Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Transkript

1 Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008

2 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen i Lindesberg att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken). LUPP är en omfattande ungdomsenkät som innehåller frågor om livets alla områden (Info: Undersökningen genomfördes i december 2008 bland cirka 900 ungdomar födda 1990, 1992 och i Lindesbergs kommun som går att ladda ner på kommunens hemsida Detta är en sammanfattning av rapportens resultat. Ungdomarna som är med på bilderna har besvarat enkäten. Stort tack till er! Syftet med kartläggningen är att få en bred bild av hur ungdomarna mår och vad de tycker är viktigt, ge ungdomar en möjlighet att göra sina röster hörda och samtidigt få fram ett material som kan användas som underlag vid framtida politiska beslut. Resultaten har redovisats i rapporten Att vara ung För textmaterialet och bilder på ungdomar i denna publikation svarar Anna Sandberg, folkhälsoteamet. För layout och övriga bilder står informatör Maria Lindstedt

3 Fritiden befintliga och önskade aktiviteter Majoriteten av kommunens ungdomar tycker att det finns mycket att göra på fritiden som de är intresserade av och att de har tillräckligt mycket fritid. Pojkarna i skolår 8 är mest nöjda med fritidsutbudet och flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet är mindre nöjda. Många ungdomar efterfrågar någon form av ungdomsgård/café för äldre barn/ungdomar. Kommunens ungdomar umgås ofta med kompisar, surfar/chattar på internet, hjälper till hemma och idrottar. Sällan eller aldrig spelar ungdomarna om pengar på nätet eller går på kulturella evenemang såsom konsert, teater, museum med mera.

4 Skolan - bemötandet, skolmiljön och inflytandet Mer än hälften av alla ungdomar tycker att det är bra stämning på skolorna. När det gäller relationer och bemötande i skolorna är ungdomarna både positiva och negativa. Å ena sidan tycker ungefär hälften av samtliga ungdomar att skolan agerar vid kränkningar och att elevrådet lyssnas på. Å andra sidan tycker knappt en fjärdedel att skolan inte agerar vid kränkningar och att de inte fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. Ungdomarnas upplevda inflytande stämmer inte överens med ungdomarnas önskade inflytande i skolan. Störst inflytande vill de ha över vad de får lära sig, hur de ska arbeta, läxorna, proven, skolmaten och schemat. Mer än hälften av alla tillfrågade ungdomar upplever sig ha lite inflytande över samtliga faktorer. Majoriteten av ungdomarna är nöjda med skolornas möjligheter till extra hjälp och stöd, skolbiblioteken och schemat. Skolmaten är ett område som många ungdomar uttryckt ett missnöje över, med undantag för Storåskolan.

5 Vad vill du påverka? Borde tänka mer på miljön i skolan och att man ska få praoa! Hur ska man annars veta att det man väljer på gymnasiet är rätt??? Elev skolår 8 Att skolmiljön ska bli bättre. Att maten ska bli bättre i skolan. Gymnasieelev

6 Vad vill du påverka? Man kanske skulle kunna ha en "ungdomsgrupp" som satt med under möten som delar med sig av åsikter och idéer, för att få perspektiv på vad vi ungdomar vill. Politik och inflytande viljan och förmågan att engagera sig Gymnasieelev Ungdomarnas intresse för politik är relativt svagt men i vissa sakfrågor är de mer engagerade och ungefär en tredjedel av alla ungdomar vill vara med och påverka det som händer i kommunen. Majoriteten upplever dock att de har små möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen. Hinder för att vara med och påverka är enligt ungdomarna brist på tid och intresse men också okunskap om hur man kan gå till väga och en uppgiven inställning till att det ändå inte spelar någon roll. Ganska få har deltagit i olika politiska aktiviteter men över en tredjedel kan tänka sig att göra det. De politiska frågor som ungdomarna vill prioritera är: lika lön för lika arbete, skolan, sjukvården, ställen där ungdomar kan träffas, att skapa arbeten för unga, idrottsanläggningar, arbete mot kriminalitet samt bostäder för unga med mera. Kommunfullmäktige i Lindesberg har möte.

7 Det skulle vara bra att få e-post från kommunen när det är nyheter mm. Det skulle vara bra för kommunen om allmänheten kunde snacka över internet med personer som är insatta i ämnet som man har förslag och funderingar över. Det kanske redan finns men då bevisar det ju att jag inte har blivit nå bra informerad. Gymnasieelev

8 Viktigt att känna trygghet Över 70 % av de tillfrågade ungdomarna har inte blivit utsatta för misshandel, hot, sexuellt våld/utnyttjande, stöld med mera under det senaste halvåret. De flesta ungdomarna känner sig också oftast trygga på olika platser. Av flickorna är det en större andel som inte vågat gå ut jämfört med pojkarna och omkring % av flickorna känner sig inte trygga utomhus i bostadsområdet på kvällen eller på buss, tåg eller liknande.

9 Hälsa de unga berättar om sina levnadsvanor En stor majoritet av ungdomarna bedömer sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket bra! Det är dock fler flickor än pojkar som ofta har huvudvärk, ont i magen, sömnproblem eller känner sig stressade. Många elever i skolår 8 uppger att de sällan eller aldrig röker, snusar, dricker folköl eller starkare alkohol. Omkring 10 % av dem uppger att de röker varje vecka och dricker starkare alkohol någon gång i månaden. Av flickorna i gymnasiet är det 15 % som röker ofta och nästan lika många som dricker starkare alkohol ofta. Knappt 20 % av pojkarna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de röker, snusar samt dricker starkare alkohol en/flera gånger i veckan eller varje dag. Ungefär en tredjedel av eleverna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de sällan eller aldrig dricker starkare alkohol. Cirka en fjärdedel av samtliga ungdomar har känt sig orättvist behandlade på ett kränkande sätt en eller flera gånger under det senaste halvåret. Framförallt har kränkningar ägt rum inom familjen men för flickor står också annan privatperson för en relativt stor del av den orättvisa behandlingen. Bland de äldre pojkarna uppger en fjärdedel att polis/rättsväsende behandlat dem orättvist.

10 Arbete - vilka möjligheter har de unga? Det är vanligare att elever i år 1 och år 3 på gymnasiet har sommarjobbat än att elever i skolår 8 har gjort det. Ungefär 60 % av gymnasieungdomarna och 20 % av ungdomarna i skolår 8 har sommarjobbat. Fler flickor än pojkar i gymnasiet har försökt få sommarjobb utan att ha lyckats. De flesta av ungdomarna som hade sommarjobb i somras fick jobbet genom släkt eller vänner, genom att själva kontakta arbetsplatsen eller genom kommunen. Ordna riktiga jobb åt oss som gått särskolan och klarar av att jobba! Gymnasieelev

11 Framtid - tankar kring att resa, flytta, studera... Fler flickor än pojkar i skolår 8 vill gå en gymnasieutbildning på annan ort och fler pojkar än flickor i skolår 8 kan tänka sig att arbeta efter grundskolan. Fler flickor än pojkar i år 1 och år 3 på gymnasiet uppger att de vill åka ut och resa, studera på universitet eller studera utomlands. Pojkar är mer benägna att vilja arbeta, i annan kommun eller i hemkommunen. så att de vill prova något nytt. De flesta tror dock att de skulle kunna flytta tillbaka till kommunen av olika anledningar, i första hand på grund av närhet till släkt, familj, flick-/pojkvän eller kompisar, men också på grund av jobbmöjligheter och bilden av Lindesbergs kommun som en trygg miljö för barn att växa upp i. Omkring 80 % av ungdomarna ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Cirka 5 % ser mycket negativt på framtiden. Arbete är en faktor som väger tungt, särskilt för pojkarna, när det gäller att flytta från eller flytta tillbaka till kommunen. Ungefär hälften av ungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Framförallt lockar jobb, studier, flick/- pojkvän eller kompisar. Det kan även vara

12 Viktigt tillvarata de ungas intresse av att påverka Hög framtidstro Generellt kan sägas att de allra flesta tillfrågade ungdomarna mår bra och har en hög framtidstro. De flesta har vänner, trivs i skolan och känner sig trygga på de flesta platserna. Inflytandefrågor både i samhället och i skolan utgör viktiga utvecklingsområden. Det finns ett glapp mellan ungdomarna och beslutsfattarna och vi måste hitta vägar för att överbrygga detta. Det skulle också kunna medföra att ungdomarnas känsla av hopplöshet när det gäller att påverka skulle kunna minska. Det är viktigt att ta tillvara på det intresse som finns. Behövs riktade insatser? Att arbeta med ett genusperspektiv i framförallt hälso- och fritidsfrågor utgör ytterligare ett utvecklingsområde. Vad är det som gör att flickor och pojkar har olika upplevelser av bl.a. hälsobesvär och stress men också fritidsaktiviteters inriktning? Behövs riktade insatser? När det gäller ungdomarnas syn på arbete och framtid skiljer det sig också en del åt mellan könen. Lindeskolans demokratiår ett konkret exempel Trivsel, trygghet och hälsa är förutsättningar för ett gott lärande. Värdegrunds- och demokratiarbetet i skolan kan och behöver utvecklas och förstärkas. Exempel på konkreta sätt att arbeta med detta är genom utvecklingen av likabehandlingsplaner, Lindeskolans demokratiår och livskunskap i grundskolan. Arbetet kräver dock ett långsiktigt helhetstänkande som genomsyrar hela skolverksamheten. Ungdomar är olika varandra Avslutningsvis är det är viktigt att inte se ungdomar som en homogen grupp. Bland ungdomar finns lika många variationer av åsikter, förutsättningar, önskemål och drömmar som hos den vuxna befolkningen. Utifrån detta är det också viktigt att fundera vidare på hur ungdomar med t.ex. annan etnisk bakgrund än svensk eller ungdomar med funktionshinder mår och upplever kommunen. Lindesbergs kommun Stentäppsgatan Lindesberg Telefon: