LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

Transkript

1 LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID

2 Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN Rapporten är sammanställd av: Maria Pålsson Telefon: E-post: maria.palsson@svalov.se Text och layout: Foto: Maria Pålsson Jens Pålsson Övrig kontakt: Inga-Lill Olsson Telefon: E-post: inga-lill.olsson@svalov.se Svalövs kommun Svalövs kommun Tel:

3 3 Kunskap om ungdomars vardag I Svalövs kommun arbetar vi utifrån våra kommuninvånares behov, önskemål och intressen. Men vi nöjer oss inte med gissningar och antaganden. Vi vill veta mer! Därför krävs det att vi tar reda på hur människor upplever sin vardag och hur de kan bidra till vår gemensamma utveckling i kommunen. Vi tycker att det är särskilt viktigt att vi ser och lyssnar på våra ungdomar. Det är en stor grupp med en inte så stark röst men som äger en enorm förmåga till att skapa förändring. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Lika mycket som det handlar om att följa upp det arbete som har gjorts handlar Lupp om att ta ut riktningen för framtiden. Undersökningen ställer frågor kring hur Svalövs kommuns unga upplever vardagen och hur de ser på framtiden. Arbetslöshet, ungas psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till inflytande och delaktighet är några områden som kräver extra uppmärksamhet under den närmaste framtiden. Detta ställer stora krav på hela samhället. För oss förtroendevalda och för kommunens anställda är det viktigt att utgå från aktuell kunskap om ungas vardag när vi fattar beslut. Vi kan inte veta allt om alla, men vi kan med hjälp av undersökningar som Lupp ta reda på vad en stor del ungdomar upplever som positivt och negativt, vad de ser för utmaningar i framtiden och vilka prioriteringar unga har. Tillsammans har vi stora möjligheter att samtala, diskutera och genomföra sådant som gör Svalövs kommun till en allt bättre kommun för ungdomar. Karl-Erik Kruse, kommunstyrelsens ordförande Leif Hägg, kommunfullmäktiges ordförande Genomförande Lupp lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkät som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommuner på ett enkelt sätt ska få bättre kännedom om ungas levnadssituation och utifrån detta kunna utveckla den kommunala ungdomspolitiken. Totalt har 514 ungdomar i Svalövs kommun fått möjlighet att göra Lupp. Av dessa genomförde 410 ungdomar Lupp, vilket ger en svarsfrekvens på 8. 46% av de svarande är tjejer och 54% är killar. Svalövs kommun var en av ett 30-tal svenska kommuner som genomförde Lupp Det är med dessa kommuner som resultatet i denna rapport jämförs. Lupp genomfördes för första gången i Svalövs kommun under hösten Högstadieungdomar var den grupp av unga som fick möjlighet att göra Lupp. För Linåkerskolan och Svalövs Montessoris elever gjordes Lupp elektroniskt under schemalagd skoltid. Även Särskolans elever genomförde Lupp på skoltid, men på pappersenkäter. Till de elever som bor i Svalövs kommun men som går i högstadiet i en annan kommun skickades pappersenkäter hem till varje ungdom och enkäten fick då genomföras frivilligt på fritiden. Särskolan och skolor som inte tillhör Svalövs kommun men som har elever boende i kommunen benämns i rapporten som Övriga skolor. Linåkerskolan och Svalövs Montessori benämns med sina namn. Alla citat i rapporten är tagna från de öppna frågor där ungdomarna fått skriva fritt. Då ungdomarna svarade anonymt är således även citaten anonyma.

4 4 FRITID De flesta ungdomar i Svalövs kommun är nöjda med både mängden fritid och utbudet av fritidsaktiviteter. Dock så uppger många att de saknar ställen där unga kan träffas och umgås på, till exempel ungdomsgård, café eller badhus. Figur 1. Hur mycket fritid har du? För mycket Lagom För lite tjej kille De flesta av högstadieungdomarna i Svalövs kommun upplever att de har en lagom balans mellan fritid och annan tid. Men sett till kön så uppger främst tjejer att de har för lite fritid. 45% känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med sina fritidsaktiviteter För killarna ser det bättre ut, men cirka 3 känner att inte de hinner med vad de vill på sin fritid. Mängden fritid minskar i takt med att de unga blir äldre. Bland elever i åttonde och nionde klass upplever 41% respektive 44% att de har för lite fritid, jämfört med 25% bland eleverna i sjunde klass. Jämfört med övriga Lupp-kommuner så är det fler i Svalövs kommun som uppger att de har för lite fritid. Nationellt uppger knappt 3 av tjejerna och 2 av killarna att de har för lite fritid. Men även här är tjejerna de som upplever störst obalans mellan fritid och annan tid. De flesta unga upplever att de har lagom med fritid

