Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Transkript

1 Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator E-Post: Socialhögskolan, Lunds universitet Box 23, Lund

2 Information från nätverket Samtliga texter som lyfts fram i nyhetsbrevet kommer att finnas med i elektronisk form på nätverkets hemsida redan nästa vecka, v 21, som hittas på följande adress: Temagruppen Unga i arbetslivet, informerar om tre relevanta texter för nätverket: Rapporten Tid för coachning av Jan Elofsson och Susanne Zander, handlar om hur coacher och deltagare upplever coachning vid en handfull projekt spridda över Sverige. Slutsatsen i rapporten är att deltagare och coacher har samma syn på vad som menas med en bra coach. En coach bör ha förståelse för deltagarens situation, visa empati, vara positiv och engagerad samt visa på alternativa val. Unga betonar också vikten av att coachen har goda kunskaper om och ett brett nätverk till arbetsmarknaden. Både deltagare och coacher upplever att coachning ökar motivationen och självkänslan. Deltagarna föredrar gruppcoachning. Gruppen bidrar med en känsla av sammanhang, social kontroll och positiv återkoppling. Anvisande myndigheter i de specifika projekten tycker att coachning är bra men har samtidigt liten kunskap om vad det innebär. Mål, process, förändring och eget ansvar betonas i coachningen. Fokus ligger på individen, medan omgivande faktorer som samhälle och miljö inte problematiseras, även om de flesta coacher som intervjuats är ytterst medvetna om behovet av att se individens hela situation. Coachning är en metod för att motivera. Projektens målgrupper unga som står längre från arbetsmarknaden, kräver kompletterande insatser som utbildning och praktik för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det går inte att coacha bort brist på arbetslivserfarenhet. Därför har majoriteten av projekten ytterligare "verktyg" där coachning är en integrerad del (Elofsson & Zander 2012 s 5). Rapporten Det lönar sig II omfattar en analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet. Rapporten sammanfattar den samhällsekonomiska lönsamheten av ett antal projekt utifrån faktiska verksamheter och är en uppföljning av rapporten Det lönar sig från 2011 som följde upp unga deltagare vid 28 arbetsmarknadsprojekt ett år efter deltagande. I den här rapporten lyfts fram resultaten 2 år efter deltagande.

3 Rapporten Kreativa projekt kartläggning av projekt i programområde 2 är en övergripande beskrivning av ungdomsprojektens former, inriktningar och deltagare. Tre fjärdedelar av projekten anser att det finns regelverk som försvårar arbetet med unga. Arbetsförmedlingens Jobbgaranti för unga har regler som begränsar vilka insatser projekten kan erbjuda trots att det finns behov. Även regelverken kring aktivitetsersättning, försörjningsstöd, utbildning och annat lyfts fram. Det finns dessutom olika lokala tolkningar och tillämpningar av enskilda regelverk vilket gör att problembilden varierar över riket. ESF-rådets system för medfinansiering är ett annat regelverk som upplevs som begränsande. Så många som hälften av projekten uppger att deltagarnas ersättningsnivåer, som avgör hur mycket medel som ESF bidrar med, påverkar vilka som kan tas in i projektet. Eftersom unga generellt har lägre ersättningsnivåer att ta med sig som medfinansiering är unga rimligtvis en grupp som har svårare att komma in i ett projekt. Nästan alla projekt har en utvärderare knuten till sig och av de projektledare som har hållit på tillräckligt länge har de flesta haft stor nytta av den löpande utvärderingen. Utvärderingen är inriktad på både vad som händer inom projektet och, om än i mindre utsträckning, på vad som händer med deltagarna efteråt. Projekten har haft en positiv effekt på de som hunnit lämna dem. Hälften av deltagarna har kommit i arbete eller studier. Studier av projektens effekt på deltagarna är svåra på grund av tillgången på data. En bättre central uppföljning av deltagarnas situation behövs och data måste vara tillgängliga för temagrupper, utvärderare och forskare om uppföljningen ska ha någon relevans (Kreativa projekt 2012 s 6). SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Cirka ungdomar påbörjar årligen inte en gymnasieutbildning direkt efter avslutad grundskola och cirka unga avbryter varje år en påbörjad gymnasieutbildning. Uppföljningar visar att det varje år funnits i genomsnitt cirka unga i åldrarna år som varken har arbetat eller studerat under de senaste tio åren. Unga som varken arbetar eller studerar har i många fall en komplex livssituation. De unga har ofta olika typer av sociala problem och skolmisslyckanden bakom sig. Målgruppen har således särskilda behov av flexibla, individuellt anpassade och i vissa fall långsiktiga åtgärder. Utredningen föreslår följande: (i) Ett förtydligat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år från informationsansvar till

