1 INLEDNING BAKGRUND TILL LUPP ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

Transkript

1

2 1 INLEDNING BAKGRUND TILL LUPP ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID FRITID FÖRENINGSDELTAGANDE INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN 13 5 HÄLSA OCH UTSATTHET ALKOHOL, DROGER OCH TOBAK UTSATTHET TRYGGHETEN ELLER OTRYGGHETEN 25 6 ARBETE OCH FRAMTID FRAMTIDSVISIONER 29 BILAGA I 31 BILAGA II 38

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund till Lupp Växjö kommun blev av den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen inbjuden till att delta i ett pilotprojekt för att utveckla en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Samarbetet resulterade i att åren 2002 och 2003 genomfördes två enkäter i Växjö, först gjordes en totalundersökning bland samtliga gymnasielever i årskurs två och därefter utfördes samma enkät bland samtliga grundskoleelever i årskurs åtta. Resultatet av projektet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) blev lyckat och Ungdomsstyrelsen beslutade att Luppenkäten skulle bli en årlig återkommande livsstilsundersökning bland landets kommuner. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) avser undersöka ungdomars livsvillkor och någon liknande enkätundersökning hade tidigare aldrig genomförts i Växjö kommun bestämde den dåvarande Barn och Ungdomskommittén, tillsammans med Gymnasienämnden, Skol och Barnomsorgsnämnden samt Kultur och Fritidsnämnderna, att undersökningen skulle genomföras på nytt. Syftet med Lupp är att ungdomarnas svar ska utgöra en grund för kommunens fortsatta ungdomspolitiska arbete och att Växjö kommun ska föra en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Luppenkäten ger politiker och tjänstemän en lägesbeskrivning i ungdomarnas vardag vilket kan underlätta arbetet med att utveckla och bedriva en god ungdomsverksamhet. 1.2 Enkätens utformning Luppenkäten ställer 77 frågor eller påståenden med i huvudsak fasta svarsalternativ och är uppdelade utifrån sju olika moduler: Fritid Skola Politik & inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid Förutom de ovan nämnda modulerna inleds enkäten med ett antal bakgrundsfrågor. När Växjö kommun genomförde Luppenkäten första gången, 2002, ställdes ett antal kommunspecifika frågor i samband med Luppenkäten, något som inte har varit möjligt i den senaste undersökningen. Svaren från ungdomarna redovisas i denna rapport i form av en resultatredovisning med text, tabeller och diagram. Denna resultatredovisning ger oss en vägledning i vad ungdomar tycker och tänker men för att få en mer nyanserad bild av deras livssituation kan fördjupade intervjuer med ett urval ungdomar vara ett tillvägagångssätt. Enkätfrågor innebär alltid en risk att de svarande tolkar termer och frågor som ställs på olika sätt. 1

4 Urvalet för denna undersökning är elever som registrerade vid en gymnasieskola i Växjö kommun och som går i årskurs tre. Enkäten genomfördes både elektroniskt och i pappersversion, vilket beror på att skolorna har olika möjligheter och tillgång till datorer med Internetuppkoppling. Luppenkäten genomfördes under höstterminen 2006 och av de elever som gick årskurs tre var det 923 elever som besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 67 % 1 varav 55 % av de tillfrågade var er och 46 % var killar (10 personer angav inte kön). 15 % av de som svarat på enkäten har utländsk bakgrund. 2 Nedan redovisas respektive skolas svarsfrekvens. Enkät: Lokal Uppföljning av ungdomspolitiken Växjö åk Skola Procent av totala elevantalet/skola Andel av totala elevantalet/skola Kungsmadskolan 62,8 % 240 Teknikum 73,6 % 128 Katedralskolan 71,8 % 382 Esaias Tegnér Gymnasiet 70,6 % 12 Ingelstad Naturbruksgymnasium Ej angivit totala elevantalet % 48 John Bauergymnasiet Ej deltagit Ej deltagit ProCivitas Privata Gymnasium 44,9 % 31 Växjö Design och Konstskola 64,5 % 20 Växjö Fria Fordonsgymnasium Ej deltagit Ej deltagit Växjö Fria Gymnasium 38,6 % 54 Annan skola % 2 Ej svar: 6 av 923 (0,7 %) 923 besvarade av elever Svarsfrekvensen 67 % Tabell 1.1 Vad heter den skola du går på? 1 Svarsfrekvensen för LUPP-enkäten som genomfördes 2003 var 50 % 2 Med utländsk bakgrund räknas de som antingen själva, eller minst en av föräldrarna, är födda utomlands. 2

5 2 Ungdomars fritid Hur upplever ungdomarna sin fritid? Detta kapitel redogör för vad ungdomarna har svarat på frågor som berör deras fritid, föreningsengagemanget samt internationella erfarenheter. 2.1 Fritid I Växjö upplever 47 % av ungdomarna att de har lagom mycket fritid och att de hinner med att göra det de vill på sin fritid medan 46 % tycker att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill göra % 40% 30% % 10% 4 8 Mycket fritid För lite fritid Mycket fritid För lite fritid Lagom med fritid Lagom med fritid Diagram 2.1 Hur mycket fritid har du? På frågan Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden svarade 69 % att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. Könsfördelningen redovisas enligt diagram % % 30% % 15 10% 3 3 väldigt mycket ganska lite väldigt mycket ganska lite ganska mycket väldigt lite/ingenting ganska mycket väldigt lite/ingenting Diagram 2.2 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? 3

6 Var är vanligast förekommande att ungdomar träffas på sin fritid? I tabellen nedan rangordnas alternativen procentuellt för den totala undersökningsgruppen. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast Totalt Kille Tjej? Hemma hos varandra (%) 83 (%) 82 (%) 83 På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott Utomhus I en föreningslokal På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande Tabell 2.1 När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Tabellen ovan visar på var ungdomar träffas med sina kompisar. Men vad fyller ungdomarna sin fritid med? De vanligaste fritidsaktiviteterna ungdomar ägnar sig åt är att umgås med kompisar (94%) och att surfa/chatta på Internet (82%). Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (varje dag eller varje Totalt Kille (%) Tjej (%) k) Umgås med kompisar (%) Surfar/chattar på Internet Idrottar/motionerar men inte i förening Går runt på stan med kompisar Idrottar/motionerar i klubb eller förening Spelar datorspel/tv spel Är ute i naturen Går på fest Deltar i föreningsverksamhet Sjunger/spelar instrument/skapar musik Går på café Tränar dans/spelar teater Målar/syr/annan skapande verksamhet Åker skateboard/snowboard Går på ungdomens hus/fritidsgård eller liknande Tabell 2.2 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Varje dag eller varje vecka 4