5 5 Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? (Orter) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 2 1 Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga De flesta unga verkar vara ganska nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen. Sex av tio anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Tre av tio anser att det finns ganska eller väldigt liten möjlighet till fritidsaktiviteter i kommunen. Men det finns en skillnad mellan de olika orterna i kommunen för hur nöjd man är över mängden fritidsaktiviteter. Nöjdast med utbudet är ungdomarna i Tågarp, där 8 tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Mest missnöjda är ungdomarna i Billeberga där motsvarande siffra är 6. I övriga orter är mellan 65-67% nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Figur 3. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? (Kön) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Lite/ingenting Uppfattningen om intressanta fritidsaktiviteter skiljer sig mellan tjejer och killar. 74% av killarna anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden, medan den siffran är lägre för tjejerna, 57%. Även i jämförelse med andra Luppkommuner anser tjejerna att det finns mindre intressanta fritidsaktiviteter än vad killarna upplever. Nationellt är 72% av tjejerna och 78% av killarna ganska eller mycket nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter.

6 6 Figur 4. Var brukar du och dina kompisar träffas? Hemma hos varandra På café Fritidsgård eller liknande Restaurang Idrottshall Utomhus I en föreningslokal Men även om många är nöjda med utbudet av aktiviteter så är hemma hos varandra det vanligaste stället att träffas på. 9 av tjejerna och 8 av killarna träffas hemma hos varandra. Även utomhus är en vanlig mötesplats. Vidare träffas ungefär 15% av killarna i en idrottshall eller i idrottssammanhang och där är siffran för tjejer ca 8%. Att så få ställen ges som exempel, och här kan knappast utomhus räknas som en plats, kan vara ett uttryck för att de unga saknar ställen att umgås och träffas på utanför hemmet. Jag tycker att det saknas ett ställe där alla ungdomar kan samlas och träffas och bara umgås Denna bild stärks också när de unga fritt får ge exempel på saker och ställen som de saknar. Figur 5. Vilka fritidsmöjligheter tycker du saknas? 1. Ungdomsgård/Café 1. Badhus 2. Möjlighet att utöva andra sporter än fotboll 2. Fritidsgård/Café 3. Badhus 3. Multiarena/Idrottshall 4. Möjlighet att utöva dans 4. BMX/Skatepark 5. Ishall/Ridhus 5. Möjlighet att utöva andra sporter än fotboll

7 7 Figur 6. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (Varje dag/vecka) Hjälper till hemma Skriver Läser Surfar/chattar på internet Spelar datorspel/tvspel Ute i naturen Umgås med kompisar Idrottar, ej i klubb Idrottar i klubb Som tidigare visats är ungdomarna i Svalövs kommun aktiva på sin fritid. Att spendera tid med kompisar och vid datorn är de vanligaste aktiviteterna. 9 av både killarna och tjejerna använder datorn ofta och många killar spelar också TV-spel. erna läser och skriver mycket, vilket även kanske kan rymmas in i tiden framför datorn. En majoritet av de unga motionerar ofta, antingen i en klubb eller för sig själva. De flesta unga hjälper till hemma, tjejerna något mer än killarna. Figur 7. Är du medlem i någon av följande föreningar? Idrottsförening Skolförening Kulturförening Hobbyförening Supporterklubb Annan Flest föreningsaktiva ungdomar finns i Tågarp. Den vanligaste föreningsverksamheten att delta i är en idrottsförening. Därefter kommer hobby- och kulturföreningar för både tjejer och killar samt även skolföreningar. Även nationellt sett är deltagande i en idrottsförening den föreningsform som flest unga är aktiva i. 47% av tjejerna och 54% av killarna är aktiva i idrottsföreningar. Det går inte att säga om föreningsdeltagandet ökar eller minskar med stigande ålder då antalet varierar beroende på vilken typ av förening det handlar om.

8 8 SKOLA Många upplever att det är en bra stämning i skolan, även om det skiljer sig en del skolorna emellan. Mobbing upplevs dock som ett problem av många unga och det uppges även att det inte alltid sätts in åtgärder mot mobbing. En del unga markerar också att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet förekommer i skolan. En majoritet av de unga vill vara med och påverka i frågor om skolan, till exempel läxor, skolmiljö, schema och skolmat. Men eleverna upplever att de har mindre möjlighet till påverkan än vad de önskar. Figur 8. Hur tycker du att det är på din skola? Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val Om en lärare kränker en elev agerar skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Det är bra stämning i skolan Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor De flesta högstadieungdomarna tycker att det är en bra stämning i sin skola. Men det är en större andel elever från Montessori och övriga skolor, 75% och 77%, som instämmer med det påståendet än elever från Linåkerskolan, 71%. Nationellt tycker 76% av högstadieeleverna att det är bra stämning i skolan. 22% tycker att mobbing är ett problem i skolan men 53% anser också att skolan agerar när en elev mobbas. Som figur 9 visar kan kanske upplevelsen av god stämning förklaras med att det är fler elever på Linåkerskolan än på de andra skolorna som uppger att mobbing, sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är ett problem. Till exempel tycker nästan 35% av Linåkerskolans elever att mobbing är ett problem på deras skola mot 21% och 15% på Montessori respektive övriga skolor.