4 aktivitetsansvar, (ii) fler statliga arbetsmarknadspolitiska verktyg från 16 år och (iii) den nationella och den lokala uppföljningen ska förbättras (SOU 2013:13 s 17-23). Jonas Olofsson och Alexandru Panican har publicerat ett kapitel i en nordisk antologi, Unga och utanförskap i Sverige i T. Olsen & J. Tägtström (red) For det som vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uførepensjonering i Norden. Kapitlet ger en sammanfattande bild av etableringsvillkoren för ungdomar (16-19 år) och unga vuxna (20-24 år) samt deras utanförskap i Sverige från början av 1990-talet fram till idag. Kapitlet omfattar tre avsnitt. I det första avsnittet ges en bakgrundsteckning om ungdomars etablering på den svenska arbetsmarknaden. Översikten sammanfattar forskningsresultat om arbetsmarknad, utbildning och försörjningsvillkor. I det andra avsnittet avhandlas förekomsten av unga med aktivitetsersättning. I det avslutande avsnittet sammanfattas några centrala iakttagelser och rekommendationer om vad som bör göras för att minska ungdomsarbetslösheten och ungas utanförskap i Sverige (Olofsson & Panican 2013 s 50). Alexandru Panican och Pernilla Olsson-Kaplan har publicerat en forskningsrapport, Hur tänker de? Attityder hos unga och deras föräldrar om arbetslöshet och etablering i arbetslivet. Bromölla har sedan 2012 Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet. Rapporten baseras på ett uppdrag av Region Skåne i samarbete med Bromölla kommun. Syftet i rapporten är att studera arbetslösa ungdomars och föräldrars attityder till ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadsetablering. I rapporten fokuseras arbetslösa ungdomar (18-24) inskrivna på arbetsförmedlingen i Bromölla. Slutsatsen är att ungdomarna har en hög motivationsgrad för att etablera sig på arbetsmarknaden. Föräldrarnas attityder ligger i linje med de förväntningar man kan ha på vuxna som vill motivera sina barn till jobb. Empirin tyder på att ungdomsarbetslösheten i Bromölla till stora delar handlar om strukturella problem genom brist på arbetstillfällen. Men det finns ett individuellt ansvar också utöver viljan att arbeta. Ungdomarna reflekterar inte över betydelsen av arbetskraftsefterfrågan då yrkesval kommer på tal och en majoritet av dem saknar en tydlig bild av vad de vill göra på arbetsmarknaden. Ett huvudkrav för arbetsmarknadsetablering är gymnasiekompetens men nästan hälften av dem intervjuade saknar sådan.

5 Li Jansson har skrivit rapporten Reformer för en träffsäker arbetsmarknadspolitik. I rapporten förklaras att den svenska staten spenderar årligen mer än 30 miljarder på arbetsmarknadspolitiken. För att göra insatserna mer träffsäkra föreslås ett reformpaket. En första åtgärd bör vara att arbetsförmedlingstjänsterna hos Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts fullt ut. Forskning visar att det bidrar till höjd sysselsättning, lägre kostnader och större nöjdhet bland arbetsgivare och arbetssökande. Dessutom föreslås ett förenklat stödsystem för svaga grupper. Små och medelstora företag är de arbetsgivare som oftast tar emot människor inom ramen för stödsystemen. För att höja sysselsättningen och effektivisera systemet bör antalet stödformer minskas och att regelverket utformas så att både arbetsgivare och arbetsförmedlare kan överblicka det. Vidare, förespråkas en förstärkning av yrkesutbildningen. Bland utomeuropeiskt födda och personer som idag har en subventionerad anställning finns en hög andel som endast har en förgymnasial utbildning. Bland företagen finns också rekryteringsbehov som inte uppfylls. Därför föreslås en utbyggd yrkeshögskola samt fler platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning i kommunerna, som tas fram i samarbete med näringslivet (Jansson 2013 s 1). Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar av Marwin Nilsson och Emily Svärd. Rapporten omfattar tre delar. I den första delen diskuteras ungdomsarbetslösheten, i andra delen fokuseras unga som varken arbetar eller studerar i riket som helhet men även i ett regionalt och lokalt perspektiv. I den tredje delen beskrivs Arbetsförmedlingens insatser för ungdomar och det arbete som pågår för att komma i kontakt med unga som varken arbetar eller studerar och som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen (Nilsson & Svärd 2013 s 8). Skolverkets lägesbedömning I rapporten dras slutsatsen att den sammantagna bilden av resultaten i den svenska grundskolan är fortsatt bekymmersam. En annan slutsats är att eleverna i gymnasieskolan blir allt färre. Det är den största elevminskningen någonsin i gymnasieskolan. Minskningen beror på mindre elevkullar. Yrkesprogrammen lockar allt färre elever. Störst är elevtappet på hantverksprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. De senaste nio åren har sju av tio elever nått slutbetyg inom tre år. Likvärdigheten har försämrats inom skolsystemet. Den svenska skolan står inför stora utmaningar. För att möta dessa tar Skolverket i 2013 års lägesbedömning fasta på tre huvudsakliga utvecklingsområden som bedöms vara allra viktigast

6 för att vända den negativa resultatutvecklingen: (i) Alla skolor måste utvecklas till bra skolor, (ii) säkra tillgången till kompetenta lärare och (iii) skolor och huvudmän behöver långsiktighet (2013 s 7). Övrig information Flera forskare från yrkesutbildningsnätverket har sedan hösten 2012 inlett ett samarbete kring en antologi om svensk yrkesutbildning med Jonas Olofsson och Alexandru Panican som redaktörer. I mars 2013 hölls ett seminarium i Lund då författarna lämnade synpunkter på varandras texter. Det planeras en konferens i december 2013 då författarna kommer att presentera de egna bidragen i antologin. Jag återkommer strax efter sommaruppehållet med en konferensinbjudan till nätverket. Nätverket planerar en ytterligare konferens som ska hållas under våren Konferensen kommer att vara inriktad på doktorander. Syftet är att välkomna doktorander till att presentera det egna avhandlingsarbetet, oavsett var man befinner sig i forskningsprocessen. Avhandlingsämnet bör ha anknytning till nätverkets intresseområden, nämligen forskning om ungdomar, yrkesutbildning och arbetsmarknad. Jag är tacksam om ni redan nu kontaktar mig med namn på intresserade doktorander. Fortsätt gärna meila mig (alexandru.panican@soch.lu.se) relevant information för nätverket. Jag informerar nätverket via ett utgivet elektroniskt nyhetsbrev. Bästa hälsningar Alexandru Panican fil. dr socialt arbete universitetslektor vid Socialhögskolan Lunds universitet