7 Tabellen ovan redovisar för aktiviteter ungdomarna gör dagligen eller varje vecka men att besöka ett museum, gå på sportevenemang och konsertbesök är aktiviteter som man vanligtvis inte gör varje dag eller varje vecka. Tabellen 2.3 redovisar de aktiviteter som ungdomarna gör varje månad. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? (varje månad) Totalt (%) Kille (%) Tjej (%) Går på sportevenemang utan att delta själv Skriver Besöker bibliotek (inte på skoltid) Målar/syr/annan skapande verksamhet Deltar i föreningsverksamhet Går på konsert Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker Fiskar/jagar Går på teater/musikal/dansuppvisning Spelar rollspel/levande rollspel Går på museum/utställning Tabell 2.3 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Varje månad 19 % av de tillfrågade har svarat på frågan Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka. Resultatet redovisas utifrån fyra olika kategorier: 1. Idrottsaktiviteter (sporthallar, motorcross, skateboard, spontanidrott mm.) 2. Mötesplatser (fritidsgårdar, café, mötesplatser med aktiviteter för ungdomar mm.) 3. Disco/nattklubb 4. Kulturella verksamheter (konst, musikundervisning, skolkör, teatergrupp mm.) För att möjliggöra en redovisning av svaren har samtliga registrerade svar kategoriserats utifrån ovan numrerade områden och för att se en mer detaljerad redovisning av de synpunkter som framkommit, se bilaga 1. 5

8 % 20% % 0% Idrottsaktiviteter Disco/nattklubb Mötesplatser Kultur Diagram 2.3 Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? 2.2 Föreningsdeltagande I tabellen nedan rangordnas föreningsdeltagandet utifrån den procentuella fördelningen av ej medlemmar i respektive kategori, med idrottsförening/klubb överst, då 48 % ej är medlemmar i någon form av idrottsförening eller klubb. Sist i tabellen hamnar föreningar för samhällsfrågor där 95 % av ungdomarna inte är medlemmar i någon förening kopplad till denna kategori. Är du medlem i Aktiv medlem Passiv medlem Förtroendeuppdrag Ej medlem någon förening? Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Idrottsförening/ klubb Skolförening Religiös förening/ församling Kulturförening Hobbyförening Supporterklubb Friluftsförening Politiskt parti/ ungdomsförbund Datorförening/ spelförening Förening för samhällsfrågor Tabell 2.4 Är du medlem i någon förening? Aktiv/passiv medlem, förtroendeuppdrag eller ej medlem. 6

9 2.3 Internationell erfarenhet I allt högre grad internationaliseras samhället och tillgängligheten att ta sig till ett annat land har ökat under de senaste årtiondena. Ungdomar möter idag en alltmer internationell dimension i sin vardag, vare sig det är utländska tv serier, filmer, musik eller Internet. Växjö kommun arbetar för att få ungdomar att ta sig ut i världen via till exempel Internationella ungdomskontoret 1 i Växjö vars syfte är att: främja ungdomars samhällsengagemang utveckla ungdomars solidaritetskänsla stödja ungdomars verksamhet i organisationer främja europeiskt samarbete Genom LUPP enkäten besvaras frågor som rör ungdomars internationella erfarenheter, resvanor och syft en med utlandsvistelser. 61 % av ungdomarna som besvarat enkäten anger att de har varit utomlands minst en vecka under det senaste året och 78 % anger att de varit utanför Sverige en gång eller mer utan sällskap av sina föräldrar. En tredjedel (32 %) av ungdomarna tycker att de behöver mer information för att kunna arbeta, studera, vara volontär eller åka på ungdomsutbyte utomlands och nästan hälften (47 %) av de tillfrågade har svarat att de skulle behöva mer pengar för att kunna bege sig utanför Sveriges gränser. Betydligt färre visar dock ointresse för att åka utomlands då enbart 16 % svarat att det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av det. Vidare gällande ungdomars resvanor så är den vanligaste orsaken att man åker utomlands semesterresa då 79 % svarade att de åkte utomlands för att semestra. Var fjärde tillfrågad har varit utomlands för att besöka släkt och vänner, 12 % har varit på språkresa utomlands och 5 % har antingen arbetat eller åkt utomlands för ett volontärjobb. 1 Internationella ungdomskontoret i Växjö använder sig bl.a. utav EU-programmet Ung och Aktiv i Europa 7

10 3 Det politiska intresset Finns det då ett politiskt och ett samhälleligt intresse bland ungdomarna i Växjö? Luppundersökningen visade att hela 68 % av de tillfrågade valt att rösta i kommun, landsting och/eller riksdagsvalet och av de återstående som inte röstat var den främsta anledningen att man ännu inte fyllt 18 år, och därför inte var berättigad att rösta. Då det gäller intresset för samhällsfrågor så menar hela 45 % att de är ganska intresserade av dessa frågor, medan endast 12 % menar att de inte alls har någon form av intresse för denna typ av frågor. Hälften av de tillfrågade uppgav att de hade ett internationellt intresse, medan endast 9 % menade att de inte alls intresserade sig för vad som hände i andra länder. Då det gäller det politiska intresset så är inte detta särskilt utbrett och endast 8 % av de tillfrågade menade att de hade ett stort intresse för politik och en något större grupp, 27 % hade ett ganska stort intresse för politiken. Hela 66 % uppgav att de hade ett ganska litet/inget politiskt intresse alls % % 10% 8 0% mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 3.1 Hur intresserad är du av politik? Vidare menade en tredjedel av de tillfrågade att de upplevde att möjligheterna att framföra sina åsikter till bestämmande i kommunen var ganska små, medan 1 % ansåg sig ha mycket stora möjligheter att framföra det de ville. 8

