& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4"

Transkript

1 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm SCB, Örebro

2 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning Statistics Sweden 27 Producent SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete Örebro För rapporten svarar: Anders Karlsson Tidigare utkomna publikationer från Avdelningen för Befolkning och välfärd: 26:1 Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan 27:1 Sambandet mellan utbildning och yrke 27:2 Vuxnas deltagande i utbildning 27:3 Kvinnor och män i välfärdsstatistiken några exempel Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 27.12

3 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp...2 Enkätundersökningen...3 Gymnasiestudierna och orsaker till avbrott...3 Tiden efter gymnasiestudierna...5 Situationen i april Planer för framtiden...7 Registerstudien...8 Jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt en gymnasieutbildning...9 Deltagande i studier åren Inkomst av arbete åren Inkomst av arbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder åren Andra inkomster åren Status och etableringsgrad år

4 Definitioner och begrepp Nybörjare i gymnasieskolan är en person som är elev i årskurs 1 i gymnasieskolan en viss hösttermin och som inte fanns i årskurs 1 något av de närmast föregående läsåren. Fullföljd (slutförd) gymnasieutbildning innebär att en person erhållit slutbetyg eller motsvarande (omdöme) från gymnasieskolan. Hit räknas inte den som fått ett samlat betygsdokument. Utländsk bakgrund innebär att en person själv är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Till studieförberedande gymnasieprogram räknas estetiska, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen, utbildningar inom specialutformade program som är närliggande dessa program samt International Baccalaureate. Till yrkesförberedande gymnasieprogram räknas övriga nationella program samt utbildningar inom specialutformade program som är närliggande dessa program. Som arbetslös räknas en person som inte har något arbete men vill arbeta, kan arbeta och aktivt söker arbete. Etableringsgrad Etableringsgraden är ett mått som används för att mäta ställningen på arbetsmarknaden. Först räknas en persons status ut. Den är årsbaserad och klassificeras i 8 olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, såsom inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret vid SCB och Arbetsmarknadsstyrelsens sökanderegister. Kategorierna är följande: Högskolestuderande Registrerad på högskolans grundutbildning vår- eller höstterminen och erhållit någon form av studieersättning aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studerande Erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. Värnpliktig Erhållit värnpliktsersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller studerande. Etablerad på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst kronor (år 25), sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst på minst 12 2 kronor och upp till kronor (år 25). Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst kronor (år 25) och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid), arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller inte klassificerats som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomst upp till 12 2 kronor (år 25). Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 12 2 kronor (år 25) samt under året förekomst av heltidsarbetslöshet/arbets - marknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Utanför arbetsmarknaden Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Ej i populationen Har inte påträffats vid matchning mot aktuella register. Etableringsgraden är kvoten (i procent) mellan antalet etablerade och summan av antalet etablerade, osäker ställning, svag ställning och utanför arbetsmarknaden. En fördel med måttet är att det möjliggör jämförelser av etablering mellan grupper med varierande andelar i verksamheter som studier och värnpliktstjänstgöring, eftersom dessa inte tas med vid beräkningen. Registerstudien Registerstudien över nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 har gjorts med data från olika register över utbildning samt det så kallade LISA-registret (longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) vid SCB. Uppgifter har tagits fram för åren 21 till 25, det senaste år som går att redovisa för samtliga register. 2

5 Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning Under de senaste åren har andelen elever som fullföljt gymnasieskolan inom fem år legat mellan 74 och 77 procent. Det innebär att en fjärdedel eller i runda tal 25 elever för varje årgång lämnar gymnasieskolan utan att erhålla ett slutbetyg. Att så många inte slutför sin utbildning har bland annat lett till att regeringen i februari 27 beslutade att tillsätta en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till den framtida strukturen av gymnasieskolans studievägar. Detta Temablad presenterar resultat från en studie som SCB genomförde under år 27 bland dem som var nybörjare i gymnasieskolan höstterminen 2 och som inte fullföljt en gymnasieutbildning. Första delen av studien bestod av en enkätundersökning. I den andra delen har vi med hjälp av uppgifter från register gjort jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Enkätundersökningen Enkätundersökningen bland nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt studierna genomfördes under april augusti 27. Valet av nybörjartidpunkten, mer än sex år bakåt i tiden, gjorde att perioden till undersökningstillfället var tillräckligt lång för att kunna följa upp hur det gått för personerna efter de avbrutna studierna. Ett annat syfte med undersökningen var att finna orsaker till att gymnasiestudierna inte fullföljts och betydelsen av eventuella stödinsatser. Hela gruppen omfattade drygt 22 2 personer. Undersökningen gjordes med hjälp av postenkäter och telefonintervjuer till 2 5 utvalda av dessa. Försiktighet vid tolkning av resultaten Svarsfrekvensen i undersökningen var 51 procent. Eftersom bortfallet uppgick till nästan hälften av de utvalda måste tolkningen av resultaten ske med en viss försiktighet. Gymnasiestudierna och orsaker till avbrott Sjukdom orsak till vart åttonde avhopp från gymnasieskolan För en tredjedel av kvinnorna och hälften av männen som hoppade av gymnasieskolan var studietrötthet det främsta skälet till att de inte slutförde studierna. Var sjätte kvinna och var tionde man angav att huvudorsaken var att de varit fysiskt eller psykiskt sjuka under en längre tid och kommit efter med studierna. Andra vanliga skäl till avbrott, om än inte alltid det främsta skälet, var otrivsel i klassen/skolan eller att utbildningen hade fel inriktning. Kvinnorna avbröt studierna i större utsträckning än männen för att de behövde men inte fick något stöd i skolarbetet. Bland männen var det vanligare än bland kvinnorna att de hoppade av för att studierna var för teoretiska eller att de fick ett arbete. Det var vanligare att elever med utländsk än svensk bakgrund avbröt studierna för att utbildningen hade fel inriktning. Av dem som börjat på ett studieförberedande program avbröt var femte studierna för att de varit fysiskt eller psykiskt sjuka, vilket var en dubbelt så hög andel som bland övriga program. Var tionde som börjat på ett yrkesförberedande program hoppade av för att studierna var för svåra, bland övriga program låg denna andel på omkring 5 procent. De som börjat på ett individuellt program hade i större omfattning än för övriga program hoppat av för att de behövde men inte fick något stöd i skolarbetet. Att studierna var för svåra var huvudskälet till att inte slutföra gymnasieskolan för omkring 1 procent som hoppade av i årskurs 3, medan detta skäl var ovanligt när avhoppet skedde i tidigare årskurser. Kvinnor och män hade uteblivit från undervisningen i samma utsträckning Hälften av dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade uteblivit från undervisningen i vissa ämnen och 2 procent hade uteblivit i alla eller nästan alla ämnena innan de hoppade av. Skillnaderna mellan könen var obetydliga. Nästan 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade uppnått mindre än 75 gymnasiepoäng. Ett fullständigt nationellt program omfattar 2 5 gymnasiepoäng. 3

