Hur mår unga i Gävleborg?

Transkript

1 Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg

2 Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell kartläggning 2009 State of the science uttalande nationell nivå Alkohol och drogvanor CAN-undersökningarna 1996 och framåt Länsstyrelserapport från 2009

3 Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell kartläggning 2009 State of the science Alkohol och drogvanor Skolelevsundersökningar 1996 och framåt Länsstyrelserapport från 2009

4 Rapport om barns hälsa 1996 Landstingsfullmäktigebeslut föranledde specialrapport Delavsnitt bakgrund, ohälsa, hälsorisker, utsatta barn & självrapporterad hälsa Litteraturstudier, register, enkätmaterial samt intervjuer

5 Hälsoenkät bland åk 9-elever Samtliga åk 9-elever i länet 1996 samt 2002 Cirka 3200 elever / år (85 procent av samtliga) Frågor självskattad hälsa SKOLA FRITID SJÄLVBILD NÄTVERK HÄLSA OCH SJUKDOM FRAMTID

6 Ökning övervikt % POJKAR FLICKOR

7 Vanligt med besvärsupplevelser LEDSEN % DÅLIG APTIT MAGONT HUVUDVÄRK SVÅRT SOVA

8 Några positiva iakttagelser Många och fler ser ljust på framtiden (75-80 %) Fler mycket engagerade i skolarbetet Hög andel trivs i skolan och på fritiden I allmänhet goda relationer till föräldrarna Låg andel saknar vänner

9 Drygt 10 procent mår ganska/mycket dåligt % MYCKET BRA GANSKA BRA VARKEN ELLER GANSKA DÅLIGT MYCKET DÅLIGT

10 Vad kännetecknar gruppen som mår dåligt 1 - resultat från en sambandsanalys Fler flickor än pojkar I övrigt inga tydliga kännetecken m a p Kommun Familjesituation e dyl

11 Vad kännetecknar gruppen som mår dåligt 2 -resultat från en sambandsanalys Trivs dåligt i skolan Trivs dåligt på fritiden Ofta ledsen, magont och andra besvär Inte nöjd med sig själv Oroar sig ofta Inte mycket som intresserar Ser mörkt på framtiden Saknar kompis Många sjukdagar

12 Barnpsykiatrikommittén Ett samlat intryck är att psykiska problem hos barn och ungdomar ökat något Men oklarheter angående prevalensdata och utvecklingen över tid samt lokala och regionala variationer Socialstyrelsen får i uppdrag att förbereda återkommande mätningar SOU 1998:31

13 Bakgrund till nationell kartläggning Socialstyrelseprojekt mellan år Gävleborg deltog i referensgrupp Genomförde pilotundersökningar i 3 skolor 2004 Plan från Socialstyrelsen överlämnades till regeringen i januari 2005 Psykisk hälsa och ohälsa Anonyma svar besvaras under en lektion Totalundersökningar av årskurs 6 och 9 Mätinstrument: Psykosomatiska besvär (PSPskalan) Styrkor och svårigheter (SDQ) Hälsorelaterad livskvalitet (Kidscreen)

14 Vad hände sedan? Tyst kring projektet Finansiering? Nationell aktör? Hösten 2009 genomförde SCB på uppdrag av regeringen en första kartläggning Resultat presenterade i mars 2010 på skol- och kommunnivå via Statens folkhälsoinstitut 83 % ( elever) totalt 86 % i årskurs 6 80 % i årskurs 9

15 Enkäten 42 frågor totalt i enkäten Fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa psykosomatiska besvär (8 frågor) nedstämdhet (6 frågor) Koncentrationssvårigheter (5 frågor) bristande välbefinnande (5 frågor) problemens påverkan på vardagslivet(5 frågor) Rökning (1 fråga) Alkohol (1 fråga) Mobbning (1 fråga)

