1 INLEDNING BAKGRUND TILL LUPP ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3"

Transkript

1

2 1 INLEDNING BAKGRUND TILL LUPP ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID FRITID FÖRENINGSDELTAGANDE INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN 13 5 HÄLSA OCH UTSATTHET ALKOHOL, DROGER OCH TOBAK UTSATTHET TRYGGHETEN ELLER OTRYGGHETEN 25 6 ARBETE OCH FRAMTID FRAMTIDSVISIONER 29 BILAGA I 31 BILAGA II 38

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund till Lupp Växjö kommun blev av den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen inbjuden till att delta i ett pilotprojekt för att utveckla en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Samarbetet resulterade i att åren 2002 och 2003 genomfördes två enkäter i Växjö, först gjordes en totalundersökning bland samtliga gymnasielever i årskurs två och därefter utfördes samma enkät bland samtliga grundskoleelever i årskurs åtta. Resultatet av projektet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) blev lyckat och Ungdomsstyrelsen beslutade att Luppenkäten skulle bli en årlig återkommande livsstilsundersökning bland landets kommuner. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) avser undersöka ungdomars livsvillkor och någon liknande enkätundersökning hade tidigare aldrig genomförts i Växjö kommun bestämde den dåvarande Barn och Ungdomskommittén, tillsammans med Gymnasienämnden, Skol och Barnomsorgsnämnden samt Kultur och Fritidsnämnderna, att undersökningen skulle genomföras på nytt. Syftet med Lupp är att ungdomarnas svar ska utgöra en grund för kommunens fortsatta ungdomspolitiska arbete och att Växjö kommun ska föra en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Luppenkäten ger politiker och tjänstemän en lägesbeskrivning i ungdomarnas vardag vilket kan underlätta arbetet med att utveckla och bedriva en god ungdomsverksamhet. 1.2 Enkätens utformning Luppenkäten ställer 77 frågor eller påståenden med i huvudsak fasta svarsalternativ och är uppdelade utifrån sju olika moduler: Fritid Skola Politik & inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Förutom de ovan nämnda modulerna inleds enkäten med ett antal bakgrundsfrågor. När Växjö kommun genomförde Luppenkäten första gången, 2002, ställdes ett antal kommunspecifika frågor i samband med Luppenkäten, något som inte har varit möjligt i den senaste undersökningen. Svaren från ungdomarna redovisas i denna rapport i form av en resultatredovisning med text, tabeller och diagram. Denna resultatredovisning ger oss en vägledning i vad ungdomar tycker och tänker men för att få en mer nyanserad bild av deras livssituation kan fördjupade intervjuer med ett urval ungdomar vara ett tillvägagångssätt. Enkätfrågor innebär alltid en risk att de svarande tolkar termer och frågor som ställs på olika sätt. 1

4 Urvalet för denna undersökning är elever som registrerade vid en gymnasieskola i Växjö kommun och som går i årskurs tre. Enkäten genomfördes både elektroniskt och i pappersversion, vilket beror på att skolorna har olika möjligheter och tillgång till datorer med Internetuppkoppling. Luppenkäten genomfördes under höstterminen 2006 och av de elever som gick årskurs tre var det 923 elever som besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 67 % 1 varav 55 % av de tillfrågade var er och 46 % var killar (10 personer angav inte kön). 15 % av de som svarat på enkäten har utländsk bakgrund. 2 Nedan redovisas respektive skolas svarsfrekvens. Enkät: Lokal Uppföljning av ungdomspolitiken Växjö åk Skola Procent av totala elevantalet/skola Andel av totala elevantalet/skola Kungsmadskolan 62,8 % 240 Teknikum 73,6 % 128 Katedralskolan 71,8 % 382 Esaias Tegnér Gymnasiet 70,6 % 12 Ingelstad Naturbruksgymnasium Ej angivit totala elevantalet % 48 John Bauergymnasiet Ej deltagit Ej deltagit ProCivitas Privata Gymnasium 44,9 % 31 Växjö Design och Konstskola 64,5 % 20 Växjö Fria Fordonsgymnasium Ej deltagit Ej deltagit Växjö Fria Gymnasium 38,6 % 54 Annan skola % 2 Ej svar: 6 av 923 (0,7 %) 923 besvarade av elever Svarsfrekvensen 67 % Tabell 1.1 Vad heter den skola du går på? 1 Svarsfrekvensen för LUPP-enkäten som genomfördes 2003 var 50 % 2 Med utländsk bakgrund räknas de som antingen själva, eller minst en av föräldrarna, är födda utomlands. 2

5 2 Ungdomars fritid Hur upplever ungdomarna sin fritid? Detta kapitel redogör för vad ungdomarna har svarat på frågor som berör deras fritid, föreningsengagemanget samt internationella erfarenheter. 2.1 Fritid I Växjö upplever 47 % av ungdomarna att de har lagom mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill på sin fritid medan 46 % tycker att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill göra % 40% 30% % 10% 4 8 Mycket fritid För lite fritid Mycket fritid För lite fritid Lagom med fritid Lagom med fritid Diagram 2.1 Hur mycket fritid har du? På frågan Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden svarade 69 % att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. Könsfördelningen redovisas enligt diagram % % 30% % 15 10% 3 3 väldigt mycket ganska lite väldigt mycket ganska lite ganska mycket väldigt lite/ingenting ganska mycket väldigt lite/ingenting Diagram 2.2 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? 3

6 Var är vanligast förekommande att ungdomar träffas på sin fritid? I tabellen nedan rangordnas alternativen procentuellt för den totala undersökningsgruppen. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast Totalt Kille Tjej? Hemma hos varandra (%) 83 (%) 82 (%) 83 På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott Utomhus I en föreningslokal På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande Tabell 2.1 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Tabellen ovan visar på var ungdomar träffas med sina kompisar. Men vad fyller ungdomarna sin fritid med? De vanligaste fritidsaktiviteterna ungdomar ägnar sig åt är att umgås med kompisar (94%) och att surfa/chatta på Internet (82%). Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (varje dag eller varje Totalt Kille (%) Tjej (%) k) Umgås med kompisar (%) Surfar/chattar på Internet Idrottar/motionerar men inte i förening Går runt på stan med kompisar Idrottar/motionerar i klubb eller förening Spelar datorspel/tv spel Är ute i naturen Går på fest Deltar i föreningsverksamhet Sjunger/spelar instrument/skapar musik Går på café Tränar dans/spelar teater Målar/syr/annan skapande verksamhet Åker skateboard/snowboard Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande Tabell 2.2 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Varje dag eller varje vecka 4