6 Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter orsaker till studieavbrott Anledning Huvudsaklig orsak När flera orsaker har angetts Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Trött på att studera Fysiskt eller psykiskt sjuk en längre tid Utbildningen hade fel inriktning Studierna var för svåra Trivdes inte i klassen/skolan Fick ett arbete Behövde men fick inget stöd i skolarbetet Studierna var för teoretiska Studietakten var för hög För att läsa kurs(er) i komvux istället (konkurrensuppläsning) Annan orsak Samtliga * * * * Summan blir mer än 1 procent eftersom flera orsaker kan ha angetts. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter antal uppnådda gymnasiepoäng poäng poäng poäng 2 25 poäng Nästan hälften hade inte pratat med någon vuxen innan de bestämde sig för att hoppa av 4 procent av kvinnorna och hälften av männen hade inte haft något samtal med någon vuxen innan de bestämde sig för att hoppa av gymnasiestudierna. 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade pratat med föräldrar/släktingar. Var fjärde kvinna och man hade pratat med lärare på skolan, medan var femte pratat med studieoch yrkesvägledare. Män Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal Kvinnor kunde ha fått 4 procent att fullfölja studierna Omkring 15 procent av både kvinnorna och männen som avbrutit studierna hade deltagit i stödundervisning i gymnasieskolan. En stor majoritet, 85 procent, hade därmed inte gjort det. Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal kunde ha fått nästan hälften av kvinnorna och var tredje man att fullfölja studierna. Byte av gymnasieprogram, om det varit möjligt, kunde ha fått var tredje avhoppad kvinna och man att fullfölja gymnasiestudierna. Byte av klass eller skola kunde ha fått var femte att slutföra studierna, kvinnor i något högre utsträckning än män. Mer praktik i utbildningen kunde, oavsett kön, ha fått nästan 4 procent att fullfölja studierna. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter omständigheter som kunde ha fått dem att fullfölja studierna Omständighet som kunde ha Kvinnor Män fått personerna att fullfölja Ja, absolut/ Nej, troligen Vet inte/ Ja, absolut/ Nej, troligen Vet inte/ studierna kanske inte/inte alls ej svar kanske inte/inte alls ej svar Byte av gymnasieprogram Byte av klass eller skola Mer stöd av lärare eller annan skolpersonal Mer praktik i utbildningen

7 Över hälften ångrade att de inte fullföljde gymnasieskolan Omkring 55 procent, en något större andel kvinnor än män, av dem som inte fullföljt gymnasieskolan ångrade detta om de såg till sin situation i dagsläget. Bland personer med utländsk bakgrund ångrade 2 av 3 sitt avbrott. Tiden efter gymnasiestudierna Var tionde kvinna hade ett slutbetyg för gymnasiestudier från komvux eller folkhögskola Drygt 1 procent av kvinnorna och omkring 5 procent av männen som inte fullföljt gymnasieskolan hade fått ett slutbetyg för gymnasiestudier genom att läsa i komvux eller folkhögskola. Var femte hade ett arbete redan när de avbröt gymnasiestudierna Drygt 7 procent av kvinnorna och 8 procent av männen som avbrutit gymnasiestudierna hade haft ett arbete som varat 6 månader eller längre sedan de slutade i gymnasieskolan. 3 av 1 av dem som haft ett arbete hade, oavsett kön, ett arbete redan när de slutade i skolan. Inom 6 månader hade 7 av 1 fått ett arbete. För var femte tog det mer än 12 månader. 4 procent av dem som avbrutit gymnasiestudierna hade blivit erbjudna ett svartjobb sedan de slutade i skolan. Kvinnor och män hade fått ett sådant erbjudande i ungefär lika stor omfattning. Av dem som hoppade av i årskurs 1 hade 15 procent varit arbetslösa i mer än 3 år 75 procent av kvinnorna och omkring 7 procent av männen hade varit arbetslösa någon gång sedan de hoppade av. Bland dem som varit arbetslösa hade drygt 4 procent varit det i högst 6 månader. Kvinnorna hade varit långtidsarbetslösa i större utsträckning än männen. Av dem som hoppade av i årskurs 1 hade 15 procent varit arbetslösa i mer än 3 år, jämfört med omkring 2 procent av dem som avbröt studierna i årskurs 3. Drygt hälften hade varit arbetslösa under minst en sammanhängande period längre än 3 månader, kvinnor och män i ungefär samma omfattning. Däremot hade kvinnorna i högre grad än männen varit arbetslösa under minst 3 sådana längre perioder. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter arbetslöshetstid sedan de slutade i gymnasieskolan Inte varit arbetslös 1 mån. 2 6 mån mån mån Mer än mån. 36 mån. Nästan 3 procent hade deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Drygt 3 procent av kvinnorna och 25 procent av männen hade deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder sedan de avbröt gymnasieskolan. Arbetspraktik var vanligast, sådan hade 6 av 1 av både kvinnorna och männen haft. Var fjärde hade deltagit i arbetsmarknadsutbildning. Anställning med löne bidrag/anställningsstöd var vanligare bland männen än kvinnorna, medan det omvända gällde för aktivitet inom aktivitetsgarantin. Situationen i april 27 Hälften av kvinnorna och nästan 7 procent av männen hade arbete som huvudsysselsättning i april 27 Hälften av kvinnorna och nästan 7 procent av männen bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade arbete som huvudsaklig verksamhet vid undersökningstillfället i april 27. Var femte kvinna och en något lägre andel män deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller var arbetslösa/arbetssökande. Studier var huvudsysselsättning för nästan 2 procent av kvinnorna och drygt 1 procent av männen. Var tionde kvinna var föräldraledig. Nästan 3 procent av dem som börjat på ett individuellt program och sedan hoppat av deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller var arbetslösa/arbetssökande. Bland övriga program låg denna andel omkring 15 procent. Män Kvinnor 5