11 % 22 20% 10% 9 1 0% mycket stora ganska stora ganska små mycket små /inga alls vet inte Diagram 3.2 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Till vilken instans hade då de tillfrågade ungdomarna valt att vända sig om de ville påverka politiskt? Lite över hälften (52 %) visste inte vart de skulle vända sig, eller hur de skulle gå till väga om de hade velat påverka politiskt, medan 13 % uppgav att de hade vänt sig till en personlig kontakt, 11 % uppgav att de hade kontaktat ett politiskt parti eller ett politiskt ungdomsförbund, 8% hade kontaktat en förening eller en organisation, 11% medierna, 11% politiker eller tjänstemän, 8% någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. 5 % uppgav här att de inte hade något intresse att påverka och 3 % uppgav att de hade kontakt någon annan forma av instans. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte 53 Personlig kontakt 13 Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 12 Tjänstemän eller politiker 11 Medierna 11 Förening eller organisation 8 Organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande 8 Vill inte påverka 5 I procent Tabell 3.1 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? En ytterligare intressant aspekt i sammanhanget var att endast en fjärdedel av de tillfrågade eleverna hade ett intresse av att vilja vara med och påverka i sin hemkommun. De återstående 75 %, 9

12 det vill säga de som inte ansåg sig vilja vara med och påverka tycktes ha en rad olika anledningar till det här; 26 % menade att de inte trodde att det var någon idé att påverka, de som bestämde lyssnar ändå inte, 29 % uppgav att de inte visste hur de skulle gå till väga, 45 % uppgav att de inte hade intresset, 30 % menade att de inte hade tid, endast 7 % var på väg att flytta från kommunen och 4 % uppgav att annan orsak. Har då ungdomar ett intresse av att träffa beslutsfattare? Vill de möta kommunens politiker och föra diskussion? Hela 36 % ansåg att de var mycket viktigt att aktiva politiker och ungdomar gavs tid att träffas och diskutera, 39 % upplevde frågan som ganska viktig och bara 4 % menade att frågan inte alls var av intresse. 39 % av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de faktiskt skulle vilja träffa en beslutsfattare i kommunen om de fick chansen. 42 % ja nej 35 % 58 % 65 % Diagram 3.3 Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Hur ser det politiska handlandet då ut och kan eleverna tänka sig att delta i politiska aktiviteter? Hela 42 % svarade att de hade skrivit på en namninsamling under det senaste halvåret, 49 % menade att de inte hade gjort det, men att de hade kunnat tänka sig att göra det. Endast 10 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att göra det. 19 % uppgav att de tagit kontakt med en politiker, 46 % att de inte gjort det, men kunde tänka sig att göra det och hela 35 % menade att de aldrig skulle kunna tänka sig att göra det. En bit över hälften (60 %) menade att de skulle kunna tänka sig att skriva en insändare, även om de inte gjort det och 7 % uppgav att de faktiskt skrivit en insändare. 33 % svarade att de aldrig skulle kunna tänka sig att skriva en insändare. En femtedel (22 %) av de tillfrågade bär eller har burit politiska märken eller symboler under det senaste året. 40 % av de tillfrågade eleverna har svarat att de inte skulle kunna tänka sig att bära politiska märken eller symboler och 38 % uppgav att de visst skulle kunna tänka sig att göra det, även om de inte gjort det. Då det gällde frågan kring deltagandet av köpstrejker och bojkotter så menade hela 52 % att de aldrig skulle delta i något sådant, medan 43 % visst skulle kunna tänka sig det. Endast 5 % hade deltagit i någon sådan aktivitet under det senaste året. 86 % av eleverna som besvarat enkäten menade att de aldrig skulle kunna tänka sig att måla politiska slagord på allmän plats och bara 3 % uppgav att de under senaste året ägnat sig åt någon sådan typ av aktivitet. En relativt liten andel (2 %) av de tillfrågade uppgav att de skadat andars allmänna egendom i form av protest under det senaste året. Fortsättningsvis så uppgav 2 % att de under det senaste året varit med och ockuperat en byggnad medan hela 85 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att ägna sig åt denna typ av politisk 10

13 aktivitet. Vidare menade nästan hälften av de tillfrågade eleverna (49 %) att de kunde tänka sig att delta i lagliga demonstrationer, även om de inte deltagit i någon under det senaste året. Intresset för civil olydnad i form av olagliga aktioner och demonstrationer är relativt hög då en fjärdedel (25 %) svarade att de kunde tänka sig det. Däremot svarade 42 % att de aldrig skulle kunna tänka sig att delta i en laglig demonstration medan hela 72 % uppgav att de aldrig kunde tänka sig att delta i en olaglig aktion. Relativt få, 8 %, hade under det senaste året deltagit i någon form av laglig demonstration och en dryg hälft av dessa 8 % hade även under det senaste året tagit del av någon form av olaglig politisk aktion. Hur ser då deltagandet ut i de politiska partierna? Endast 7 % av de elever som besvarat Luppundersökningen svarade att de varit medlem i ett politiskt parti under det senaste året och hela 54 % uppgav att de aldrig skulle kunna tänka sig att vara medlem i ett politiskt parti % 40% % 20% 10% 9 6 har jag gjort inte gjort, men kan tänkas göra skulle aldrig göra har jag gjort inte gjort, men kan tänkas göra skulle aldrig göra Diagram 3.4 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Vara medlem i ett politiskt parti Lite över hälften av de tillfrågade eleverna menade även att de aldrig skulle kunna tänka sig att chatta eller debattera kring politiska sakfrågor över Internet, medan 12 % uppgav att de under det senaste året sysslat med denna typ av aktivitet. Ytterligare en intressant frågeställning som eleverna ställdes inför i enkätundersökningen handlade om hur de själva agerat om de varit politiker. Vad hade de prioriterat och vad hade de valt bort? Vad anser ungdomar idag har hög politisk prioritet och vilka områden känns mindre viktiga? Nedan behandlas en rad områden. Hela 60 % av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de som politiker inte skulle prioritera arbete mot kriminalitet högst, medan de övriga tillfrågade menade att kriminaliteten var det viktigaste området att beröra. Endast en fjärdedel av eleverna ansåg att arbetet mot främlingsfientlighet och rasism var viktigast att bedriva, medan bostäder för unga var en något hetare sakfråga där 31 % ansåg att denna fråga hade högst prioritet. Idrottsanläggningar ansågs av 16 % vara den viktigaste frågan, medan endast 7 % tyckte att det var viktigast att satsa på arbetsmiljön i skolan. Endast 14 % av de tillfrågade eleverna ansåg att arbete för miljön var den viktigaste frågan att bedriva, medan en klar majoritet, 11