9 9 Samtidigt är siffrorna nästan omvända när det gäller uppfattningen om skolan reagerar när en elev mobbas. 35% av eleverna på Linåkerskolan uppger att skolan reagerar jämfört med 75% av Montessoris elever och drygt 6 av övriga skolors elever. Figur 9. Hur tycker du att det är på din skola? 4 35% 3 25% Mobbing är ett problem Sexuella trakasserier är ett problem Främlingsfientlighet är ett problem 2 15% 1 5% Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor När det gäller vilket inflytande eleverna har i skolan skiljer även det sig mellan de olika skolorna. På Montessori är man nöjdast, där anser 7 av eleverna att elevrådet tas på allvar i skolan och nästan 6 upplever att de uppmuntras av skolan att delta i klassråd och elevråd. Motsvarande siffror för övriga skolor är drygt 5 och 4. Bland Linåkerskolans elever anser cirka 4 att elevrådet tas på allvar och knappt 3 att de har uppmuntrats av skolan att aktivt delta i elevråd och klassråd. Figur 10. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av skolan Skolan uppmuntrar mig att medverka i klassråd och elevråd Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Linåkerskolan Svalövs Montessori Övriga skolor

10 10 Som visas i figur 11a, b och c är skolmiljön viktig för att eleverna ska trivas och de flesta elever tycker om miljön i sin skola. På Linåkerskolan bidrar skolbiblioteket säkert till detta då över 8 av eleverna där rankar biblioteket högt. Möjlighet till extra stöd är mycket viktigt men här får de olika skolornas elever inte riktigt samma chans. Runt 8 av Montessoris och övriga skolors elever tycker att de har bra möjlighet till extra stöd jämfört med 65% av Linåkerskolans elever. De flesta elever anser att det är bra stämning i skolan Jämfört med övriga Lupp-kommuner, där 68% uppger att möjligheten till extra stöd är ganska eller mycket bra, ligger Linåkerskolans elever strax under snittet. Montessoris och övriga skolors elever ligger alltså en ganska bra bit över genomsnittet för hur Lupp-kommunernas elever uppgett möjligheten till extra stöd. Figur 11a, b och c visar att allra sämst anser eleverna att skolmaten är och sämst verkar den vara för Linåkerskolans elever, då endast 15% tycker att den är bra jämfört med Montessoris 65% och övriga skolors 55%. Åsikter om skolmaten skiljer sig en del mellan skolorna

11 11 Figur 11a. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Linåkerskolan Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra Figur 11b. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Svalövs Montessori Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra Figur 11c. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Övriga skolor Möjlighet till extra stöd Schemat Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Dåligt Varken eller Bra

12 12 Som figur 12a, b och c visar vill de flesta av högstadieungdomarna vara med och påverka i frågor som gäller skolan. Det är dock fler som uppger att de vill vara med och påverka än vad de anser sig få göra, och det gäller i alla frågor på alla skolor. På Linåkerskolan vill eleverna främst påverka sina läxor och är mest missnöjda med schemat. På Montessori vill eleverna i hög grad vara med och påverka schemat, och den möjligheten är man också väldigt missnöjd med. På övriga skolor vill man kunna påverka skolmaten mer vilket eleverna också har minst inflytande över. Figur 12a, b och c visar även det eleverna har störst möjlighet att påverka. På Linåkerskolan har eleverna mest inflytande över hur eleverna ska arbeta, på Montessori har man inflytande om skolmiljön samt förhållningsregler. För elever på övriga skolor är påverkan till vad eleverna ska lära sig störst. Jag skulle vilja göra skolan mycket bättre än vad den är just nu. T ex att förbättra skolmaten mycket för det är oftast inte så god mat Sämst inflytande har de unga över schemat och skolmaten Även nationellt är skillnaden mellan hur mycket inflytande eleverna vill ha och faktiskt får väldigt stor. Till exempel är det i den fråga som eleverna säger sig ha störst inflytande i, hur eleverna ska arbeta, 4 som säger sig ha inflytande mot nästan 8 som vill ha inflytande. Sämst inflytande har eleverna nationellt sett över schemat och skolmaten vilket är samma frågor som Svalövs kommuns högstadieelever uppvisar att det är störst skillnad i.

13 Figur 12a. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? 13 Linåkerskolan Vill 9 8 Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig Figur 12b. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? Svalövs Montessori Vill 10 Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig Figur 12c. Hur mycket vill och får du som elev vara med och bestämma? Övriga skolor Vill Får Schemat Skolmaten Prov Läxor Regler i skolan Skolmiljön inne Skolmiljön ute Hur du ska arbeta Böcker och läromedel Vad du får lära dig

