SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

2 Elevhälsan i korthet läsåret /06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. 2007/08 var 13 av länets 14 kommuner med. From 2010/11 har länets alla kommuner varit med i minst någon årskurs. Senaste omfattande analysrapporten gjordes för läsåret 2015/16 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2015/2016. Elever i årskurs fyra, sju, årskurs ett på gymnasiet samt förskoleklass i Norrbottens län besvarar årligen sedan 2007/ frågor om hälsa och levnadsvanor vid ett hälsosamtal med skolsköterskan. Skolsköterskan och kommunsamordnaren i respektive kommun har tillgång till den lokala statistiken. Varje år görs dock en sammanställning på länsnivå av Region Norrbotten för att se trender för länet men också skillnader mellan kommunerna. Hälsa och levnadsvanor är relativt trögrörliga mått så därför ser trender och resultat på länsnivå väldigt lika ut från år till år. Detta år görs därför på försök en kortare sammanställning med bara sammafattande beskrivning av läget samt nyheter för året. De djupare sammanställningarna planeras komma vart tredje år. 2 Tabellbilagor och diagram kommer fortsätta publiceras årligen. På kommunnivå och särskilt i mindre kommuner kan olika årskullar påverka resultatet i större utsträckning. Alla kommuner ingår i elevhälsosamtalet, men inte alla friskolor ännu. Majoriteten av eleverna som genomför elevhälsosamtalet har gett samtycke (via föräldrar) att ingå i elevhälsodatabasen - men inte alla. Elever med utländsk bakgrund som går svenska introduktionsklasser i gymnasiet deltar inte detta elevhälsosamtal utan får i vissa fall en annan variant. Det kan ibland göra att representativiteten i vissa kommuner påverkas när jämförelse görs med inskrivna elever enligt skolverket i kommunen. Totalt har 7691 elever i länet deltagit i elevhälsosamtalet. Nyheter i elevhälsosamtalet för läsåret 2016/17 är ett paket med frågor om kost, frågor om skolarbetet och relation till läraren samt frågor om hur man ser på sin könsidentitet (hon, han eller hen) samt frågor om man varit med om att någon gjort något med ens kropp som inte var ok samt om utsatthet för våld eller sexuella kränkningar.

3 Elever i årskurs fyra Hur eleverna mår och vilka hälsovanor de har är beroende av ålder och till viss del även kön. I lägre åldrar mår eleverna överlag bra, man har sällan värk och man är sällan nedstämd. Ungefär var tionde elev uppger att de känner sig oroade för någons alkohol, tobak eller drogvanor. De allra flesta flickor och pojkar i årskurs fyra rör sig minst tre gånger i veckan på fritiden, är också med på aktiviteter som gör en andfådd och aktiviteter med pulshöjning minst tre gånger i veckan och eleven är överlag måttlig med saft/läsk konsumtion. Dessutom spenderar de allra flesta elever i årskurs fyra max två timmar per dag på fritiden i stillasittande aktiviteter framför TV, dator, mobil, pyssel eller läsning. Ungefär var fjärde elev i årskurs fyra är överviktig eller lider av fetma vilket kan tyda på att balansen mellan kost och motion kan förbättras. Majoriteten av årskurs fyrorna i länet äter grönsaker/rotfrukter och frukt eller bär varje dag men endast var tredje elev kommer upp i två gånger per dag grönsaker och detsamma vad gäller frukt. Lite drygt hälften uppger att de äter fisk högst en gång i veckan, något vanligare att pojkar äter fisk än flickor. Överlag ser dock elever i årskurs fyra ut att må bättre än äldre elever. Det enda område som tycks vara sämre bland yngre elever än bland äldre rör psykosocial hälsa och arbetsmiljö. I årskurs fyra är det nämligen vanligast att ha varit utsatt för mobbing eller utfrysning. Det är även tydligt att i årskurs fyra är arbetsro och koncentrationsmöjligheter något sämre än i högre årskurser. Majoriteten av eleverna i årskurs fyra, 7 av 10, uppger att de har en bra stämning i klassen, men med ökad ålder ses tydligt att det blir vanligare. 9 av 10 uppger att de känner sig trygga i skolan, med stigande ålder blir det ännu vanligare. I årskurs fyra ses inte några större skillnader mellan könen. Det är något vanligare bland pojkar än bland flickor att uppge att man inte har en kompis att prata med om det som är viktigt vilket även har sets vid tidigare mätningar, en skillnad som minskar med stigande årskurs. Trivseln i skolan är genomgående hög genom alla årskurser så att ungefär 9 av 10 uppger att de trivs bra eller mycket bra. Länets årskurs fyra tycks stämma väl överens med riket, där de flesta mår bra och inga större skillnader mellan könen men man ser högre andel mobbade än i äldre årskurser 3. 3 Elever i årskurs fyra mår överlag bra, rör sig bra och håller nere intag av sötsaker, men och arbetsmiljön är sämre än i äldre årskurser. Se rapport Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2015/16 som jämför med riket. Inga senare riksuppgifter finns. Elever i årskurs sju Liksom tidigare läsår ses även 2016/2017 att eleverna i årskurs sju har sämre allmänt välbefinnande än yngre. De har också mera besvär av smärta och värk (framförallt rygg, axlar och nacke). Pojkarnas övervikt och fetma har ökat sedan årskurs fyra och även läskdrickande bland båda könen samtidigt som att vara fysiskt aktiv blivit mindre vanligt än när eleverna gick i årskurs fyra. Den stillasittande tiden på fritiden är högre än i årskurs fyra. I årskurs sju är det vanligast att sitta 3-4 timmar per dag men det också vanligt med högst två timmar. Till viss del (men inte helt) skulle den högre stillasittande tiden kunna förklaras av skolarbete. Det är färre som är fysiskt aktiva än i årskurs fyra men majoriteteten, drygt 6 av 10 motionerar minst tre gånger i veckan. Drygt hälften av eleverna i årskurs sju äter grönsaker eller rotfrukter minst en gång om dagen men endast en minoritet av dem äter det fler gånger än en. Detsamma gäller hur vanligt det är att äta frukt bland årskurs sjuorna, det vill säga att ungefär varannan äter frukt varje dag. Ungefär hälften av eleverna äter fisk max en gång i veckan medan de flesta övriga äter några gånger i veckan och ett fåtal varje dag. Godis, fikabröd och I årskurs sju mår de flesta bra men ohälsa och risklevnadsvanor är vanligare än i årskurs fyra.

4 chips och dylikt äter majoriteten några gånger i veckan vilket är vanligare än i årskurs fyra. En tredjedel äter godis/fikabröd max en dag i veckan. Läsk och konsumtion av andra sötade drycker ökar med stigande ålder. Majoriteten av årskurs sju konsumerar sötade drycker mer än en dag i veckan. En av tio pojkar dricker sötade drycker varje dag att jämföra med 1 av 20 flickor. När det gäller välbefinnande ses en negativ trend under de senaste sex läsåren bland flickor i årskurs sju (samt gymnasiet) med sjunkande andel som uppger att de mår bra och en ökning av de som uppger att de ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. Under samma period ses också att det blivit vanligare att både flickor och pojkar i årkurs sju känner sig stressade över skolarbetet. En utveckling som ses även i riket senaste åren. Jämfört med årkurs fyra har vissa könsskillnader blivit tydliga och det är bland annat vanligare bland pojkar att uppge att de mår bra samt mindre vanligt att uppge ledsen- eller nedstämdhet än bland flickor. Trivseln i skolan är fortfarande hög i årskurs sju jämfört med hur den var i årkurs fyra. I årskurs sju är det också mindre vanligt att varit utsatt för mobbing eller utfrysning. Arbetsro och koncentration har blivit bättre sedan yngre årskurser precis som utvecklingen brukar vara och den kommer fortsätta bättra sig till årskullen når gymnasiet om utvecklingen sker som det brukar. Bland både flickor och pojkar har en positiv trend setts senaste åren med en minskande andel som testat alkohol, cigaretter eller som provat snusa. År 2016/2017 ligger nivån på samma som föregående år. Knappt var tionde årskurs sjua har testat alkohol 2016/2017. Elever i år ett på gymnasiet I gymnasiet är arbetsro och koncentration på topp men hälsoutmaningarna är fler. Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är trivseln i skolan hög liksom i tidigare årskurser och dessutom har arbetsron och koncentrationen ökat successivt till att vara i topp på gymnasiet. Mobbing och utfrysning har minskat betydligt sedan yngre årskurser. Att ha någon kompis att anförtro sig åt har successivt också ökat bland pojkar sedan årskullen gick i årskurs fyra, till att nästan tangera flickornas andel i gymnasiet på lite mer än 9 av 10. Bland både flickor och pojkar är det dock färre som uppger att de har någon vuxen att prata med än i yngre årskurser. Vilket är precis som utvecklingen sett ut även tidigare mätningar och ses även i riket. Vad gäller den fysiska hälsan, kost- och levnadsvanor består också mönster som setts vid tidigare års hälsosamtal. Andelen elever med övervikt och fetma i gymnasiet har länge legat högt och gör så fortfarande. I gymnasiet ses mest övervikt och fetma bland pojkar (drygt 1 av 4) medan det har planat ut och minskat bland flickor (knappt 1 av 5) sedan de gick i årskurs fyra. Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är det signifikant vanligare att vara överviktig eller lida av fetma i Norrbotten än i riket. I gymnasiet är det dock inte ovanligt att eleverna inte vill väga sig hos skolsköterskan och därför finns en större osäkerhet i dessa uppgifter. Av de faktorer som mäts i hälsosamtalet och som kan tänkas bidra till fetma är det framförallt konsumtion av sötade drycker som skiljer flickor och pojkar åt. Det är lika vanligt bland flickor och pojkar i gymnasiet 2016/17 att motionera ofta, ungefär 6 av 10 elever motionerar tre gånger i veckan eller mer. När det gäller konsumtion av saft/ läsk ligger pojkar högre än flickor redan i årskurs fyra och skillnaden blir sedan suc-

5 cessivt större. I gymnasiet uppger knappt var fjärde pojke (24 procent) att han dricker läsk minst 1 gång om dagen och var sjätte flicka (16 procent) flicka. Det är minst vanligt att äta grönsaker bland gymnasieeleverna jämfört med yngre årskurser läsåret 2016/2017. Majoriteten av pojkarna äter grönsaker eller rotfrukter mindre än en gång om dagen. I årskurs ett på gymnasiet uppger de flesta att de spenderar 3-4 timmar i stillasittande aktiviteter på sin fritid. Det är vanligare att spendera lång tid i stillasittande aktiviteter, 5 timmar eller mer, än i årskurs sju. Det är lika vanligt bland flickor i gymnasiet som det är bland pojkar, drygt 1 av 4 elever. Majoriteten av både flickor och pojkar mår bra även på gymnasiet och eleverna uppger oftast att de sällan eller aldrig (alternativt bara ibland) är ledsna eller nedstämda. I gymnasiet är det dock vanligare att flickor är nedstämda än pojkar (en av fem mot en av tjugo) och även vanligare bland flickor att inte uppge att de mår bra. Bland flickor i gymnasiet (samt årkurs sju) ses dessutom en ökning av nedstämda elever över tid samt en minskad andel som uppger att de mår bra. 4 av 10 flickor i gymnasiet är ofta stressade över skolarbetet vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkar i samma ålder och en ökning i båda könen ses senaste åren. Även i riket ökar stress och nedstämdhet bland flickor och pojkar i tonåren. Liksom det allmänna välbefinnandet minskar bland flickor med stigande årskurs ökar också andelen som uppger att de ofta har besvär av smärta och värk. Att ofta ha värk i axlar, nacke och rygg är vanligast bland båda könen i gymnasiet och gäller var femte flicka och var tionde pojke. Det är tydligt att sedan nära tio år tillbaka har alkoholvanorna förbättrats både sett som minskning och hur många som provat, och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Jämfört med föregående läsår ses dock inte en minskning utan snarare tendens till ökning. När det gäller rökning ses att från att varannan elev i gymnasiet hade provat röka cigaretter 2009/10 så är det nu endast var tredje men även här ses en tendens till ökning i och med årets resultat. Samma tydliga utveckling ses bland andelen elever som provat snusa samt snusar.

6 Skillnader inom länet Liksom i den vuxna befolkningens hälsa och levnadsvanor finns det även regionala skillnader inom länet i elevers hälsa, levnadsvanor och skoltrivsel. I tabellen nedan ses om en kommun sticker ut antingen negativt eller positivt jämfört med övriga länet eller om man till större delen förhåller sig enligt länet. Tabell 1: Jämförelsetabell kommun jämfört med länet Kommun Positivt Negativt Gällivare God självskattad hälsa Få med besvär av smärta/värk Hög andel som har någon vuxen att prata med Vanligare att inte äta frukost och lunch Hög andel som provat röka Hög andel pojkar som testat doping Hög andel med övervikt och fetma Pajala Kiruna Haparanda Övertorneå Få ledsna nedstämda Vanligare att äta frukost och lunch Låg andel som ofta/alltid är ledsen Fysiskt aktiva på fritiden Vanligare att gå/cykla till skolan Hög andel elever som uppger en god relation till förälder/vårdnadshavare Vanligare att gå/cykla till skolan Hög andel med låg skärmtid Vanligt att ha arbete på fritiden Hög skoltrivsel och arbetsro Högre grad av kränkningsfri skolmiljö Låg konsumtion av läsk och söta drycker Högre andel som provat röka Högre andel som provat alkohol Hög fysisk inaktivitet i åk 7 Hög andel pojkar som skolkar Hög andel som inte har en vuxen att prata med (åk 7) Högre snusning Vanligare att ha provat röka cigaretter i gymnasiet Oro för någons alkohol, tobak el drogvanor Lägre fysisk aktivitet Cigarettrökning och alkohol Hög andel som uppger att någon gjort något mot deras kropp (åk 4) Hög andel som provat röka Hög andel med övervikt och fetma Överkalix Se länet Färre som alltid äter frukost Hög andel som prövat röka Kalix Låg andel som prövat röka Ökande stress samt ledsen/nedstämdhet Hög andel som känner sig utstötta/mobbade Luleå Fortsatt minskande tobaks/alkoholbruk Lägre andel ledsen/nedstämda elever Låg andel med huvudvärk, ont i magen, värk Ökande stress Boden Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre arbetsro och mer stress Cigarettrökning/Alkohol Hög andel mobbade Vanligare att uppge någon har gjort ngt mot hens kropp som inte var ok Varit med om våld/sexuella kränkningar Piteå Hög skoltrivsel och mindre mobbing Älvsbyn Låg konsumtion av söta drycker/ läsk Fysisk aktivitet lägre Arvidsjaur Vanligt att ha arbete på fritiden Låg andel som upplever sig mobbad (gym) Cigarettrökning Alkohol Hög andel i gymnasiet som har ont i huvudet, värk Arjeplog Vanligt att ha arbete på fritiden Hög fysisk aktivitet i åk fyra Låg fysisk aktivitet Cigarettrökning Hög andel provat alkohol Jokkmokk Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre självskattad hälsa Låg andel som skulle neka narkotika Länet Majoriteten mår bra och är sällan ledsen nedstämd, trivs i skolan, har vuxen samt kompis att prata med. Ökning av stressade nedstämda unga flickor och pojkar Fortsatt vanligt med övervikt och fetma Kostutmaningar lite fisk, grönsaker/frukt Vanligt i gymnasiet att uppge någon har gjort ngt mot hens kropp som inte var ok

7 Slutsatser De allra flesta mår bra, trivs i skolan, rör sig regelbundet och har någon vuxen samt kompis att anförtro sig åt Fortsatta trender vad gäller färre som uppger sig må bra, vanligare att vara ledsen/nedstämd bland framförallt flickor och stressad över skolarbetet bland både pojkar och flickor. Att ha provat röka cigaretter liksom provat alkohol minskar inte i och med Känsliga frågor om utsatthet, kränkningar, oro vad gäller annans alkoholvanor ger ny viktig information för att kunna påverka. Vissa kommuner sticker ut med högre siffror än andra. Relativt vanligt att ha varit med om att någon har gjort något mot ens kropp som inte var ok, framförallt bland flickor i gymnasiet Nya frågor kring kostvanor ger tydliga mönster beroende på ålder och ger möjlighet att påverka. Fisk äter majoriteten av eleverna max en gång i veckan. Grönsaker och frukt är vanligast att äta frekvent i yngre åldrar för att sedan minska med stigande årskurs, medan godis och läsk är ökande med stigande ålder.

8 norrbotten.se