14 hela 97 %, inte ansåg att arbete för bättre gator, vägar och cykelbanor var högst prioriterat. Kollektivtrafiken var inte heller någon het sakfråga som berörde över lag då hela 85 % inte ansåg att denna fråga var den viktigaste. Något mindre än en tredjedel av de tillfrågade (28 %) uppgav att de skulle vilja se jämställdhet och lika lön för lika arbete bland kvinnor och män som den högst prioriterade frågor, medan den övervägande delen av de tillfrågade, hela 92 %, inte ansåg att arbetet för att minska användandet av alkohol och droger bland unga borde vara den högsta politiska prioriteten. Lite mer än hälften av de tillfrågade ansåg att den viktigaste frågan borde vara att skapa fler arbetstillfällen för unga människor, medan bara 6 % ansåg att stöd till föreningar var den viktigaste sakfrågan. Majoriteten av de tillfrågade, hela 96 %, menade att de inte tyckte att stöd för kulturverksamhet för unga skulle vara den viktigaste frågan. 8 % ansåg att djurens rättighet var av högsta prioritet, och lite mer än en tredjedel (35 %) ansåg att man skulle satsa på sjukvården. Barnomsorgen ansåg de flesta inte vara den viktigaste frågan och endast 67 % menade att detta var den viktigaste frågan att satsa på. Skolan däremot ansågs av en tredjedel av de tillfrågade vara den viktigaste frågan medan bara 14 % ville satsa på äldreomsorgen. Vidare menade 13 % att ställen där unga kan träffas är en av de viktigaste frågorna ifall de var politiker, medan 15 % istället ville satsa högst på ungas psykiska hälsa. Nedan redovisas de tio mest prioriterade områdena som ungdomarna skulle vilja satsa på om de var politiker: 1) Skapa arbeten för unga (52 %) 2) Arbete mot kriminalitet (39 %) 3)Sjukvård (34 %) 4)Skola (33 %) 5)Bostäder för unga (31 %) 6)Lika lön för loka arbete för män och för kvinnor (29 %) 7)Arbete mot främlingsfientlighet (26 %) 8)Idrottsanläggningar (18 %) 9) ungas psykiska hälsa (15 %) 10) kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg (15 %) Tabell 3.2 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? 12

15 4 Vardagen i skolan Hur är stämningen i skolan och hur upplevs den av eleverna? En övervägande del, hela 76 %, av de tillfrågande ungdomarna anser att stämningen i skolan är ganska/ helt bra. Hälften av de resterande som svarat menar att de upplever stämningen som mindre bra, medan den andra hälften inte har någon närmare åsikt. Vad anser då eleverna om mobbing, och är mobbing ett vanligt förekommande problem i skolorna idag? Över hälften, hela 56 %, av de tillfrågade eleverna ansåg inte att mobbing var ett särskilt stort problem i skolan. 12 % av de tillfrågade eleverna ansåg att detta var ett stort/ ganska stort problem i deras skola, medan de resterande eleverna, 33 %, inte hade någon bestämd åsikt kring frågan. 3% 9% Stämmer mycket bra 22% Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 33% 33% Diagram 4.1 Hur tycker du att det är i din skola? Mobbing är ett problem i skolan Hur agerar då skolan i de fall då en elev mobbas och finns det beredskap? 34 % av de tillfrågade ansåg att skolan agerade i dessa fall, medan lite mindre än hälften i undersökningsgruppen inte hade någon bestämd åsikt kring frågan. Hela 22 % ansåg att skolan inte agerade alls, eller begränsat vid mobbing. Är främlingsfientlighet ett problem i skolan? Lite över hälften (53 %) ansåg inte att detta var något nämnvärt problem, medan 6 % av de tillfrågade ansåg att detta var en aktuell existerande problematik. 12 % i av de tillfrågade tyckte att det stämde ganska bra att främlingsfientlighet var ett problem i deras skola. De resterande av de tillfrågade hade ingen närmare åsikt i frågan. Ett ytterligare behandlat område i undersökningen var sexuella trakasserier och på frågan om eleverna upplevde detta som ett problem så handlade det om en marginell del, 9 %, som såg denna typ av trakasserier som existerande och som ett problem, medan 64 % uppgav att det stämmer ganska/mycket dåligt att sexuella trakasserier upplevdes som ett problem. 27 % av de tillfrågade hade ingen närmare åsikt kring frågan. Vid en könsmässig jämförelse visar det sig att 12 % av killarna tycker att påståendet stämmer mycket bra/stämmer ganska bra medan 7 % av erna anser att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. 13

16 1% 6% 3% 8% 38% 26% 33% 30% 29% Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 27% Diagram 4.2 Hur tycker du att det är i din skola? Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Bemötande mellan elever och lärare var ytterligare en aspekt som behandlades i den aktuella undersökningen. Även här pekar enkätsvaren i positiv riktning. En bra bit över hälften, hela 63 %, ansåg att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan och endast 15 % ställde sig kritiska till påståendet. 23 % av de tillfrågade eleverna hade ingen bestämd åsikt. Vidare tittade man på huruvida skolan agerade eller ej om en lärare skulle kränka en elev, och här hade hela 40 % ingen bestämd åsikt. En nästan lika stor del, 38 %, ansåg att skolan agerade i dessa fall, medan de resterande 22 % ansåg att det stämde ganska/ mycket bra att skolan agerade om en lärare kränkte en elev. Hur tar sig då könsmönstren till uttryck i skolan enligt de tillfrågande eleverna? Ges pojkar större möjligheter än flickor, eller är det i själva verket tvärtom? Endast 4 % ansåg att det stämde ganska/mycket bra att pojkar gavs fler möjligheter än flickor medan 13 % ansåg att flickorna istället gavs större möjligheter än pojkarna. Över hälften, 57 %, ställde sig kritiska till påståendet om att pojkarna favoriserades, medan motsvarande siffra då det gällde flickor hamnade aningen lägre. Hela 45 % ställde sig kritiska till att flickorna istället gavs större möjligheter är pojkarna. 38 % av de tillfrågade hade inte någon bestämd åsikt kring frågan om pojkar gavs större möjlighet än flickor och motsvarande siffra för om flickor istället gavs större möjligheter hamnade på dryga 41 %. Ytterligare frågeställningar som behandlats i enkäten handlade om elevinflytande. Här menade lite över hälften av de tillfrågade eleverna, 54 %, att de hade fått veta vad eleverna skulle ha inflytande över i skolan, medan 19 % ansåg att de inte hade tagit del av denna information kring elevinflytande. 32 % av de tillfrågade eleverna hade ingen bestämd åsikt i frågan. Vidare upplevde 44 % att skolan aktivt uppmuntrade eleverna att medverka i klassråd och i elevråd medan 26 % inte ansåg att de blivit uppmuntrade av skolan att delta. En dryg tredjedel av de tillfrågade hade inte någon bestämd åsikt om huruvida de uppmuntrats av skolan att aktivera sig i dessa skolråd eller ej. Hur upplevs då elev och klassråd i skolan och tas dessa på allvar och lyssnas på av personalen i skolan? En dryg hälft, 48 %, av de tillfrågade menade att fallet var så, varav 25 % upplevde att personalen lyssnade ganska mycket på elev och klassråd i skolan medan resterande upplevde att skolan helt och hållet 14

