Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Transkript

1 För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar. Vi har valt värden som vi bedömer som viktiga att ha koll på ur ett folkhälsopolitiskt, förebyggande perspektiv. Bildspelet innehåller både mått som är det vi kallar självskattade (s.k. kvalitativa mått) och faktiskt uppmätta värden (s.k. kvantitativa mått). Genom att följa utvecklingen årsvis, får vi ett underlag för att hitta riskgrupper och ge förslag på förebyggande åtgärder som kan hjälpa Västernorrlands barn och unga att må bättre på kort och lång sikt och även möjlighet att följa upp ifall åtgärderna bidrar till förbättring. För att hitta de grupper som är i störst behov av hjälp och utforma varierande, förebyggande åtgärder som fungerar måste man veta hur gamla barnen är, om de är pojkar eller flickor och om problemen varierar beroende på ålder eller kön. 1

2 Y län Västernorrland, har cirka invånare fördelat på 7 kommuner; Sundsvall (97), Örnsköldsvik (55), Härnösand (25), Sollefteå (19), Kramfors (18), Timrå (17), Ånge (9,5). Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. I länet finns ca barn. Det finns något fler flickor än pojkar. Antalet barn födda i Västernorrland har under de senaste tio åren varit ungefär per år. 2

3 I Västernorrlands län liksom i Sverige i övrigt finns barn som är helt friska och barn som lever med sjukdom eller funktionsnedsättning, barn som trivs i skolan och barn som inte gör det, barn som har det bra hemma och mindre bra hemma. Ett av de livsvillkor som påverkar barns hälsa är den ekonomiska situation som råder i familjen. I länet lever 10 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll* vilket är 2 procent lägre jämfört med landet. Av dessa 10 procent i vårt län har 37 procent av barnen utländsk bakgrund, nästan 9 procent fler än i riket. Ett annat livsvillkor som påverkar barns hälsa är om det finns missbruk av alkohol och/eller droger, psykisk ohälsa eller våld i nära relationer i hemmet. Folkhälsomyndigheten uppskattar att 17 procent av barnen i Sverige lever under dessa omständigheter. Det tredje livsvillkor som är väsentligt för risken att utveckla utanförskap, utveckla missbruksproblem eller psykisk ohälsa är utbildningsnivå. I Västernorrlands län 2016 så är 87% av flickorna och 83 % av pojkarna behöriga till gymnasiet vilket kan jämföras med rikets nivåer där 89 % av flickorna och 86 % av pojkarna är behöriga*. Vid 2016 års mätning av hur många elever som fått gymnasieexamen eller studiebevis inom fyra år, så var andelen i Västernorrlands län 80,4% bland 3

4 flickorna och 73,3 % bland pojkar. Nivåerna kan jämföras med flickor i riket 81,1 % och bland pojkar i riket 76,3 % *(låg inkomst= socialbidrag eller lägsta utgiftsnivå baserad på socialbidragsnorm och norm för boendeutgifter) * Behörighet till gymnasiet: elever som saknar uppgift om personnummer, dvs elever med okänd bakgrund, utgått från redovisningen från och med 2016 för att statistiken inte ska påverkas allt för mycket ( tidigare varit ca 1 %). Info fh data. 3

5 Jag mår bra självskattad hälsa det vill säga den uppfattning en person själv har om hur den mår har i forskning visat sig stämma överens med den faktiska hälsan (fysisk och psykisk) enligt objektiva och medicinska mått. Den självskattade hälsan verkar också kunna förutspå en persons framtida hälsa; om man själv upplever att man mår dåligt löper man större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden. Det finns studier som visar att ungdomar som säger sig ha en dålig hälsa också rapporterar lägre allmänt välbefinnande, sämre skolprestationer och större svårigheter att få vänner, jämfört med dem som säger sig ha en bra hälsa. Ella är sex år och går i en förskoleklass med femton flickor och femton pojkar. Ella och tretton andra flickor i klassen tycker att de alltid eller ofta mår bra i skolan. Det tycker också fjorton pojkar medan en flicka och en pojke anser att de ibland mår bra. Ellas storasyster är tio år gammal och går i fjärde klass. Hon tycker liksom Ella att hon alltid eller ofta mår bra i skolan liksom tretton andra flickor och fjorton pojkar i klassen. En flicka och en pojke anser att de ibland mår bra. Ellas storebror är 13 år och går i 7:e klass. I hans klass tycker 13 flickor att de alltid eller ofta mår bra medan två flickor menar att de ibland mår bra. 14 pojkar menar att de alltid eller ofta mår bra och en pojke anser att han ibland mår bra.

6 Deras granne är en pojke som är 16 år gammal och går på gymnasiet i första årskursen. 11 flickor i hans klass menar att de ofta eller alltid mår bra, tre flickor tycker att de ibland mår bra medan en flicka anser att hon sällan eller aldrig mår bra. Av pojkarna mår 14 ofta eller alltid bra medan en pojke mår bra ibland. 4

7 Jag trivs i skolan självskattad trivsel Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever miljön där, men också med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till hälsorelaterade vanor och livsstilar. Exempelvis har låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med riskbeteenden såsom alkohol och tobaksanvändning och cannabisanvändning. Ella sex år tycker att hon trivs ibland. De övriga fjorton flickorna trivs alltid eller ofta. 13 pojkar trivs alltid eller ofta medan två pojkar trivs ibland. Ellas syster i fjärde klass liksom 13 andra flickor och 14 pojkar trivs alltid eller ofta. En flicka och en pojke trivs ibland. I sjunde klass är det precis som i fyran. 14 flickor och 14 pojkar trivs alltid eller ofta i skolan och en flicka och en pojke trivs ibland. Det ser likadant ut för grannpojken på gymnasiet 14 flickor och 14 pojkar trivs alltid eller ofta i skolan och en flicka och en pojke trivs ibland

8 Jag har arbetsro i skolan självskattad arbetsro Låg arbetsro innebär incidenter som tar uppmärksamheten från den planerade lektionen. Detta i sin tur kan påverka elevens skolprestation. Studier visar på ett cirkulärt samband mellan skolprestationer och fysisk och psykisk hälsa. Vi vet att elever med psykosomatiska besvär presterar sämre i skolan just pga av sin psykiska hälsa. Skolprestationer och skolans arbetsmiljö har stark koppling till elevernas hälsa. När det gäller arbetsro är läget sämst i Ellas förskoleklass. Tre flickor och två pojkar tycker att de sällan eller aldrig har arbetsro. Fem flickor och sex pojkar menar att de ibland har arbetsro medan sju flickor och sju pojkar tycker att de alltid eller ofta har arbetsro. I Ellas systers fjärdeklass är det något bättre. En flicka och en pojke tycker att de sällan eller aldrig har arbetsro i skolan. Fem flickor och fem pojkar anser att de ibland har arbetsro. Övriga nio flickor och nio pojkar menar att de alltid eller ofta har arbetsro i skolan. Ännu något bättre ser det ut i storebrors sjundeklass. 10 flickor och 10 pojkar tycker att de alltid eller ofta har arbetsro i skolan. Fyra flickor och fyra pojkar anser att de ibland har arbetsro. En flicka och en pojke menar att de sällan eller aldrig har arbetsro i skolan. 6

9 Allra bäst är läget på gymnasiet där 12 flickor och 12 pojkar tycker att de alltid eller ofta har arbetsro medan tre flickor och tre pojkar menar att de ibland har arbetsro i skolan. 6

10 BMI Body Mass Index Den vanligast förekommande mätmetoden som används idag för att mäta kroppsfett på populationsnivå är Body mass index. BMI beräknas med hjälp av elevens längd och vikt och BMI grupper delas in efter ISO BMI gränser som justeras på ålder och kön. WHO definierar övervikt och fetma som onormal eller överdriven fettansamling som kan vara skadlig för hälsan. Fetma definieras som en sjukdom och har en diagnoskod i internationell sjukdomsklassifikation. Övervikt klassas inte som en sjukdom utan som ett tillstånd med ökade sjukdomsrisker. I Ellas förskoleklass har en flicka och en pojke ett BMI som innebär att de har fetma. Två flickor och två pojkar har övervikt medan de övriga 12 flickorna och 12 pojkarna har normalvikt. I storasysters fjärdeklass är det också en flicka och en pojke som har fetma. Tre flickor och tre pojkar i klassen har övervikt medan 11 flickor och 11 pojkar har normalvikt. I storebrors sjua har en av flickorna fetma medan ingen av pojkarna har det. Tre flickor och en pojke har övervikt, 11 flickor och 14 pojkar har normalvikt. I grannpojkens gymnasieklass är en flicka och en pojke som har fetma, två flickor och fyra pojkar har övervikt medan 12 flickor och 10 pojkar har normalvikt.

11 Röker varje dag/ nästan varje dag Frågan är en följdfråga till Har du rökt cigaretter någon gång? Frågan ger svar på eventuell frekvens av rökning bland eleverna. Alternativen Ja varje dag och Ja nästan varje dag används i rapportering av CAN och av landstinget då den visar på regelbunden rökning. (Som rökare räknar CAN elever som svarat att de rökt under senaste 12 månaderna och därefter svarat att de fortfarande röker). I Ellas grannfamilj finns också en tjej som går i nian. En flicka och en pojke i hennes klass röker varje eller nästan varje dag. Övriga 14 flickor och 14 pojkar röker inte. Likadant ser det ut på gymnasiet i grannpojkens åk 2. En pojke och en flicka röker varje eller nästan varje dag medan övriga 14 flickor och 14 pojkar inte röker.

12 Snusar varje dag/ nästan varje dag Frågan är en följdfråga till Har du snusat någon gång? Frågan ger svar på eventuell frekvens av snusning bland eleverna. Alternativen Ja varje dag och Ja nästan varje dag används i rapportering av CAN och av landstinget då den visar på regelbunden snusning. (Som snusare räknar CAN elever som svarat att de snusat under senaste 12 månaderna och därefter svarat att de fortfarande snusar). I grannflickans niondeklass snusar en flicka varje eller nästan varje dag. De övriga 14 flickorna snusar inte. Tre av killarna snusar varje eller nästan varje dag medan 12 pojkar i klassen inte snusar. På gymnasiet i åk 2 snusar inte någon av tjejerna. En pojke snusar varje eller nästan varje dag medan 14 av pojkarna inte snusar.

13 Druckit alkohol senaste 12 månaderna Frågan ger svar på om eleven druckit alkohol någon gång inom en viss tidsperiod, men säger inget om frekvens eller mängden konsumerad alkohol. Drycker under 2,8% räknas inte. För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska man på frågan Har du någon gång druckit alkohol? svarat att man druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Det är också detta mått som används i presentationen, en utgångspunkt är att ingen under 18 år ska vara alkoholkonsument. Ingen av de som svarat hade fyllt 18 när de svarade på enkäten. I granntjejens klass 9 har sex flickor och fem pojkar druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Nio flickor och tio pojkar i klassen har inte gjort det. På gymnasiet i åk 2 har siffran stigit betydligt. 12 tjejer och 11 killar har druckit alkohol de senaste tolv månaderna medan endast tre tjejer och fyra killar inte har gjort det.

14 11

15 Vi har också hämtat fakta från folkhälsodatabasen på folkhälsomyndigheten.se och från SCB Befolkningsstatistik (siffror från 2015) 12

16 13

17 14