HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Transkript

1 HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

2 procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret Skolsköterskan erbjuder alla elever ett strukturerat hälsosamtal i förskoleklassen, skolår 4, 7 och GY1. Svaren från detta matas in i en länsgemensam databas där det går att få ut jämförbar statistik för skolorna i länet. Detta är en sammanfattning av hur det såg ut i grundskolans förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiet år1 läsåret Totalt antal elever och genomförda hälsosamtal i Kramfors Kramfors kommun Antal Antal som erbjudits hälsosamtal Genomförda hälsosamtal FSK Fyran Sjuan Gymnasiet år Registrerade hälsosamtal Övervikt, mat och fysisk aktivitet Övervikt och fetma Andelen elever med övervikt och fetma i Kramfors fortsätter att vara högre än länet. Över tid finns en positiv trend för Kramfors. Andel (%) elever i Kramfors med fetma eller övervikt läsåret Övervikt Fetma FSK Åk4 Åk7 GY 2

3 procent Utveckling av fetma över tid Hälsosamtalen har genomförts på samma sätt under flera år och det ger underlag för att se på en längre trend. I detta exempel är det elever med fetma. Ganska många studier pekar på att om man har fetma i unga år är sannolikheten stor för fortsatt fetma även som vuxen. Att minska andelen ungdomar med fetma kan därför sägas vara en viktig åtgärd på både kort och lång sikt. Kramfors har en ganska hög andel elever med fetma men andelen minskar om man ser över de senaste 5 åren. Jämfört med länet är andelen lika hög i Kramfors som bland pojkarna i länet, andelen flickor i Kramfors med fetma ligger flera procentenheter över länets flickor men naturligtvis är den minskning som sker positiv. Elever med fetma. Samlade 3-års medel FSK, Fyran, Sjuan, Gy Pojkar Flickor

4 procent Mat Från skolår 7 ändras frukost och lunchvanor tydligt. Detta år är det ytterligare färre flickor som äter frukost. Frukost och lunch har stor betydelse för elevernas möjlighet att tillgodogöra sig undervisning och nå skolans mål. Utvärdering av regelbunden frukostservering på skolor pekar på märkbara positiva skillnader både för lärare och elever 1. Andel (%) elever i Kramfors som äter frukost, lunch och middag varje skoldag Frukost Lunch Middag 3 2 FSK Åk4 Åk7 GY 1 "Vilken betydelse har frukosten i skolan"( En kvalitativ och kvantitativ studie om elevers frukostvanor och elevers attityd för frukostens betydelse i skolan.) Mattias Sand 212, Högskolan i Gävle, Lärarprogrammet. 4

5 procent Idrott och hälsa Det är färre elever som deltar aktivt på Idrott och hälsa i de äldre åldersgrupperna. Erfarenheter från gymnasiet pekar på att inte delta på Idrottslektioner är en tidig signal om risk för avhopp. Elevhälsan är engagerad i ett försök på Gudmundråskolan och Ådalsskolan där skolsköterskan i samband med hälsosamtalet kan erbjuda elever särskild hjälp för att komma igång med fysisk aktivitet. Försöket startade i augusti 213 och de första veckorna har gett positiva signaler. Andel (%) elever i Kramfors som alltid deltar aktivt i Idrott och Hälsa FSK 4:an 7:an Gy1 5

6 Medelvärde Medelvärde Arbetsro, koncentration och trivsel Frågor med flera svarsalternativ har räknats om så att 5 poäng motsvarar det bästa alternativet tex alltid arbetsro och 1 poäng motsvarar det sämsta alternativet tex aldrig arbetsro, sedan används medelvärden för att beskriva elevernas svar. Arbetsmiljö i förskoleklass Arbetsro Koncentrera Trivs i skolan Arbetsmiljö i fyran Arbetsro Koncentrera Stress Trivs i skolan 6

7 Medelvärde Medelvärde Arbetsmiljö i sjuan Arbetsro Koncentrera Stress Trivs i skolan Arbetsmiljö i gymnasiet år1 Arbetsro Koncentrera Stress Trivs i skolan Eleverna i Kramfors trivs bra i skolan, elevernas möjlighet att koncentrera sig och arbetsro både i länet och i Kramfors skulle kunna förbättras. 7