17 lyssnade på klass och elevråd. 20 % upplevde att skolan inte lyssnade till dessa råd och 30 % menade att de inte hade någon bestämd åsikt i frågan. Vidare gällande elevinflytande så ansåg hela 40 % av de tillfrågade att de ville vara med och besluta ganska mycket kring rådande regler i skolan, och 11 % ansåg att de faktiskt var ganska medbestämmande i dessa frågor. 22 % ville vara med att besluta mycket och endast 2 % av de tillfrågade ansåg att de var med och beslutade om ganska mycket gällande skolans regler. Endast 7 % ville vara med om att besluta väldigt lite eller ingenting medan 29 % ville vara med om att bestämma ganska lite, vilket kan sättas i relation till de 86 % som upplevde att de i realiteten hade ganska lite/väldigt lite eller ingenting att säga till om då det handlade om skolans regelverk. Lärandet är en annan viktig aspekt som behandlats i undersökningen och en övervägande del, 84 %, menade att de ville påverka väldigt mycket eller ganska mycket kring vad inlärningen skulle handla om i skolan och denna siffra är intressant att sätta i relation till de 36 % som ansåg att de faktiskt fick vara med och påverka väldigt mycket/ganska mycket kring vad lärandet skulle handla om. Endast 2 % av de tillfrågade ville vara med och påverka väldigt lite eller ingenting kring valet av lärandet medan hela 15 % upplevde att de inte fick vara med och påverka. 49 % upplevde att de ganska lite fick vara med och påverka vad lärandet skulle handla om. Fortsättningsvis har läromedel behandlats i undersökningen och huruvida eleverna är intresserade av att vara med och bestämma om vilka läromedel som ska användas eller ej. Hela 61 % av de tillfrågade eleverna ville vara med och bestämma kring läromedlen, medan endast 15 % ansåg att de fick vara med och påverka. 39 % av eleverna som deltagit i undersökningen ville påverka ganska lite/väldigt lite eller ingenting om vilka läromedel som skulle tillämpas i skolan och motsvarande siffra för hur eleverna upplevde att det låg till i realiteten låg på hela 85 %. 89 % av eleverna menade att de ville vara med och påverka mycket eller ganska mycket kring arbetsformerna i skolan och 54 % menade att de faktiskt fick påverka ganska mycket, medan 9 % ansåg att de var med och påverkade väldigt mycket. 11 % av de tillfrågade var väldigt lite/lite/eller inte alls intresserade av att vara med och påverka kring arbetsformerna medan motsvarande siffra för hur man upplevde att det faktiskt förhöll sig i verkligheten låg på hela 37 %. Vidare behandlades elevernas önskemål om inflytandet kring läxorna och om elevernas upplevelser kring just detta inflytande. Då det gällde läxorna så ville hela 80 % ha ganska mycket eller mycket att säga till om, vilket kan sättas i relation de 35 % som ansåg att de hade ganska mycket eller mycket att säga till om i frågan. Endast 3 % av de tillfrågade ville ha väldigt lite eller ingenting att säga till om då det gällde läxorna och 17 % ansåg att det i realiteten förhöll sig just så. 13 % av de som gjort enkäten menade att de ville ha ganska lite att säga till om då det gällde hemarbetet och den anmärkningsvärda siffran 48 % menade att de faktiskt hade ganska lite att säga till om det handlade om läxor. Vidare har man tittat på hur pass högt inflytande eleverna var intresserade av att ha då det gällde prov och även här vart det en övervägande del som ville ha stort inflytande då det gällde dessa. Hela 85 % menade att de ville påverka ganska mycket eller mycket i denna fråga och 44 % menade att de faktiskt fick vara med och påverka proven ganska mycket eller mycket. Endast 3 % ville påverka väldigt lite och 15 % ansåg att de faktiskt påverkade väldigt lite eller ingenting. 13 % ville ha ganska 15