14 14 Skolk är vanligast förekommande på Linåkerskolan, där 9,1% av eleverna skolkar minst en gång i månaden jämfört med Montessoris 5% och övriga skolors 4,2%. Skolk är också vanligare bland elever i årskurs nio än årskurs sju, samma trend följer också eleverna nationellt sett. Skolk är vanligare i nionde klass än i sjunde 9,8% av eleverna i andra Lupp-kommuner skolkar minst en gång i månaden. Därmed ligger Svalövs elever under genomsnittet för skolk. Dessutom är snittet för skolk flera gånger i veckan lägre för Svalövs kommuns elever än det generella snittet. Figur 13. Brukar du skolka? 3 25% 2 15% Åk 7 Åk 7 nationellt Åk 8 Åk 8 nationellt Åk 9 Åk 9 nationellt 1 5% Någon gång per termin Någon gång i månaden Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Bland högstadieungdomarna i Svalövs kommun skolkas det mindre jämfört med nationella siffror

15 15 POLITIK & INFLYTANDE Högstadieungdomarna är intresserade av frågor som rör hela samhället. Många unga tycker att det är viktigt att unga och beslutsfattare i kommunen träffas. Det är dock en ganska stor andel som upplever att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen och många vet inte heller vart de ska vända sig. Skolan, arbete mot kriminalitet och att skapa arbeten för unga är exempel på områden som unga vill vara med och påverka. Skulle vilja lära mig mer om politik så jag blev mer insatt och kunde förstå det bättre Figur 14. Hur intresserad är du av följande? Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder Vid en första anblick verkar intresset för politik och påverkan vara svalt bland kommunens ungdomar. Bara knappt 2 av de unga anser sig vara intresserad. Men kan det vara just ordet politik som avskräcker elevernas intresse? Det visade sig ju att många elever ville vara med och påverka i frågor om skolan och 35% respektive 5 har ett intresse av samhällsfrågor och av vad som händer i andra länder. Jämfört med andra Lupp-kommuner är intresset för politik bland Svalövs kommuns unga något lägre än genomsnittet, där 24% säger sig vara intresserade av politik. Att uttrycka sin åsikt går att göra på många olika sätt. Ungdomarna i Svalövs kommun verkar föredra att ta kontakt med beslutsfattare eller genom samtal eller text. Det som de flesta redan har gjort eller kan tänka sig är att skriva på en namninsamling. Därefter försöker man påverka genom att bära politiska symboler, ta kontakt med politiker, skriva insändare och debattera på internet. Minst intresse finns det för att ockupera byggnader, måla politiska slagord och delta i olagliga demonstrationer.

16 16 Figur 15. Vad skulle du satsa på om du var politiker? 1. Skola (38%) 1. Arbete mot kriminalitet (38%) 2. Djurens rättigheter (34%) 2. Skola (34%) 3. Sjukvård (32%) 3. Skapa arbeten för unga (3) 4. Lika lön för män och kvinnor (32%) 4. Sjukvård (28%) 5. Skapa arbeten för unga (27%) 5. Bostäder för unga (23%) Att kommunens unga är engagerade märks i svaren på de öppna frågor som de frivilligt fick svara på i enkäten. I fråga 15 gavs de unga möjligheten att svara på vad de själva skulle satsa på om de var politiker i kommunen. De fick dock ett antal förslag att välja på. Skola, sjukvård och att skapa arbeten för unga tycker både tjejer och killar att man ska satsa på. erna värnar även om djurens rättigheter och vill att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Killarna vill arbeta mot kriminalitet och att skapa bostäder för unga. Ungdomar verkar i tanken som politiker tänka på det stora hela i samhället. Om de unga var politiker skulle de bland annat satsa på skola, sjukvård och att skapa arbeten för unga Topp 5 nationellt sett är följande: skola, sjukvård, arbete mot kriminalitet, lika lön för lika arbete för män och kvinnor samt skapa arbeten för unga. Hur skolans planering av pengar ser ut och hur vår schemaläggning ser ut. Jag vill också vara med och se hur politiker tänker kring vissa situationer

17 17 Figur 16. Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till makthavare? , Svalöv, nationellt, Svalöv, nationellt Vet ej Små Stora Även om de unga är engagerade och vill vara med och påverka finns risken att det stannar där. 58% av tjejerna och 48% av killarna anser sig ha ganska eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen. 33% respektive 38% säger sig inte veta hur stora deras möjligheter är. Inte många vet heller vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen. Så här ser det ut även nationellt. Det är dock en större andel tjejer i Svalövs kommun som tror att deras chanser att påverka är små, jämfört med tjejer nationellt och även med killar i Svalövs kommun och nationellt. Men även om man själv inte anser sig kunna påverka så tycker många att det är viktigt att unga och beslutsfattare träffas. På den frågan svarar drygt 65% av tjejerna och cirka 6 av killarna att det är mycket eller ganska viktigt. Figur 17. Frågor om inflytande Skulle vilja träffa beslutsfattare Det är viktigt att unga träffar beslutsfattare i kommunen Vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen

18 18 Figur 18. Vill du vara med och påverka i kommunen? Ja Nej 1, Svalövs kommun nationellt, Svalövs kommun nationellt 42% av tjejerna och 31% av killarna vill däremot vara med och påverka i kommunen. Jämfört med andra Lupp-kommuner är engagemanget bland Svalövs kommuns unga lika för tjejer men något lägre för killar. För de som uppger att de inte vill vara med och påverka handlar det främst om ointresse och brist på tid. Men många menar återigen att de kan för lite om hur de ska gå tillväga och tror inte heller att det spelar någon roll om de engagerar sig för ingen kommer att lyssna ändå. Även nationellt sett så är ointresse den främsta orsaken till att man inte vill vara med och påverka och tätt efter följer anledningar som för lite kunskap om hur man går tillväga samt att det inte spelar någon roll då ingen ändå kommer att lyssna. Jag vill säga det jag tycker är fel, så att jag kan hjälpa kommunen att bli bättre Figur 19. Varför vill du inte vara med och påverka i kommunen? Kan för lite om hur jag ska göra Är inte tillräckligt intresserad Har inte tid Tror inte det spelar någon roll, ingen som lyssnar ändå Är på väg att flytta från kommunen Annat

19 19 HÄLSA & TRYGGHET De flesta unga uppger att de mår bra. Dock är trötthet, stress och sömnsvårigheter ett problem för många unga. Det framkommer också att tjejerna mår sämre än killarna i alla frågor som rör hälsa, och tjejer känner generellt även en större otrygghet än vad killarna gör. Figur 20. Har något av följande hänt dig? 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Har inte vågat gå ut Blivit hotad Blivit bestulen Blivit misshandlad Blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjad Att bli utsatt för hot eller bli bestulen är det vanligaste högstadieungdomarna i kommunen blir utsatta för, 3 respektive 21% uppger att det hänt dem. 9% uppger även att de inte vågar går ut, 6% att de blivit misshandlade och 4% uppger att de blivit sexuellt utnyttjade. erna är mest utsatta för alla brott som ges som exempel, och det i ganska kraftig övervikt jämfört med killarna. Bara erfarenheten i att bli bestulen har ungefär lika många killar som tjejer utsatts för. Hot och stöld är de vanligaste brotten mot kommunens unga

20 20 erna i kommunen är också mer otrygga. Det är på offentliga platser och i situationer som rör kvällstid som tjejerna känner sig som mest otrygga; i kollektivtrafiken, ute på stan, på olika nöjesställen samt i sitt bostadsområde på kvällen. Killarna är också mest otrygga på samma ställen som tjejerna men endast hälften så många killar som tjejer upplever otrygghet i samma situationer. Tryggast är de unga i hemmet, där 95% av killarna och 91% av tjejerna alltid känner sig trygga. Figur 21. Känner du dig trygg på följande ställen? (Ja, alltid) Utomhus i mitt bostadsområde på dagen Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen På väg till eller från skolan Även nationellt sett så är tjejer mer otrygga än killar och i likhet med Svalövs kommuns unga tjejer är det på offentliga platser som otryggheten är som störst. Och i likhet med Svalövs kommuns unga killar är de andra Luppkommunernas killar mest otrygga på samma platser som tjejerna men de är färre till antalet. Den tryggaste platsen för unga överlag är i hemmet, också det i likhet med hur Svalövs kommuns unga har svarat. I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgård eller liknande På disko eller annat nöjesställe Ute på stan, på allmän plats erna upplever större otrygghet än killarna På buss, tåg och liknande I hemmet

21 21 Många unga anser att mobbing är ett problem på deras skolor. Det stämmer överens med frågan om man blivit mobbad det senaste halvåret. 25% av tjejerna och 1 av killarna svarar ja på den frågan. Ungefär lika många på Linåkerskolan och på Montessori, cirka 18%, uppger att blivit mobbade medan det är färre som känner sig mobbade på övriga skolor, 8%. Det är i situationer i samband med skolan som mobbing är vanligast och det är på rasterna i skolan som flest blir mobbade. Även i klassrummet och på väg till och från skolan blir många utsatta för mobbing, killarna något mer än tjejerna. Mobbing via telefon, sms, e-post och internet är också vanligt och här är tjejerna mer utsatta än killarna. Figur 22. Var har du blivit mobbad? På rasterna i skolan (68%) På rasterna i skolan (76%) Via telefon, sms, e-post, internet (52%) I klassrummet (52%) I klassrummet (36%) På väg till eller från skolan (28%) På väg till eller från skolan (18%) Via telefon, sms, e-post, internet (24%) Figur 23. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Ganska bra/mycket bra Någorlunda Ganska dåligt/mycket dåligt 73% av tjejerna och 85% av killarna uppger att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket bra. De flesta anser att de är sjuka lika ofta som andra eller mer sällan. Killarna verkar må bättre än tjejerna vilket är genomgående för alla frågor om hälsa. I jämförelse med andra Lupp-kommuner mår Svalövs kommuns unga tjejer sämre än genomsnittet medan kommunens unga killar mår bättre. Nationellt svarar 78% av tjejerna och 83% av killarna att de mår ganska eller mycket bra. De flesta unga i Svalövs kommun mår ganska eller mycket bra

