temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Transkript

1 temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

2 »ALLA UNGA KAN JOBBA ELLER STUDERA«Eller kan de det? Temagruppen Unga i arbetslivet har sedan 2007 följt upp och analyserat arbetsmarknadsprojekt för unga med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF). I dag finns en god kunskap om målgruppen unga som varken studerar eller arbetar, om metoder för att stötta unga tillbaka till studier eller till arbete. Det finns en hel del kunskap om vilka olika slags hinder som finns för att tidsbegränsade initiativ eller projekt ska kunna förstärka redan ordinarie verksamhet. I den nya perioden för ESF fortsätter Temagruppen att ta fram kunskap om unga som varken arbetar eller studerar. Både omedelbara insatser är i fokus, men även det förebyggande arbetet i skolan och övergångarna mellan skola och arbetsliv. Kunskapen och erfarenheten ska stötta och inspirera aktörer på alla nivåer som jobbar med att få unga till arbete. Till nytta för de som jobbar med unga och för unga som får en bättre möjlighet att komma i jobb! LUCKRA UPP GRÄNSERNA Hur ser läget egentligen ut på arbetsmarknaden i dag? På seminariet Kris för unga på arbetsmarknaden? bjöd Temagruppen in forskare och experter som från olika perspektiv och kunskap gick igenom hur läget såg ut för unga 2015 egentligen. På seminariet medverkade ett urval av forskare, beslutsfattare och andra nyckelaktörer från kommuner, statliga myndigheter, näringslivet och civilsamhället för att diskutera frågor om

3 ungas etablering. Ett återkommande tema i diskussionerna var att luckra upp gränserna mellan att arbeta och att studera både under och efter skoltiden. FRÅGOR SOM TEMAGRUPPEN HAR IDENTIFIERAT SOM CENTRALA FÖR UNGAS ETABLERING ÄR: matchning och validering tidiga och flexibla insatser samverkan mellan skola, arbetsliv, myndigheter och civilsamhälle. Det kanske inte finns en enskild enkel lösning för att hantera ungdomsarbetslösheten. Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan komma till användning då befintlig verksamhet och nya initiativ utvecklas. Några av dessa har vi samlat här. HUR HÖG ÄR UNGDOMS- ARBETSLÖSHETEN? Hur begreppet arbetslös definieras påverkar hur höga arbetslöshetssiffrorna blir, och en för vid definition av begreppet ger för höga siffror. En avgörande fråga är om vi ska räkna med elever och högskolestuderande som söker feriejobb, och kvälls- och helgjobb under terminerna. Eskil Wadensjö är professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och skrev våren 2015 boken Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten. Eskil Wadensjö menar att definitionen av begreppet arbetslös påverkar hur höga arbetslöshetssiffrorna blir, och en för vid definition av begreppet ger för höga siffror. Räknar man exempelvis in studerande som söker sommarjobb blir arbetslösheten väldigt hög i maj juni. Och de höga siffrorna kan i sin tur leda till åtgärder som inte påverkar de verkliga problemen, exempelvis åtgärder som sänkta löner och halverad arbetsgivaravgift. Den svenska ungdomsarbetslösheten har kallats skyhög men i själva verket har en frisk tjugoåring med gymnasiebetyg och goda kunskaper i svenska inga problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Större svårigheter har den som inte har fullföljt gymnasiet, har kommit till Sverige som tonåring eller har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. I dessa grupper är arbetslösheten hög och det är för dem vi behöver underlätta inträdet på arbetsmarknaden. En särskild riskgrupp är de unga som varken arbetar eller studerar, UVASgruppen (eller NEET på engelska). Vissa av dem sitter hemma och har ingen inkomst men andra är på jordenruntresa eller jobbar som dykinstruktörer i Australien. Vi måste därför använda oss av metoder för att ta reda på vilka personer som ingår i gruppen UVAS som behöver stöd och sedan sätta in individuellt anpassade åtgärder. Utbildningsgaranti en tänkbar väg Gymnasiebetyget har alltså stor betydelse och en utbildningsgaranti skulle kunna öka möjligheterna för dem som hoppar av gymnasiet. Ett förslag kan vara att när Arbetsförmedlingen och kommunerna upprättar individuella handlingsplaner för ungdomar i den här gruppen, bör de också innehålla inslag av utbildning. Med en utbildningsgaranti skulle kommunerna och Arbetsförmedlingen ansvara för att dessa personer får utbildning eller andra aktiviteter fram till att de fyller 25.