7 Tabellen ovan redovisar för aktiviteter ungdomarna gör dagligen eller varje vecka men att besöka ett museum, gå på sportevenemang och konsertbesök är aktiviteter som man vanligtvis inte gör varje dag eller varje vecka. Tabellen 2.3 redovisar de aktiviteter som ungdomarna gör varje månad. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (varje månad) Totalt (%) Kille (%) Tjej (%) Går på sportevenemang utan att delta själv Skriver Besöker bibliotek (inte på skoltid) Målar/syr/annan skapande verksamhet Deltar i föreningsverksamhet Går på konsert Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker Fiskar/jagar Går på teater/musikal/dansuppvisning Spelar rollspel/levande rollspel Går på museum/utställning Tabell 2.3 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Varje månad 19 % av de tillfrågade har svarat på frågan Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka. Resultatet redovisas utifrån fyra olika kategorier: 1. Idrottsaktiviteter (sporthallar, motorcross, skateboard, spontanidrott mm.) 2. Mötesplatser (fritidsgårdar, café, mötesplatser med aktiviteter för ungdomar mm.) 3. Disco/nattklubb 4. Kulturella verksamheter (konst, musikundervisning, skolkör, teatergrupp mm.) För att möjliggöra en redovisning av svaren har samtliga registrerade svar kategoriserats utifrån ovan numrerade områden och för att se en mer detaljerad redovisning av de synpunkter som framkommit, se bilaga 1. 5

8 % 20% % 0% Idrottsaktiviteter Disco/nattklubb Mötesplatser Kultur Diagram 2.3 Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? 2.2 Föreningsdeltagande I tabellen nedan rangordnas föreningsdeltagandet utifrån den procentuella fördelningen av ej medlemmar i respektive kategori, med idrottsförening/klubb överst, då 48 % ej är medlemmar i någon form av idrottsförening eller klubb. Sist i tabellen hamnar föreningar för samhällsfrågor där 95 % av ungdomarna inte är medlemmar i någon förening kopplad till denna kategori. Är du medlem i Aktiv medlem Passiv medlem Förtroendeuppdrag Ej medlem någon förening? Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Idrottsförening/ klubb Skolförening Religiös förening/ församling Kulturförening Hobbyförening Supporterklubb Friluftsförening Politiskt parti/ ungdomsförbund Datorförening/ spelförening Förening för samhällsfrågor Tabell 2.4 Är du medlem i någon förening? Aktiv/passiv medlem, förtroendeuppdrag eller ej medlem. 6

9 2.3 Internationell erfarenhet I allt högre grad internationaliseras samhället och tillgängligheten att ta sig till ett annat land har ökat under de senaste årtiondena. Ungdomar möter idag en alltmer internationell dimension i sin vardag, vare sig det är utländska tv serier, filmer, musik eller Internet. Växjö kommun arbetar för att få ungdomar att ta sig ut i världen via till exempel Internationella ungdomskontoret 1 i Växjö vars syfte är att: främja ungdomars samhällsengagemang utveckla ungdomars solidaritetskänsla stödja ungdomars verksamhet i organisationer främja europeiskt samarbete Genom LUPP enkäten besvaras frågor som rör ungdomars internationella erfarenheter, resvanor och syft en med utlandsvistelser. 61 % av ungdomarna som besvarat enkäten anger att de har varit utomlands minst en vecka under det senaste året och 78 % anger att de varit utanför Sverige en gång eller mer utan sällskap av sina föräldrar. En tredjedel (32 %) av ungdomarna tycker att de behöver mer information för att kunna arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsutbyte utomlands och nästan hälften (47 %) av de tillfrågade har svarat att de skulle behöva mer pengar för att kunna bege sig utanför Sveriges gränser. Betydligt färre visar dock ointresse för att åka utomlands då enbart 16 % svarat att det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det. Vidare gällande ungdomars resvanor så är den vanligaste orsaken att man åker utomlands semesterresa då 79 % svarade att de åkte utomlands för att semestra. Var fjärde tillfrågad har varit utomlands för att besöka släkt och vänner, 12 % har varit på språkresa utomlands och 5 % har antingen arbetat eller åkt utomlands för ett volontärjobb. 1 Internationella ungdomskontoret i Växjö använder sig bl.a. utav EU-programmet Ung och Aktiv i Europa 7

10 3 Det politiska intresset Finns det då ett politiskt och ett samhälleligt intresse bland ungdomarna i Växjö? Luppundersökningen visade att hela 68 % av de tillfrågade valt att rösta i kommun, landsting och/eller riksdagsvalet och av de återstående som inte röstat var den främsta anledningen att man ännu inte fyllt 18 år, och därför inte var berättigad att rösta. Då det gäller intresset för samhällsfrågor så menar hela 45 % att de är ganska intresserade av dessa frågor, medan endast 12 % menar att de inte alls har någon form av intresse för denna typ av frågor. Hälften av de tillfrågade uppgav att de hade ett internationellt intresse, medan endast 9 % menade att de inte alls intresserade sig för vad som hände i andra länder. Då det gäller det politiska intresset så är inte detta särskilt utbrett och endast 8 % av de tillfrågade menade att de hade ett stort intresse för politik och en något större grupp, 27 % hade ett ganska stort intresse för politiken. Hela 66 % uppgav att de hade ett ganska litet/inget politiskt intresse alls % % 10% 8 0% mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 3.1 Hur intresserad är du av politik? Vidare menade en tredjedel av de tillfrågade att de upplevde att möjligheterna att framföra sina åsikter till bestämmande i kommunen var ganska små, medan 1 % ansåg sig ha mycket stora möjligheter att framföra det de ville. 8