16 Rosdiagram

17

18

19 Resultat från nationell kartläggning psykisk hälsa Bilden spretar en del både inom länet och i riket totalt sett Fokus i analys och presentation på Skolor > kommun- och länsnivå Relationen > förekomsten Kan finnas slumpvariationer Tilltänkt användningsområde Verktyg för skolor och kommuners uppföljning av kvalitetsarbete Skolnivån > kommunnivån intressant för uppföljning Utgångspunkt för lokala diskussioner

20 State of the science Oberoende tvärvetenskaplig panel av personer med hög vetenskaplig expertis Systematisk litteraturöversikt Kungliga vetenskapsakademiens hälsoutskott Två genomförts i vår kring barns hälsa Trender i barns psykiska hälsa i Sverige Skola, lärande och psykisk hälsa

21 Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Sammanfattning state of the science Det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar Bygger på hur ungdomar upplever sin situation, till exempel nedstämdhet och oro Även vissa mer objektiva tecken som styrker detta Självmord konstant (men självmordsförsök ökat något) Slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap som finns om förändringar i barns psykiska hälsa Speciellt svårt göra uttalande om barn i åldern 0-10 år Även okänt hur upplevd psykisk ohälsa påverkar unga i deras liv

22 Skola, lärande och psykisk hälsa Sammanfattning state of the science Skolan stor betydelse för barns psykiska hälsa Första skolåren speciellt viktiga Dåliga skolprestationer leder till låg självkänsla. Detta i sin tur kan leda till utagerande beteende. Orsakssamband även i andra riktningen Ond cirkel av psykisk ohälsa och skolprestationer följer ofta med upp i skolåren Läsförmåga är central Förskola av hög pedagogisk kvalitet kan förbättra läsförmåga och matematiska färdigheter. Speciellt viktig för barn i resurssvaga hem

23 Alkohol- och droger

24 Skolelevsundersökning ANT Samfinansierad enkätserie sedan 1996 Finansieras av samtliga kommuner i länet, landstinget och Länsstyrelsen CAN genomför undersökningen Samhällsmedicin bearbetar, analyserar och återrapporterar resultatet till kommunernas drogsamordnare Syfte med skolelevsundersökningarna: Kartlägga alkohol-, drog- och tobaksvanorna bland ungdomar i länet och kommunerna Utgångspunkt för förebyggande arbete utifrån nationella och lokala mål Utvärdering av det förebyggande arbetet i kommunerna och länet

25 Tidsserie för totalundersökningarna i länet Årskurs 9 Öppen kohort Gymnasiet åk (2011)

26 Länsrapport Länsstyrelsen Författad av SMG (Lotta Östlund) på uppdrag av länsstyrelsen Rapporten: Ge en bild av utvecklingen och nuläget Utgöra grund för prioriteringar Beskrivning av hur materialet används Beskrivning av effektiva åtgärder i folkhälsoarbetet

27 Sammanfattning ungdomars alkohol och drogvanor i Gävleborg

28 Sammanfattning länsrapport om ungdomars alkohol och drogvanor i Gävleborg Inte stora förändringar i skolelevers alkohol- och narkotikavanor över tid Positiv trend när det gäller andelen alkoholkonsumenter och andelen som berusningsdricker Medelålder första berusning konstant över tid, cirka 14 år Hembränt har minskat medan smuggelsprit ökat Högkonsumenter: 15 procent bland flickor respektive pojkar i årskurs 9 40 procent bland pojkarna i gymnasiet och 25 procent bland flickorna Tobak 30 procent av flickor respektive pojkar i åk 9 i länet använder tobak 45 procent på gymnasiet Relativt oförändrad över tid Narkotika Andelen som använt narkotika konstant över tid (6-7 respektive %) Länet ligger i nivå med riket i åk 9 men något lägre när det gäller gymnasiet

29 State of the science Kungliga vetenskapsakademien Samhällsmedicin Gävleborg Några källor Kartläggning om barns psykiska hälsa Statens folkhälsoinstitut Rapport om ungdomars alkohol- tobaks- och drogvanor Kan beställas via