16 JANUARI Psykisk hälsa

Transkript

1 JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. I den frågan inkluderades också en fråga om allergi. Den andra dimensionen är mer psykisk och omfattar sömnproblem, nedstämdhet och hur man mår. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökning omfattar - -, och -åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Både typer av besvär ökar med åldern och flickorna uppger symptom i högre utsträckning än pojkar. Diagrammen i detta avsnitt kommer huvudsakligen från den hälsosamtalsundersökning som genomfördes i länet under läsåret /7. Av länets omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Jokkmokk,, och, årskurs sju av samma utom Älvsbyn, och gymnasiets första år av Överkalix, Övertorneå,, Kalix och. Psykiska besvär Andel med sömnsvårigheter I förskolan sover hela 9% av barnen ofta eller alltid bra, uppger föräldrarna. De allra flesta av barnen i årskurs fyra och sju, över 8%, uppger också att de ofta eller alltid sover bra. Motsvarande siffra är lägre i gymnasiet, 7%, där också andelen som anger att de sällan eller aldrig sover bra är som högst, % bland pojkarna och % bland flickorna. Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de för det mesta mår ganska eller mycket dåligt, läsåret -7, i Norrbotten. Andel som för det mesta mår dåligt I förskolan frågades föräldrarna hur deras barn för det mesta mår. Med alternativen mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt och mycket dåligt, svarade 77% av föräldrarna att deras barn för det mesta mår mycket bra och % ganska bra ( kommun). Alla barn uppgavs därmed

2 JANUARI 8 för det mesta må bra. I högre åldrar tillfrågades barnen själva. De allra flesta uppgav att de för det mesta mår ganska bra eller mycket bra, sammantaget för na 9% i årskurs fyra, oavsett kön, 9% av flickorna och 97% av pojkarna i årskurs sju och 87% av flickorna och 9% av pojkarna i gymnasiets första år. Andelen som uppger att de för det mesta mår dåligt är som mest %, och återfinns bland flickorna i gymnasiet. Andelen flickor som mår dåligt tenderar att ökar med stigande ålder, medan andelen kvarstår på omkring % bland pojkarna oavsett årskurs. 8 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de för det mesta mår ganska eller mycket dåligt, läsåret -7, i Norrbotten. Andel ofta eller alltid ledsna eller nedstämda Av föräldrarna angav ingen att barnen under de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda ( kommun). Hela 9% av de 87 barnen uppgavs sällan eller aldrig varit nedstämda under den perioden. Med ökande ålder ses dock en allt högre andel barn i undersökningen, som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna under de senaste tre månaderna, i fjärde klass %, i årskurs sju % och i gymnasiets första år 8% av alla elever. Från att det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ofta eller alltid ha känt sig ledsen eller nedstämd under de senaste tre månaderna, är det i årskurs sju och i gymnasiet fyra gånger så vanligt bland flickorna. står ut i årskurs sju, där andelen är sju gånger så hög.

3 JANUARI 8 7 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det i både grundskolan och gymnasiet. En något nedåtgående tendens kan anas med ökande ålder, där flickorna går från 98% som svarar ja i årskurs fyra, till 9% i årskurs sju och 89% i gymansiet. För pojkarna är motsvarande siffror 97%, 97% och 9%. procent Årskurs fyra Årskurs sju Gymnasiet Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Psykosomatiska besvär Huvudvärk Bland föräldrarna till förskoleelever ( kommun) är det ingen som uppger att deras barn ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna. Av de 87 barnen, har % ibland haft besvärande huvudvärk under tidsperioden. I högre åldrar är andelen pojkar som anger att de

4 JANUARI 8 alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna stadigt -%, medan motsvarande andel flickor ökar markant från 8% i årskurs fyra, till att vara dubbelt så hög som för pojkarna i sjuan och mer än tre gånger så hög i gymnasiet, där var femte flicka alltid eller ofta haft besvärande huvudvärk under de senaste tre månaderna Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Magont Bland de 87 förskolebarnen i undersökningen ( kommun) hade % ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna, utifrån föräldrarnas angivelser. Inget barn hade alltid haft magont under den tiden, medan % ibland hade haft det. Av diagrammet nedan framgår att andelen flickor som alltid eller ofta haft besvärande ont i magen under de senaste tre månaderna stiger kraftigt från årskurs fyra till gymnasiet, från % i det sammanslagna materialet till % i årskurs sju och % i gymnasiet. Det motsvarar, gånger så hög andel som pojkarna i fyran, dubbelt så hög andel i sjuan och över tre gånger så hög i gymnasiets första år. Därmed är andelen ungefär densamma i grundskolan men drar iväg i gymnasiet

5 JANUARI 8 Figur. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande ont i magen under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Värk i rygg, nacke och axlar Bland de 87 förskolebarnen angavs % ofta ha haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de senaste tre månaderna ( kommun), medan 9% sällan eller aldrig hade haft det. Bland högre åldersgrupper anger 7% av eleverna i fyran att de ofta eller alltid haft besvärande värk från dessa områden de tre senaste månaderna. Andelen bland pojkarna ligger på ungefär samma nivå i årskurs sju, och stiger till det dubbla, % i gymnasiet. Hos flickorna ökar andelen från 7% i årskurs fyra till var tionde flicka i årskurs sju och hela var femte flicka i gymnasiets första år Figur 7. Andel elever i årskurs fyra, sju och gymnasiets första år som uppger att de ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, läsåret -7, i Norrbotten. Värktabletter Det är betydligt vanligare att flickor använder värktabletter än pojkar, både i årskurs sju och gymnasiets första år. Det är också ett mönster som ses i samtliga i undersökningen, som är tillräckligt stora för att slutsatser ska kunna dras (redovisas i diagrammet). I årskurs sju använder hela en tredjedel, eller %, av flickorna värktabletter minst några gånger i månaden och % så ofta som minst någon gång i veckan. Motsvarande siffror för pojkarna är %, respektive %. I gymnasiet är användandet ännu vanligare, med 9% av flickorna som använder tabletter minst några gånger i månaden, och hela % så ofta som minst några gånger per vecka. Motsvarande siffror för pojkarna är 7% respektive %. Av na i årskurs sju har kommun högst andel som använder värktabletter minst några gånger i månaden, både bland flickor, %, och pojkar, 7%.

6 JANUARI 8 procent aldrig eller några gånger per år några gånger per månad minst några gånger per vecka Årskurs sju Gy Årskurs sju Gy Figur 8. Användning av värktabletter bland elever i årskurs sju och gymnasiets första år, läsåret -7, i Norrbotten. Svenska skolbarns hälsovanor /. Grundrapport R:, Folkhälsoinstitutet Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten. Rapport för läsåret /7. Norrbottens läns landsting