18 lite att säga till om, vilket kan relateras till de faktiska 42 % som ansåg att de hade ganska lite att säga till om gällande proven. Gällande frågor kring det individuella valet/elevens val och valmöjligheter ansåg sig cirka hälften av de tillfrågade vara nöjda, eller ganska nöjda med de valmöjligheter som erbjudits, medan 21 % inte hade någon bestämd åsikt i denna fråga. 27 % av de tillfrågade var mindre nöjda. Vidare behandlades skolmiljön, och elevernas åsikter kring denna. 45 % av de tillfrågade menade att de var ganska nöjda med miljön i skolan, medan 14 % ansåg sig vara mycket nöjda. 13 % menade att skolmiljön var ganska dålig och 5 % var missnöjda och menade att skolmiljön var mycket dålig. 19 % tyckte varken att skolmiljön var bra eller dålig. Skolbiblioteken var uppskattade av de tillfrågade eleverna och lite över hälften, 58 %, ansåg att dessa bibliotek var ganska/mycket bra, medan 20 % menade att skolbiblioteken var ganska mycket dåliga. Övriga tillfrågade, 22 % hade ingen bestämd åsikt i frågan. Vidare då det gällde miljön i skolan så var enkätundersökningen koncentrerad till att röra den inre respektive den yttre skolmiljön och då det gällde den förstnämnda så var 68 % av eleverna intresserade av att få vara med och påverka denna, medan endast 5 % inte hade något intresse alls av att vilja påverka den inre skolmiljön. 26 % menade att de hade ganska lite intresse av att vilja påverka denna. Dessa siffror är intressanta att sätta i relation till hur mycket eleverna upplevde att de faktiskt fick vara med att påverka den inre miljön i skolan. 20 % av de tillfrågade ansåg att de fick vara med att påverka ganska mycket eller mycket. Denna siffra kan sättas i relation till de 68 % av eleverna som faktiskt hade ett intresse av att vilja vara med och påverka. Hela 80 % av de tillfrågade eleverna upplevde att inte alls fick vara med och påverka/ att de fick påverka ganska lite. Då det gällde den yttre skolmiljön så var intresset för att vilja påverka lägre än då det gällde den tidigare behandlade inre miljön och nästan hälften, 48 %, hade ett intresse av att vilja påverka denna miljö, vilket kan jämföras med den siffra, 12 %, som visar på hur stor del av eleverna som ansåg att de hade mycket eller ganska mycket inflytande då det gällde den yttre miljön i skolan. 40 % av de tillfrågade ville vara med att bestämma ganska lite och 42 % upplevde också att de var med och bestämde ganska lite, medan de återstående 11 % inte alls hade något intresse av att vilja vara med och påverka och 46 % av de tillfrågade ansåg att de inte hade något/ett väldigt litet elevinflytande då det gällde den yttre miljön. Gällande skolmaten och vad eleverna ansåg om denna så pekade inte siffrorna i lika positiv riktning. Hela 40 % var missnöjda och menade att maten i skolan var ganska/mycket dålig medan endast 8 % tyckte att skolmaten var mycket bra och 30 % att den var ganska bra. 23 % av de tillfrågade hade ingen bestämd åsikt i frågan. Hela 39 % menade även att de ville ha mycket att säga till om då det gällde maten i skolan och endast 3 % menade att de faktiskt hade mycket att säga till om då det gällde skolmaten. 37 % ville ha ganska mycket att säga till om, vilket kan sättas i relation till de 11 % som ansåg att de faktiskt påverkade skolmaten ganska mycket. 24 % menade att de ville ha ganska lite/lite att säga till om då det gällde skolmaten och 80 % menade att de i realiteten påverkade ganska lite/lite om skolmaten. Siffrorna då det gällde elevernas schema och vad de ansåg om detta var positiva och hela 68 % var ganska eller mycket nöjda med sitt schema, medan endast 13 % var ganska eller mycket missnöjda. 19 % ansåg att deras schema varken var bra eller dåligt. Övervägande delen av de tillfrågade eleverna 16

19 ville ha stort inflytande då det gällde deras schema och hela 81 % menade att de ville ha mycket eller ganska mycket att säga till om då det gällde schemat och 14 % menade att de faktiskt var med och påverkade schemat i ganska stor eller stor utsträckning. Vidare så var det bara 5 % av de tillfrågade som ville ha väldigt lite eller ingenting att säga till om, medan 55 % av de tillfrågade i realiteten ansåg att de hade väldigt lite eller ingenting att säga till om då det gällde schemat. 14 % ville ha ganska lite att säga till om gällande schemat, och 32 % ansåg sig ha ganska lite att säga till om då det gällde schemat. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? (Alternativen mycket eller ganska mycket) Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? (Alternativen mycket eller ganska mycket) 1) Arbetsformer (89 %) 1) Arbetsformer (63 %) 2) Proven (85 %) 2) Proven (44 %) 3) Vad du får lära dig (84 %) 3) Vad du får lära dig (36 %) 4) Läxorna (84 %) 4) Läxorna (35 %) 5) Schemat (81 %) 5) Skolmiljön inne (20 %) 6) Skolmaten (76 %) 6) Schemat (16 %) 7) Skolmiljön inne (68 %) 7) Läromedel (15 %) 8) Reglerna i skolan (63 %) 8) Reglerna i skolan (13 %) 9) Läromedel (61 %) 9) Skolmaten (13 %) 10) Skolmiljön ute, t.ex. skolgården (48 %) 10) Skolmiljön ute (12 %) Tabell 4.1 Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? Då det gällde möjligheter till extra hjälp och stöd så menade lite över hälften av de tillfrågade (53 %), att de ansåg att möjligheterna till hjälp var ganska eller mycket bra, medan 16 % ansåg att möjligheterna till extra stöd och hjälp var ganska eller mycket dåliga. En knapp tredjedel av de tillfrågade (31 %) menade att möjligheterna till denna typ av hjälp varken var bra eller dåliga. Ytterliggare en fråga som behandlats var skolk och hur ser det då ut i gymnasieskolorna idag. Är skolket frekvent, eller är det en ovanlighet. En tredjedel av de tillfrågade eleverna (33 %) skolkade någon gång per termin, medan en nästan lika stor del, 29 %, uppgav att de aldrig skolkade, en något mindre andel, 23 % uppgav att de skolkade någon gång i månaden och 12 % var borta från lektionerna flera gånger per månad. Endast 4 % skolkade flera gånger per vecka. 17

20 19 15% nej ja, någon gång per termin ja, någon gång i månaden ja, flera gånger i månaden ja, flera gånger i veckan 10% 5% % Diagram 4.3 Brukar du skolka? 2 Inför den kommande gymnasietiden ställs eleverna inför avancerade val. Vilket program ska de välja och kommer detta val att visa sig vara bra. Det är av stort intresse att ta reda på hur informationen ser ut kring dessa viktiga val som eleverna ställs inför. 12 % av de tillfrågade eleverna ansåg att de fått mycket god information inför sitt stundade val, 42 % ansåg att informationen var ganska bra och 24 % tyckte varken att denna information var bra eller dålig. 23 % av de tillfrågade eleverna hade mer negativa åsikter kring denna typ av information och hela 13 % ansåg att informationen var ganska dålig, 8 % menade att den var mycket dålig och 1 % menade att de inte fått någon information alls. Vidare har man i undersökningen även koncentrerat sig på hur informationen om vidare utbildning på universitetsnivå ser ut och kring informationen om val av framtida yrke. Här menade 25 % att de fått mycket bra/ganska bra information. 25 % ansåg varken att denna information varit bra eller dålig och 50 % menade att informationen varit ganska dålig/mycket dålig eller att de inte alls fått ta del av någon information. 18