22 22 Många unga är duktiga på att röra på sig. 87% av tjejerna och 89% av killarna uppger att de tränar så att de svettas minst en gång i veckan. Som presenterades tidigare i kapitlet Fritid tränar väldigt många tillsammans i idrottsföreningar eller för sig själva. Kommunens unga tränar ofta, både i föreningar och för sig själva Figur 24. Har du följande besvär? (Varje dag/flera gånger i veckan) Sovit dåligt på natten Trött under dagarna Känt dig stressad Svårt att somna Ont i magen Huvudvärk Även om de flesta unga anser sig må ganska bra så visar figur 24 att det finns vissa negativa hälsoaspekter. Många unga är trötta under dagarna och en ganska stor andel unga har svårigheter att somna på kvällarna och att sova bra på natten. Det finns också besvär som är klart dominerade av tjejerna. En hög andel tjejer känner sig stressade och dubbelt så många tjejer som killar har ont i magen och i huvudet. 4 av ungdomarna hoppar över frukosten en gång i veckan eller oftare och många slarvar också med att äta lunch. Samtidigt uppger många att de äter godis; 3 av tjejerna och nästan 4 av killarna äter godis flera gånger i veckan eller varje dag. Att hoppa över måltider är vanligast bland tjejerna medan killarna äter mer snabbmat och godis. Det är tydligt att de som hoppar över skollunchen också är mer missnöjda med skolmaten än de som brukar äta lunch i skolan. Figur 25. Hur ofta händer följande? (Varje dag/flera gånger i veckan) Många unga slarvar med frukost och lunch 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Hoppar över frukosten Hoppar över lunchen Äter snabbmat Äter godis eller snacks

23 23 Figur 26. Hur ofta (om alls) dricker du alkohol så att du blir berusad? 3 25% 2 15% 1 5% en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan, Svalövs kommun, nationellt, Svalövs kommun, nationellt 46% av tjejerna och 38% av killarna i Svalövs kommun dricker aldrig alkohol. I jämförelse med andra Lupp-kommuner dricker tjejerna i Svalövs kommun mindre alkohol än tjejer nationellt. Endast för alternativet En gång per år eller mera sällan är det högre andel av kommunens tjejer som svarar ja. För killarna är det tvärtom, en högre andel av Svalövs kommuns killar dricker oftare alkohol så att de blir berusade än killar nationellt sett. Endast för alternativet Någon gång i veckan är den nationella andelen högre. Figur 27. Hur får du tag på alkohol? (Topp 3) De flesta unga får tag på alkohol från någon i deras närhet, antingen via föräldrar eller kompisar. Ju högre upp i årskurserna desto mer tillåtande blir föräldrarna mot att ungdomarna dricker alkohol, vilket gäller för både tjejer och killar. Bland elever i sjunde klass uppger cirka 8% att de får dricka alkohol för sina föräldrar, i åttan uppger ännu några fler att det är tillåtet för dem. I nionde klass uppger hela 35% att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Samtidigt är många unga osäkra på vilken inställning deras föräldrar har. Som figur 28 visar nedan dricker ungdomarna i Kågeröd mest och ungdomarna i Röstånga minst. Egna föräldrar (med lov) (16%) Kompisar eller kompisars syskon (15%) Kompisar eller kompisars syskon (12%) Egna föräldrar (med lov) (13%) På annat sätt (1) På annat sätt (11%) Figur 28. Hur ofta (om alls) dricker du alkohol så att du blir berusad? (Orter) 35% 3 25% en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan 2 15% 1 5% Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga

24 24 Debutåldern för snusning är ungefär densamma för Svalövs kommuns tjejer jämfört med nationella siffror. Däremot är debutåldern högre för första gången att röka cigaretter, dricka sig berusad och prova hasch eller marijuana. Debutåldern för alkohol och tobak är lägre i Svalövs kommun jämfört med nationella siffror Figur 29a. Hur gammal var du (om du någonsin) när du första gången gjorde följande? Rökte cigaretter Drack sig berusad Snusade Provade hasch eller marijuana 12% 1 8% 6% 4% 2% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år Svalövs kommuns killar följer ett annat mönster. Det är färre killar i kommunen än nationellt sett som provat hasch/marijuana överhuvudtaget medan åldern för snusning och första berusning följer det nationella mönstret. Jämfört med andra Lupp-kommuner är det färre killar i kommunen som rökte cigaretter för första gången som 11-åringar men desto fler gjorde det som 12- och 13-åringar. Figur 29b. Hur gammal var du (om du någonsin) när du första gången gjorde följande? Rökte cigaretter Drack sig berusad Snusade Provade hasch eller marijuana 12% 1 8% 6% 4% 2% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år