8 Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter huvudsaklig verksamhet i april 27 Huvudsaklig verksamhet Kvinnor Män Totalt Arbetade Deltog i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslös/arbetssökande Studerade på komvux Studerade på folkhögskola Studerade på annan utbildning Föräldraledig 9 4 Långtidssjukskriven/sjukpension Annat Samtliga Kvinnor och män arbetade inom traditionella branscher Drygt 6 procent av kvinnorna och nästan 75 procent av männen och hade ett arbete under april 27. Med detta avses allt arbete, oavsett om det var huvudsaklig sysselsättning eller inte. Kvinnorna arbetade oftast inom varuhandel, sociala tjänster (gruppboende, äldrevård, fritidshem med mera), hälso- och sjukvård eller hotelloch restaurangverksamhet. Männen arbetade främst inom tillverkningsindustri, byggverksamhet och varuhandel. Tidsbegränsat vanligare än fast arbete bland kvinnorna Bland de arbetande männen hade 7 procent ett fast arbete eller var egna företagare och 3 procent ett tidsbegränsat arbete (vikariat, provanställning med mera). Bland kvinnorna var det en något högre andel som hade ett tidsbegränsat än fast arbete. Hälften av kvinnorna och 85 procent av männen arbetade heltid. Hälften av kvinnorna som arbetade 2 34 timmar skulle ha velat arbeta fler timmar, och 7 procent av kvinnorna som arbetade mindre än 2 timmar skulle ha velat arbeta fler timmar. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna och arbetade i april 27 efter fast eller tidsbegränsat arbete Fast arbete/egen företagare Tidsbegränsat arbete 7 av 1 arbetade i ett yrke de ville fortsätta med Uppfattningen om arbetet i april 27 skilde sig åt en del mellan könen. Totalt sett tyckte 7 av 1 att arbetet var i ett yrke de ville fortsätta med. Männen hade denna uppfattning i större utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna hade i högre grad än männen det nuvarande arbetet i avvaktan på ett annat arbete eller att de skulle komma in på någon utbildning. Kvinnorna hade också i större omfattning än männen ett arbete med obekväma arbetstider. Män Kvin Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna och arbetade i april 27 efter uppfattning om arbetet Kvinnor Män Stämmer helt/ Stämmer ganska Stämmer helt/ Stämmer ganska ganska bra dåligt/inte alls ganska bra dåligt/inte alls Ett arbete i ett yrke som de vill fortsätta med Ett arbete de har tills de får ett annat arbete Ett arbete de har tills de kommer in på någon utbildning Ett arbete med obekväma arbetstider (kvällar och helger) Ett arbete som ger bra praktik eller meriter inför ett framtida arbete