8 procent procent Retad utstött illa behandlad Det finns en liten ökning i andelen elever som upplever sig retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. De som upplever sig illa behandlade av vuxna är få och tycks inte öka. I samtliga fall elever uppgett sig illa behandlade har detta följts upp av skolsköterska via rektor/annan ansvarig. Andel elever som inte upplever sig retade eller på annat sätt blivit utsatta för kränkning av andra elever i skolan :an 7:an Gy1 Andel elever som inte upplever sig retade eller på annat sätt blivit utsatta för kränkning av vuxna i skolan :an 7:an Gy1 8

9 Medelvärde Medelvärde Elevernas hälsa Eleverna får svara på frågor om hur de mår, i vilken utsträckning de känt sig oroliga/rädda eller nedstämda/ledsna samt hur de sover. Resultat redovisas i poäng där 5 poäng motsvarar bästa möjliga aldrig orolig, alltid bra osv. 1 poäng motsvarar sämsta möjliga alltid orolig, alltid dåligt osv. Elevernas hälsa i förskoleklass Jag mår bra Nedstämd Orolig Arg/irriterad Huvudvärk Sover bra Elevernas hälsa i fyran Jag mår bra Nedstämd Orolig Arg/irriterad Huvudvärk Sover bra 9

10 Medelvärde Medelvärde Elevernas hälsa i Sjuan Jag mår bra Nedstämd Orolig Arg/irriterad Huvudvärk Sover bra Elevernas hälsa i gymnasiet år1 Jag mår bra Nedstämd Orolig Arg/irriterad Huvudvärk Sover bra Inom området självskattad hälsa skattar flickor lägre överlag jämfört med pojkar, oftast ökad skillnad med ökande ålder, det är samma trend i länet och någon enkel förklaring finns inte men det är angeläget att uppmärksamma.

11 procent procent Droger, skolår 7 och Gy 1 Andel elever som svarar att de aldrig snusar eller röker Snus Rök åk7 Gy1 Jämfört med i fjol är betydligt färre flickor som röker, det är positivt och en angelägen fråga att bevaka. Tobaksfri duo skulle kunna hjälpa skolan att fortsätta bibehålla detta positiva resultat. Andel elever som svarar att de aldrig dricker alkohol samt de som bestämt tackar nej till narkotika Alkohol Narkotika åk7 Gy1 Precis som med rökning finns positiva resultat jämfört med i fjol, kanske är det arbetet med ÖPP som börjar ge resultat? Att cirka % av Kramfors 16-åringar har druckit alkohol, kanske är ett tecken på vuxenvärldens förhållningssätt till alkohol. I förhållande till forskning, framtida hälsa och lagstiftning är det mycket oroande. Att en stor andel av eleverna skulle säga bestämt nej till narkotika är positivt. 11

12 Sammanfattning De flesta elever som erbjuds, deltar i hälsosamtalen. Vi har i denna årsrapport ej tillgång till länets siffror (man kan på goda grunder anta att resultaten inte heller detta år visar några stora skillnader mot länet). Trivsel på skolan visar genomgående höga nivåer. Medelvärden för tillfredställelse med arbetsro på lektioner och koncentrationsförmåga kunde vara högre. Gynnsamma levnadsvanor finns för deltagande i idrott och kostvanor i huvudsak bland de yngre eleverna. Sammanställningen visar en allmän trend att elevers upplevda hälsotillstånd försämras påtagligt från högstadienivå till gymnasienivå och framförallt hos flickor, denna trend finns även i undersökningar på nationell nivå av barn/ ungdomars självupplevda hälsa. Frukostvanor hos högstadie- och gymnasieelever fortsätter att vara ogynnsamma. Det finns anledning till engagemang kring matvanor hos elever på högstadiet och gymnasiet. Om fler av de äldre eleverna åt både frukost och lunch kombinerat med mer aktivt deltagande på idrottslektionerna kanske detta skulle medföra positiva effekter för både skolresultat och hälsa. 12