21 5 Hälsa och utsatthet Ytterligare frågor som bearbetats i undersökningen är de som rör unga människor och deras hälsotillstånd. Hur ser ungdomarnas träningsvanor ut och i vilken grad dricker de alkohol? Är narkotika vanligt förekommande och hur upplever ungdomarna att de blir behandlade av olika instanser i samhället? Nedan behandlas dessa frågor mer utförligt. Inledningsvis tittar vi på hur ungdomarna allmänt mår. En tredjedel av de tillfrågade uppger att deras hälsostillstånd är mycket bra, 45 % tycker att det är ganska bra, medan bara 7 % uppger att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket dåligt. Ungefär hälften av eleverna, 48 %, upplevde att det inte var sjuka lika ofta som andra i deras omgivning medan 41 % upplevde att de var sjuka ungefär lika ofta som andra. 11 % menade att de var sjuka oftare än andra i deras omgivning. En könsmässig jämförelse visar att 56 % av killarna som besvarat enkäten och 42 % av erna anser sig inte vara sjuka lika ofta som andra. 50% 48 40% % 25 20% 20 10% mycket bra någorlunda mycket dåligt mycket bra någorlunda mycket dåligt bra dåligt bra dåligt Diagram 5.1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 56 50% 40% % 20% 15 10% 8 inte lika ofta lika ofta oftare än andra inte lika ofta lika ofta oftare än andra Diagram 5.2 Hur ofta är du sjuk? I förhållande till andra 19

22 Vidare har man tittat på vilken typ av sjukdomar som eleverna drabbas av, och hela 15 % uppger att de har huvudvärk flera gånger i veckan medan 28 % har huvudvärk mer sällan eller aldrig. 42 % uppgav att de hade ont i magen någon gång per månad, medan 31 % menade att de aldrig eller sällan led av magont. 2 % hade ont i magen varje dag, 12 % flera gånger i veckan och 14 % en gång per vecka % 34 30% 20% % Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Flera ggr/vecka Någon gång/månad Flera ggr/vecka Någon gång/månad Diagram 5.3 Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? Ont i magen En tredjedel av de tillfrågade eleverna kände sig stressade flera dagar i veckan och hela 18 % upplevde stress dagligen. Endast 9 % upplevde att det blev stressade sällan eller aldrig. 40% 39 30% % % 9 4 Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Varje dag En ggr/vecka Sällan/aldrig Flera ggr/vecka Någon gång/månad Flera ggr/vecka Någon gång/månad Diagram 5.4 Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? Känt dig stressad 20

23 Då det handlade om svårigheter att somna så menade 7 % att de hade problem med detta dagligen, 19 % att detta problem uppträdde flera gånger per vecka, 19 % att de hade svårt att somna en gång i vecka n, 29 % någon g ång i månaden och 28 % uppgav att det sällan eller aldrig hade problem att somna. 42 % av eleverna menade att de flera gånger i veckan kände sig trötta under dagen och 24 % uppgav att de var trötta under dagen varje dag. Endast 4 % menade att de sällan eller aldrig var trötta under dagarna. Då det gällde nattsömnen så menade 8 % att de sov dåligt varje natt, 23 % att de sov dåligt flera dagar i veckan, 19 % att de sov dåligt en gång i ve ckan. En fjärdedel menade att de hade störd nattsömn någon gång i månaden och ytterligare en fjärdedel sov nästan alltid bra och sov sällan eller aldrig dåligt. Hur ser då ungdomarnas matvanor ut? Hela 30 % hoppar över frukosten en eller flera gånger i veckan, medan 10 % aldrig äter frukost. 46 % hoppar sällan eller aldrig över frukosten och 12 % struntar i frukosten en gång per vecka. Undersökningen visar att något fler killar (42 %) än er (38 %) hoppar över frukosten minst en gång i veckan. Lunchen tycks ungdomarna vara noggrannare med att inte m issa och hela 57 % uppger at t de mer sällan eller aldrig miss ar sin lunch, medan 1 % missar den dagligen. 47 % av de tillfrågade eleverna åt snabbmat någon gång per m ånad och bara 1 % åt snabbmat varje dag. Vidare menade 44 % av de tillfrågade eleverna att de tränade så att de blev andfådda eller svettiga och endast 7 % menade att de mer sällan eller aldrig utövade denna form av träning % 30% 30 20% % varje dag en ggr/vecka sällan/aldrig varje dag en ggr/vecka sällan/aldrig flera ggr/vecka ngn ggr/månad flera ggr/vecka ngn ggr/månad Diagram 5.5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? 21

24 5.1 Alkohol, droger och tobak Ungdomars konsumtion av alkohol och även nyttjand et av droger har varit en intressant aspekt i undersökningen. Då det handlar om tobak och cigare tter har hälften av de tillfrågade eleverna svarat att de aldrig röker, medan 8 % uppger att de röker dagligen. 30 % uppger även att de aldrig rökt och av de som provat att röka så var majoriteten mellan år de provade att röka första gången. 25% % 15% 10% Aldrig En gång om året eller mera sällan Några gånger per år Någon gång i månaden En gång i veck an Flera gånger i veckan Varje dag 5% Diagram 5.6 Hur ofta brukar du? Röka cigaretter 67 % uppger att de aldrig snusar och 12 % menar att de dagligen snusar. Dryga 45 % menar att de aldrig ens provat på att snusa och majoriteten av de som snusade provade att göra detta första gången då de var mellan år. 83 % menade att de fick dricka alkohol för sina föräldrar, 10 % var inte säkra på vad föräldrarna tyckte och 8 % hade föräldrar som definitivt sa nej till alkohol % 78 50% 25% % ja nej vet inte ja nej vet inte Diagram 5.7 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? 22

25 Nästan hälften (46 %) menar att de aldrig dricker folköl och endast 0,5 % uppger att de dricker folköl varje dag. Då det gäller starköl, alkoläsk, cider, vin och sprit så handlar det om 6 % som aldrig dricker, 45 % som gör det någon gång per månad och 0, 5 % som gör det varje dag. Hur får då ungdomarna tag på alkoholen? 98 % menar att de själva inte köper på systemet och enligt 17 % av de tillfrågade så får de tillgång till alkohol genom syskon. Hela 39 % uppgav att de fick tag i alkohol genom kompisar eller genom kompisars syskon. 38 % uppgav att de fick alkohol av sina föräldrar och bara 3 % menade att de tog alkohol av sina föräldrar utan deras vetskap. 46 % drack alkohol på pub eller restaurang och 15 % handlade alkohol i ett grannland. 13 % brukade själv köpa folköl och 14 % blev bjudna av andra personer som var äldre än 18 år. 23 % menade att de fick tag i alkohol genom att andra köper ut till dem % 73 50% 27 25% 20 0% Nej Ja Nej Ja Diagram 5.8 Hur får du vanligen tag på alkohol? från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig Hur pass mycket alkohol handlar det då om som ungdomarna dricker? En tredjedel av de som deltagit i enkäten känner sig berusade någon gång i månaden och 24 % ett par gånger i månaden. 14 % dricker sig berusade varje vecka medan 7 % aldrig blir berusade. 10 % av ungdomarna uppgav att de aldrig druckit sig berusade och majoriteten av de som ibland drack alkohol var mellan år då de första gången drack sig berusade. 23

26 18 15% aldrig en gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden ett par gånger i månaden någon gång i veckan 10% % % Diagram 5.8 Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? Majoriteten av ungdomarna, 84 %, hade aldrig provat hasch eller marijuana, medan 3 % hade brukat det mer än 20 gånger. 7 % hade provat det en gång, 7 % hade provat på 2 10 gånger och 0, 9 % hade brukat det gånger. Då det handlade om annan narkotika så svarade hela 95 % att de aldrig provat på detta, 2 % att de provat en gång, 1 % menade att de testat 2 10 gånger. Endast 0,9 % hade brukat narkotika mer än 20 gånger. Lite över hälften av ungdomarna, 53 %, hade aldrig haft möjlighet att prova narkotika, medan 38 % hade haft chansen. De flesta av de som provat hasch eller marijuana hade gjort det i tonåren första gången och av de 18 % som provat detta så var det 5 % som provade första gången då de var 17 år, 3 % som provade då de var 18 år eller äldre, 4 % som provade då de var 16 år, 4 % som provade då de var 15 år och 1 % som provade när de var 14 år. 5.2 Utsatthet Det har även undersökts om det är förekommande med kränkningar, nedvärderingar och orättvisa behandlingar. 60 % upplever att de inte känt sig kränkta det senaste halvåret. 34 % menar att de kränkts någon gång under denna tidsperiod och 7 % uppger att blivit kränkta flera gånger % 53 40% % 8 5 0% nej, aldrig någon gång flera gånger nej, aldrig någon gång flera gånger Diagram 5.9 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt? 24

27 Av vem, eller av vilken instans har man då känt sig kränkt? 41 % av de tillfrågade har blivit kränkta av skolans personal, 15 % menar att de blivit kränkta av polisen eller rättsväsendet, 12 % av sjukvården, 18 % på pub, diskotek eller restaurang, 26 % av andra elever, 8 % av sin arbetsgivare, 7 % av sina arbetskamrater, 20 % av någon i sin familj och 22 % av någon annan privatperson. Orsakerna till den orättvisa behandlingen varierar och även denna har undersökts. Här menar 11 % att man blivit orättvist behandlad p ga. sitt ursprung och 6 % menar att de känt sig kränkta pga. av sin religion och 7 % uppger att de särbehandlats negativt pga. sitt kön. 2 % menar att de blivit kränkta för sin sexuella läggning och 13 % uppger att de känt sig orättvist behandlade pga. sin ålder. 11 % uppger att de pga. sitt utseende blivit illa behandlade och 2 % pga. funktionsnedsättning. 5.3 Tryggheten eller otryggheten Ytterligare en viktig aspekt som berör är ungdomars trygghet, eller otrygghet, och vilka faktorer som påverkar detta känslotillstånd. En majoritet av ungdomarna tycks i huvudsak känna sig trygga och hela 96 % av de tillfrågade känner sig trygga i sitt eget hem, medan en något lägre siffra, 92 %, alltid känner sig trygga i sitt bost adsområde under dagtid. En betydligt lägre siffra ser vi då frågan istället handlar om huruvida ungdomarna känner sig trygga ute i sitt bostadsområde kvällstid då 62 % menar att de alltid känner denna trygghet, medan 30 % uppger att de oftast känner sig trygga och 7 % att det känner sig otrygga. En klar majoritet, 96 %, menade att de ofta eller alltid kände sig trygga ute på stan. Då det handlade om tryggheten på diskotek eller andra nöjesställen så menade hela 95 % att de oftast eller alltid kände sig trygga här. Vidare behandlas i vilken grad mobbing, hot, våld, rädsla att gå ut och sexuella trakasserier är förekommande bland de tillfrågade ungdomarna. 12 % av eleverna uppger att de blivit hotade under det senaste halvåret och 4 % menar att de inte vågat gå ut under denna tidsperiod. 5 % uppger att de blivit utsatta för misshandel medan 2 % uppger att de har blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande. 13 % menar att de har blivit bestulna % 50% 25% % Nej Ja Nej Ja Diagram 5.10 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? någon har hotat mig 25

28 % 50% 25% % Nej Ja Nej Ja Diagram 5.11 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? någon har stulit från mig Hur ser det då ut i skolan, i klassrummet och på fritidsgården och kan eleverna känna sig trygga här? Hela 98 % uppgav att de oftast eller alltid känner sig trygga i klassrummet. 94 % menade att de ofta eller alltid kände sig trygga på fritidsgård eller ungdomshus och hela 99 % uppgav att de kände sig trygga till och från skolan. Då det gäller mobbing så uppgav 5 % av de tillfrågade eleverna att de under det senaste halvåret känt sig mobbade eller utfrysta, och ur denna grupp så menade 7 % att det skett utomhus i deras bostadsområde mitt på dagen eller på kvällen och 11 % att det skett på vägen till eller från skolan % % 32 20% 0% Nej Ja Nej Ja Diagram 5.12 Var har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? i klassrummet 43 % me nade att det skett i klassrummet, 38 % sa att det hänt på rasterna och 7 % uppgav att de blivit trakasserade eller utfrysta på fritidsgården. Vidare menad e 10 % att trakasserierna skett på stan eller på allmän plats och ytterligare 10 % menade att de känt sig mobbade eller utfrysta på buss eller tåg. 12 % hade blivit mobbade i hemmet, 10 % i någon annans bostad, 10 % på träningen, 7 % i föreningslokal, 12 % på ett nöjesställe eller diskotek. 26