Välfärdsbokslut Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 2009 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida ( Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 2011/2012 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet.

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion.

6 Befolkningen Reflektera gärna! Befolkningens hälsa och välfärd är ett resultat av många skilda faktorer. Livsvillkor och levnadsvanor hos den enskilda individen påverkar möjligheterna till en god hälsa. Det gör också samhälleliga förutsättningar såsom arbetsmarknad, infrastruktur och sjukvård. Både offentliga insatser och insatser från den privata och frivilliga sektorn har betydelse. För att bevara och förbättra hälsoläget i Mölndals stad krävs ett fortsatt långsiktigt och strategiskt arbete av alla berörda parter. Stämmer bilden? Stämmer resultaten överens med din bild av välfärd och hälsa i Mölndal? Vilket/vilka fokusområden anser du är viktigast att arbeta med? Vilka indikatorer kan du och den verksamhet där du är aktiv vara med och påverka? På vilka arenor är det viktigt för kommunen att bedriva arbete för att förbättra hälsan i befolkningen? Arbetar Mölndals stad generellt sett främjande och förebyggande eller genomförs insatserna i sena skeden, när destruktiva vanor, beteenden och mönster redan har uppstått? Hur kan du bidra till att Välfärdsbokslut 2011 sprids och används som ett underlag för planering och beslut? Idéer och tankar? Har du idéer och tankar kring Välfärdsbokslutet? Har uppgifterna skapat nyfikenhet på mera fakta? Hör gärna av dig! Folkhälsoplaneraren, Mölndal stad tel

7 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungas hälsa. En trygg anknytning mellan barn och förälder/vårdnadshavare är viktig för självkänsla och självförtroende, liksom att ha en trygg vardag i förskola och skola. Känslan av tillhörighet är betydelsefull och positiv gemenskap med kompisar och vänner betyder mycket. Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de förhållanden som familjen lever under. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer löper större risk för skador, sen utveckling, depression och ångest samt övervikt. Hälsofrämjande insatser i barn och ungas vardag och närmiljö, minskar risken för ohälsa senare i livet och kan kompensera och utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Mål: Goda villkor ska råda för föräldraskap Barn och unga ska känna tillhörighet i en kamratgrupp och i sin vardag INDIKATORER kopplade till målen: Villkor för föräldraskap: Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa Tillhörighet och trivsel: Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år 9 Ungas framtidstro 3.1. Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Föräldrar är avgörande för barns hälsa och välfärd. Forskning visar att fäder som engagerar sig i barnet främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Studier visar också att när föräldrapar delar på föräldraledighet och engagemang för barnet minskar risken för separation. Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenning kan betalas ut längst tills barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår i grundskolan. Vid gemensam vårdnad har föräldrar rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa är 60 dagar med sjukpenningnivå reserverade för var och en av föräldrarna. Aktuell situation Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldrapenningen, men sedan år 2000 har männens andel uttagna föräldradagar ökat. Högutbildade män och lågutbildade kvinnor tar ut flest föräldradagar. I Mölndal tar en något större andel pappor ut föräldradagar än i länet och riket, vilket stämmer med befolkningsstrukturen i kommunen. Diagram 18: Andel (%) uttagna föräldradagar i netto, Mölndal Västra Götaland Riket Män Källa: Försäkringskassan Kvinnor