9 Både kvinnor och män tyckte i hög grad att arbetet gav bra praktik eller meriter inför ett framtida arbete. 4 procent av dem som börjat på ett individuellt program hade svårt att få ett arbete 55 procent av kvinnorna och 45 procent av männen tyckte att de hade ganska eller mycket svårt att få ett arbete som de ville ha. Drygt 3 procent av kvinnorna och omkring 2 procent av männen tyckte att de hade ganska eller mycket svårt att överhuvudtaget få ett arbete. Bland personer som börjat på ett individuellt program var det 4 procent som tyckte så. Planer för framtiden Var fjärde kvinna hade planer på högskolestudier 6 procent av kvinnorna och ungefär 65 procent av männen som inte fullföljt gymnasieskolan planerade att under de närmaste två åren arbeta på hemorten eller i närheten av denna. 1 procent av kvinnorna och närmare 2 procent av männen planerade att arbeta någon annanstans i Sverige. Var tionde kvinna och man hade planer på att arbeta utomlands. Närmare 3 procent av kvinnorna och drygt 1 procent av männen hade planer på att läsa i komvux och/eller folkhögskola. Nästan var tionde, oavsett kön, hade planer på att läsa en kvalificerad yrkesutbildning. Var fjärde kvinna och var sjunde man hade planer på högskolestudier. Detta kan tyckas vara en hög andel med tanke på att inte ens hälften så många i dagsläget har en slutförd gymnasieutbildning genom komvux eller folkhögskola. Omkring 5 procent av både kvinnorna och männen svarade att de inte hade några planer just nu för de närmaste två åren. 7 av 1 var optimistiska inför framtiden Omkring 7 procent av dem som inte fullföljt gymnasieskolan var ganska eller mycket optimistiska inför framtiden för egen del, kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Mindre än 1 procent var ganska eller mycket pessimistiska. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter syn på framtiden för egen del Mycket optimistisk Ganska optimistisk Varken optimistisk eller pessimistisk Ganska pessimistisk Mycket pessimistisk Män Kvinnor 7

10 Registerstudien Grundskolebetyget hade stor betydelse för hur man lyckats i gymnasieskolan Av de 99 3 nybörjarna i gymnasieskolan hösten 2 hade 76 procent fullföljt en utbildning senast våren 26. Av dem som hade ett betygsmeritvärde på mer än 24 poäng från grundskolans årskurs 9 hade 96 procent fullföljt en gymnasieutbildning. Bland dem som hade ett meritvärde på 8 poäng eller lägre var andelen 16 procent. Kvinnorna hade i högre grad än männen, 79 mot 74 procent, slutfört gymnasieskolan. Elever med utländsk bakgrund hade i mindre omfattning än elever med svensk bakgrund, 65 mot 78 procent, fullföljt gymnasiestudierna. Bland männen med utländsk bakgrund var andelen 6 procent. Graden av fullföljande varierade mellan de olika gymnasieprogrammen. Högst andelar med en fullföljd utbildning fanns bland dem som börjat på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, 9 respektive 85 procent. Motsvarande andelar för industri- och fordonsprogrammen var 69 respektive 71 procent. Överlag hade de studieförberedande programmen en högre andel elever som fullföljt gymnasiestudierna än de yrkesförberedande programmen. När det gällde fordonsprogrammet hade 59 procent av kvinnorna och 71 procent av männen slutfört gymnasieskolan. För de flesta nationella programmen var det dock vanligare att kvinnorna än männen fullföljt studierna. Ett av målen för det individuella programmet är att stimulera till vidare studier på ett nationellt program, vilket innebär att fyra års studietid är fullt rimlig. Men även efter sex år hade endast 26 procent fullföljt en gymnasieutbildning. Flest avbrott i årskurs 3 Bland dem som inte fullföljt en utbildning hade 26 procent hoppat av i årskurs 1, 17 procent i årskurs 2 och 57 procent i årskurs 3. Kvinnorna hade avbrutit studierna tidigare än männen, 28 mot 24 procent i årskurs 1. Elever med utländsk bakgrund hade en större andel avbrott i årskurs 1 än dem med svensk bakgrund, 31 mot 24 procent. Elever som börjat på ett individuellt program hade avbrutit studierna tidigare än nybörjarna på studieförberedande och yrkesförberedande program. 54 procent av det individuella programmets avhopp skedde redan i årskurs 1. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 som inte fullföljt gymnasiestudierna efter årskurs för avbrott Studieförb pgm Yrkesförb pgm Årskurs 1 Individuella pgm Årskurs 2 Årskurs 3 Ind Yrke Stu Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter omfattning av fullföljda gymnasiestudier Fullföljt studierna Kvinnor Män Totalt Bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Program Studieförberedande program Yrkesförberedande program Individuella program Meritvärde årskurs 9-betyg, 8, poäng ,1 16, poäng ,1 24, poäng ,1 32, poäng Samtliga