11 % 22 20% 10% 9 1 0% mycket stora ganska stora ganska små mycket små /inga alls vet inte Diagram 3.2 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Till vilken instans hade då de tillfrågade ungdomarna valt att vända sig om de ville påverka politiskt? Lite över hälften (52 %) visste inte vart de skulle vända sig, eller hur de skulle gå till väga om de hade velat påverka politiskt, medan 13 % uppgav att de hade vänt sig till en personlig kontakt, 11 % uppgav att de hade kontaktat ett politiskt parti eller ett politiskt ungdomsförbund, 8% hade kontaktat en förening eller en organisation, 11% medierna, 11% politiker eller tjänstemän, 8% någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. 5 % uppgav här att de inte hade något intresse att påverka och 3 % uppgav att de hade kontakt någon annan forma av instans. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte 53 Personlig kontakt 13 Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 12 Tjänstemän eller politiker 11 Medierna 11 Förening eller organisation 8 Organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande 8 Vill inte påverka 5 I procent Tabell 3.1 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? En ytterligare intressant aspekt i sammanhanget var att endast en fjärdedel av de tillfrågade eleverna hade ett intresse av att vilja vara med och påverka i sin hemkommun. De återstående 75 %, 9

12 det vill säga de som inte ansåg sig vilja vara med och påverka tycktes ha en rad olika anledningar till det här; 26 % menade att de inte trodde att det var någon idé att påverka, de som bestämde lyssnar ändå inte, 29 % uppgav att de inte visste hur de skulle gå till väga, 45 % uppgav att de inte hade intresset, 30 % menade att de inte hade tid, endast 7 % var på väg att flytta från kommunen och 4 % uppgav att annan orsak. Har då ungdomar ett intresse av att träffa beslutsfattare? Vill de möta kommunens politiker och föra diskussion? Hela 36 % ansåg att de var mycket viktigt att aktiva politiker och ungdomar gavs tid att träffas och diskutera, 39 % upplevde frågan som ganska viktig och bara 4 % menade att frågan inte alls var av intresse. 39 % av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de faktiskt skulle vilja träffa en beslutsfattare i kommunen om de fick chansen. 42 % ja nej 35 % 58 % 65 % Diagram 3.3 Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Hur ser det politiska handlandet då ut och kan eleverna tänka sig att delta i politiska aktiviteter? Hela 42 % svarade att de hade skrivit på en namninsamling under det senaste halvåret, 49 % menade att de inte hade gjort det, men att de hade kunnat tänka sig att göra det. Endast 10 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att göra det. 19 % uppgav att de tagit kontakt med en politiker, 46 % att de inte gjort det, men kunde tänka sig att göra det och hela 35 % menade att de aldrig skulle kunna tänka sig att göra det. En bit över hälften (60 %) menade att de skulle kunna tänka sig att skriva en insändare, även om de inte gjort det och 7 % uppgav att de faktiskt skrivit en insändare. 33 % svarade att de aldrig skulle kunna tänka sig att skriva en insändare. En femtedel (22 %) av de tillfrågade bär eller har burit politiska märken eller symboler under det senaste året. 40 % av de tillfrågade eleverna har svarat att de inte skulle kunna tänka sig att bära politiska märken eller symboler och 38 % uppgav att de visst skulle kunna tänka sig att göra det, även om de inte gjort det. Då det gällde frågan kring deltagandet av köpstrejker och bojkotter så menade hela 52 % att de aldrig skulle delta i något sådant, medan 43 % visst skulle kunna tänka sig det. Endast 5 % hade deltagit i någon sådan aktivitet under det senaste året. 86 % av eleverna som besvarat enkäten menade att de aldrig skulle kunna tänka sig att måla politiska slagord på allmän plats och bara 3 % uppgav att de under senaste året ägnat sig åt någon sådan typ av aktivitet. En relativt liten andel (2 %) av de tillfrågade uppgav att de skadat andars allmänna egendom i form av protest under det senaste året. Fortsättningsvis så uppgav 2 % att de under det senaste året varit med och ockuperat en byggnad medan hela 85 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att ägna sig åt denna typ av politisk 10

13 aktivitet. Vidare menade nästan hälften av de tillfrågade eleverna (49 %) att de kunde tänka sig att delta i lagliga demonstrationer, även om de inte deltagit i någon under det senaste året. Intresset för civil olydnad i form av olagliga aktioner och demonstrationer är relativt hög då en fjärdedel (25 %) svarade att de kunde tänka sig det. Däremot svarade 42 % att de aldrig skulle kunna tänka sig att delta i en laglig demonstration medan hela 72 % uppgav att de aldrig kunde tänka sig att delta i en olaglig aktion. Relativt få, 8 %, hade under det senaste året deltagit i någon form av laglig demonstration och en dryg hälft av dessa 8 % hade även under det senaste året tagit del av någon form av olaglig politisk aktion. Hur ser då deltagandet ut i de politiska partierna? Endast 7 % av de elever som besvarat Luppundersökningen svarade att de varit medlem i ett politiskt parti under det senaste året och hela 54 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att vara medlem i ett politiskt parti % 40% % 20% 10% 9 6 har jag gjort inte gjort, men kan tänkas göra skulle aldrig göra har jag gjort inte gjort, men kan tänkas göra skulle aldrig göra Diagram 3.4 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Vara medlem i ett politiskt parti Lite över hälften av de tillfrågade eleverna menade även att de aldrig skulle kunna tänka sig att chatta eller debattera kring politiska sakfrågor över Internet, medan 12 % uppgav att de under det senaste året sysslat med denna typ av aktivitet. Ytterligare en intressant frågeställning som eleverna ställdes inför i enkätundersökningen handlade om hur de själva agerat om de varit politiker. Vad hade de prioriterat och vad hade de valt bort? Vad anser ungdomar idag har hög politisk prioritet och vilka områden känns mindre viktiga? Nedan behandlas en rad områden. Hela 60 % av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de som politiker inte skulle prioritera arbete mot kriminalitet högst, medan de övriga tillfrågade menade att kriminaliteten var det viktigaste området att beröra. Endast en fjärdedel av eleverna ansåg att arbetet mot främlingsfientlighet och rasism var viktigast att bedriva, medan bostäder för unga var en något hetare sakfråga där 31 % ansåg att denna fråga hade högst prioritet. Idrottsanläggningar ansågs av 16 % vara den viktigaste frågan, medan endast 7 % tyckte att det var viktigast att satsa på arbetsmiljön i skolan. Endast 14 % av de tillfrågade eleverna ansåg att arbete för miljön var den viktigaste frågan att bedriva, medan en klar majoritet, 11