8 3.1.2 Deltagande i föräldragrupper Att stödja föräldrar i föräldraskapet och att hitta rätt i rollen som föräldrar är ett sätt att främja hälsa och positiv utveckling hos barn. Alla blivande och nyblivna föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp, först på mödrahälsovården och sedan under barnets första levnadsår på BVC (barnhälsovården). Aktuell situation Den nya modellen VG Primärvård söker fortfarande sina former. Under har flera BVC-mottagningar inte haft tillräckligt många inskrivna barn i samma ålder för att kunna erbjuda alla föräldrar att delta i grupp. Diagram 19: Andel barn i åldrar 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi samt pedagogisk omsorg (dvs. familjedaghem) som drivs i kommunal regi och privat regi Mölndal Västra Götaland Riket Källa: Skolverket Andel barn i förskola En förskola med tillräckliga resurser erbjuder ett komplement till hemmet. Genom förskolan kan barns sociala och emotionella kompetens utvecklas, och via förskolan kan barn och familjer som behöver stöd identifieras tidigt. Den allmänna förskolan innebär att alla barn har rätt till förskola 15 timmar per vecka från hösten det år de fyller 3 år. Dessa timmar är kostnadsfria för föräldrarna. Aktuell situation I Mölndal är 83 procent av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem. Den tid barnen vistas i förskolan har ökat under talet. I oktober 2002 var den genomsnittliga tiden 34 timmar per vecka för barn med förvärvsarbetande föräldrar (ej t ex föräldralediga med syskon). Hösten 2011 var tiden 37,5 timmar. Föräldrar som ansöker om barnomsorg får erbjudande om plats inom 4 månader, i de flesta fall i det område man önskar. I Eklanda och delar av Östra Mölndal kan det vara svårt att under våren få plats just där man helst vill ha. Det finns förhållandevis många familjedaghem i staden och omsorg kan erbjudas även på obekväma tider efter individuell prövning. Så gott som alla föräldrar använder möjilgheten att låta barnen vara kvar i barngruppen på förskolan (15 timmar per vecka) då de får syskon. Diagram 20: Andel (%) kariesfria 19-åringar per klinik (DFSa 0) Åby Tandvården Mölndals sjukhus (TMS) Bifrost Krokslätt Lindome Källa: Folktandvården Västra Götaland Barns tandhälsa En god tandhälsa i unga år ger goda förutsättningar för en fortsatt god tandhälsa i vuxen ålder. Dålig tandhälsa är en tidig signal på en generellt sett ogynnsam hälsoutveckling hos barn och ungdomar. Tandhälsan bland 19-åringar visar även på resultatet av de förebyggande insatser som genomförs inom tandvården under barnets uppväxttid. Aktuell situation Andelen kariesfria 19-åringar är generellt sett hög i Mölndal, men skiljer sig mellan klinikerna. Högst andel kariesfria 19-åringar är registrerade på kliniken i Bifrost (79 %), lägst andel registrerade finns i Åby (66 %). Siffrorna bör hanteras med försiktighet, eftersom enstaka barn med mycket karies kan påverka siffrorna avsevärt från år till år.

9 3:2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Elever tillbringar mycket av sin tid i skolan, och hur de trivs har betydelse för både deras hälsa och inlärning. Trivseln i skolan har även starka samband med hur de i övrigt trivs med livet. Erfarenheter från skolan påverkar elevernas självförtroende, utveckling och framtida levnadsvanor. Samband kan ses mellan att under skoltiden ha blivit utsatt för mobbing och att som ung vuxen lida av psykisk ohälsa. Aktuell situation Skolhälsovårdens hälsosamtal med stöd av Elevhälsoenkäten visar att ungefär 95 procent av både pojkar och flickor i årskurs 8 trivs mycket bra eller ganska bra i skolan (läsåret 2010/2011). I den lokala ungdomsenkäten Läget 2011 instämmer 80 procent i samma målgrupp med att de trivs mycket bra eller bra i skolan och 85 procent trivs med sina klasskamrater. Det är inga stora skillnader mellan flickor och pojkars svar. Runt 4 procent är utsatta för mobbning mycket ofta eller ofta. När ibland inkluderas stiger siffran till 10 procent. Diagram 21; Trivsel i skolan bland elever i åk 8 fördelat på kön Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Pojkar Flickor Källa: Elevhälsoenkäten 2011 Ganska dåligt Mycket dåligt Psykisk hälsa bland unga Majoriteten av alla barn och ungdomar i Sverige mår bra, men de senaste årtiondena har psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk, liksom stressrelaterade symptom ökat bland unga i skolåldern. Flickor signalerar mer besvär än pojkar. Barn som inte bor hos någon av sina föräldrar rapporterar betydligt sämre psykisk hälsa än andra barn. Aktuell situation Ungdomsenkäten Läget visar 2011 att flickor fortfarande uttrycker större psykisk ohälsa än pojkar. Situationen för flickor i gymnasieålder ser ut att förbättras medan pojkarnas kan vara på väg åt motsatt håll. Den nationella totalundersökningen 2009 om psykisk hälsa bland alla barn i årskurs 6 och 9 visar att Mölndal i vissa avseenden tillhör den fjärdedel av landets kommuner som har störst andel unga med betydande problem i förhållande till det nationella genomsnittet. De faktorer där detta gäller är bristande välbefinnande, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. I andra aspekter, till exempel psykosomatiska besvär och påverkan på vardagslivet visar undersökningen att Mölndal tillhör genomsnittet.

10

11 Referenser Källor finns angivna löpande intill varje diagram och tabell. Fakta och övriga uppgifter till rapportens olika kapitel har hämtats från: Centrala Barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folktandvården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Folkhälsopolitisk rapport 2010, Framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut (R2010:16) Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2011) Skolhälsovårdens hälsosamtal åk 8, inom ramen för medverkan i Statens folkhälsoinstituts pilotprojektet Elevhälsoenkäten, Ungdomsenkäten Läget?, Mölndals stad 2007 och 2011 Registerdata har hämtats från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån

12 Mölndals stad Folkhälsorådet molndal.se