11 Jämförelser mellan dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan Deltagande i studier åren Personer med utländsk bakgrund läste i högre grad i komvux och högskolan än dem med svensk bakgrund Bland nybörjarna hösten 2 som fullföljt gymnasieskolan hade 61 procent åtminstone vid något tillfälle studerat inom andra skolformer under perioden Bland dem som inte slutfört gymnasiestudierna var andelen 44 procent. Skillnaden var störst beträffande högskolestudier. 42 procent av dem som fullföljt och 4 procent av dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade läst på högskola eller universitet. De som inte fått ett slutbetyg i gymnasieskolan men ändå läst i högskolan kan ha läst in behörigheten för högskolestudier i komvux eller folkhögskola. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i andra skolformer åtminstone vid något tillfälle åren Kvinnor Män Totalt Komvux Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Folkhögskolan Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildningar Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Studier i komvux och folkhögskola (långa kurser, 15 dagar eller längre), var vanligast bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan. 36 procent hade läst i komvux och 1 procent bedrivit folkhögskolestudier. En anledning till studierna var, som framgår av bland annat enkätstudien, att få ett slutbetyg för gymnasiestudier. Av dem som fullföljt gymnasieskolan hade 25 procent studerat i komvux och 5 procent i folkhögskolan. Kvinnor hade studerat i större omfattning än männen i både högskolan, komvux och folkhögskolan. Detta gällde både bland dem som fullföljt och dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Bland dem som inte fullföljt gymnasiestudierna hade personer med utländsk bakgrund i större utsträckning läst i komvux och högskolan än dem med svensk bakgrund. Detta gällde även bland dem som fullföljt gymnasieskolan. Var fjärde som inte fullföljt gymnasieskolan läste i komvux år procent av gymnasienybörjarna hösten 2 som inte fullföljt studierna studerade år 25 i komvux. Bland dem som slutfört gymnasieskolan var det samma år 14 procent. Under alla enskilda år var det vanligare bland kvinnor än män att studera i komvux. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i komvux åren Fullföljt kvinnor 3 Fullföljt män 25 Ej fullföljt kvinnor 2 Ej fullföljt män Ej fullföl Ej fullföl Fullföljt Fullföljt Högskolan Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Totalt Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga

12 6 procent som inte fullföljt gymnasie skolan läste i folkhögskolan år 25 6 procent av gymnasienybörjarna hösten 2 som inte fullföljt studierna läste år 25 i folkhögskolan. Bland dem som slutfört gymnasieskolan var det samma år knappt 4 procent. Liksom i komvux var det under alla åren vanligare bland kvinnor än män att studera i folkhögskolan. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter studier i folkhögskola åren Fullföljt kvinnor Fullföljt män 6 Ej fullföljt kvinnor 5 Ej fullföljt män Inkomst av arbete åren Inkomst av arbete vanligare bland dem som fullföljt än bland dem som inte fullföljt studierna Inkomst av arbete omfattar kontant bruttolön för förvärvsarbetande och inkomst av aktiv näringsverksamhet (egen rörelse/jordbruk). För gymnasienybörjarna hösten 2 var det under alla enskilda år en större andel som haft åtminstone någon inkomst av arbete bland dem som fullföljt gymnasieskolan än bland dem som inte gjort det. Från och med år 24 var andelen som hade en inkomst på minst 1 kr större bland dem som fullföljt Ej gymnasiestudierna män än bland dem som inte Ej fullföljt gjort kvdet. Detta trots att högskolestudier var ett alternativ till arbete för många i den förra gruppen. Fullföljt År män 25 hade 9 procent bland dem som fullföljt Fullföljt gymnasiestudierna kv inkomst av arbete. 4 procent hade en inkomst på minst 1 kronor. Motsvarande andelar för dem som inte slutfört gymnasieskolan var 72 respektive 32 procent. Bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan hade kvinnor i högre grad än män haft inkomst av arbete under de enskilda åren År 25 hade kvinnor och män inkomst av arbete i ungefär lika stor utsträckning. En större andel av männen än kvinnorna hade dock för alla de enskilda åren haft en inkomst på minst 1 kronor. Personer med svensk bakgrund hade under perioden i större utsträckning än dem med utländsk bakgrund haft inkomst av arbete. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter inkomst av arbete åren kr kr kr kr 4 2 Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Fullföljt kv Fullföljt m Ej fullföljt kv Ej fullföljt m Observera att diagrammen har olika skalor! 1

13 Inkomst av arbetslöshet/arbetsmarknads politiska åtgärder åren Ingen större skillnad i inkomst av arbetslöshet/ arbetsmarknadspolitiska åtgärder oavsett om gymnasiestudierna fullföljts eller inte År 24 uppgick andelen med inkomst föranledd av arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder till 13 procent bland dem som fullföljt och 16 procent bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan. Andelarna ökade år 25 till 22 respektive 26 procent. Det var alltså ingen större skillnad oavsett om gymnasiestudierna fullföljts eller inte. Kvinnorna hade i ungefär lika stor utsträckning som männen haft en inkomst föranledd av arbetslöshet/arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer med svensk bakgrund hade i större omfattning än dem med utländsk bakgrund haft denna typ av inkomst, andelarna var 27 respektive 22 procent år 25. Andra inkomster åren Stora skillnader i värnpliktsersättning och inkomst av föräldraledighet När det gällde värnpliktsersättning fanns en skillnad bland männen. 34 procent av dem som fullföljt en gymnasieutbildning jämfört med 16 procent av dem som inte gjort det hade erhållit värnpliktsersättning åtminstone vid något tillfälle under perioden Skillnaden var stor beträffande inkomst av föräldraledighet mellan kvinnor som fullföljt respektive inte fullföljt gymnasieskolan. 2 procent av kvinnorna som slutfört studierna mot 17 procent av dem som inte gjort det hade erhållit inkomst av föräldraledighet under åren Inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag var försumbar bland dem som fullföljt gymnasieskolan, medan 4 procent av dem som inte slutfört studierna hade haft denna inkomst under åren Bland dem som fullföljt gymnasiestudierna uppgick andelen där hushållet haft inkomst av socialbidrag under åren till 13 procent. Andelen bland dem som inte slutfört gymnasieskolan var mer än 3 gånger så hög, 45 procent. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter olika slag av inkomst åtminstone någon gång åren Kvinnor Män Totalt Värnpliktsersättning Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan 16 1 Samtliga Inkomst föranledd av föräldraledighet Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Inkomst föranledd av förtidspenison/sjukbidrag Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga Inkomst av socialbidrag (i hushållet) Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Samtliga

14 Status och etableringsgrad år 25 Svag ställning på arbetsmarknaden för dem som inte fullföljt gymnasieskolan De som inte fullföljt gymnasieskolan hade år 25 en svagare ställning på arbetsmarknaden än dem som slutfört studierna. 38 procent i den förra gruppen hade statusen svag ställning eller utanför arbetsmarknaden, mot 17 procent i den senare. Kvinnorna hade, oavsett om de fullföljt eller inte fullföljt gymnasieskolan, ett högre deltagande i studier och en svagare ställning på arbetsmarknaden än männen. Männen etablerade på arbetsmarknaden i högre grad än kvinnorna De som fullföljt gymnasieskolan hade år 25 en etableringsgrad på 44 procent, mot 26 procent bland dem som inte slutfört studierna. Männen hade en högre etableringsgrad än kvinnorna, 44 mot 33 procent. Personer med svensk bakgrund hade en högre etableringsgrad än dem med utländsk bakgrund, 41 respektive 28 procent. Bland dem som inte fullföljt gymnasieskolan varierade etableringsgraden beroende på vilket gymnasieprogram som påbörjats hösten 2. De som börjat på ett yrkesförberedande program hade en etableringsgrad på 32 procent och bland dem som börjat på ett studieförberedande program var etableringsgraden 28 procent. Etableringsgraden för dem som börjat på ett individuellt program var 18 procent. Etableringsgraden var 3 procent för dem som avbrutit studierna i årskurs 3. För dem som hoppat av i årskurs 1 eller 2 var den 2 respektive 22 procent. Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter etableringsgrad år Fullföljt gymnasieskolan Ej fullföljt gymnasieskolan Män Kvin Nybörjare i gymnasieskolan hösten 2 efter status år 25 Kvinnor Män Totalt Fullföljt gymnasieskolan Högskolestuderande Övriga studerande Värnpliktig 3 2 Etablerad på arbetsmarknaden Osäker ställning på arbetsmarknaden Svag ställning på arbetsmarknaden Utanför arbetsmarknaden Ej i populationen Ej fullföljt gymnasieskolan Högskolestuderande Övriga studerande Värnpliktig 3 2 Etablerad på arbetsmarknaden Osäker ställning på arbetsmarknaden Svag ställning på arbetsmarknaden Utanför arbetsmarknaden Ej i populationen

15

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (1) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Denna handlar om vad ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 200/0 gjorde under åren 20 201.

Läs mer

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? 1 (13) PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? Från och med hösten 14 publicerar uppgifter om vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter gymnasieskolan. Redovisningen handlar än så länge om elever

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten

Gymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten 1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Övergången mellan utbildningar

Övergången mellan utbildningar Övergången mellan utbildningar 64 Jag skulle vilja jobba med djur. Gunilla, 57 år, sjuksköterska Härskare, kung, indianhövding... skämt åsido så vet jag inte riktigt, något som är stimulerande, känns meningsfullt

Läs mer

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10 Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2009/10 Statistiska

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever Urval 1 /Upphör att gälla U:2008-01-01/ Av 5 kap. 8 andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot

Läs mer

Utbildning nyckeln till arbete

Utbildning nyckeln till arbete Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete DEN FÖRDJUPADE VERSIONEN 1 2 Förord Att utbildning öppnar många möjligheter för enskilda

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka

Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka ARTIKEL Sten Gellerstedt Långtidssjukskriven en uppföljning av 265 000 långtidssjuka Denna artikel beskriver först risken för att bli långtidssjuk minst 90 dagar år 2000. Därefter följs återgången till

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2010

Sveriges bästa skolkommun 2010 2010-08-17 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2010 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf4/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

En miljon möjligheter

En miljon möjligheter Fem gymnasier En miljon möjligheter Fem kommunala gymnasieskolor. 69 olika gymnasieprogram. Massor av inriktningar och individuella val. Tusen profiler som ger en miljon möjligheter. Här finns garanterat

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1. 1(13) Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress

Läs mer

2010-03-25 Bildningsnämnden

2010-03-25 Bildningsnämnden 1 2010-03-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (FP), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

De ungas arbetsmarknad

De ungas arbetsmarknad De ungas arbetsmarknad 2010-03-19 Anders Forslund IFAU och Uppsala universitet 1 Bakgrund Ungdomsarbetslösheten hög (29 % januari 2010), både i jämförelse med äldres arbetslöshet och med ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström Relation mellan registren LISA FAD RAMS JOBB RAKS JOBB Arbetstagare (lön) Företagare (inkomst av

Läs mer

Valet till gymnasiet 2016. Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål

Valet till gymnasiet 2016. Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål Valet till gymnasiet 2016 Information från antagningskanslierna för Värmland & Åmål En ny gymnasieskola Snart står Du inför Ditt val till gymnasieskolan. Det finns 18 nationella program med totalt 60 olika

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-05-12 Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för 2014-15 Ärende

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte har fullgoda

Läs mer

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst Bilagor Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst Tabell 2: Programmen i Västernorrlands län med lägst andel arbetslösa efter studierna Tabell 3: De program i Västernorrlands län

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Högskoleförberedande program (HP) Antal elever på HF (andel av elever på nat. prog.): Könsfördelning på HF: 187.056

Läs mer