14 hela 97 %, inte ansåg att arbete för bättre gator, vägar och cykelbanor var högst prioriterat. Kollektivtrafiken var inte heller någon het sakfråga som berörde över lag då hela 85 % inte ansåg att denna fråga var den viktigaste. Något mindre än en tredjedel av de tillfrågade (28 %) uppgav att de skulle vilja se jämställdhet och lika lön för lika arbete bland kvinnor och män som den högst prioriterade frågor, medan den övervägande delen av de tillfrågade, hela 92 %, inte ansåg att arbetet för att minska användandet av alkohol och droger bland unga borde vara den högsta politiska prioriteten. Lite mer än hälften av de tillfrågade ansåg att den viktigaste frågan borde vara att skapa fler arbetstillfällen för unga människor, medan bara 6 % ansåg att stöd till föreningar var den viktigaste sakfrågan. Majoriteten av de tillfrågade, hela 96 %, menade att de inte tyckte att stöd för kulturverksamhet för unga skulle vara den viktigaste frågan. 8 % ansåg att djurens rättighet var av högsta prioritet, och lite mer än en tredjedel (35 %) ansåg att man skulle satsa på sjukvården. Barnomsorgen ansåg de flesta inte vara den viktigaste frågan och endast 67 % menade att detta var den viktigaste frågan att satsa på. Skolan däremot ansågs av en tredjedel av de tillfrågade vara den viktigaste frågan medan bara 14 % ville satsa på äldreomsorgen. Vidare menade 13 % att ställen där unga kan träffas är en av de viktigaste frågorna ifall de var politiker, medan 15 % istället ville satsa högst på ungas psykiska hälsa. Nedan redovisas de tio mest prioriterade områdena som ungdomarna skulle vilja satsa på om de var politiker: 1) Skapa arbeten för unga (52 %) 2) Arbete mot kriminalitet (39 %) 3)Sjukvård (34 %) 4)Skola (33 %) 5)Bostäder för unga (31 %) 6)Lika lön för loka arbete för män och för kvinnor (29 %) 7)Arbete mot främlingsfientlighet (26 %) 8)Idrottsanläggningar (18 %) 9) ungas psykiska hälsa (15 %) 10) kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg (15 %) Tabell 3.2 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? 12

15 4 Vardagen i skolan Hur är stämningen i skolan och hur upplevs den av eleverna? En övervägande del, hela 76 %, av de tillfrågande ungdomarna anser att stämningen i skolan är ganska/ helt bra. Hälften av de resterande som svarat menar att de upplever stämningen som mindre bra, medan den andra hälften inte har någon närmare åsikt. Vad anser då eleverna om mobbing, och är mobbing ett vanligt förekommande problem i skolorna idag? Över hälften, hela 56 %, av de tillfrågade eleverna ansåg inte att mobbing var ett särskilt stort problem i skolan. 12 % av de tillfrågade eleverna ansåg att detta var ett stort/ ganska stort problem i deras skola, medan de resterande eleverna, 33 %, inte hade någon bestämd åsikt kring frågan. 3% 9% Stämmer mycket bra 22% Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 33% 33% Diagram 4.1 Hur tycker du att det är i din skola? Mobbing är ett problem i skolan Hur agerar då skolan i de fall då en elev mobbas och finns det beredskap? 34 % av de tillfrågade ansåg att skolan agerade i dessa fall, medan lite mindre än hälften i undersökningsgruppen inte hade någon bestämd åsikt kring frågan. Hela 22 % ansåg att skolan inte agerade alls, eller begränsat vid mobbing. Är främlingsfientlighet ett problem i skolan? Lite över hälften (53 %) ansåg inte att detta var något nämnvärt problem, medan 6 % av de tillfrågade ansåg att detta var en aktuell existerande problematik. 12 % i av de tillfrågade tyckte att det stämde ganska bra att främlingsfientlighet var ett problem i deras skola. De resterande av de tillfrågade hade ingen närmare åsikt i frågan. Ett ytterligare behandlat område i undersökningen var sexuella trakasserier och på frågan om eleverna upplevde detta som ett problem så handlade det om en marginell del, 9 %, som såg denna typ av trakasserier som existerande och som ett problem, medan 64 % uppgav att det stämmer ganska/mycket dåligt att sexuella trakasserier upplevdes som ett problem. 27 % av de tillfrågade hade ingen närmare åsikt kring frågan. Vid en könsmässig jämförelse visar det sig att 12 % av killarna tycker att påståendet stämmer mycket bra/stämmer ganska bra medan 7 % av erna anser att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. 13

16 1% 6% 3% 8% 38% 26% 33% 30% 29% Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 27% Diagram 4.2 Hur tycker du att det är i din skola? Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Bemötande mellan elever och lärare var ytterligare en aspekt som behandlades i den aktuella undersökningen. Även här pekar enkätsvaren i positiv riktning. En bra bit över hälften, hela 63 %, ansåg att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan och endast 15 % ställde sig kritiska till påståendet. 23 % av de tillfrågade eleverna hade ingen bestämd åsikt. Vidare tittade man på huruvida skolan agerade eller ej om en lärare skulle kränka en elev, och här hade hela 40 % ingen bestämd åsikt. En nästan lika stor del, 38 %, ansåg att skolan agerade i dessa fall, medan de resterande 22 % ansåg att det stämde ganska/ mycket bra att skolan agerade om en lärare kränkte en elev. Hur tar sig då könsmönstren till uttryck i skolan enligt de tillfrågande eleverna? Ges pojkar större möjligheter än flickor, eller är det i själva verket tvärtom? Endast 4 % ansåg att det stämde ganska/mycket bra att pojkar gavs fler möjligheter än flickor medan 13 % ansåg att flickorna istället gavs större möjligheter än pojkarna. Över hälften, 57 %, ställde sig kritiska till påståendet om att pojkarna favoriserades, medan motsvarande siffra då det gällde flickor hamnade aningen lägre. Hela 45 % ställde sig kritiska till att flickorna istället gavs större möjligheter är pojkarna. 38 % av de tillfrågade hade inte någon bestämd åsikt kring frågan om pojkar gavs större möjlighet än flickor och motsvarande siffra för om flickor istället gavs större möjligheter hamnade på dryga 41 %. Ytterligare frågeställningar som behandlats i enkäten handlade om elevinflytande. Här menade lite över hälften av de tillfrågade eleverna, 54 %, att de hade fått veta vad eleverna skulle ha inflytande över i skolan, medan 19 % ansåg att de inte hade tagit del av denna information kring elevinflytande. 32 % av de tillfrågade eleverna hade ingen bestämd åsikt i frågan. Vidare upplevde 44 % att skolan aktivt uppmuntrade eleverna att medverka i klassråd och i elevråd medan 26 % inte ansåg att de blivit uppmuntrade av skolan att delta. En dryg tredjedel av de tillfrågade hade inte någon bestämd åsikt om huruvida de uppmuntrats av skolan att aktivera sig i dessa skolråd eller ej. Hur upplevs då elev och klassråd i skolan och tas dessa på allvar och lyssnas på av personalen i skolan? En dryg hälft, 48 %, av de tillfrågade menade att fallet var så, varav 25 % upplevde att personalen lyssnade ganska mycket på elev och klassråd i skolan medan resterande upplevde att skolan helt och hållet 14

17 lyssnade på klass och elevråd. 20 % upplevde att skolan inte lyssnade till dessa råd och 30 % menade att de inte hade någon bestämd åsikt i frågan. Vidare gällande elevinflytande så ansåg hela 40 % av de tillfrågade att de ville vara med och besluta ganska mycket kring rådande regler i skolan, och 11 % ansåg att de faktiskt var ganska medbestämmande i dessa frågor. 22 % ville vara med att besluta mycket och endast 2 % av de tillfrågade ansåg att de var med och beslutade om ganska mycket gällande skolans regler. Endast 7 % ville vara med om att besluta väldigt lite eller ingenting medan 29 % ville vara med om att bestämma ganska lite, vilket kan sättas i relation till de 86 % som upplevde att de i realiteten hade ganska lite/väldigt lite eller ingenting att säga till om då det handlade om skolans regelverk. Lärandet är en annan viktig aspekt som behandlats i undersökningen och en övervägande del, 84 %, menade att de ville påverka väldigt mycket eller ganska mycket kring vad inlärningen skulle handla om i skolan och denna siffra är intressant att sätta i relation till de 36 % som ansåg att de faktiskt fick vara med och påverka väldigt mycket/ganska mycket kring vad lärandet skulle handla om. Endast 2 % av de tillfrågade ville vara med och påverka väldigt lite eller ingenting kring valet av lärandet medan hela 15 % upplevde att de inte fick vara med och påverka. 49 % upplevde att de ganska lite fick vara med och påverka vad lärandet skulle handla om. Fortsättningsvis har läromedel behandlats i undersökningen och huruvida eleverna är intresserade av att vara med och bestämma om vilka läromedel som ska användas eller ej. Hela 61 % av de tillfrågade eleverna ville vara med och bestämma kring läromedlen, medan endast 15 % ansåg att de fick vara med och påverka. 39 % av eleverna som deltagit i undersökningen ville påverka ganska lite/väldigt lite eller ingenting om vilka läromedel som skulle tillämpas i skolan och motsvarande siffra för hur eleverna upplevde att det låg till i realiteten låg på hela 85 %. 89 % av eleverna menade att de ville vara med och påverka mycket eller ganska mycket kring arbetsformerna i skolan och 54 % menade att de faktiskt fick påverka ganska mycket, medan 9 % ansåg att de var med och påverkade väldigt mycket. 11 % av de tillfrågade var väldigt lite/lite/eller inte alls intresserade av att vara med och påverka kring arbetsformerna medan motsvarande siffra för hur man upplevde att det faktiskt förhöll sig i verkligheten låg på hela 37 %. Vidare behandlades elevernas önskemål om inflytandet kring läxorna och om elevernas upplevelser kring just detta inflytande. Då det gällde läxorna så ville hela 80 % ha ganska mycket eller mycket att säga till om, vilket kan sättas i relation de 35 % som ansåg att de hade ganska mycket eller mycket att säga till om i frågan. Endast 3 % av de tillfrågade ville ha väldigt lite eller ingenting att säga till om då det gällde läxorna och 17 % ansåg att det i realiteten förhöll sig just så. 13 % av de som gjort enkäten menade att de ville ha ganska lite att säga till om då det gällde hemarbetet och den anmärkningsvärda siffran 48 % menade att de faktiskt hade ganska lite att säga till om det handlade om läxor. Vidare har man tittat på hur pass högt inflytande eleverna var intresserade av att ha då det gällde prov och även här vart det en övervägande del som ville ha stort inflytande då det gällde dessa. Hela 85 % menade att de ville påverka ganska mycket eller mycket i denna fråga och 44 % menade att de faktiskt fick vara med och påverka proven ganska mycket eller mycket. Endast 3 % ville påverka väldigt lite och 15 % ansåg att de faktiskt påverkade väldigt lite eller ingenting. 13 % ville ha ganska 15