4 HAR VI EN FÖRLORAD UNGDOMSGENERATION? Det har inte blivit svårare för unga generellt att få jobb de senaste åren, och de traditionella ungdomsjobben inom service och handel har inte minskat. Om man ser på en kurva för ungdomsarbetslösheten under senare år ser det ut att bli värre och värre. Så är det inte. De flesta unga har inte så stora problem. Men det finns några grupper som har problem och som behöver stödinsatser, sade Anders Forslund, professor och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Anders Forslund och Mattias Engdahl har följt en grupp från att de var 16 år tills de blev 30 år, och under den perioden pendlar många mellan studier, arbete och arbetslöshet. När de är 30 år har de allra flesta jobb men det är tre grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden: Unga med funktionsnedsättningar - knappt 10 procent av de unga, eller cirka Unga med utländsk bakgrund, vilket här betyder att de själva är födda utomlands eller har minst en utlandsfödd förälder - knappt 40 procent, eller cirka Unga utan fullständiga gymnasiebetyg - cirka 20 procent av åldersgruppen. Individuella åtgärder behövs Forskarna räknar med att fler i dessa grupper kommer att bli utan jobb, och generella åtgärder påverkar inte deras möjligheter. Det behövs individuell anpassning. Dessutom behövs förändringar i grundskolan som gör att alla blir behöriga till fortsatta studier och inte fastnar i individuella programmet eller introduktionsprogrammet.

5 HUR GÅR DET FÖR 20-ÅRINGAR SOM INTE HAR SLUTBETYG FRÅN GYMNASIET? För att få reda på mer om hur det går för 20-åringar på arbetsmarknaden som inte har gymnasiebetyg så har Tor Hatlevoll, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), följt årskullen som föddes 1981, från tonåren fram till 29 års ålder. Slutsatsen är att det inte är helt enkelt att etablera sig på arbetsmarknaden för den 20-åring som saknar slutbetyg. Tor Hatlevoll har undersökt vilken betydelse utbildningen har för ungas möjligheter att få jobb, och för att få reda på det har han följt årgången födda 1981 från tonåren fram till 29 års ålder. När de var 20 år var det cirka 20 procent som inte hade slutbetyg från gymnasiet, men fram till 29 år är det cirka två tredjedelar av dem som faktiskt skaffar sig ett betyg. I gruppen som var arbetslösa när de var 29 var det en stor andel som inte hade fått slutbetyg från gymnasiet. Risken att bli arbetslös var 86 procent större för 29-åringarna utan slutbetyg. Det är fler män som inte går igenom gymnasiet, tidigare kunde ändå få jobb som gick att försörja sig på men de möjligheterna har minskat. Öka andelen som går ut gymnasiet De ungdomar som jobbade extra under gymnasiet hade större chans att få ett första jobb efter utbildningen och de har lättare att få nytt jobb om det förlorar ett. När de som saknar slutbetyg inte snabbt får ett första jobb blir det svårare ju längre tiden går. Tre förändringar som skulle underlätta för ungdomar att få jobb och för den som vill anställa att hitta rätt personal: Öka andelen som fullföljer gymnasiet Förändra utbildningssystemet så att fler män når längre Koppla ihop arbetsmarknad och utbildning SÅ KAN ALLA UNGA FÅ ETT JOBB Fem åtgärder för att underlätta en bra etablering i arbetslivet 1. Reformera grundskolan så att alla elever blir behöriga till gymnasiet. Kraven på skolan ökar när många elever är nyanlända från andra länder. 2. Etablera kontakt med ungdomar som varken arbetar eller studerar och ge dem möjligheter att komma in i samhället. De behöver ofta speciallösningar med en kombination av arbete och studier. 3. Ge möjligheter till tidig kontakt med arbetslivet. Elever behöver kontakt med arbetslivet tidigare än de sena skolåren på högstatdiet. Skolan kan samarbeta med arbetsplatser i närheten på olika sätt utöver den viktiga PRAO:n, genom studiebesök och att låta föräldrar komma och berätta om sina arbeten i skolan. 4. Förbättra samverkan mellan skolan och arbetslivet. Många arbetsgivare har problem med att hitta unga med utbildning som stämmer med företagets behov. Det behövs en större flexibilitet och öppenhet mot större skillnader i utbildnings- och praktikkrav beroende på vilken bransch man utbildas inom. 5. Förbättra statistiken. Statistiken behöver bli bättre på att visa var problemen finns så att vi vet vilken typ av insatser som behövs. Ny forskning skulle också kunna visa vilken sorts insats som ger bäst effekt i en specifik situation så att det blir rätt åtgärd för rätt person.

6 ALLA UNGA SKA KUNNA JOBBA ELLER STUDERA vi förmedlar kunskap om metoder och arbetssätt. Genom att ta fram kunskap om unga som varken arbetar eller studerar ska Temagruppens arbete förbättra ungas möjligheter att slutföra sina studier och etablera sig i arbetslivet. Vill du veta mer? Läs hela dokumentationen av seminariet Kris för unga på arbetsmarknaden 2015? på Temagruppens webb På Temagruppens webb kan du även ladda ned rapporter och publikationer om kunskap, metoder och arbetssätt från ESF:s arbetsmarknadsprojekt. Tema Unga i arbetslivet är ett samarbete mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Nordens Välfärdscenter, Kronofogden och Sveriges Kommuner och Landsting.

7

8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Arbetsförmedlingen Nordens Välfärdscenter Försäkringskassan Tillväxtverket Kronofogden Sveriges Kommuner och Landsting Skolverket EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden