SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
|
|
- Anita Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
2 Elevhälsan i korthet läsåret /06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. 2007/08 var 13 av länets 14 kommuner med. From 2010/11 har länets alla kommuner varit med i minst någon årskurs. Senaste omfattande analysrapporten gjordes för läsåret 2015/16 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2015/2016. Elever i årskurs fyra, sju, årskurs ett på gymnasiet samt förskoleklass i Norrbottens län besvarar årligen sedan 2007/ frågor om hälsa och levnadsvanor vid ett hälsosamtal med skolsköterskan. Skolsköterskan och kommunsamordnaren i respektive kommun har tillgång till den lokala statistiken. Varje år görs dock en sammanställning på länsnivå av Region Norrbotten för att se trender för länet men också skillnader mellan kommunerna. Hälsa och levnadsvanor är relativt trögrörliga mått så därför ser trender och resultat på länsnivå väldigt lika ut från år till år. Detta år görs därför på försök en kortare sammanställning med bara sammafattande beskrivning av läget samt nyheter för året. De djupare sammanställningarna planeras komma vart tredje år. 2 Tabellbilagor och diagram kommer fortsätta publiceras årligen. På kommunnivå och särskilt i mindre kommuner kan olika årskullar påverka resultatet i större utsträckning. Alla kommuner ingår i elevhälsosamtalet, men inte alla friskolor ännu. Majoriteten av eleverna som genomför elevhälsosamtalet har gett samtycke (via föräldrar) att ingå i elevhälsodatabasen - men inte alla. Elever med utländsk bakgrund som går svenska introduktionsklasser i gymnasiet deltar inte detta elevhälsosamtal utan får i vissa fall en annan variant. Det kan ibland göra att representativiteten i vissa kommuner påverkas när jämförelse görs med inskrivna elever enligt skolverket i kommunen. Totalt har 7691 elever i länet deltagit i elevhälsosamtalet. Nyheter i elevhälsosamtalet för läsåret 2016/17 är ett paket med frågor om kost, frågor om skolarbetet och relation till läraren samt frågor om hur man ser på sin könsidentitet (hon, han eller hen) samt frågor om man varit med om att någon gjort något med ens kropp som inte var ok samt om utsatthet för våld eller sexuella kränkningar.
3 Elever i årskurs fyra Hur eleverna mår och vilka hälsovanor de har är beroende av ålder och till viss del även kön. I lägre åldrar mår eleverna överlag bra, man har sällan värk och man är sällan nedstämd. Ungefär var tionde elev uppger att de känner sig oroade för någons alkohol, tobak eller drogvanor. De allra flesta flickor och pojkar i årskurs fyra rör sig minst tre gånger i veckan på fritiden, är också med på aktiviteter som gör en andfådd och aktiviteter med pulshöjning minst tre gånger i veckan och eleven är överlag måttlig med saft/läsk konsumtion. Dessutom spenderar de allra flesta elever i årskurs fyra max två timmar per dag på fritiden i stillasittande aktiviteter framför TV, dator, mobil, pyssel eller läsning. Ungefär var fjärde elev i årskurs fyra är överviktig eller lider av fetma vilket kan tyda på att balansen mellan kost och motion kan förbättras. Majoriteten av årskurs fyrorna i länet äter grönsaker/rotfrukter och frukt eller bär varje dag men endast var tredje elev kommer upp i två gånger per dag grönsaker och detsamma vad gäller frukt. Lite drygt hälften uppger att de äter fisk högst en gång i veckan, något vanligare att pojkar äter fisk än flickor. Överlag ser dock elever i årskurs fyra ut att må bättre än äldre elever. Det enda område som tycks vara sämre bland yngre elever än bland äldre rör psykosocial hälsa och arbetsmiljö. I årskurs fyra är det nämligen vanligast att ha varit utsatt för mobbing eller utfrysning. Det är även tydligt att i årskurs fyra är arbetsro och koncentrationsmöjligheter något sämre än i högre årskurser. Majoriteten av eleverna i årskurs fyra, 7 av 10, uppger att de har en bra stämning i klassen, men med ökad ålder ses tydligt att det blir vanligare. 9 av 10 uppger att de känner sig trygga i skolan, med stigande ålder blir det ännu vanligare. I årskurs fyra ses inte några större skillnader mellan könen. Det är något vanligare bland pojkar än bland flickor att uppge att man inte har en kompis att prata med om det som är viktigt vilket även har sets vid tidigare mätningar, en skillnad som minskar med stigande årskurs. Trivseln i skolan är genomgående hög genom alla årskurser så att ungefär 9 av 10 uppger att de trivs bra eller mycket bra. Länets årskurs fyra tycks stämma väl överens med riket, där de flesta mår bra och inga större skillnader mellan könen men man ser högre andel mobbade än i äldre årskurser 3. 3 Elever i årskurs fyra mår överlag bra, rör sig bra och håller nere intag av sötsaker, men och arbetsmiljön är sämre än i äldre årskurser. Se rapport Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2015/16 som jämför med riket. Inga senare riksuppgifter finns. Elever i årskurs sju Liksom tidigare läsår ses även 2016/2017 att eleverna i årskurs sju har sämre allmänt välbefinnande än yngre. De har också mera besvär av smärta och värk (framförallt rygg, axlar och nacke). Pojkarnas övervikt och fetma har ökat sedan årskurs fyra och även läskdrickande bland båda könen samtidigt som att vara fysiskt aktiv blivit mindre vanligt än när eleverna gick i årskurs fyra. Den stillasittande tiden på fritiden är högre än i årskurs fyra. I årskurs sju är det vanligast att sitta 3-4 timmar per dag men det också vanligt med högst två timmar. Till viss del (men inte helt) skulle den högre stillasittande tiden kunna förklaras av skolarbete. Det är färre som är fysiskt aktiva än i årskurs fyra men majoriteteten, drygt 6 av 10 motionerar minst tre gånger i veckan. Drygt hälften av eleverna i årskurs sju äter grönsaker eller rotfrukter minst en gång om dagen men endast en minoritet av dem äter det fler gånger än en. Detsamma gäller hur vanligt det är att äta frukt bland årskurs sjuorna, det vill säga att ungefär varannan äter frukt varje dag. Ungefär hälften av eleverna äter fisk max en gång i veckan medan de flesta övriga äter några gånger i veckan och ett fåtal varje dag. Godis, fikabröd och I årskurs sju mår de flesta bra men ohälsa och risklevnadsvanor är vanligare än i årskurs fyra.
4 chips och dylikt äter majoriteten några gånger i veckan vilket är vanligare än i årskurs fyra. En tredjedel äter godis/fikabröd max en dag i veckan. Läsk och konsumtion av andra sötade drycker ökar med stigande ålder. Majoriteten av årskurs sju konsumerar sötade drycker mer än en dag i veckan. En av tio pojkar dricker sötade drycker varje dag att jämföra med 1 av 20 flickor. När det gäller välbefinnande ses en negativ trend under de senaste sex läsåren bland flickor i årskurs sju (samt gymnasiet) med sjunkande andel som uppger att de mår bra och en ökning av de som uppger att de ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. Under samma period ses också att det blivit vanligare att både flickor och pojkar i årkurs sju känner sig stressade över skolarbetet. En utveckling som ses även i riket senaste åren. Jämfört med årkurs fyra har vissa könsskillnader blivit tydliga och det är bland annat vanligare bland pojkar att uppge att de mår bra samt mindre vanligt att uppge ledsen- eller nedstämdhet än bland flickor. Trivseln i skolan är fortfarande hög i årskurs sju jämfört med hur den var i årkurs fyra. I årskurs sju är det också mindre vanligt att varit utsatt för mobbing eller utfrysning. Arbetsro och koncentration har blivit bättre sedan yngre årskurser precis som utvecklingen brukar vara och den kommer fortsätta bättra sig till årskullen når gymnasiet om utvecklingen sker som det brukar. Bland både flickor och pojkar har en positiv trend setts senaste åren med en minskande andel som testat alkohol, cigaretter eller som provat snusa. År 2016/2017 ligger nivån på samma som föregående år. Knappt var tionde årskurs sjua har testat alkohol 2016/2017. Elever i år ett på gymnasiet I gymnasiet är arbetsro och koncentration på topp men hälsoutmaningarna är fler. Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är trivseln i skolan hög liksom i tidigare årskurser och dessutom har arbetsron och koncentrationen ökat successivt till att vara i topp på gymnasiet. Mobbing och utfrysning har minskat betydligt sedan yngre årskurser. Att ha någon kompis att anförtro sig åt har successivt också ökat bland pojkar sedan årskullen gick i årskurs fyra, till att nästan tangera flickornas andel i gymnasiet på lite mer än 9 av 10. Bland både flickor och pojkar är det dock färre som uppger att de har någon vuxen att prata med än i yngre årskurser. Vilket är precis som utvecklingen sett ut även tidigare mätningar och ses även i riket. Vad gäller den fysiska hälsan, kost- och levnadsvanor består också mönster som setts vid tidigare års hälsosamtal. Andelen elever med övervikt och fetma i gymnasiet har länge legat högt och gör så fortfarande. I gymnasiet ses mest övervikt och fetma bland pojkar (drygt 1 av 4) medan det har planat ut och minskat bland flickor (knappt 1 av 5) sedan de gick i årskurs fyra. Bland både flickor och pojkar i gymnasiet är det signifikant vanligare att vara överviktig eller lida av fetma i Norrbotten än i riket. I gymnasiet är det dock inte ovanligt att eleverna inte vill väga sig hos skolsköterskan och därför finns en större osäkerhet i dessa uppgifter. Av de faktorer som mäts i hälsosamtalet och som kan tänkas bidra till fetma är det framförallt konsumtion av sötade drycker som skiljer flickor och pojkar åt. Det är lika vanligt bland flickor och pojkar i gymnasiet 2016/17 att motionera ofta, ungefär 6 av 10 elever motionerar tre gånger i veckan eller mer. När det gäller konsumtion av saft/ läsk ligger pojkar högre än flickor redan i årskurs fyra och skillnaden blir sedan suc-
5 cessivt större. I gymnasiet uppger knappt var fjärde pojke (24 procent) att han dricker läsk minst 1 gång om dagen och var sjätte flicka (16 procent) flicka. Det är minst vanligt att äta grönsaker bland gymnasieeleverna jämfört med yngre årskurser läsåret 2016/2017. Majoriteten av pojkarna äter grönsaker eller rotfrukter mindre än en gång om dagen. I årskurs ett på gymnasiet uppger de flesta att de spenderar 3-4 timmar i stillasittande aktiviteter på sin fritid. Det är vanligare att spendera lång tid i stillasittande aktiviteter, 5 timmar eller mer, än i årskurs sju. Det är lika vanligt bland flickor i gymnasiet som det är bland pojkar, drygt 1 av 4 elever. Majoriteten av både flickor och pojkar mår bra även på gymnasiet och eleverna uppger oftast att de sällan eller aldrig (alternativt bara ibland) är ledsna eller nedstämda. I gymnasiet är det dock vanligare att flickor är nedstämda än pojkar (en av fem mot en av tjugo) och även vanligare bland flickor att inte uppge att de mår bra. Bland flickor i gymnasiet (samt årkurs sju) ses dessutom en ökning av nedstämda elever över tid samt en minskad andel som uppger att de mår bra. 4 av 10 flickor i gymnasiet är ofta stressade över skolarbetet vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkar i samma ålder och en ökning i båda könen ses senaste åren. Även i riket ökar stress och nedstämdhet bland flickor och pojkar i tonåren. Liksom det allmänna välbefinnandet minskar bland flickor med stigande årskurs ökar också andelen som uppger att de ofta har besvär av smärta och värk. Att ofta ha värk i axlar, nacke och rygg är vanligast bland båda könen i gymnasiet och gäller var femte flicka och var tionde pojke. Det är tydligt att sedan nära tio år tillbaka har alkoholvanorna förbättrats både sett som minskning och hur många som provat, och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Jämfört med föregående läsår ses dock inte en minskning utan snarare tendens till ökning. När det gäller rökning ses att från att varannan elev i gymnasiet hade provat röka cigaretter 2009/10 så är det nu endast var tredje men även här ses en tendens till ökning i och med årets resultat. Samma tydliga utveckling ses bland andelen elever som provat snusa samt snusar.
6 Skillnader inom länet Liksom i den vuxna befolkningens hälsa och levnadsvanor finns det även regionala skillnader inom länet i elevers hälsa, levnadsvanor och skoltrivsel. I tabellen nedan ses om en kommun sticker ut antingen negativt eller positivt jämfört med övriga länet eller om man till större delen förhåller sig enligt länet. Tabell 1: Jämförelsetabell kommun jämfört med länet Kommun Positivt Negativt Gällivare God självskattad hälsa Få med besvär av smärta/värk Hög andel som har någon vuxen att prata med Vanligare att inte äta frukost och lunch Hög andel som provat röka Hög andel pojkar som testat doping Hög andel med övervikt och fetma Pajala Kiruna Haparanda Övertorneå Få ledsna nedstämda Vanligare att äta frukost och lunch Låg andel som ofta/alltid är ledsen Fysiskt aktiva på fritiden Vanligare att gå/cykla till skolan Hög andel elever som uppger en god relation till förälder/vårdnadshavare Vanligare att gå/cykla till skolan Hög andel med låg skärmtid Vanligt att ha arbete på fritiden Hög skoltrivsel och arbetsro Högre grad av kränkningsfri skolmiljö Låg konsumtion av läsk och söta drycker Högre andel som provat röka Högre andel som provat alkohol Hög fysisk inaktivitet i åk 7 Hög andel pojkar som skolkar Hög andel som inte har en vuxen att prata med (åk 7) Högre snusning Vanligare att ha provat röka cigaretter i gymnasiet Oro för någons alkohol, tobak el drogvanor Lägre fysisk aktivitet Cigarettrökning och alkohol Hög andel som uppger att någon gjort något mot deras kropp (åk 4) Hög andel som provat röka Hög andel med övervikt och fetma Överkalix Se länet Färre som alltid äter frukost Hög andel som prövat röka Kalix Låg andel som prövat röka Ökande stress samt ledsen/nedstämdhet Hög andel som känner sig utstötta/mobbade Luleå Fortsatt minskande tobaks/alkoholbruk Lägre andel ledsen/nedstämda elever Låg andel med huvudvärk, ont i magen, värk Ökande stress Boden Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre arbetsro och mer stress Cigarettrökning/Alkohol Hög andel mobbade Vanligare att uppge någon har gjort ngt mot hens kropp som inte var ok Varit med om våld/sexuella kränkningar Piteå Hög skoltrivsel och mindre mobbing Älvsbyn Låg konsumtion av söta drycker/ läsk Fysisk aktivitet lägre Arvidsjaur Vanligt att ha arbete på fritiden Låg andel som upplever sig mobbad (gym) Cigarettrökning Alkohol Hög andel i gymnasiet som har ont i huvudet, värk Arjeplog Vanligt att ha arbete på fritiden Hög fysisk aktivitet i åk fyra Låg fysisk aktivitet Cigarettrökning Hög andel provat alkohol Jokkmokk Se länet Fler ledsna nedstämda Lägre självskattad hälsa Låg andel som skulle neka narkotika Länet Majoriteten mår bra och är sällan ledsen nedstämd, trivs i skolan, har vuxen samt kompis att prata med. Ökning av stressade nedstämda unga flickor och pojkar Fortsatt vanligt med övervikt och fetma Kostutmaningar lite fisk, grönsaker/frukt Vanligt i gymnasiet att uppge någon har gjort ngt mot hens kropp som inte var ok
7 Slutsatser De allra flesta mår bra, trivs i skolan, rör sig regelbundet och har någon vuxen samt kompis att anförtro sig åt Fortsatta trender vad gäller färre som uppger sig må bra, vanligare att vara ledsen/nedstämd bland framförallt flickor och stressad över skolarbetet bland både pojkar och flickor. Att ha provat röka cigaretter liksom provat alkohol minskar inte i och med Känsliga frågor om utsatthet, kränkningar, oro vad gäller annans alkoholvanor ger ny viktig information för att kunna påverka. Vissa kommuner sticker ut med högre siffror än andra. Relativt vanligt att ha varit med om att någon har gjort något mot ens kropp som inte var ok, framförallt bland flickor i gymnasiet Nya frågor kring kostvanor ger tydliga mönster beroende på ålder och ger möjlighet att påverka. Fisk äter majoriteten av eleverna max en gång i veckan. Grönsaker och frukt är vanligast att äta frekvent i yngre åldrar för att sedan minska med stigande årskurs, medan godis och läsk är ökande med stigande ålder.
8 norrbotten.se
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 10 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...
Läs merHälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merHälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merHälsofrågor i årskurs 4
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merHälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merBarn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Läs merHälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merHälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merKost och Fysisk Aktivitet
7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet
Läs merFysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merHälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merFolkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Läs merELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Läs merPSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN
PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merResultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Läs mervarken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a
Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som
Läs merHÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan
HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan Här nedan finns frågor att svara på som rör skolmiljö, din hälsa och din livsstil. Om det är någon fråga du inte förstår, kan du vänta med att besvara
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet
HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här:
Läs merHälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Läs merHälsofrågor förskoleklass
Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i
Läs mer7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma
7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Läs merHälsofrågor gymnasiet
Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar
Läs merHälsofrågor årskurs 4
Hälsofrågor årskurs 4 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som
Läs merHälsofrågor årskurs 7
Hälsofrågor årskurs 7 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merHÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1
Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.
Läs merHälsofrågor årskurs 7
Hälsofrågor årskurs 7 Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss
Läs merHälsofrågor förskoleklass
Hälsofrågor förskoleklass Namn och personnummer: Denna ruta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merBarns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Läs merElevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din skolmiljö, hälsa och levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik och de
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merHälsosamtalet i skolan - resultat
Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merElevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Läs merFolkhälsorapport Barn och unga 2016
Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merTabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merHur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Läs merElevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Läs merDNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs mer