18 lite att säga till om, vilket kan relateras till de faktiska 42 % som ansåg att de hade ganska lite att säga till om gällande proven. Gällande frågor kring det individuella valet/elevens val och valmöjligheter ansåg sig cirka hälften av de tillfrågade vara nöjda, eller ganska nöjda med de valmöjligheter som erbjudits, medan 21 % inte hade någon bestämd åsikt i denna fråga. 27 % av de tillfrågade var mindre nöjda. Vidare behandlades skolmiljön, och elevernas åsikter kring denna. 45 % av de tillfrågade menade att de var ganska nöjda med miljön i skolan, medan 14 % ansåg sig vara mycket nöjda. 13 % menade att skolmiljön var ganska dålig och 5 % var missnöjda och menade att skolmiljön var mycket dålig. 19 % tyckte varken att skolmiljön var bra eller dålig. Skolbiblioteken var uppskattade av de tillfrågade eleverna och lite över hälften, 58 %, ansåg att dessa bibliotek var ganska/mycket bra, medan 20 % menade att skolbiblioteken var ganska mycket dåliga. Övriga tillfrågade, 22 % hade ingen bestämd åsikt i frågan. Vidare då det gällde miljön i skolan så var enkätundersökningen koncentrerad till att röra den inre respektive den yttre skolmiljön och då det gällde den förstnämnda så var 68 % av eleverna intresserade av att få vara med och påverka denna, medan endast 5 % inte hade något intresse alls av att vilja påverka den inre skolmiljön. 26 % menade att de hade ganska lite intresse av att vilja påverka denna. Dessa siffror är intressanta att sätta i relation till hur mycket eleverna upplevde att de faktiskt fick vara med att påverka den inre miljön i skolan. 20 % av de tillfrågade ansåg att de fick vara med att påverka ganska mycket eller mycket. Denna siffra kan sättas i relation till de 68 % av eleverna som faktiskt hade ett intresse av att vilja vara med och påverka. Hela 80 % av de tillfrågade eleverna upplevde att inte alls fick vara med och påverka/ att de fick påverka ganska lite. Då det gällde den yttre skolmiljön så var intresset för att vilja påverka lägre än då det gällde den tidigare behandlade inre miljön och nästan hälften, 48 %, hade ett intresse av att vilja påverka denna miljö, vilket kan jämföras med den siffra, 12 %, som visar på hur stor del av eleverna som ansåg att de hade mycket eller ganska mycket inflytande då det gällde den yttre miljön i skolan. 40 % av de tillfrågade ville vara med att bestämma ganska lite och 42 % upplevde också att de var med och bestämde ganska lite, medan de återstående 11 % inte alls hade något intresse av att vilja vara med och påverka och 46 % av de tillfrågade ansåg att de inte hade något/ett väldigt litet elevinflytande då det gällde den yttre miljön. Gällande skolmaten och vad eleverna ansåg om denna så pekade inte siffrorna i lika positiv riktning. Hela 40 % var missnöjda och menade att maten i skolan var ganska/mycket dålig medan endast 8 % tyckte att skolmaten var mycket bra och 30 % att den var ganska bra. 23 % av de tillfrågade hade ingen bestämd åsikt i frågan. Hela 39 % menade även att de ville ha mycket att säga till om då det gällde maten i skolan och endast 3 % menade att de faktiskt hade mycket att säga till om då det gällde skolmaten. 37 % ville ha ganska mycket att säga till om, vilket kan sättas i relation till de 11 % som ansåg att de faktiskt påverkade skolmaten ganska mycket. 24 % menade att de ville ha ganska lite/lite att säga till om då det gällde skolmaten och 80 % menade att de i realiteten påverkade ganska lite/lite om skolmaten. Siffrorna då det gällde elevernas schema och vad de ansåg om detta var positiva och hela 68 % var ganska eller mycket nöjda med sitt schema, medan endast 13 % var ganska eller mycket missnöjda. 19 % ansåg att deras schema varken var bra eller dåligt. Övervägande delen av de tillfrågade eleverna 16

19 ville ha stort inflytande då det gällde deras schema och hela 81 % menade att de ville ha mycket eller ganska mycket att säga till om då det gällde schemat och 14 % menade att de faktiskt var med och påverkade schemat i ganska stor eller stor utsträckning. Vidare så var det bara 5 % av de tillfrågade som ville ha väldigt lite eller ingenting att säga till om, medan 55 % av de tillfrågade i realiteten ansåg att de hade väldigt lite eller ingenting att säga till om då det gällde schemat. 14 % ville ha ganska lite att säga till om gällande schemat, och 32 % ansåg sig ha ganska lite att säga till om då det gällde schemat. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? (Alternativen mycket eller ganska mycket) Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? (Alternativen mycket eller ganska mycket) 1) Arbetsformer (89 %) 1) Arbetsformer (63 %) 2) Proven (85 %) 2) Proven (44 %) 3) Vad du får lära dig (84 %) 3) Vad du får lära dig (36 %) 4) Läxorna (84 %) 4) Läxorna (35 %) 5) Schemat (81 %) 5) Skolmiljön inne (20 %) 6) Skolmaten (76 %) 6) Schemat (16 %) 7) Skolmiljön inne (68 %) 7) Läromedel (15 %) 8) Reglerna i skolan (63 %) 8) Reglerna i skolan (13 %) 9) Läromedel (61 %) 9) Skolmaten (13 %) 10) Skolmiljön ute, t.ex. skolgården (48 %) 10) Skolmiljön ute (12 %) Tabell 4.1 Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Då det gällde möjligheter till extra hjälp och stöd så menade lite över hälften av de tillfrågade (53 %), att de ansåg att möjligheterna till hjälp var ganska eller mycket bra, medan 16 % ansåg att möjligheterna till extra stöd och hjälp var ganska eller mycket dåliga. En knapp tredjedel av de tillfrågade (31 %) menade att möjligheterna till denna typ av hjälp varken var bra eller dåliga. Ytterliggare en fråga som behandlats var skolk och hur ser det då ut i gymnasieskolorna idag. Är skolket frekvent, eller är det en ovanlighet. En tredjedel av de tillfrågade eleverna (33 %) skolkade någon gång per termin, medan en nästan lika stor del, 29 %, uppgav att de aldrig skolkade, en något mindre andel, 23 % uppgav att de skolkade någon gång i månaden och 12 % var borta från lektionerna flera gånger per månad. Endast 4 % skolkade flera gånger per vecka. 17

20 19 15% nej ja, någon gång per termin ja, någon gång i månaden ja, flera gånger i månaden ja, flera gånger i veckan 10% 5% % Diagram 4.3 Brukar du skolka? 2 Inför den kommande gymnasietiden ställs eleverna inför avancerade val. Vilket program ska de välja och kommer detta val att visa sig vara bra. Det är av stort intresse att ta reda på hur informationen ser ut kring dessa viktiga val som eleverna ställs inför. 12 % av de tillfrågade eleverna ansåg att de fått mycket god information inför sitt stundade val, 42 % ansåg att informationen var ganska bra och 24 % tyckte varken att denna information var bra eller dålig. 23 % av de tillfrågade eleverna hade mer negativa åsikter kring denna typ av information och hela 13 % ansåg att informationen var ganska dålig, 8 % menade att den var mycket dålig och 1 % menade att de inte fått någon information alls. Vidare har man i undersökningen även koncentrerat sig på hur informationen om vidare utbildning på universitetsnivå ser ut och kring informationen om val av framtida yrke. Här menade 25 % att de fått mycket bra/ganska bra information. 25 % ansåg varken att denna information varit bra eller dålig och 50 % menade att informationen varit ganska dålig/mycket dålig eller att de inte alls fått ta del av någon information. 18

21 5 Hälsa och utsatthet Ytterligare frågor som bearbetats i undersökningen är de som rör unga människor och deras hälsotillstånd. Hur ser ungdomarnas träningsvanor ut och i vilken grad dricker de alkohol? Är narkotika vanligt förekommande och hur upplever ungdomarna att de blir behandlade av olika instanser i samhället? Nedan behandlas dessa frågor mer utförligt. Inledningsvis tittar vi på hur ungdomarna allmänt mår. En tredjedel av de tillfrågade uppger att deras hälsostillstånd är mycket bra, 45 % tycker att det är ganska bra, medan bara 7 % uppger att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket dåligt. Ungefär hälften av eleverna, 48 %, upplevde att det inte var sjuka lika ofta som andra i deras omgivning medan 41 % upplevde att de var sjuka ungefär lika ofta som andra. 11 % menade att de var sjuka oftare än andra i deras omgivning. En könsmässig jämförelse visar att 56 % av killarna som besvarat enkäten och 42 % av erna anser sig inte vara sjuka lika ofta som andra. 50% 48 40% % 25 20% 20 10% mycket bra någorlunda mycket dåligt mycket bra någorlunda mycket dåligt bra dåligt bra dåligt Diagram 5.1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 56 50% 40% % 20% 15 10% 8 inte lika ofta lika ofta oftare än andra inte lika ofta lika ofta oftare än andra Diagram 5.2 Hur ofta är du sjuk? I förhållande till andra 19

22 Vidare har man tittat på vilken typ av sjukdomar som eleverna drabbas av, och hela 15 % uppger att de har huvudvärk flera gånger i veckan medan 28 % har huvudvärk mer sällan eller aldrig. 42 % uppgav att de hade ont i magen någon gång per månad, medan 31 % menade att de aldrig eller sällan led av magont. 2 % hade ont i magen varje dag, 12 % flera gånger i veckan och 14 % en gång per vecka % 34 30% 20% % Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Flera ggr/vecka Någon gång/månad Flera ggr/vecka Någon gång/månad Diagram 5.3 Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? Ont i magen En tredjedel av de tillfrågade eleverna kände sig stressade flera dagar i veckan och hela 18 % upplevde stress dagligen. Endast 9 % upplevde att det blev stressade sällan eller aldrig. 40% 39 30% % % 9 4 Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Flera ggr/vecka Någon gång/månad Flera ggr/vecka Någon gång/månad Diagram 5.4 Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? Känt dig stressad 20

23 Då det handlade om svårigheter att somna så menade 7 % att de hade problem med detta dagligen, 19 % att detta problem uppträdde flera gånger per vecka, 19 % att de hade svårt att somna en gång i vecka n, 29 % någon g ång i månaden och 28 % uppgav att det sällan eller aldrig hade problem att somna. 42 % av eleverna menade att de flera gånger i veckan kände sig trötta under dagen och 24 % uppgav att de var trötta under dagen varje dag. Endast 4 % menade att de sällan eller aldrig var trötta under dagarna. Då det gällde nattsömnen så menade 8 % att de sov dåligt varje natt, 23 % att de sov dåligt flera dagar i veckan, 19 % att de sov dåligt en gång i ve ckan. En fjärdedel menade att de hade störd nattsömn någon gång i månaden och ytterligare en fjärdedel sov nästan alltid bra och sov sällan eller aldrig dåligt. Hur ser då ungdomarnas matvanor ut? Hela 30 % hoppar över frukosten en eller flera gånger i veckan, medan 10 % aldrig äter frukost. 46 % hoppar sällan eller aldrig över frukosten och 12 % struntar i frukosten en gång per vecka. Undersökningen visar att något fler killar (42 %) än er (38 %) hoppar över frukosten minst en gång i veckan. Lunchen tycks ungdomarna vara noggrannare med att inte m issa och hela 57 % uppger at t de mer sällan eller aldrig miss ar sin lunch, medan 1 % missar den dagligen. 47 % av de tillfrågade eleverna åt snabbmat någon gång per m ånad och bara 1 % åt snabbmat varje dag. Vidare menade 44 % av de tillfrågade eleverna att de tränade så att de blev andfådda eller svettiga och endast 7 % menade att de mer sällan eller aldrig utövade denna form av träning % 30% 30 20% % varje dag en ggr/vecka sällan/aldrig varje dag en ggr/vecka sällan/aldrig flera ggr/vecka ngn ggr/månad flera ggr/vecka ngn ggr/månad Diagram 5.5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? 21

24 5.1 Alkohol, droger och tobak Ungdomars konsumtion av alkohol och även nyttjand et av droger har varit en intressant aspekt i undersökningen. Då det handlar om tobak och cigare tter har hälften av de tillfrågade eleverna svarat att de aldrig röker, medan 8 % uppger att de röker dagligen. 30 % uppger även att de aldrig rökt och av de som provat att röka så var majoriteten mellan år de provade att röka första gången. 25% % 15% 10% Aldrig En gång om året eller mera sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veck an Flera gånger i veckan Varje dag 5% Diagram 5.6 Hur ofta brukar du? Röka cigaretter 67 % uppger att de aldrig snusar och 12 % menar att de dagligen snusar. Dryga 45 % menar att de aldrig ens provat på att snusa och majoriteten av de som snusade provade att göra detta första gången då de var mellan år. 83 % menade att de fick dricka alkohol för sina föräldrar, 10 % var inte säkra på vad föräldrarna tyckte och 8 % hade föräldrar som definitivt sa nej till alkohol % 78 50% 25% % ja nej vet inte ja nej vet inte Diagram 5.7 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? 22

25 Nästan hälften (46 %) menar att de aldrig dricker folköl och endast 0,5 % uppger att de dricker folköl varje dag. Då det gäller starköl, alkoläsk, cider, vin och sprit så handlar det om 6 % som aldrig dricker, 45 % som gör det någon gång per månad och 0, 5 % som gör det varje dag. Hur får då ungdomarna tag på alkoholen? 98 % menar att de själva inte köper på systemet och enligt 17 % av de tillfrågade så får de tillgång till alkohol genom syskon. Hela 39 % uppgav att de fick tag i alkohol genom kompisar eller genom kompisars syskon. 38 % uppgav att de fick alkohol av sina föräldrar och bara 3 % menade att de tog alkohol av sina föräldrar utan deras vetskap. 46 % drack alkohol på pub eller restaurang och 15 % handlade alkohol i ett grannland. 13 % brukade själv köpa folköl och 14 % blev bjudna av andra personer som var äldre än 18 år. 23 % menade att de fick tag i alkohol genom att andra köper ut till dem % 73 50% 27 25% 20 0% Nej Ja Nej Ja Diagram 5.8 Hur får du vanligen tag på alkohol? från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig Hur pass mycket alkohol handlar det då om som ungdomarna dricker? En tredjedel av de som deltagit i enkäten känner sig berusade någon gång i månaden och 24 % ett par gånger i månaden. 14 % dricker sig berusade varje vecka medan 7 % aldrig blir berusade. 10 % av ungdomarna uppgav att de aldrig druckit sig berusade och majoriteten av de som ibland drack alkohol var mellan år då de första gången drack sig berusade. 23

26 18 15% aldrig en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan 10% % % Diagram 5.8 Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? Majoriteten av ungdomarna, 84 %, hade aldrig provat hasch eller marijuana, medan 3 % hade brukat det mer än 20 gånger. 7 % hade provat det en gång, 7 % hade provat på 2 10 gånger och 0, 9 % hade brukat det gånger. Då det handlade om annan narkotika så svarade hela 95 % att de aldrig provat på detta, 2 % att de provat en gång, 1 % menade att de testat 2 10 gånger. Endast 0,9 % hade brukat narkotika mer än 20 gånger. Lite över hälften av ungdomarna, 53 %, hade aldrig haft möjlighet att prova narkotika, medan 38 % hade haft chansen. De flesta av de som provat hasch eller marijuana hade gjort det i tonåren första gången och av de 18 % som provat detta så var det 5 % som provade första gången då de var 17 år, 3 % som provade då de var 18 år eller äldre, 4 % som provade då de var 16 år, 4 % som provade då de var 15 år och 1 % som provade när de var 14 år. 5.2 Utsatthet Det har även undersökts om det är förekommande med kränkningar, nedvärderingar och orättvisa behandlingar. 60 % upplever att de inte känt sig kränkta det senaste halvåret. 34 % menar att de kränkts någon gång under denna tidsperiod och 7 % uppger att blivit kränkta flera gånger % 53 40% % 8 5 0% nej, aldrig någon gång flera gånger nej, aldrig någon gång flera gånger Diagram 5.9 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? 24

27 Av vem, eller av vilken instans har man då känt sig kränkt? 41 % av de tillfrågade har blivit kränkta av skolans personal, 15 % menar att de blivit kränkta av polisen eller rättsväsendet, 12 % av sjukvården, 18 % på pub, diskotek eller restaurang, 26 % av andra elever, 8 % av sin arbetsgivare, 7 % av sina arbetskamrater, 20 % av någon i sin familj och 22 % av någon annan privatperson. Orsakerna till den orättvisa behandlingen varierar och även denna har undersökts. Här menar 11 % att man blivit orättvist behandlad p ga. sitt ursprung och 6 % menar att de känt sig kränkta pga. av sin religion och 7 % uppger att de särbehandlats negativt pga. sitt kön. 2 % menar att de blivit kränkta för sin sexuella läggning och 13 % uppger att de känt sig orättvist behandlade pga. sin ålder. 11 % uppger att de pga. sitt utseende blivit illa behandlade och 2 % pga. funktionsnedsättning. 5.3 Tryggheten eller otryggheten Ytterligare en viktig aspekt som berör är ungdomars trygghet, eller otrygghet, och vilka faktorer som påverkar detta känslotillstånd. En majoritet av ungdomarna tycks i huvudsak känna sig trygga och hela 96 % av de tillfrågade känner sig trygga i sitt eget hem, medan en något lägre siffra, 92 %, alltid känner sig trygga i sitt bost adsområde under dagtid. En betydligt lägre siffra ser vi då frågan istället handlar om huruvida ungdomarna känner sig trygga ute i sitt bostadsområde kvällstid då 62 % menar att de alltid känner denna trygghet, medan 30 % uppger att de oftast känner sig trygga och 7 % att det känner sig otrygga. En klar majoritet, 96 %, menade att de ofta eller alltid kände sig trygga ute på stan. Då det handlade om tryggheten på diskotek eller andra nöjesställen så menade hela 95 % att de oftast eller alltid kände sig trygga här. Vidare behandlas i vilken grad mobbing, hot, våld, rädsla att gå ut och sexuella trakasserier är förekommande bland de tillfrågade ungdomarna. 12 % av eleverna uppger att de blivit hotade under det senaste halvåret och 4 % menar att de inte vågat gå ut under denna tidsperiod. 5 % uppger att de blivit utsatta för misshandel medan 2 % uppger att de har blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande. 13 % menar att de har blivit bestulna % 50% 25% % Nej Ja Nej Ja Diagram 5.10 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? någon har hotat mig 25

28 % 50% 25% % Nej Ja Nej Ja Diagram 5.11 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? någon har stulit från mig Hur ser det då ut i skolan, i klassrummet och på fritidsgården och kan eleverna känna sig trygga här? Hela 98 % uppgav att de oftast eller alltid känner sig trygga i klassrummet. 94 % menade att de ofta eller alltid kände sig trygga på fritidsgård eller ungdomshus och hela 99 % uppgav att de kände sig trygga till och från skolan. Då det gäller mobbing så uppgav 5 % av de tillfrågade eleverna att de under det senaste halvåret känt sig mobbade eller utfrysta, och ur denna grupp så menade 7 % att det skett utomhus i deras bostadsområde mitt på dagen eller på kvällen och 11 % att det skett på vägen till eller från skolan % % 32 20% 0% Nej Ja Nej Ja Diagram 5.12 Var har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? i klassrummet 43 % me nade att det skett i klassrummet, 38 % sa att det hänt på rasterna och 7 % uppgav att de blivit trakasserade eller utfrysta på fritidsgården. Vidare menad e 10 % att trakasserierna skett på stan eller på allmän plats och ytterligare 10 % menade att de känt sig mobbade eller utfrysta på buss eller tåg. 12 % hade blivit mobbade i hemmet, 10 % i någon annans bostad, 10 % på träningen, 7 % i föreningslokal, 12 % på ett nöjesställe eller diskotek. 26

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 19-25-åringarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de bor Sysselsättning och ekonomi Hur de mår Vad de gör på fritiden Vad de vill ha för inflytande Hur

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009

Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 April 2010 20100429 Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 LUPP-projektet i Växjö kommun Sofie Krantz och Stefan Lundholm Innehållsförteckning 1. Inledning.

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005

Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Att vara ung i Timrå LUPP-undersökning 2005 Elisabet Ljungberg 2006 FÖRORD Först av allt skall ett stort tack riktas till alla ungdomar som deltagit i LUPP undersökningen. Enkätundersökningar kan vara

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person.

Du svarar anonymt Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till dig som person. Årskurs 9 & Årskurs 2 2006 Vad är Liv och Hälsa ung 2006? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och Hälsa ung 2006. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår,

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer