Hälsan i Sala kommun 2014
|
|
|
- Marcus Falk
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag att samla och analysera information om hälsoläget i Västmanland. Informationen baseras på vetenskapligt framtagen hälsodata från undersökningar gjorda både lokalt, regionalt och nationellt. Kompetenscentrum tolkar och värderar hälsodata och hjälper kommunerna att planera i folkhälsofrågor. Ett av de bästa underlag för hälsodata är undersökningarna Liv och Hälsa Ung och Hälsa på lika villkor (vuxen) som kommun medverkar i. Kompetenscentrum har nu lämnat ut en sammanställning för senaste undersökningen av Liv och Hälsa Ung för länet och kommunerna. Här kommer en redovisning av hälsoläget i kommunen. ALLMÄNNA HÄLSOLÄGET l V ÄSTMANLAND Västmanlänningarnas allmänna hälsa är på många sätt jämförbar med riket som helhet. Undantaget är att kvinnor har lite mer värk i skuldror, nacke och axlar och lite högre blodtryck Även männen i Västmanland har lite högre blodtryck men problemet med männen är att de är fetare än övriga män i riket. Västmanland har bättre siffror på hjärtinfarktsdödlighet men sämre siffror i dödlighet av lungcancer. Andelen kvinnor som röker eller snusar under graviditeten är något högre i Västmanland än i riket. HÄLSOLÄGET l SALA KOMMUN För s del är den allmänna hälsan något sämre i jämförelse med Västmanlands län (och riket) och det är framförallt högt blodtryck hos kvinnor och män värk i skuldror, nacke och axlar framförallt hos kvinnor unga män är fetare unga flickor är mer stressade POSITIVA SIFFROR l LIV OCH HÄLSA UNG Det som är positivt i senaste undersökningen av Liv och Hälsa Ung är att en stor andel elever trivs i skolan. SALAKOMMUN Box Besöksadress: Stora Torget l Växel: Fax: Per Skog Säkerhets- och energiradgivare Informationsenheten [email protected] Direkt:
2 2 (7) Hälsa Andelen med bra självskattad hälsa är ett samlat mått på individens hälsa. Vi vet att hälsan hos barn följer med upp när de blir vuxna. Att förebygga barns ohälsa ökar innevånarnas hälsa i framtiden. På frågan om eleven Mår bra eller Mycket bra ligger över snittet i Västmanland för både flickor och pojkar. Siffrorna visar att andelen med bra hälsa har ökat något bland ungdomarna de senaste åren läsår 7 79% 8 83% läsår 9 läsår2gymn Mår bra eller mycket bra i skolan Det som är oroande är att hälsan skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. Obalansen verkar mer tydlig i landsortskommuner än kommuner nära Västerås. Obalansen blir ännu tydligare med nedan fråga.
3 3 (7) På frågan om eleven mår dåligt eller mycket dåligt får vi se en tydligare skillnad mellan könen. Pojkarna har lägre siffror än övriga länet medan flickorna för åk 9 ligger mycket över länssnittet på 8% där ligger på12 %. Mår dåligt eller mycket dåligt Läså r 2 Läså r 2 Sa la Gymn Skillnaderna mellan könen visas också på frågan om eleven är ofta eller alltid är stressad. Skillnaden är så stor att vi måste göra något åt siffrorna då fli ckorna ligger högre än länssnittet och pojkarna ligger lägre än länssnittet Ofta e ller alltid är stressad Poj kar Läså r 7 S.ala Sa la Gym n
4 4 (7) På frågan om eleverna Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan ligger i nivå med länet förutom att flickor har en låg siffra på åk 2 i gymnasiet. har 80 o/o emedan 71 o/o Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan Poj kar 2 1 Läsår7 Gymn Trivs ganska bra eller mycket bra i skolan På frågan om eleven har blivit allvarligt retad senaste läsåret ligger vi över snittet för pojkar åk Allva ~rligt retad senaste läsåret 1 1 Pojka r Läså r7 Läsår7 Läså r 9 Gymn
5 s (7) 29% av pojkarna har blivit utsatt för fysisk mobbing senaste läsåret i åk 7. Fysisk mobbning avses slag, sparkar eller annat våld som har inträffat minst ett tillfälle det senaste läsåret. Här ligger högre än länet i alla åldersgrupper och för åk 7 och åk 9 ligger vi mycket över länet. Flickorna har bättre siffror men flickorna i åk 7 ligger också över länssiffrorna Utsatt för fysisk mobbning sala Läså r 2 Gy m n Utsatt för fysisk mobbning senaste läsåret 49% av flickorna och 3 av pojkarna i åk 7 har blivit utsatta för psykisk mobbing. Med indirekt mobbning menas att eleven har upplevt att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från gruppen vid minst ett tillfåll e det senaste läsåret. Indirekt mobbning ökar bland länets ungdomar vid jämförelse mot tidigare år. Den här formen är dock betydligt vanligare bland flickor än pojkar. Utsatt för indireikt mobbning Läså r 7 Gym n Utsatt fö r indirekt mobbning senaste läsåret.
6 ~SALA ~KOMMUN 6 (7) Att flickorna mår sämre än pojkarna visar också frågan om de har föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden. Här finns det också en markant skillnad mellan könen. 2 Föräldrar som grälar allvarligt Po jkar f lickor sala Lan Läså r 9 Lan Gy m n Läså r 2 Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden skolk Skolket minskar i länet och ligger bra till. Flickor på gymnasiet i skolkar mer än övriga flickor i länet. skolkar minst 2-3 ggr i mån 1 9% 8% 7% 6% 4% 3% Pojka r 2% 1% Läså r 7 Läså r 9 Läså r 2 Gym n Skolkar minst 2-3 gånger i månaden. Berusning Under många år har vi arbetat för att motverka berusning bland ungdomarna och äntligen har vi fått kredit för detta arbete. ligger bland de bästa i länet med andelen som berusar sig minst en gång i månaden i åk 9.
7 7 (7) Rökning I grundskolan är det få som röker dagligen. 2-3 o/o i åk 9 och 7-8 o/o av gymnasieeleverna vilket är en mycket bra siffra i länet. Vi vet att rökning är en inkörsport till narkotikabruk och rökning måste motverkas. Motion Trenden är att fler tränar med fysisk aktivitet i minst 30 minuter per vecka så de blir andfådda. 80 o/o tränar mer än en gång i veckan i men ju äldre eleverna blir desto färre uppger att de tränar. Motion är viktig för att bibehålla hälsan upp i vuxen ålder. Övervikt Andelen med övervikt eller fetma har i åk 9 en av länets största andel bland pojkar i jämförelse med länet. Flickorna ligger på normal nivå. Överviktiga elle,r feta Pojka r 1 1 Läså r9 sala Läsår9 Gymn REKOMMENDATION Kompetenscentrum understryker att trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på längre sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsan i vuxen ålder. Kompetenscentrum rekommenderar kommun att rikta insatser för att förebygga övervikt hos pojkar psykisk ohälsa hos flickor Dessutom är det bekymmersamt att nästan var tredje pojke i åk 7 och var femte pojke i åk 9 blir fysiskt misshandlad senaste läsåret. Liksom att nästan varannan flicka i åk 7 och 9 har blivit utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret. Per Skog
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Hälsosamtalet i skolan - resultat
Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...
Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Att höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Stockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever
UNG 8 Liv & hälsa Ung 8 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever Västerås I rapporten redovisas resultat utifrån Västerås stads områdesindelning. Här ser du
Stockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Stockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet
Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun
1 (1) 2012-01-16 YTTRANDE SKOLFÖRVALTNINGEN Benny Wetterberg Kommunstyrelsens förvaltning Sala kommun YTTRANDE Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun Skolnämnden
Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Fokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009
arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
