sätt än idag kan det därför tänkas att examinationsbehovet blir lägre än beräknat. För lärare i praktisk-estetiska ämnen tyder beräkningarna på att examinationen bör höjas. Examinationsbehovet blir dessutom högre, om man anser att en större andel än idag bör vara tvåämneslärare och att dessa till en del ska undervisa i allmänna ämnen. Då blir å andra sidan behovet av 1-7-lärare och 4-9-lärare motsvarande lägre. Examinationsbehov och beräknad examination Kategori Obehör. % obeh ersätts = ) Lärare 1-7 Examin.behov Grundskola Grundl. vux Summa Beräkn. exam. 2) Lärare 4-9 Examin.behov Grundskola Grundl. vux Summa 3) Beräkn. exam. 2) Totalt 1-7, 4-9 Examin.behov 3) Beräkn. exam. 2) Lärare i praktiskestetiska ämnen 4) Examin.behov Grundskola Gymnasiesk Summa Beräkn. exam. 2) ) För lärare 1-7 och 4-9 avses den för dessa genomsnittliga andelen obehöriga ) Examinationen under de tre sista perioderna utgår ifrån att antalet nybörjare ligger fast på 1998/99 års nivå. 3) Till detta skall läggas ett ersättningsbehov för dem som lämnar grundskolan för att tjänstgöra i gymnasieskolan. Det har grovt uppskattats motsvara 950 examinerade per femårsperiod från 4-9-lärarutbildningen. 4) Examinationsbehov med oförändrad andel tvåämneslärare. 6
8 Examinationsbehov per lärarkategori och beräknad examination per femårsperiod Lärare i grundskolan. Basalternativet Kategori Examinationsbehov Beräknad examination Obehör. % obeh ersätts = ) Grundskollärare 1-7 Ma/NO Sv/SO Summa Grundskollärare 4-9 Ma/NO Sv/Språk SO Sv/SO Summa Lärare i praktiskestetiska ämnen 2) Bild Hushåll Idrott Musik Textilslöjd Trä- o met.slöjd Summa Samtliga Tillägg f. övergång t. gymnasieskola Anmärkning: Den förväntade examinationen skall även täcka examinationsbehovet av motsvarande lärarkategorier inom andra skolformer. Se tabell 10 och tabell 11. 1) Se fotnot till tabell 7. 2) Examinationsbehov vid oförändrad andel tvåämneslärare i skolan. Se tabell 19. Tabell 10 Examinationsbehov per femårsperiod för täckning av rekryteringsbehovet av lärare inom grundläggande vuxenutbildning. Basalternativet Kategori Obehör. % obeh ersätts = 1997 Grundsk.lär. 1-7 Ma/NO Sv/SO Summa Grundsk.lär. 4-9 Ma/NO Sv/Språk SO Summa Totalt Tabell 11 Examinationsbehov per femårsperiod för täckning av rekryteringsbehovet av lärare i praktisk-estetiska ämnen i gymnasiekola och komvux. Basalternativet Lärar kategori Obehör. % obeh ersätts 1997 Bild Hushåll Idrott Musik Textilslöjd Trä- och metallslöjd Summa
9 Kvarvaro i läraryrket Uppgifter om kvarvaron i läraryrket har tagits fram ur lärarregistret enligt ett par alternativa sätt. Det ena alternativet visar för varje lärarkategori och för skilda årgångar av registret hur stor andel av lärarna som finns kvar i registret ett år senare, två år senare, tre år senare osv upp till nio år senare. Dessa observerade kvarvarofrekvenser går dock inte att använda direkt i prognosen vid framskrivningen av lärartillgången eftersom det även förekommer en viss återgång i yrket. Därför har tabeller tagits fram som visar både kvarvaro i och tillskott till lärarkåren. I dessa har fyra femårsperioder studerats, nämligen , , och Jämförelser görs mellan det första och det sista året inom perioderna. Tillskottet under perioden delas upp i examinerade under perioden och övriga nytillkomna behöriga lärare. De senare har använts för att räkna upp den observerade kvarvaron. Uppräkningsfaktorn omfattar således förutom lärare som återgår i yrket även tillskott av lärare som kommer till yrket för första gången, men som inte examinerats under perioden. Den första av de studerade femårsperioderna kan i stort betraktas som en bra period ur lärarnas synvinkel. Det var brist på lärare (även om bristen avtog mot periodens slut) och det var sannolikt få som tvingades lämna sitt arbete. Samtidigt var läget på arbetsmarknaden i övrigt inte det allra bästa, varför suget därifrån inte kan ha varit så starkt. Sammantaget avspeglar sig detta i en jämförelsevis hög kvarvaro i läraryrket. Runt 1990 var arbetsmarknadsefterfrågan hög och möjligheterna för lärare att söka sig till andra yrken torde ha förbättrats. Detta kan vara en orsak till en högre avgång från yrket under perioden talet karaktäriseras av ett starkt försämrat läge på arbetsmarknaden i allmänhet. Besparingsåtgärder inom den offentliga sektorn har även drabbat lärare. För många lärarkategorier kan man observera en lägre kvarvaro under de båda sista perioderna än under de två första. Särskilt markant är förändringen i åldersgruppen år. Av det material som visar kvarvaro efter ett år, två år osv. framgår att det är i åldrarna över 60 år som kvarvaron sjunkit drastiskt. Av sistnämnda material framgår att minskningen i kvarvaron har avtagit under senare år och övergått i en ökning mellan 1996 och I vissa åldersgrupper syns en ökning även året dessförinnan. För hela lärarkåren i lärarregistret 1 och för åldrarna upp till 54 år i genomsnitt har kvarvaron varit i stort sett oförändrad mellan 1992 och 1996 och ökat mellan 1996 och I åldrarna över 60 har dock kvarvaron fortsatt att sjunka. Av tabell 1 framgår hur kvarvaron i lärarkåren och tillskottet till den förändrats mellan de fyra femårsperioderna. Uppgifterna avser endast behöriga lärare och skolledare som var högst 49 år i början av perioderna. Andelen kvarvarande efter fem år har minskat från cirka 92 procent till cirka 88 procent (kvarvarande vid periodens slut av samtliga lärare vid periodens början). Tillskottet av andra än nyexaminerade var den första femårsperioden cirka 5 procent (räknat på antalet lärare vid periodens början). Tillskottet under de tre sista perioderna uppgick till 8,5 procent. Tillskottet till dagens lärarkår av lärare som redan är utbildade är således av stor betydelse vid beräkningen av den framtida lärartillgången. Tabell 1 Kvarvaro i och tillskott till lärarkåren per femårsperiod Uppgifterna avser behöriga lärare och skolledare som var högst 49 år vid periodens början i grundskola, gymnasieskola, komvux, sär- och specialskola, folkhögskola samt svenska för invandrare (se dock fotnot 1 och 2) ) ) Antal vid periodens början Kvarvarande: samma kategori bytt kategori 3) Kvar totalt % 92,3 90,5 89,5 87,7 Tillskott: nyexaminerade 4) övriga övriga % 5) 4,8 8,5 8,5 8,3 1) Exklusive sär- och specialskola. 2) Exklusive folkhögskola. 3) Dessa omfattar lärare som blivit skolledare; den första perioden 946, den andra perioden och den tredje. Uppgifter för den fjärde perioden saknas. 4) Examinerade under något av de angivna åren. För t.ex. perioden avses åren ) Procentandelen är beräknad på antalet lärare vid periodens början. 1 Lärarregistret omfattar skolformerna grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, specialskola och SFI (svenska för invandrare). 8
10 I de angivna kvarvarofrekvenserna i tabell 1 ingår lärare som blivit skolledare. I prognosen räknas emellertid lärare som övergått till skolledartjänst inte som kvarvarande. Övergången till skolledartjänst har hittills varit störst bland mellanstadielärare och ämneslärare. De antaganden om kvarvarofrekvenser som används i prognosen baseras på ett genomsnitt av kvarvaro + återgång (inkl. tillskott av ej nyexaminerade) under perioderna och I några fall har genomsnittet för de tre sista perioderna använts. sista av denna kategori fyller 63 år under år Därefter torde således avgången före 65 års ålder minska bland lågstadielärarna. I dessa beräkningar har vi antagit att avgången före 65 års ålder inte kommer att vara lika hög som under de senaste åren. Antagandet kommer in i antagandena om kvarvarofrekvenser (se föregående avsnitt). På samma sätt som för yngre åldrar antas sålunda kvarvarofrekvensen för åldersgruppen år motsvara ett genomsnitt av de observerade kvarvarofrekvenserna perioderna och för denna åldersgrupp. Pensionsavgång Under 1990-talet har andelen lärare som slutat sin tjänstgöring före 65 års ålder ökat. Efter 1991 har i genomsnitt mellan 26 och 32 procent av lärarna i åldern år lämnat sin tjänstgöring ett år senare. Åren närmast dessförinnan låg motsvarande tal på mellan 15 och 18 procent. Avgången ökar med stigande ålder. Mellan läsåren 1996/97 och 1997/98 slutade sålunda omkring 20 procent av lärarna som 1996 var år, av lärarna som var 62 år cirka 30 procent, av lärarna som var 63 år cirka 35 procent och av lärarna som var 64 år 84 procent. (De senare kan ha uppnått 65 års ålder då de slutade.) Den ökade avgången torde till stor del kunna förklaras av att kommunerna erbjudit lärare att gå i förtid. I samband med att kommunerna tog över ansvaret för lärarna åtog sig staten att betala pensionerna under en övergångstid, vilket troligen bidrog till att kommunerna gick ut med pensionserbjudandena. Pensionsåldern är numera rörlig och pension kan tas ut från och med 61 års ålder. Man har rätt att arbeta till 67 års ålder. Vid tidig pensionsavgång blir dock den årliga pensionen lägre än vid senare avgång. Hur stor kommer då avgången före 65 års ålder att bli framöver? Rätten till tidig pensionsavgång talar för att pensionsavgången före 65 års ålder kan fortfara att vara hög, medan de sämre pensionsvillkoren vid tidigt uttag talar för det motsatta. Kommunerna kommer heller knappast att gå ut med liknande pensionserbjudanden som hittills. Snarare kanske man blir angelägen att behålla lärarna inför stundande befarad lärarbrist. För bl.a. lågstadielärare som är födda 1939 eller tidigare och som varit anställda sedan lärarna kommunaliserades gäller övergångsbestämmelser, vilka innebär att de har rätt att pensioneras vid 63 års ålder (vid utgången av det kalenderhalvår de fyller 63 år). De 9
Lärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merBehöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15
1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merFortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet
STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merUtflöde och rekryteringsbehov en jämförelse
Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt
Läs merFritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas
UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge 1996 25 1 6 Samtliga 4 2 97 99 1 3 5 I dag råder god på personer med barn- och fritidsutbildning. Tillgången bedöms minska något
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merPROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG
PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se
Läs merInformation om statsbidraget för Lärarlönelyftet
1 (5) Den här informationen vänder sig till huvudmän för kommunal eller fristående skola. Den handlar om de tekniska aspekter som rör utbetalning av statsbidrag för Lärarlönelyftet. Vad är Lärarlönelyftet?
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merUtsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång
Läs merHur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna?
Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Av Lars Brandell 1 (2003-02-14) (Se också den senare rapporten från november 2009; Hur långt räcker de nya platserna på läkarutbildningen?
Läs mer2015-01-30 U2015/500/UH
Promemoria 2015-01-30 U2015/500/UH Utbildningsdepartementet En mer flexibel ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merLärare i gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning
Utdrag ur Skolverkets rapport nr 199 Lärare i gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning tillgång på och behov av lärare i de flesta kärnämnen och vissa karaktärsämnen Beställningsadress: Liber Distribution
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2015-11-11 Vår referens Eva Wetterdal HR-chef Eva.Wetterdal@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merStatsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen
2015-12-03 1 (7) Tjänsteskrivelse KFKS 2015/693-020 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen Förslag till
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merFullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden
PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan
Läs mer2013-04-05 U2013/2230/S
Promemoria 2013-04-05 U2013/2230/S Utbildningsdepartementet Vissa frågor om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merNågra viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).
Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs mer10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi
10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi Regeringen tillsatte i december 2009 en utredning som bl.a. skulle föreslå hur en tidsbegränsning av studier inom sfi skulle kunna
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merFigur 1: Antal barn i åldern 0-18 år 1990-2014 och SCB:s prognos 2015-2021. Totalt. 500 000 Utrikes födda
Promemoria Utbildningsdepartementet Utbildning för bättre etablering 1. Bakgrund Antalet barn i Sverige förväntas enligt SCB:s prognoser att öka under kommande år. Från att ha legat stabilt strax över
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merPersonalplan. avseende perioden 2011-2013
Dnr: Personalplan avseende perioden 2011-2013 ^äáåöë ëâçããìå qéäéñçåwmpoojsnsmmm c~ñwmpoojsnspqm bjéçëíwä~êåkìåöççã]~äáåöë~ëkëé téääéä~íëwïïïk~äáåöë~ëkëé Personalplan 2011-2013 Förutsättningar Barn- och
Läs merBarnomsor Bar nomsor 130
130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som
Läs merÖvergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt
Läs merSkrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar
16 december 2015 Till Utbildningsminister Gustav Fridolin Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar Lärarförbundet vill med denna skrivelse uppmärksamma regeringen
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merPedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning bedömning av behov och tillgång
1 (31) 2002-06-06 Pedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning bedömning av behov och tillgång Sammanfattning Enligt regleringsbrevet för 2002 ska Skolverket redovisa en samlad bedömning
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merSveriges bästa skolkommun 2010
2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merVad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen
Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen SKPF maj 2014 SKPF Box 30088 104 25 Stockholm www.skpf.se Inledning De senaste åren har en stor debatt
Läs merRegeringens proposition 2014/15:85
Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merUtökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2012:141 RIV (Dnr 001-1124/2012) Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Utökad
Läs merKommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008
Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merUtredning för antal högstadier i Alingsås centralort.
Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merUtan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen
Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial
Läs mer2010-03-25 Bildningsnämnden
1 2010-03-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (FP), telefon 013-20 69 37 eller 070-625
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merRevisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist
Revisionsrapport Lärarnas arbetstider Stadsrevisionen Örebro kommun 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning 1 Uppdraget...1 2 Bakgrund och revisionsfråga...1 3 Metod och genomförande...1
Läs mer1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008
Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden
Läs mer2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap
2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merBegäran om medel för insatser i samband med mottagande av flyktingbarn, anhöriginvandring samt övrig invandring
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2013-09-19 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-335 Klas Lind, Sofia Lagerberg, Margareta Edvardsson, Eva Holm BIN 2013-233 Dnr KS Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Begäran om
Läs merKompetensförsörjningsplan 2015-2024
Bo Stenbom Ärendenr BUN 2014/548 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 8 januari 2015 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjningsplan 2015-2024 Förslag till beslut Att anta förvaltningens förslag
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET
1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information
Läs mer2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering
Läs merAlla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro
2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merPrognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården
Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika
Läs merTill statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund
Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet
Läs merPressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merSkola för elever med tal- och språkstörning
Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merMinskat intresse för högre studier särskilt för kurser
STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merKompetensförsörjningsplan
Kompetensförsörjningsplan Barn och grundskolenämnden 2015 2020 Skellefteå kommun Dokumentnamn Kompetensförsörjningsplan 2015 2020, barn och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef Reviderad 2015 06
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs mer2015-10-21 U2015/05040/UH
Promemoria 2015-10-21 U2015/05040/UH Utbildningsdepartementet Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Sammanfattning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet
Läs merEntreprenad och samverkan
Informationsblad 1 (6) Entreprenad och samverkan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om entreprenad och samverkan, i samband med myndighetens tillsyn. Det är med utgångspunkt i dessa
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning
Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolinspektionens rapport 2009:2 Stockholm 2009 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Kvalitetsgranskningens resultat
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merBilder från fotofinnaren.se
Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den
Läs merPM S satsar inte på skolan
PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon
Läs mer