25 25 Figur 30. Har du den senaste tiden blivit kränkt eller orättvist behandlad? 10 Drygt en tredjedel av de unga uppger att de har blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret tjej kille ja, flera gånger ja, någon gång nej, aldrig Figur 31. När blev du kränkt/orättvist behandlad? Drygt 35% av ungdomarna i Svalövs kommun uppger att har blivit kränkta eller orättvist behandlade det senaste halvåret, tjejerna något mer än killarna. Främst blir de unga kränkta av andra elever men även av andra personer i sin närhet, som skolpersonal och familjemedlemmar. Andra elever (56%) Andra elever (56%) Skolans personal (29%) Skolans personal (45%) Familjemedlem (27%) Familjemedlem (15%) Annat (19%) Annat (13%) Annan privatperson (11%) Annan privatperson (1) Figur 32. Av vilken orsak blev du kränkt/orättvist behandlad? Samtidigt som många upplever sig kränkta eller orättvist behandlade är det svårt att veta och förstå varför. Annat och vet inte är vanliga svar för både tjejerna och killarna. Utseende är också en orsak till att de unga kränks. Annat (6) Annat (34%) Utseende (29%) Vet inte (32%) Vet inte (21%) Utseende (26%) Ålder (11%) Ålder (6%) Funktionsnedsättning (7%) Kön (6%) Utländsk bakgrund (7%) Funktionsnedsättning (5%) Kön (4%) Utländsk bakgrund (3%) Religion (1%) Religion (3%) Sexuell läggning (1%) Sexuell läggning ()

26 26 ARBETE Arbetsmarknadsfrågor är viktigt för många unga. Det märks dels när de pratar om vad de vill påverka i samhället och dels när det gäller deras egen situation. Det verkar vara lättare för killar än tjejer att få tag på både extrajobb och sommarjobb. Sommarjobb skaffas främst genom familj och vänner. Nationellt har 12% av tjejerna och 17% av killarna ett extrajobb. Det är ungefär samma siffror som i Svalövs kommun. Figur 33. Frågor om extrajobb och sommarjobb Det verkar vara lite svårare för tjejerna i kommunen att skaffa sig extrajobb och sommarjobb. 1 av tjejerna och 15% av killarna uppger att de har ett extrajobb. Av andelen som hade ett sommarjobb i somras var det 18% tjejer och cirka 3 killar. Något fler tjejer än killar har försökt att skaffa både extrajobb och sommarjobb utan att lyckas: 18% tjejer mot 14% killar respektive 18% mot 16%. 35% 3 25% 2 15% 1 5% Har extrajobb Hade sommarjobb i somras, Svalöv, nationellt, Svalöv, nationellt Figur 34. Arbetsrelaterade frågor 35% 3 25% 2 15% 1 5% Har ett extrajobb Har inte lyckats få extrajobb Hade sommarjobb i somras Lyckades inte få sommarjobb i somras

27 27 Figur 35. Hur fick du ditt sommarjobb? Genom någon i min familj Genom släktning eller bekant Kontaktade själv arbetsplatsen På annat sätt För de unga som hade ett sommarjobb i somras var familj, släkt och andra bekanta en klart bidragande faktor till att de unga fick sina sommarjobb. Ingen av de unga fick sommarjobb genom en utannonserad tjänst eller med stöd från Arbetsförmedlingen. Som figur 15 visar i kapitlet Politik & Inflytande är frågor om jobb för unga, som till exempel extra- och sommarjobb, något som engagerar de unga. Flera uttrycker att det borde skapas fler jobb åt unga och att det borde vara lättare för unga att få just extra- och sommarjobb. Jag skulle vilja påverka vad som händer i kommunen när det gäller jobb till både unga och arbetslösa Det vanligaste sättet för unga att skaffa sommarjobb på är genom familj och vänner

28 28 FRAMTID De flesta högstadieungdomar i Svalövs kommun ser positivt på framtiden. Många vill flytta från kommunen, de flesta för studier eller jobb. Men många unga ser också en anledning att flytta tillbaka. Närhet till familj och en bra uppväxtmiljö för eventuella barn ses som starka skäl till en återflytt till Svalövs kommun. Figur 36. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Gå en gymnasieutbildning i Svalövs kommun Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun Börja jobba Annat Vet inte Efter grundskolans slut vill över hälften av högstadieeleverna gå en gymnasieutbildning i en annan kommun än i Svalövs kommun, 58% av tjejerna och 51% av killarna. Nationellt sett vill färre ungdomar gå en gymnasieutbildning i en annan kommun jämfört med Svalövs kommuns unga, 47% av tjejerna och 35% av killarna. Nästan var femte kille i Svalövs kommun vill hellre börja jobba än läsa på gymnasiet medan den siffran är något lägre för tjejer och siffrorna är generellt desamma nationellt. Dock har de flesta unga i kommunen för avsikt att läsa vidare efter grundskolan, främst på gymnasiet. Därefter planerar cirka 35% av tjejerna och knappt 3 av killarna att läsa vidare på universitet eller högskola. Samtidigt är många osäkra på framtida utbildning vilket kanske kan förklaras med att högstadieungdomarnas nästa eventuella utbildningssteg är gymnasiet. Figur 37. Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte

29 29 Figur 38. Kommer du att flytta från Svalövs kommun? 6 5 Ja Nej Vet inte Billeberga Kågeröd Röstånga Svalöv Teckomatorp Tågarp Övriga Hälften av de unga tror att de kommer att flytta från Svalövs kommun. Allra säkrast på det är ungdomarna från Kågeröd medan ungdomarna från Billeberga är de som tvekar mest. Som figur 39 visar är den vanligaste orsaken till varför man vill flytta från kommunen jobb och studier och även att man vill prova på något nytt. Figur 39. Varför skulle du flytta från Svalövs kommun? 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Jobb Studier Partner/kompisar Prova på något nytt Annat Vet inte Det mest attraktiva för både tjejer och killar är att bo utomlands. Drygt 2 svarar ja på det alternativet. erna vill också bo antingen i en svensk storstad eller i en lite mindre stad medan killarna vill söka sig till en storstad i Sverige. Samtidigt vill 15% av killarna bo i Svalövs kommun medan knappt 1 av tjejerna vill det. Hälften av högstadieungdomarna i Svalövs kommun tror att de kommer att flytta från kommunen

30 30 Figur 40. Vad skulle få dig att flytta tillbaka? Närheten till släkt och familj (43%) Närheten till släkt och familj (27%) Jobb (37%) Partner (23%) Bättre miljö för mina barn att växa upp i (17%) Jobb (2) Partner (16%) Bättre miljö för mina barn att växa upp i (2) Vet inte (16%) Vet inte (17%) Ingenting kan få mig att flytta tillbaka (7%) Ingenting kan få mig att flytta tillbaka (5%) Även om många är sugna på att flytta från kommunen ser de också anledningar att komma tillbaka. Närheten till familj och vänner är starka skäl för en tillbakaflyttning och många tänker sig också att kommunen är en bra plats för eventuella barn att växa upp i. De allra flesta av högstadieungdomarna ser positivt på framtiden Det har tidigare i denna rapport konstaterats att en majoritet av de unga i Svalövs kommun mår bra. Även när de unga blickar framåt ser det glädjande ut. 81% av tjejerna och 84% av killarna ser positivt på framtiden (svarsalternativ 5-7), även om det är något lägre än jämfört med 85% nationellt sett. En ganska låg andel, 4% av tjejerna och 5% av killarna, ser negativt på sin framtid, vilket är samma siffror i jämförelse med andra Lupp-kommuner. Figur 41. Hur ser du på din framtid? 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 1 Är mycket negativ Varken eller Är mycket positiv

31 31 Sammanfattning För första gången har nu undersökningen Lupp genomförts i Svalövs kommun. Syftet med Lupp är att ta reda på, och få en samlad bild av, hur unga upplever sin vardag. Under hösten 2010 hade drygt 500 högstadieungdomar möjligheten att svara på ca 200 frågor som rör fritid, skola, hälsa och trygghet, politik och påverkan, arbete samt framtid. Genom Lupp kan vi se både positiva och negativa fakta och tendenser. Här följer en kort sammanfattning av vad som framkommer i Lupp De flesta ungdomar i Svalövs kommun är nöjda med både mängden fritid och utbudet av fritidsaktiviteter. Dock så uppger många att de saknar ställen där unga kan träffas och umgås på, till exempel ungdomsgård, café eller badhus. Många upplever att det är en bra stämning i skolan, även om det skiljer sig en del skolorna emellan. Mobbing upplevs dock som ett problem av många unga och det uppges även att det inte alltid sätts in åtgärder mot mobbing. En del unga markerar också att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet förekommer i skolan. En majoritet av de unga vill vara med och påverka i frågor om skolan, som till exempel läxor, skolmiljö, schema och skolmat. Men eleverna upplever att de har mindre möjlighet till påverkan än vad de önskar. Även frågor i stort, som rör hela samhället, är de unga intresserade av. Många unga tycker att det är viktigt att unga och beslutsfattare i kommunen träffas. Det är dock en ganska stor andel som upplever att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till makthavare i kommunen och många vet inte heller vart de ska vända sig. Skola, arbete mot kriminalitet och att skapa arbeten för unga är exempel på områden som unga vill vara med och påverka. De flesta unga uppger att de mår bra. Dock är trötthet, stress och sömnsvårigheter ett problem för många unga. Det framkommer också att tjejerna mår sämre än killarna i alla frågor som rör hälsa, och tjejer känner generellt även en större otrygghet än vad killarna gör. De flesta högstadieungdomar i Svalövs kommun ser positivt på framtiden. Många vill flytta från kommunen, främst för för studier eller jobb. Men många unga ser också en anledning att flytta tillbaka. Närhet till familj och en bra uppväxtmiljö för eventuella barn ses som starka skäl för en återflytt till Svalövs kommun. Har du några frågor eller vill veta mer om Lupp? Tveka inte att höra av dig! Maria Pålsson Projektledare Ungt Inflytande, Svalövs kommun Tfn: E-post: maria.palsson@svalov.se

32 Svalövs kommun, Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Tel Fax e-post