Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

Transkript

1 Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland Rolf Dalin, Göran Bostedt

2 Livsområden/politikområden i LUPP SKOLA FRITID ARBETE TRYGGHET ÅK 7-9 Gy år 1-3 HÄLSA POLITIK, SAMHÄLLE FRAMTID Utomnordisk anknytning Ej utomnordisk anknytning Rolf Dalin, Göran Bostedt

3 Vilka har svarat på enkäten? Svarsfrekvens Åk 7-9 Gy år 1-3 Sundsvall 81 % 68 % Härnösand 97 % 85 % Sollefteå 85 % 69 % Kramfors 90 % 75 % Timrå 94 % 68 % Ö-vik 78 % 59 % elever åk 8 samt i gymnasiet åk 2. Totalt elever. Jämn könsfördelning: Åk 8-48,7 procent kv./ 49,8 procent män Gy åk 2 48,1 procent kv./ 50,5 procent män Rolf Dalin, Göran Bostedt

4 Region Svackan vid åringarna (jämfört med riket) kan bero på nettoutflyttning. Ungdomspuckeln riskerar att erodera när den vandrar uppåt med tiden. Rolf Dalin, Göran Bostedt

5 Hur mycket fritid har du? Gymnasiet så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid jag har för lite fritid Kille 13% 60% 27% Tjej 6% 52% 42%

6 Ungdomar och fritid

7 Volym Tabell 4.1. Populationen fördelad på ålderskategorier, kön samt andelen som varken arbetar eller studerar, år 2010 Antal Antal som varken Andel som varken arbetar eller studerar arbetar eller studerar (procent) år , år ,6 Kvinnor år ,6 Män år ,6 Unga i arbetslivet 2014:2, sid 22

8 Risk för livslångt utanförskap År 2010 är det hela 35 procent av gruppen som varken arbetar eller studerar. Som en jämförelse har vi studerat hur många som är UVAS år 2010 av dem som arbetade eller studerade år Bland de åringar som arbetade eller studerade 2000 är 11 procent UVAS efter 10 år. De ungdomar som varken arbetade eller studerade år 2000 har således mer än tre gånger så stora andelar som varken arbetar eller studerar efter tio år än de ungdomar som arbetade eller studerade år Även om det är möjligt att en hel del individer kan ha arbetat eller studerat under några av de mellanliggande åren är det anmärkningsvärt att mer än en tredjedel av gruppen som varken arbetade eller studerade år 2000 befinner sig i samma situation tio år senare. Unga i arbetslivet 2014:2, sid 42

9 Vad göra? Vad kostar utanförskap? Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld! Skandia,

10 Problembakgrund och syfte I Sverige är ungdomsarbetslösheten högre än många andra länder i Europa. I februari 2014 var arbetslösheten för unga i ålder år 23,6 procent ( ungdomar). För Västernorrland är situationen sämre än för riket i stort (tredje högst ungdomsarbetslöshet i riket i mars 2014). Gruppen unga med särskilda utmaningar (de som saknar gymnasieutbildning, har psykiska eller neuropsykiatriska problem, har problem med missbruk och/eller är kriminellt verksamma/belastade) ställer krav på extraordinära åtgärder. Syfte: Hur lyckas vi i arbetet med unga i riskzon för utanförskap? Vika lärdomar kan dras av olika arbetsmarknadspolitiska insatser i Sverige och i Västernorrland för unga åren ?

11 Metaanalys Sverige Framgångsfaktorer: vald arbetsmetod, praktik/ praktikförmedling, engagemang och bemötande bland personalen samt samverkan. Projekten upplevdes som positiva då de medfört bättre vardagliga rutiner, socialt sammanhang och personligt stöd än vad de tidigare erfarit. De unga beskrev en önskan om ett större fokus på hur det sociala kapitalet kan skapas, på salutogena och mindre på patogena definitioner. Vår slutsats är att samverkande institutioner behöver fokusera en gemensam problemuppfattning (problemutgångspunkt), strukturerade utvecklings- och problemhanteringsprocesser (begriplighet), resurser för gemensam probleminsats (hanterbarhet) samt en samsyn av insatsernas stora betydelse för målgruppen (meningsfullhet). För att stärka det sociala kapitalet behövs även nya former av samverkan mellan olika aktörer och alternativa arbetssätt för att ge de unga delaktighet i befintliga sociala nätverk.

12 Aktiv i vissa typer av föreningar, % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föreningsaktiva killar och tjejer i åk 7-9, riket Idrott, killar Idrott, tjejer Kultur, killar Kultur, tjejer Hobby, killar Hobby, tjejer Rolf Dalin, Göran Bostedt

13 Till frågan om socialt kapital Ganska lika siffror mellan kommunerna i länet: Timrå kommun något lågt vad avser åk 8

14 Föreningsaktiva (medlem i förening), gy & hst, kommunerna 100% Tjej gy år 2 Kille gy år 2 Tjej hst åk 8 Kille hst åk 8 80% 60% 69% 65% 47% 48% 62% 63% 62% 54% 55% 51% 47% 68% 66% 55% 55% 50% 50% 52% 50% 75% 70% 57% 55% 40% 34% 20% 0% Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik

15 Den viktiga frågan om trygghet

16 Känsla av trygghet eller otrygghet i lokalsamhället

17 Mobbing ett samhällsproblem

18 Mobbing i länet

19 Ungdomars värdering av politikområden

20 Ungdomars värdering av politikområden

21 Politik och samhälle: Intresse, vilja och möjlighet att påverka, gymnasiet Intresse, vilja och möjlighet, länet År År År 1-3 riket 2012 Intresse för politik (ganska eller mycket) 29 % 24 % 30 % Intresse för samhällsfrågor (ganska eller mycket) 43 % 44 % 44 % Vill vara med och påverka i kommunen 44 % 41 % 42 % Möjlighet att föra fram sina åsikter (ganska eller mycket stora) 14 % 9 % 15 % (vet inte) 26 % 35 % 25 %

22 Intresse och vilja att påverka, åk 7-9 Intresse, vilja och möjlighet, länet Åk Åk År 7-9 riket 2012 Intresse för politik (ganska eller mycket) 19 % 13 % 20 % Intresse för samhällsfrågor (ganska eller 32 % 27 % 33 % mycket) Vill vara med och påverka i kommunen 38 % 37 % 40 % Möjlighet att föra fram sina åsikter (ganska eller mycket 15 % 12 % 16 % stora) (vet inte) 29 % 40 % 28 %

23 Faktorer inom skolan som påverkar ungdomarnas helhetsbedömning av sin skolsituation, gy år 1-3, länet Lärarna Undervisningen 0,17 0,20 0,23 0,25 Killar Tjejer Skolmiljön 0,08 0,11 Skolbiblioteket 0,09 0,07 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40

24 Mer skola: Hur bra är länets skolor?

25

26

27 Och om vi jämför vårt län med andra?

28 Är det olika villkor i skolan? Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, gymnasiet, länet Pojkar får bättre möjligheter än flickor 30% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 20% 15% 10% 3% 4% 3% 0% Tycker tjejer Tycker killar Rolf Dalin, Göran Bostedt

29 Får flickor och pojkar samma förutsättningar? Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, Hedbergska skolan Sundsvall Pojkar får bättre möjligheter än flickor 30% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 27% 20% 10% 0% 0% Tycker tjejer 2% 3% Tycker killar

30 Är det olika villkor i skolan? Andel tjejer och killar som tycker det är olika villkor i skolan, %, åk 7-9, länet Pojkar får bättre möjligheter än flickor 30% 20% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 20% 10% 9% 5% 5% 0% Tycker tjejer Tycker killar

31 Personliga framtidsutsikter, gy år 1-3 länet (Medelvärde 5,37) 50% 40% 30% 29% 29% 20% 15% 20% 10% 2% 2% 3% 0% 1. Är mycket negativ Varken eller Är mycket positiv Rolf Dalin, Göran Bostedt

32 Andel av killar och tjejer som ser optimistiskt på sin egen framtid. Gymnasiet och högstadiet, kommunerna 100% 80% 82% 80% 79% 76% 85% 78% 87% 80% Tjej 83% 80% 78% 75% Kille 78% 71% 77% 75% 85% 81% 75% 75% 81% 69% 85% 75% 60% 40% 20% 0% Optimist, gy år 2 Optimist, åk 8 Optimist, gy år 2 Optimist, åk 8 Optimist, gy år 1-3 Optimist, åk 7-9 Optimist, gy år 2 Optimist, åk 8 Optimist, gy år 1-3 Optimist, åk 7-9 Optimist, gy år 2 Optimist, åk 8 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik Rolf Dalin, Göran Bostedt

33 Påverkan på framtidsutsikter av funktionsnedsättning och av hur nöjd man är med vissa förhållanden. Länet. Gymnasiet år 1-3, länet Grundskolan åk 7-9, länet Faktor Effekt Osäkerhet Faktor Effekt Osäkerhet (Grundnivå) 4,96 0,05 (Grundnivå) 5,02 0,11 Skolsituation (1 5) 0,28 0,03 Skolsituation (1 5) 0,31 0,04 Hälsa (1 5) 0,19 0,03 Hälsa (1 5) 0,21 0,04 Familjerelationer (1 5) 0,10 0,03 Familjerelationer (1 5) 0,08 0,04 Ekonomi (1 5) 0,14 0,03 Ekonomi (1 5) 0,14 0,03 Funktionsnedsättning (0/1) - 0,17 0,08 Funktionsnedsättning (0/1) - 0,20 0,08 Rolf Dalin, Göran Bostedt

34 Kan tänka sig starta företag i framtiden, gy år 2 länet Utomnordisk anknytning 9% 32% 59% Ja Vet inte Nej Svensk/nordisk 8% 36% 56% Kille 7% 34% 59% Tjej 8% 37% 54% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

35 100% Kan tänka sig starta företag i framtiden. Gymnasister i kommunerna 80% 60% 63% 48% 53% 61% 62% 49% 40% 20% 0% Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik

36 Arbete: sommar- och extrajobb 63% Sommarjobb, andelar efter kön. Gymnasiet, länet Kille Tjej 68% 21% 21% 15% 11% ja, hade sommarjobb nej, försökte få utan att lyckas nej, sökte inte något 19% Extrajobb, andelar efter kön. Gymnasiet, länet Kille Tjej 53% 30% 28% 29% 41% ja, har extrajobb nej, försökt få utan att lyckas nej, inte försökt/vill inte ha

37 Hälsan: Några faktorer som har samband med hälsa, gymnasiet

38 Hälsan: Några faktorer som har samband med hälsa, högstadiet